Krafter och Newtons lagar
|
|
- Ove Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Fysiska föremål, kroppar, kan påverka varandra ömsesidigt, de kan växelverka. För att förklara hur denna växelverkan går till har fysikvetenskapen uppfunnit begreppet kraft. Emellertid har ingen någonsin sett en kraft. Kraft kan dock tillskrivits vissa egenskaper som tex storlek, riktning, angreppspunkt. Newtons lagar beskriver hur kraft verkar. Newtons tredje lag, Newton III, beskriver relationen mellan de krafter som två kroppar utövar på varandra. Newtons andra lag, Newton II, beskriver vad som händer med en kropps rörelse när den kroppen påverkas av andra kroppar. Newton II : F m a där F är krafternas summa och a är kroppens masscentrums acceleration. Newrons första lag, Newton I, beskriver vad som händer med en kropps rörelse när kroppen inte påverkas av andra kroppar. Under laborationen kommer ni att undersöka några kroppars växelverkan, i olika situationer, beskrivet med hjälp av begreppet kraft och Newtons lagar. Laborarionsintruktionen omfattar 8 uppgifter. Välj 4 av dessa! Författare: Lennart Selander, Johan Hellsvik Revision: , L. Selander
2 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 2 (10) Laborarionsintruktionen omfattar 8 uppgifter. Välj 4 av dessa! 1. Mätningar med hängvåg och fiskvåg Om att mäta kraft med en våg. En våg mäter inte massan på det föremål som ligger på den. Vågen mäter hur stor kraft den utövar på det föremål som vågen är i kontakt med. Om föremålet ligger stilla på en badrumsvåg, måste summan av krafter på föremålet vara noll (om vågen inte befinner sig i tex en accelererande hiss). Newtons andra lag: N+mg=0 Enhetsvektor y positiv riktning uppåt ger : Newton II: Ny+(-mg)y=0 Vilket ger storleken på vågens kraft N=mg Vågen mäter kraftens storlek, N. Skalan är kalibrerad så N mg att den visar N dividerat med g, m g g En våg som visar värdet m utövar alltså en kraft av storleken mg. Hur hårt drar du i vågen? (Observera vågens maxbelastning!!) Använd en hängvåg för att undersöka hur hårt du drar! Låt vågen sitta fast i väggen, dra ivågens andra ände medan din medlaborant läser av vågen. Detta kan även göras med små fiskvågar som har en plastmarkör som visar det maximala utslaget. Dessa vågar klarar mindre maximal kraft men mäter mer exakt. Dra inte sönder vågen!! Beräkna din dragkraft storlek. Därefter mäter ni din medlaborants dragkraft. Redovisa: vad vågen visade och hur stor kraft resp laborant drog med. Hur hårt drar ni i vågen? Antag att var och en av er kan dra i vågen med t ex 150 N, motsvarande att vågen visar ungefär 15 kg. Vad visar vågen om ni samtidigt drar i vågen åt varsitt håll? Dra i vågen för att kontrollera ert svar. Men dra inte sönder vågen!! Ni kan behöva hjälp av en tredje person som läser av vågen. Redovisa: Er uppskattning av hur stor kraft var och en av er utövade på vågen och vad vågen visade.
3 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 3 (10) Hur hårt drar ni i varandra? För att använda Newtons lagar är det nödvändigt att korrekt identifiera de krafter som verkar på den kroppen. Det största hindret är förutfattade meningar om vilka krafter som verkar, hur krafter verkar och vilka kroppar som utövar krafter på kroppen. Vi skall studera några exempel på missuppfattningar, hämtade från läroböcker i fysik. Nedanstående är hämtad ur en lärobok för högstadiet:undvall, Nilheden:Fysik90 Denna lärobok påstår alltså att pojkarna drar olika hårt i varandra. Undersök om bokens påstående om pojkarnas krafter är korrekt! Du och din medlaborant kan dra i varsin ände av två hopkopplade vågar och läsa av dem för att se vem som drar hårdare i den andra. Kontrollera först vågens maxbelastning! Dra inte sönder vågen!! Ni behöver eventuellt hjälp av någon annan laborant som avläser vågarna. Redovisa: Hur stor kraft utövade laborant 1 resp laborant 2? En av pojkarna kommer faktiskt att vinna dragkampen, dvs de kommer att röra sig åt den pojkens håll. Sätt i en bild av dragkampen ut alla krafter som verkar på pojkarna och förklara hur det går till att den ena vinner. Ledning: Gör om försöket med den ena av laboranterna sittande i en stol med välsmorda hjul och laborantens fötter utan kontakt med golvet. Redovisa: Skissen med utsatta krafter och förklaring till att den ena vinner.
4 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 4 (10) 2. Ömsesidiga dragkrarfter Mätning med kraftsensor och handdator Hur stora krafter utövar två föremål på varandra? Med två kraftsensorer som kopplas ihop med hjälp av sytråd kan även varierande dragkrafter mätas med god noggrannhet. Kraftsensorerna tål maximalt 50 N, det motsvarande tyngkraften på 5 kg. Ni kan lätt dra hårdare än så. Gör inte det! DRA INTE SÖNDER KRAFSENSORERNA!! För att få en gardering mot alltför stora krafter kopplas kraftsensorerna ihop med sytråd. Koppla EJ ihop deras krokar direkt i varandra. Handdatorn registrerar krafterna som kraftsensorerna mäter. Ställ in dem på att visa samma riktning som positiv, det vill säga den ena med PULL som positiv, den andra med PUSH positiv. Båda kraftsensorernas mätningar ritas i samma diagram. Lägg de hopknutna sensorerna på bordet. En laborant hanterar båda. Dra i dem åt varsitt håll! Mät krafterna och låt handdatorna rita grafer av krafterna. DRA INTE SÖNDER KRAFSENSORERNA!! De tål max 50 N, motsvarande 5 kg! Dra i båda så de är stilla! Dra i dem så att de rör sig! För att få större krafter utan att accelerationen blir för stor kan laboranten dra med en hand i den ena sensorn, medan den andra handen bromsar den andra sensorn. Vilken sensor drar hårdast? Den som drar eller den som bromsar? Newton har redan utrett sambandet mellan krafter som två kroppar utövar på varandra. Formulera detta samband! Redovisa: Graf av krafterna plottad mot tid. Redovisa: Vilken sensor drog hårdast? Redovisa: Newtons lag om krafterna på resp kropp av den andra kroppen.
5 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 5 (10) 3. Vilken kraft är det som drar? För att kunna använda Newtons andra lag är det nödvändigt att kunna identifiera vilka krafter som utövas på den aktuella kroppen. Bild nedan till vänster är från en lärobok för högstadiet: Undvall, Nilheden: Fysik90 Undersök om boken har rätt, är det tyngdkraften på den hängande vikten som drar ut fjädern? Exp Väg kraftsensorn. Beräkna gravitationskraften verkande på sensorn Häng kraftsensorn i fjädern. Låt den hänga stilla, mät kraften. Drar sedan ner kraftsensorn och släpp så att den gungar upp och ned och mät kraften. En fjäders förlängning är direkt proportionell mot den kraft som drar i den. Ledande fågor: Är det en konstant kraft av sensorn på fjädern? Är tyngdkraften på sensorn konstant? Är det gravitationskraften på sensorn som drar ut fjädern? Redovisa:Vilken kropp är det som drar ut fjädern? Redovisa: Vad skulle du kalla den kraft som drar ut fjädern? Redovisa: Enligt Newtons III lag finns det till varje kraft en motriktad kraft. Ange denna kraft för gravitationskraften på sensorn och för kraften som drar ut fjädern.
6 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 6 (10) 4. Normalkraft Mätningar av normalkraft med badrumsvåg I många löroböcker är tyngdkraft den första kraft som beskrivs. Därefter beskrivs normalkraft. Då påstår man gärna att normalkraften av golvet tar ut tyngdkraften och att den är den reaktionskraft som enligt Newtons tredje lag finns till varje kraft: Tredje lagen (till varje kraft finns en lika stor motriktad kraft) förklarar varför vi inte faller genom ett betonggolv (och vidare in mot jordens medelpunkt) vilket vi faktiskt skulle göra om vi inte påverkades av en motkraft exakt lika stor som tyngdkraften. Citat ur Newton och gravitationen av Jörgen Sjöström, Norstedts förlag 2007 Undersök om normalkraften alltid är lika stor som tyngdkraften? Är normalkraften den reaktionskraft som Newtons tredje lag talar om? Exp Gör experiment som styrker eller motsäger påståendet att normalkraften skulle vara den reaktionskraft som alltid är exakt lika stor som tyngdkraften. 1. Normalkraftens storlek Börja med att undersöka normalkraftens storlek med hjälp av badrumsvåg, se sid 2, Om att mäta kraft med en våg. Använd vågen för att väga dig och beräkna tyngdkraften på dig. Stå på vågen, låt en kamrat dra dig nedåt respektive lyfta dig lite. Läs av vågen, beräkna normalkraften av vågen på dig i resp fall. Är normalkraften av vågen på dig alltid lika stor som tyngkraften på dig? Ställ dig på vågen, gunga upp och ned (inte så våldsamt att vågen skadas). Läs av max- och min-utslag. Beräkna maximala normalkraften av vågen på dig och minimala normalkraften. Redovisa: Är normalkraften alltid lika stor som tyngkraften på dig? Vilken kraft är den reaktionskraft till tyngdkraften på dig, som enligt Newtons tredje lag skall finnas? Vilken kraft är reaktionskraft till vågens kraft på dig.? 2. Normalkraftens riktning Undersökning av normalkraft i horisontell riktning: Tryck vågen hårt mot väggen. Beräkna normalkraften som vågen utövar på dig!
7 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 7 (10) 5. Snörkraft och talja En talja består av två block och en rep som löper i slingor runt hjulen i blocken. Använd en talja för att hissa upp en 25-litersdunk med vatten. Dunkens massa kan bestämmas med badrumsvåg. Rita figur av dunken hängade taljan. Repenslingorna från det övre blocket dra upp det nedre blocket och dunken. Beräkna hur stor kraften i repet måste vara för att hålla nedre blocket +dunk upphissade. Dunkens massa kan bestämmas med badrumsvåg, blocket med hängvåg. Mät med hängvåg upp hur stor kraft som behövs för att hålla dunk+block upphissad. Jämför med det värde som ni beräknat. Förklara eventuella skillnader mellan beräknat och uppmätt värde!
8 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 8 (10) 6. Snörkraft Mätning av snörkraft med kraftsensor och handdator Ett snöre kan dra i ett annat föremål. Den dragkraften kan kallas snörkraft. En vanlig uppfattning är att när en massa hänger i ett snöre så är det tyngkraften som drar i snöret och att snörkraften alltid lika stor som tyngdkraften som verkar på massan. Stämmer det? Häng snöre med tyngd ca 0.5 kg i kraftsensorn. Mät snörkraftens storlek. Exp 1. Låt tyngden pendla med små utslag. Mät snörkraften. Eventuellt måste utslagens storlek ökas något. Redovisa: Är snörets kraft på sensorn lika med tyngdkraften? Alltid? Exp 2. Kontroll av Newtons andra lag. Låt tyngden gunga i snöret som är upphängd i kraftsensor. Mät samtidigt farten med lägessensor och snörkraften med kraftsensor. Vid cirkelbana är den radiella accelerationen v 2 /R där R är radien för bana: Beräkna maxfart från diagramet läge/tid. Beräkna maximalvärdet av den radieella accelerationen Kontrollera om Newtons andra lag, F m a, gäller! Redovisa: Massa,banans radie, snörkraft vid maxfart, maxfart, beräknad maxacceleration, beräknad summa av krafterna, beräknat ma, samt slutsats.
9 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 9 (10) 7. Normalkraft vid studs Ofta påstå man att föremål trycker med sin tyngd på underlaget, och då menar med tyngd tyngdkraften på föremålet, mg, dvs gravitationskraften. Är det sant? Trycker kroppar med sin tyngd, gravitaionskraft, på underlaget? Uppgift: Att bestämma normalkraften av en pingisboll på underlaget under studs. Upprepa försöket med studsande pingisboll från lab1, men mät med mycket hög upplösning, dvs med många mätpunkter per sekund så att hastigheten mäts så nära före studsen och så näre efter studsen som möjligt! Det räcker med 1 studs! Montera lägesgivaren så den är riktad rakt ned. Släpp en boll så att den faller rakt ned under givaren och studsar rakt upp. Lägesgivaren registrera läget, och kan visa hastigheten och accelerationen. Med hjälp av hastighet omedelbart före studs och omedelbart efter studs samt tiden däremellan kan medelaccelerationen beräknas. Eventuellt kan handdatorn ge ett bättre värde på accelerationen under studs Med hjälp av Newtons andra lag kan normalkraften på bollen beräknas. Om man använder medelaccelerationen är det ett medelvärde av normalkraften som erhålls. Det blir alltså nomalkraften på bollen som beräknas. Använd Newtons tredje lag för att beräkna normalkraften av bollen på underlaget. Ange beräknad normalkraft i antal mg, dvs storlek i förhållende till tyngdkraften. Redovisa: Graf över hastigheten och accelerationen. Figur med krafter under studs. Motiverade samband som används för beräkningarna. Beräknad normalkraft i antal mg. Slutsats, tryckte pingisbollen med sin tyngdkraft?
10 UPPSALA UNIVERSITET Mekanik I, Laboration 2 10 (10) 8. Kraft och acceleration De elektroniska givarna möjliggör ett direkt test av Newtons andra lag, F m a, genom att samtidigt mäta kraft och acceleration. Exp 8 Fäst med hjälp av gummiband accelerometern på en träkloss. Väg ekipaget, bestående av kloss och accelerometer. Häng ekipaget i kraftsensorn. Ställ in accelerometern på att nollställas vid mätningens start. Då måste varje mätning börja med att klossen hänger stilla, annars visar inte accelerometern rätt värde under den följande accelerationen Använd handen för att lyfta kraftsensorn med det hängande ekipaget, så att de accelererar uppåt. Mät dragkraften på ekipaget och dess acceleration. Gör flera försök, lyft med varierande acceleration, låt även ekipaget accelerera nedåt och sedan bromsa in. Kraft/tid graf och acceleration/tid graf kan användas för att undersöka om accelerationen är proportionell mot summan av krafterna. Beräkna summan av krafterna på ekipaget i något ögonblick, och jämför med ma i samma ögonblick.
Laboration: Krafter och Newtons lagar
Institutionen för fysik och astronomi Laboration: Krafter och Newtons lagar Instruktionen består av två delar: 1. Laborationsinstruktion (detta häfte) 2. Svarshäfte Laborationsinstruktionen, detta häfte,
Läs merKrafter och Newtons lagar
Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI Mekanik baskurs, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Friktionskraft och snörkraft Uppsala 2015-09-29 Instruktioner Om laborationen: Innan ni lämnar labbet: Arbeta
Läs merDatum: , , , ,
RR:1 Instruktion till laborationen ROTERANDE REFERENSSYSTEM Författare: Lennart Selander, Svante Svensson Datum: 2000-02-21, 2004-12-02, 2006-12-01, 2012-02-03, 2013-01-22 Mål Att få erfarenhet av de fenomen
Läs merFRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs merARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.
Läs merUpp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.
1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa. 2. En såpbubbla dalar genom luften med den konstanta hastigheten 1,1 cm/s. Vilken kraft känner den av från luften
Läs merLaboration: Roterande Referenssystem
INSTITUTIONEN FöR FYSIK OCH ASTRONOMI Laboration: Roterande Referenssystem Laborationsinstruktionen innehåller teori, diskussioner och beskrivningar av de experiment som ska göras. Mål: Att få erfarenhet
Läs merSid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga
Läs merIntrohäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merDet här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft
Kraft Det här ska du veta Veta vad som menas med tyngdkraft Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft Känna till begreppet tyngd
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 11 27 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med planet,
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merGrundläggande om krafter och kraftmoment
Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs merLaboration 4 Mekanik baskurs
Laboration 4 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 015 03 7 Introduktion Denna laboration handlar om två specialfall av kollisioner, inelastiska och elastiska kollisioner. Vi ska
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs mer3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.
Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merKursupplägg Vecka 11-19
Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni
Läs merOm den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)
1 KOMIHÅG 12: --------------------------------- Den mekaniska energin, arbetet ---------------------------------- Föreläsning 13: FLER LAGAR-härledning ur N2 Momentlag Hur påverkas rörelsen av ett kraftmoment??
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET HT 018 Institutionen för fysik EXEMPELTENTAMEN Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling för gymnasiet
Läs merÖvningsuppgifter till Originintroduktion
UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft
Läs merPlanering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,
Läs merLärarhandledning. Kraftshow. Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22
Lärarhandledning Kraftshow Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Experiment med förklaringar... 4 2.1 Månen och gravitationen... 4 2.2 Blyplankan... 4 2.3 Dubbelkon
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET 181011 Institutionen för fysik Kl 8.30 13.30 Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Betygsgränser: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling
Läs merInlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.
Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merDet finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N.
Ugglans NO Fysik - Mekanik Mekanik är en av fysikens äldsta vetenskaper. Den handlar om rörelse och jämvikt och vad som händer när föremål utsätts för krafter. Kunskap om mekanik är nödvändig och grundläggande
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merMekanik FK2002m. Kraft och rörelse I
Mekanik FK2002m Föreläsning 4 Kraft och rörelse I 2013-09-05 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 4 Introduktion Hastighet Langt under 3x10 8 Nara : 3x10 8 Storlek 10 9 Langt over : 10 9 Klassisk
Läs merAtt använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar
Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar Mats Braskén (Åbo Akademi) och Ray Pörn (Yrkeshögskolan Novia) Accelerationssensorn Accelerationssensorn mäter accelerationen
Läs merFöreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.
öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan
Läs merDatum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.
Mekanik KF, Moment 1 Datum: 2012-08-25 Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Del 1 (Lämna in denna del med dina
Läs merLÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse
LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse Utrustning: Dator med programmet LoggerPro LabQuest eller LabPro Avståndsmätare Kraftgivare Spiralfjäder En vikt Stativmateriel Kraftgivare Koppla mätvärdesinsamlaren
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs merOrd att kunna förklara
Rörelse och kraft Ord att kunna förklara Rörelse Hastighet Acceleration Retardation Fritt fall Kraft Gravitationskraft (=tyngdkraft) Friktionskraft Centripetalkraft Tyngdpunkt Stödyta Motkraft Rörelse
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs mer2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1
Newtons lagar 2 1 2 NEWTONS LAGAR 2.1 Inledning Ordet kinetik används ofta för att beteckna läranom kroppars rörelse under inflytande av krafter. Med dynamik betcknar vi ett vidare område där även kinematiken
Läs merMEKANIK LÄRARHANDLEDNING
MEKANIK LÄRARHANDLEDNING Eftersom antalet sensorer är begränsat rekommenderas att fler laborationer görs parallellt enligt ett stationssystem. I laboration 1-4 och 9-10 används kraftsensorn och i 5-8 används
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Översikt Kursintroduktion Kursens syfte och mål Kursprogram Upprop Inledande föreläsning Föreläsning: Kapitel 1. Introduktion till statik Kapitel 2. Att räkna med krafter
Läs merÖvningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
Läs merI stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.
I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden. 60 Du vandrar omkring bland din mosters äppelträd och får ett jättestort äpple i huvudet. Av din moster (som är
Läs mer# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt
Fy 1-mekaniken i sammandrag version 0.3 [140820] Christian Karlsson En del saker nedan tas inte upp i Fy 1-kursen, men är bra att med sig inför Fy 2. Dessa saker är markerade med [NYTT!]. 1 Rörelsebeskrivning
Läs merNEWTONS 3 LAGAR för partiklar
wkomihåg 12: Acceleration-med olika komponenter. ----------------------------------------- Föreläsning 13: Dynamik kraft-rörelse (orsakverkan) NEWTONS 3 LAGAR för partiklar 1 1. En 'fri' partikel förblir
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
170418 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 170418 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vi är intresserade av största värdet på funktionen x(t). Läget fås genom att integrera hastigheten, med bivillkoret att x(0) = 0.
Läs merInför provet mekanik 9A
Inför provet mekanik 9A Pär Leijonhufvud BY: $ \ 10 december 2014 C Provdatum 2014-12-12 Omfattning och provets upplägg Provet kommer att handla om mekaniken, det vi gått igenom sedan vi började med fysik.
Läs merKraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
Läs merMekanik Föreläsning 8
Mekanik Föreläsning 8 CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 02 19 1 / 16 Repetition Polära koordinater (r, θ): ange punkter i R 2 m h a r: avståndet från origo (0, 0) θ: vinkeln mot positiva x axeln
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 2 Aktions- reaktionskraft Nu är det dags att presentera grundstenarna inom Mekanik Newtons lagar: 1. Tröghetslagen: En kropp förblir i sitt tillstånd av vila eller likformig rörelse om den inte av
Läs merMekanik KF, Moment 1 Del 1 (Lämna in denna del med dina svar) Skriv provkod el. namn o personnummer på varje blad Flera alternativ kan vara rätt.
Mekanik KF, Moment 1 Datum: 2012-12-03 Författare: Lennart Selander Hjälpmedel: Physics handbook, Beta Mathematics handbook, Valfri formelsamling, tabellverk, Kompendium Centrala samband, Pennor, linjal,
Läs mer6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar
6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill
Läs merTentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen
005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar
Läs mer= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O
1 KOMIHÅG 15: --------------------------------- Definitioner: Den potentiella energin, mekaniska energin Formulera: Energiprincipen ---------------------------------- Föreläsning 16: FLER LAGAR-härledning
Läs merFYSIKALISKA APTITRETARE
FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande
Läs merexempel på krafter i idealiserade situationer, som till exempel i Slänggungan / Kättingflygaren eller Himmelskibet.
Figur 1: Slänggungan på Liseberg Med Newton bland gungor och karuseller Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se I nöjesparkens åkattraktioner är det din egen kropp som upplever krafterna i Newtons lagar, när den
Läs merGunga med Galileo matematik för hela kroppen
Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp
Läs merBiomekanik, 5 poäng Jämviktslära
Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande
Läs merKollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8
Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!
Läs merInstitutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse
Rotationsrörelse I denna laboration kommer vi att undersöka dynamik rotationsrörelse för stela kroppar. Experimentellt kommer vi att undersöka bevarandet av kinetisk rotationsenergi och rörelsemängdsmoment
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merInstuderingsfrågor Krafter och Rörelser
1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft
Läs merSmarttelefonen som verktyg för datainsamling
Smarttelefonen som verktyg för datainsamling Ray Pörn (Yrkeshögskolan Novia) 1 och Mats Braskén (Åbo Akademi) En modern smarttelefon eller surfplatta innehåller ett stort antal sensorer. I de flesta telefoner
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merMassa och vikt Mass and weight
Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen
Läs merVar i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt
Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Läs merNär du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.
MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar
Läs merROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Läs merII. Partikelkinetik {RK 5,6,7}
II. Partikelkinetik {RK 5,6,7} med kraft att beräkna och förstå Newtons lagar och kraftbegreppet är mycket viktiga för att beskriva och förstå rörelse Kenneth Järrendahl, 1: Tröghetslagen Newtons Lagar
Läs merBiomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen
Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.
Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs mer" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar
KOMIHÅG 2: 1 Cylinderkomponenter: Hastighet v = r e r + r" e " + z e z Acceleration: a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2 r # )e # + z e z Naturliga komponenter: v = ve t a = v e t + v 2 " e n ------------------------------------
Läs merKrafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse
Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden
Läs merTentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!
014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar
Läs merTentamen i Mekanik för D, TFYY68
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Carl Hemmingsson/Magnus Johansson Tentamen i Mekanik för D, TFYY68 Fredag 2018-08-23 kl. 8.00-13.00 Tillåtna Hjälpmedel: Physics
Läs mer" e n och Newtons 2:a lag
KOMIHÅG 4: --------------------------------- 1 Energistorheter: P = F v, U "1 = t 1 # Pdt. Energilagar: Effektlagen, Arbetets lag ---------------------------------- Föreläsning 5: Tillämpning av energilagar
Läs merCorioliseffekter. Uppdaterad: Om bildsekvenserna Bildsekvens 1: Boll far förbi rymdstationen längs en rät linje Bildsekvens 2:...
Corioliseffekter Uppdaterad: 170328 Om bildsekvenserna Bildsekvens 1: Boll far förbi rymdstationen längs en rät linje Bildsekvens 2:...... Har jag använt någon bild som jag inte får använda? Låt mig veta
Läs merKollisioner, rörelsemängd, energi
Kollisioner, rörelsemängd, energi I denna laboration kommer ni att undersöka kollisioner, rörelsemängd och energi, samt bekanta er ytterligare med GLX Xplorer som används i mekaniklabbet för utläsning
Läs merProvmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18
Naturvetenskap Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h 7,5 högskolepoäng Tentamens Kod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14-18 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare (ej
Läs merTENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...
Läs merDiskussionsfrågor Mekanik
Diskussionsfrågor Mekanik Frågor markerade med en stjärna ( ) är lite svårare och kan betraktas som överkurs. Vektorer och rörelse 1. Mitt på dagen en solig dag vid ekvatorn kastar du iväg en boll. Hur
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen
010-01-14 Tentamen i SG1140 Mekanik II KTH Mekanik 1. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen Triangelskivan i den plana mekanismen i figuren har en vinkelhastighet
Läs merLaboration Svängningar
Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Måndagen den 23 maj 2011 klockan 14.00-18.00 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med
Läs merTentamen i Mekanik II
Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd
Läs mer