7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck"

Transkript

1 7 Tryck Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip 8 Räkna med Arkimedes Lufttryck spelar stor roll för vädret 10 Upp- och nervänt provrör 11 Blöt bomull 12 Fladdrande papper 13 Vattenpelare 14 Problemlösning tryck

2 Kraft och tryck I den här uppgiften får du träna på att beräkna tryck. A En 100 g-vikt är upphängd i en fjäder. Fjädern sträcks på grund av att den påverkas av en kraft. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. Vad kallas den kraft som sträcker fjädern? 2. Hur stor är den kraft som sträcker fjädern? B Istället för jordens dragningskraft säger man ofta tyngdkraft eller tyngd. Hur stor tyngd har: 1. en bok med massan 700 g? 2. en sten med massan 2 kg? 3. ett brev som väger 50 g? C Bilden visar hur man mäter en nyckelknippas tyngd med en dynamometer. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. I vilken enhet är en dynamometer graderad? 2. Hur stor massa har nyckelknippan, om dynamometern visar 1,5 N? 3. Vad väger nyckelknippan, om dynamometern visar 0,65 N? D En vikt som väger 10 kg står på en skumgummiskiva. På grund av viktens tyngd påverkas skumgummit av en kraft. Studera bilderna nedan och svara på följande frågor: 1. Hur stor kraft påverkar skumgummit? 2. På den undre bilden har en tunn pappskiva placerats mellan vikten och skumgummit. Det medför att skumgummit pressas ihop mindre. Varför? E Med tryck menas hur stor kraften är på en viss area, till exempel en kvadratcentimeter (1 cm 2 ). Om man ska räkna ut hur stort trycket är, dividerar man kraften med arean. kraft F tryck = p = area A En järnstav med tyngden 22 N ligger på ett bord. Använd bilden och formeln och svara på följande frågor: 1. Hur stor är kraften mot bordet? 2. Hur stort blir trycket, om stavens bottenyta har arean 10 cm 2? F Jenny har tyngden 480 N. Bottenarean på hennes skor är sammanlagt 400 cm 2. Använd formeln och svara på frågorna. 1. Hur stort blir trycket om Jenny står på golvet? 2. Hur stort blir trycket om Jenny står på ett ben? 3. Hur mycket väger Jenny? G Tre likadana klossar är placerade på ett bord på olika sätt enligt bilden. 1. Vilken kloss påverkar bordet med störst kraft? 2. Vilken kloss åstadkommer högst tryck? 3. Varför? H Tryck kan mätas i olika enheter. En vanlig enhet är pascal (Pa) som är samma sak som newton per kvadratmeter. 1 Pa = 1 N/m 2. Använd sambandet och svara på följande frågor: 1. En container har en basyta med arean 5 m 2. Containern väger med sitt innehåll 800 kg. Hur stort blir trycket mot underlaget uttryckt i pascal? 2. En låda som väger 50 kg står på golvet. Lådans bottenyta har arean 0,5 m 2. Hur stort blir trycket mot golvet uttryckt i pascal?

3 Hur stort är ditt tryck mot golvet? I den här laborationen ska du beräkna vilket tryck som du utsätter golvet för när du står stilla. Men för att kunna göra det behöver du veta din vikt och hur stor area dina skor har. Du behöver: Pappskiva, sax, våg och miniräknare. A Rita av konturerna av din ena sko på en pappskiva. Klipp sedan ut skon. B Klipp en kvadrat med sidan 10 cm ur pappskivan. C Väg både pappskivan som ser ut som din sko och pappskivan som ser ut som en kvadrat. D Svara på följande frågor: 1. Hur mycket väger den kvadratiska pappskivan? 2. Hur stor area har den? 3. Hur mycket väger då varje kvadratcentimeter? 4. Hur mycket väger den pappskiva som föreställer din sko? 5. Hur stor area har skon? Avrunda till tiotal kvadratcentimeter. 6. Hur stor area har båda dina skor sammanlagt? 7. Hur mycket väger du? 8. Hur stor är din tyngd? 9. Hur stor kraft påverkas golvet av när du står på golvet? 10. Hur stort är trycket mot golvet när du står på båda dina fötter? Svara i newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ) och avrunda till en decimal. 11. Hur stort är trycket om du står på en fot? E Skriv en laborationsrapport.

4 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket är ordet? 1. Istället för jordens dragningskraft säger man ofta 2. kan mätas i newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ). 3. beräknas genom att dividera massa med volym = 1 N/m 2 5. kan mätas kubikdecimeter eller i centiliter. 6. är enheten för kraft. 7. Vikt är samma sak som 8. kan mätas i kvadratmeter. 9. Kan volym mätas i. 10. har densiteten 10,5 g/cm är detsamma som tusendels gram.

5 Räkneuppgifter på tryck I den här uppgiften får du träna på att göra fysikaliska beräkningar på tryck. 1. Vilka tal saknas? a) 1 N/dm 2 =? Pa b) 1 N/cm 2 =? Pa c) 300 Pa =? N/dm 2 d) 2,5 kpa =? N/cm 2 2. Tre likadana klossar ligger på ett bord som bilden visar. Klossarna väger 2 kg. Klossarnas sidor är 2 cm, 5 cm och 10 cm. a) Hur stor är bottenytans area i A? b) Hur stor är arean i B? c) Hur stor är arean i C? d) Hur stor är kraften mot bordet i de tre fallen? e) Hur stort är trycket i de tre fallen? Svara i N/cm 2 A B 3. Hur stor blir kraften mot underlaget om arean är 50 cm 2 och trycket 3 N/cm 2? C 4. Antonia, som väger 40 kg, är ute på skidtur. Hur stort blir trycket mot snön om skidorna har en sammanlagd area av 40 dm 2? Ange trycket i a) newton per kvadratdecimeter i (N/dm 2 ) b) pascal (Pa). 5. En elefant väger kg. Elefantens fötter har vardera en area av 10 dm 2. Antag att elefanten har lärt sig att stå på två ben. Hur stort blir trycket mot underlaget uttryckt i a) newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ) b) kilopascal (kpa) 6. En dam i högklackade skor väger 50 kg. Var och en av klackarna har arean 1 cm 2. Antag att hon låter hela tyngden vila på den ena klacken under en kort stund. Hur stort blir trycket mot golvet, uttryckt i a) newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ) b) kilopascal (kpa) 7. Det är skare på snön en vinterdag. Skaren brister om den utsätts för ett tryck som är större än 2,1 kpa. Rasmus, som inklusive sina skidor väger 60 kg, ger sig ut på en skidtur. Skidornas sammanlagda area är 20 dm 2. Håller skaren eller ej? 8. En vass syl har en spets med den lilla arean 0,003 cm 2. Sylen pressas mot en bräda med kraften 90 N. Beräkna trycket i a) newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ) b) kilopascal (kpa).

6 7.2 OH 1 Vattentorn

7 Vattnets lyftkraft Hur kommer det sig att det är lättare att lyfta en sten i vatten än på torra land? Det är vad den här laborationen ska ge svar på. Du behöver: Stativ med tillbehör, dynamometer, metallcylinder, bägare, kork och en gummipropp. A Häng metallcylindern i dynamometern och mät cylinderns tyngd. B För ner metallcylindern till hälften i vatten. Vad visar dynamometern? C Sänk ner metallcylindern helt i vatten. Men den får inte stå på bottnen. Vad visar dynamometern nu? D Svara på följande frågor: 1. Vad visade dynamometern från början, det vill säga vilken tyngd har metallcylindern? 2. Vad visade dynamometern när metallcylindern var nedsänkt till hälften i vatten? 3. Eftersom dynamometerns utslag minskar måste metallcylindern lyftas av vattnet. Man säger att cylindern påverkas av en lyftkraft. Hur stor var lyftkraften? 4. Vad visade dynamometern när metallcylindern var helt nedsänkt i vattnet? 5. Hur stor var lyftkraften då? E Placera korken och gummiproppen i vattnet. Svara sedan på följande frågor: 1. Vad händer med korken när den släpps ner i vattnet? 2. Precis som metallcylindern påverkas korken av en lyftkraft från vattnet. Men hur stor är den lyftkraften? Är den större, mindre eller lika stor som korkens tyngd? 3. Vad händer med gummiproppen, när den släpps ner i vattnet? 4. Hur stor är lyftkraften i det här fallet? F Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER G En glaslåda är delvis fylld av vatten enligt bilden. Studera bilden och svara på följande frågor: 1. Hur stor volym har vattnet? 2. Vilken densitet har vatten? 3. Hur stor massa har vattnet? 4. Hur stor är vattnets tyngd? 5. Hur stor är kraften mot bottnen? 6. Hur stort är trycket? 8 cm 100 cm 2

8 När flyter ett föremål på en vätska? Varför flyter vissa föremål på vatten och andra inte? Det är en fråga du ska försöka besvara i den här laborationen. Du behöver: 2 bägare, en bit paraffin, gummipropp, kork och T-Röd. A Din uppgift är att försöka komma på vad som krävs för att ett föremål ska flyta på en vätska. Till din hjälp har du två vätskor med olika densitet och föremål med olika densitet. Men hur du ska gå tillväga får du komma på själv. Densitetstabell Kork 0,2 g/cm 3 Paraffin 0,9 g/cm 3 Gummi 1,2 g/cm 3 Vatten 1,0 g/cm 3 T-Röd 0,8 g/cm 3 B När du är färdig med dina undersökningar och kommit fram till ett resultat, så skriver du en laborationsrapport.

9 Arkimedes princip Ett föremål som är nedsänkt i en vätska påverkas av en lyftkraft. I den här laborationen ska du ta reda på hur stor lyftkraften är. Du behöver: Stativ med tillbehör, dynamometer, metallcylinder och mätglas (100 ml). A Fyll ett 100 ml-mätglas med 60 ml (60 cm 3 ) vatten. B Häng upp dynamometern och metallcylindern i stativet på det sätt som bilden visar. Vad visar dynamometern? C Sänk ner hela metallcylindern i vattnet och läs av dynamometern. D Besvara följande frågor: 1. Hur stor är vattnets lyftkraft? 2. Till vilken nivå har vattnet stigit? 3. Hur mycket vatten har metallcylindern trängt undan? 4. Vilken densitet har vatten? 5. Hur stor massa har det undanträngda vattnet? 6. Hur stor tyngd har det undanträngda vattnet? 7. Jämför vattnets lyftkraft med tyngden hos det undanträngda vattnet. Vad ser du då? Sambandet kallas för Arkimedes princip. E Skriv en laborationsrapport. OM DU HINNER Du behöver: Sten i snöre. F Upprepa hela försöket med en sten.

10 Räkna med Arkimedes I den här uppgiften får du lära dig att räkna på Arkimedes princip. Exempel En glasbit hänger i en dynamometer. Den visar 0,36 N. Glasbiten sänks ner helt i vatten. Då minskar dynamometerns utslag till 0,21 N. Vilken densitet har glaset? Lösning Dynamometern visar 0,36 N. Det innebär att glasbitens massa är 36 g. Enligt Arkimedes princip är lyftkraften lika stor som tyngden av det undanträngda vattnet. Eftersom lyftkraften är 0,15 N så är tyngden av det undanträngda vattnet också 0,15 N. Det undanträngda vattnets massa är då 15 g. Eftersom vatten har densiteten 1 g/cm 3 så är volymen av det undanträngda vattnet 15 cm 3. Det är lika med glasbitens volym. Glasbitens densitet blir då: 36 g/cm 3 = 2,4 g/cm 3 15 Svar: Densiteten är 2,4 g/cm 3 Du behöver: Miniräknare. 1. Ett föremål väger 25 g och har volymen 10 cm 3. a) Hur stor tyngd har föremålet? b) Föremålet sänks ner i vatten helt och hållet. Hur mycket vatten tränger det undan? c) Hur stor massa har det vatten som trängs undan? Vattens densitet är 1,0 g/cm 3. d) Hur stor tyngd har det vatten som trängs undan? e) Hur stor blir lyftkraften på föremålet? f) Antag att du håller föremålet i en dynamometer när föremålet är nedsänkt i vattnet. Vad visar dynamometern? 2. En bit koppar hänger i en dynamometer. Dynamometern visar 0,89 N. När kopparbiten sänks ner helt i vatten så visar dynamometern 0,79 N. a) Hur stor massa har kopparbiten? b) Hur stor är lyftkraften från vattnet? c) Hur stor är tyngden av det undanträngda vattnet? d) Hur stor massa har det undanträngda vattnet? e) Hur stor volym har det undanträngda vattnet? f) Hur stor volym har kopparbiten? g) Vad ger detta för värde på densiteten hos koppar? 3. En sten väger 3,4 kg och har volymen 1,4 dm 3. Hur stor kraft krävs för att hindra stenen från att sjunka, om man håller den i vatten? 4. En sten hänger i en dynamometer. Den visar 0,27 N. Stenen sänks ner helt i vatten. Utslaget minskar då till 0,13 N. Vilken densitet har stenen? Avrunda till en decimal. 5. En kork som väger 15 g flyter på vatten i en bägare. Hur stor volym har det undanträngda vattnet? 6. Ett föremål har massan 245 g. När det hängs i en dynamometer och sänks ner i vatten så visar dynamometern 1,77 N. Föremålet sänks sen ner i en vätska med densiteten 0,8 g/cm 3. Vad visar dynamometern då? Avrunda till två decimaler. 7. En kub av järn har sidan 20 mm. Den hängs i en dynamometer och sänks ner i vatten. Vad kommer dynamometern att visa? Järn har densiteten 7,9 g/cm 3. Avrunda till två decimaler.

11 Lufttryck spelar stor roll för vädret 1. I samband med väder talar meteorologerna ofta om högtryck och lågtryck. De talar då om lufttrycket. a) Vad kallas ett tryck som är högre än normalt lufttryck? b) Vad kallas det när lufttrycket är lägre än normalt lufttryck? c) Hur högt är det normala lufttrycket vid havsytan uttryckt i millimeter kvicksilver (mm Hg) och i hektopascal (hpa)? 2. På bilden nedan befinner sig Sara vid foten av ett 80 m högt berg. I handen håller hon en barometer. Den här dagen är lufttrycket vid bergets fot hpa. Högre upp är lufttrycket lägre. Det sjunker med 1 hpa var åttonde meter. Studera bilden och svara på följande frågor: a) Vad är en barometer? b) Hur högt är lufttrycket uppe på bergets topp? 4. På en barometer kan man ofta avläsa lufttrycket i såväl millimeter kvicksilver (mm Hg) som i hektopascal (hpa). Så är fallet med barometern på bilden nedan. Studera barometern och svara på följande frågor: a) Vad visar barometern uttryckt i millimeter kvicksilver (mm Hg) och i hektopascal (hpa)? b) Antag att barometern finns vid havsytan. Är det i så fall högtryck, lågtryck eller normalt lufttryck? 5. Hannes håller en pappersremsa under munnen enligt bilden och blåser kraftigt rakt ut. a) Vad händer? b) När luft sätts i rörelse minskar dess tryck. Var blir alltså lufttrycket störst, på remsans ovansida eller undersida? 3. a) Hur högt är det normala lufttrycket på ett berg som är 800 m högt? b) Döda havet i Israel ligger 400 m under havets nivå. Hur högt är det normala lufttrycket där? OM DU HINNER 6. En dag är lufttrycket hpa. Hur stort är då lufttrycket uttryckt i newton per kvadratmeter (N/m 2 )? 7. Omvandla hpa till a) newton per kvadratdecimeter (N/dm 2 ) b) newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ) mm Hg motsvarar hpa. Vilket tryck är störst, 1 mm Hg eller 1 hpa? 9. Vilka tal saknas? a) 1 hpa =? mm Hg b) 1 mm Hg =? hpa

12 Upp- och nervänt provrör Du behöver: Provrör, liten pappskiva och stor bägare eller skål. A Fyll provröret med vatten. Sätt den lilla pappskivan för öppningen. B Håll fast pappskivan med ett finger och vänd upp och ner på provröret. Vad tror du händer om du tar bort fingret? C Ta bort fingret från pappskivan. Gör för säkerhets skull försöket ovanför den stora bägaren. Vad händer? D Diskutera inom gruppen vad som kan vara orsaken till det som sker.

13 Blöt bomull Du behöver: Stor bägare, liten bägare, bomullstuss och tejp. A Tejpa fast bomullstussen på botten av den lilla bägaren. B Fyll den stora bägaren till ungefär hälften med vatten. C Vad tror du händer om du för ner den lilla bägaren i den stora som bilden visar? D I den stora bägaren för du ner den lilla bägaren så att den kommer helt under vatten. Notera vad som händer. E Diskutera inom gruppen vad som kan vara orsaken till det som sker.

14 Fladdrande papper Du behöver: 2 papper i A4-format. A Håll två A4-papper ungefär 5 cm från varandra på det sätt som bilden visar. Vad tror du händer om du blåser kraftigt mellan de båda papperen? B Blås kraftigt mellan de båda papperen och notera vad som händer. C Diskutera med varandra om orsaken till det som sker.

15 Vattenpelare Du behöver: Stor bägare eller glasskål och provrör. A Häll vatten i bägaren eller glasskålen så att den blir halvfylld med vatten. B Fyll provröret helt med vatten. C Håll tummen för provrörets öppning och för ner provröret i vattnet med öppningen nedåt. D Vad tror du kommer att hända om du tar bort tummen? E Ta bort tummen. Vad händer? F Diskutera med varandra om orsaken till det som sker.

16 Problemlösning tryck I den här uppgiften får du lösa problem som handlar om tryck. Arbeta gärna två och två. Fundera en stund över problemen och diskutera med varandra. 1. Stenen på bilden väger 50 kg. Stenens tyngd är alltså 500 N. Men den kraft man behöver använda för att hålla stenen är endast 470 N. a) Hur kommer det sig? b) Antag att stenen sänks ner 5 m under vattnet. Hur stor kraft tror du då att du behövs för att hålla stenen? Är det mer, mindre eller lika med 470 N? 5. En stav av järn har måtten 5 cm, 4 cm och 10 cm. a) Hur stor volym har järnstaven? b) Hur stor är järnstavens massa? Använd tabellen på sid 334 i grundboken och sid 175 i lightboken. c) Hur stor är tyngden? d) Hur stort blir trycket mot bordet när järnstaven står på sin minsta sidoyta? Svara i newton per kvadratcentimeter (N/cm 2 ). 6. Tänk dig att du trär en ballong över öppningen på en kolv. När du sedan värmer kolven spänns ballongen ut och reser sig. Men vad tror du händer med ballongen om du vänder kolven upp och ner? 7. En ballong är fylld med luft. I ballongen har man fäst en tyngd. När ballongen placeras i vatten så flyter den precis under vattenytan enligt bilden. Antag nu att man skjuter ner ballongen en bit i vattnet som bilden visar. Vad händer då med ballongen när man släpper den? Välj mellan följande tre alternativ: a) Den flyter upp till ytan igen. b) Den stannar kvar i sitt nya läge. c) Den sjunker till botten. Ledtråd: Vad händer med ballongens storlek när den pressas ner i vattnet? 2. Tänk dig att du har en ballong som är fylld av heliumgas. När du släpper ballongen stiger den upp i luften. a) Varför stiger ballongen? b) Vad händer med ballongen när den stiger till väders? Blir den mindre, större eller är den hela tiden lika stor? Motivera ditt svar. 3. En järnbit sjunker om man lägger den i vatten. Men fartyg av järn flyter. Hur kan det komma sig? 4. En skyskrapa i New York är 240 m hög. En dag är lufttrycket uppe på taket hpa. Hur högt är lufttrycket samtidigt nere i bottenvåningen?

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och kommentarer TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 483 7. T RYCK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 7.1 Förklara begreppen kraft Skapar eller motverkar en rörelse och mäts i newton (N).

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064

6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064 6 Tryck 601. a) Då minskar arean till hälften. Tyngden är densamma. Trycket ökar då till det dubbla, dvs. 2Pa. b) Om man delar hundralappen på mitten så halveras både area och tyng. trycket blir då detsamma

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019 Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en

Läs mer

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en

Läs mer

FYSIKENS MASSA (VIKT)

FYSIKENS MASSA (VIKT) Tyngd och vikt 1 FYSIKENS MASSA (VIKT) Till vardags använder vi ordet vikt när vi pratar om hur mycket något väger. I fysiken använder man begreppet massa (m) för att ange hur mycket något väger. Massa

Läs mer

Det här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft

Det här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft Kraft Det här ska du veta Veta vad som menas med tyngdkraft Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft Känna till begreppet tyngd

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något. Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder 8 Värme och väder Inledning Inledningen till kapitlet på sidorna 134 135 i grundboken och sid 78 i lightboken handlar om vädret, ett populärt samtalsämne. I rubriken skriver vi att solen värmer och skapar

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218 1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns

Läs mer

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008 Tryck Kraft per yta kallas tryck. När en kraft F verkar vinkelrätt och jämnt fördelad mot en yta A erhålls trycket p F p där A p = tryck F = kraft A = area eller yta Tryck forts. p F A Enheten för tryck

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb. Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid

Läs mer

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1 Maria Österlund Kojan Mattecirkeln Längd 1 NAMN: När Maja och Matilda ska bygga en koja behöver de kunna mäta. De hittar en gammal ritning med följande mått: Maja och Matilda hämtar en meter-linjal. Använd

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter. LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1 ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar PBFyA 05-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-7 Del III: Långsvarsfrågor.

Läs mer

Upp gifter. 6. I ett TV-rör är trycket nästan noll. Hur stor kraft trycker på en TV-ruta som är 55 cm och 44 cm hög?

Upp gifter. 6. I ett TV-rör är trycket nästan noll. Hur stor kraft trycker på en TV-ruta som är 55 cm och 44 cm hög? 1. Vattentrycket i en kran är 4 10 5 Pa. Kranens öppning har diametern 1,3 cm. a. Vilken kraft behövs för att hålla för så att inget vatten kommer ut? b. Om man misslyckas och det blir en liten glipa kommer

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Kursupplägg Vecka 11-19

Kursupplägg Vecka 11-19 Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni

Läs mer

Lathund, geometri, åk 9

Lathund, geometri, åk 9 Lathund, geometri, åk 9 I årskurs 7 och 8 räknade ni med sträckor och ytor i en dimension (1D) respektive två dimensioner (2D). Nu i årskurs 9 har ni istället börjat räkna volymer av geometriska kroppar

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2 Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Undersökningar och experiment

Undersökningar och experiment Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan

Läs mer

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Inga Inga Inga Fler exempel på optimering Exempel 1. Utifrån en rektangulär pappskiva med bredden 7 dm och längden 11 dm, vill man åstadkomma en kartong utan lock,

Läs mer

Övningsblad 3.1 A. Omkrets och area. 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2.

Övningsblad 3.1 A. Omkrets och area. 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2. Övningsblad 3.1 A Omkrets och area 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2. a) b) O = A = O = A = 2 Skugga rektangelns area och markera triangelns omkrets. (m) (m) 25 80 80 70

Läs mer

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor geometriska former och figurer Vad heter figurerna? figur namn rektangel cirkel triangel Hur många sidor har varje figur? 4 sidor 3 sidor 4 sidor Para ihop varje föremål med en eller flera geometriska

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 2016 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7 Tävlingen ska genomföras under perioden 17 mars 1 april. Uppgifterna får inte användas tidigare.

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Grundläggande om krafter och kraftmoment Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Inför provet mekanik 9A

Inför provet mekanik 9A Inför provet mekanik 9A Pär Leijonhufvud BY: $ \ 10 december 2014 C Provdatum 2014-12-12 Omfattning och provets upplägg Provet kommer att handla om mekaniken, det vi gått igenom sedan vi började med fysik.

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR

GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR INNEHÅLL GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR 251 252 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR I samband med ett åskväder regnade det enligt en regnmätare 38 mm. Hur många liter vatten kom det a) på en

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? Uppgift 1. Om stenar kunde tala 1 a. Leta reda på en sten du tycker om. - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? 1 b. Presentera Presentera din sten. Använd

Läs mer

LABORATIONSPROV - TRYCK

LABORATIONSPROV - TRYCK LABORATIONSPROV - TRYCK Instruktion till lärare Denna uppgift har till syfte att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra en systematisk undersökning. Uppgiften utförs i tre moment: 1.

Läs mer

Några labbar om hur vatten och papper interagerar

Några labbar om hur vatten och papper interagerar Några labbar om hur vatten och papper interagerar Absorption av en vattendroppe Absorptionsmängd Absorptionshastighet Pappersstyrka Papperstillverkning Introduktion Många av de saker vi omger oss med är

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn.

Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn. Geometri Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot,

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018 Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14 P O O L B Y G G E Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr Det du behöver veta i denna keynote är.. Vad skala är/ hur man räknar med skala Vad omkrets är/ hur man räknar med omkrets Vad area är/

Läs mer

4-4 Parallellogrammer Namn:..

4-4 Parallellogrammer Namn:.. 4-4 Parallellogrammer Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat bl.a. med linjer och vinklar. En linje är ju någonting som bara har en dimension, längd. Men när två linjer skär varandra och det bildas

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-05 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift -. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar:

1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar: 8. MATEMATIK ÅK 5 8.1. Elevhäfte 8.1.1. Problemlösning 1 1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar: 2. Storleken av bildrutan

Läs mer

Högskoleprovet. Block 4. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.

Högskoleprovet. Block 4. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter. Block 4 2009-10-24 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 7 NOGa Delprovet innehåller 22 uppgifter. Anvisningar Varje uppgift innehåller en fråga markerad med fet stil. Uppgiften kan även innehålla viss

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer