Laborationskurs i FYSIK A

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laborationskurs i FYSIK A"

Transkript

1 Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas senast dagen före labbtillfället till Birgitta Carlsson (Rum H?) eller e-postas till din lärare. Du som siktar mot ett högre betyg (VG eller MVG) vid prövningen måste ovillkorligen göra uppgifterna på ett tillfredställande sätt. Till vissa laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och lämnas till läraren på avtalad tid. Vid prövning tas hänsyn till labbkursen. OBS! Du får inget intyg om Du är frånvarande från ett eller fler labbtillfällen! Sidan 1 av 22

2 Innehåll: Sid Att skriva en laborationsrapport. 3 Att tänka på i samband med laborationerna. 3 Förberedande uppgifter till OPTIK. 4 Laborationen OPTIK. 5 Förberedande uppgifter till DENSITET. 6 Laborationen DENSITET. 7 Förberedande uppgifter till ARKIMEDES PRINCIP. 10 Laborationen ARKIMEDES PRINCIP. 11 Förberedande uppgifter till ENERGIPRINCIPEN. 13 Laborationen ENERGIPRINCIPEN. 14 Förberedande uppgifter till ELLÄRA. 17 Laborationen ELLÄRA. 18 Förberedande uppgifter till FRITT FALL. 20 Laborationen FRITT FALL. 21 Sidan 2 av 22

3 Att skriva en laborationsrapport Ett genomfört experiment bör alltid redovisas. Ofta sker det i skriftlig form som en laborationsrapport. Av rapporten bör framgå syftet med experimentet och vilka resultat och slutsatser som Du fått fram. När Du skriver Din rapport kan Du tänka Dig att Du skriver den för en kamrat som har ungefär samma kunskaper som Du men som inte deltog i laborationen. En rapport brukar innehålla nedanstående punkter. 1. En tydlig rubrik som säger något om vad experimentet handlar om. Datum för genomförandet. Eget namn samt namn på eventuella medlaboranter. 2. Syfte dvs en kort sammanfattning som beskriver vad det hela går ut på. 3. Materielförteckning kan ibland uteslutas. Utrustningen kan anges i samband med beskrivningen av experimentet. 4. Utförandet av undersökningen, metoden skall vara klart och tydligt presenterad och vara lätt att följa. 5. Resultat och observationer skall vara klart och tydligt presenterade med diagram/tabeller där så krävs. Enheter och annan viktig information skall vara med. 6. Diskussion: tolkning av data, resultat eller observationer bör komma efter att resultat presenteras. 7. Bedömning av resultatens tillförlitlighet innefattande tänkbara felkällor och en bedömning av vilka som kan tänkas ha något större inverkan på resultaten. Att tänka på i samband med laborationerna. Läs labbinstruktionen i förväg! Glöm inte labbinstruktionen hemma! Lämna tillbaka materialet på rätt ställe! Ett instrument som inte fungera lämnas till läraren! Tänk först, fråga sist! Utnyttja minnena i Din räknare! Sidan 3 av 22

4 Förberedande uppgifter inför laboration optik. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Konstruera den bild av föremålet (den vertikala pilen) som alstras av den konvexa linsen i figuren nedan. Fokus F är markerat i figuren. + F 2. Ett föremål befinner sig 60 cm framför en positiv lins med brännvidden 15 cm. Hur långt bakom linsen hamnar bilden? 3. Vid avbildning i en konvex lins var föremålets avstånd från linsen 48 cm. En skarp bild kunde uppfångas på en skärm 18 cm från linsen. a) Bestäm linsens brännvidd. b) Bestäm linsens dioptrital. 4. Ett föremål befinner sig 68 cm framför en positiv lins, som har brännvidden 17 cm. Beräkna bildens höjd då man vet att föremålets höjd är 15 cm. Sidan 4 av 22

5 Laboration, optik Uppgift: Att bestämma brännvidden för några linser m h a linsformeln. Materiel: Optisk bänk med tillbehör (bl a lampa och vit skärm) och några omärkta linser. Utförande: a) Tänk först ut en strategi för att lösa uppgiften. b) Gör därefter nödvändiga mätningar och för in erhållna värden i en tabell. c) Gör till sist nödvändiga beräkningar. Resultat: Linsernas brännvidder blev f 1 f 2 f 3 f 4 Sidan 5 av 22

6 Förberedande uppgifter inför laboration densitet. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Beräkna volymen av en guldsmycke som väger Densiteten för guld finner du i en tabell! 6, kg. 2. En bägare vägde tom 75,0 g. När man hällt i 8,5 cl av en vätska, visade vågen 182,9 g. Beräkna vätskans densitet. Svara i enheten kg/m 3! 3. I diagrammet nedan representerar y-axeln ett materials massa (m) och x-axeln materialets volym (V). a) Vilka linjer i diagrammet kan inte vara ett samband mellan massa och tillhörande volym för ett material? b) Vilken linje svarar mot materialet med lägst densitet? m V Sidan 6 av 22

7 Densitet1-laboration Uppgift: Materiel: Att bestämma densiteten för trä. Träklotsar, våg, skjutmått, mm-papper. Utförande: a) Gör erforderliga mätningar och beräkningar och fyll i tabellen nedan. klots längd (cm) bredd (cm) höjd (cm) volym (cm3) massa (g) I II III IV V b) Pricka in massan (m) som funktion av volymen (V) i ett koordinatsystem. c) Rita grafen. d) Bestäm densiteten ( ρ ) ur det erhållna diagrammet! Sidan 7 av 22

8 Densitet 2-laboration Uppgift: Materiel: Utförande: Att bestämma densiteten för en okänd vätska. Den okända vätskan, vatten, pyknometer, våg. Väg den tomma pyknometern (inklusive propp) och för in resultatet i protokollet nedan. Fyll pyknometern med kallt vatten, sätt i proppen och torka därefter av pyknometern. Väg pyknometern med vattnet och för in resultatet protokollet. Vad väger vattnet? För in värdet i protokollet. Ta reda på vattnets densitet (m.hj.a. tabell) och för in värdet i protokollet. Beräkna vattnets volym och för in värdet i protokollet. Hur stor volym har pyknometern? För in värdet i protokollet. Skölj pyknometern med lite av den okända vätskan. Fyll pyknometern med den okända vätskan, sätt i proppen och torka av pyknometern. Väg pyknometern med den okända vätskan och för in resultatet i protokollet. Hur stor massa har den okända vätskan? För in värdet i protokollet. Hur stor volym har den okända vätskan? För in värdet i protokollet. Beräkna densiteten för den okända vätskan med två värdesiffror och för in resultatet i protokollet! Sidan 8 av 22

9 Protokoll: massa (pyknometern): massa (pyknometern + vattnet): massa (vattnet): densitet (vatten): volym (vattnet): volym (pyknometern): massa (pyknometern + okända vätskan): massa (okända vätskan): volym (okända vätskan): densiteten för den okända vätskan: Uppgift: Bestäm luftens densitet Materiel: Flaska, vakumpump, våg Densitet 3 laboration Sidan 9 av 22

10 Förberedande uppgifter inför laboration Arkimedes princip. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Ett metallstycke som väger 715 g hängs upp i en dynamometer. Då metallstycket sänks ned i en vätska visar dynamometern 5,4 N. Hur stor är vätskans lyftkraft vid detta tillfälle? 2. En sten med massan 77 gram och volymen 25,8 cm 3 hänger i en tråd. a) Hur stor är då spännkraften i tråden? Stenen sänks nu ned (helt och hållet) i en bägare med ren etanol. b) Vilken lyftkraft utövar etanolen på stenen? c) Hur stor är nu spännkraften i tråden? 3. En träbit flyter i havsvatten (densitet 1,3 kg/dm 3 ) med 38 % av sin volym ovanför vattenytan. Beräkna träbitens densitet. Sidan 10 av 22

11 ARKIMEDES PRINCIP 1. Uppgift: Att verifiera Arkimedes princip. Materiel enligt figur 1. Utförande: Fyll mätglaset till ¾ med vatten. Häng cylindern i en lämplig dynamometer, och för ned cylindern i mätglaset helt under vattenytan, utan att den nuddar botten. Se figur 1. Bestäm: Cylinderns tyngd. Vattnets lyftkraft på cylindern. Volymen av vattnet som cylindern undantränger. Massan av vattnet som cylindern undantränger. Tyngden av vattnet som cylindern undantränger. Slutsats: Vilken slutsats kan du dra? Figur 1 2. Uppgift: Att bestämma massan för en boll med hjälp av Arkimedes princip. Materiel enligt figur 2. Utförande: Placera volymbägaren på en kloss enligt figur 2. Fyll med vatten så att överskottet rinner ned i bägaren nedanför. Töm bägaren. Placera försiktigt en boll i volymbägaren. Bestäm bollens massa. Jämför med våg. Volymbägaren Kloss Boll Bägare Figur 2 Sidan 11 av 22

12 3. Uppgift: Att bestämma den del av en flytande kloss som är under vattenytan. Materiel enligt figur 3. Utförande: Mät h och H enligt figuren. Bestäm klossens densitet. Visa dels experimentellt dels teoretiskt att: h = H ρ ρ trä vatten H h Figur 3 Sidan 12 av 22

13 Förberedande uppgifter inför laboration energiprincipen (mek.energi). Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Hur stor lägesenergi relativt vattenytan har en liten bil med massan 980 kg då den befinner sig på en bro 32 m över vattnet? 2. En lastbil som väger 2,4 ton kör med hastigheten 50 km/h. Hur stor rörelseenergi har bilen vid detta tillfälle? 3. Antag att man släpper en sten från bron i uppgift 1 ovan. Vilken fart har då stenen ögonblicket innan den slår i vattnet om man bortser från luftens friktion? 4. Vilken fart skulle stenen få (strax innan vattenytan) om den kastades rakt ner (från bron) med farten 10 m/s? Även här bortser vi från luftens inverkan! 5. Vilken fart skulle stenen få (strax innan vattenytan) om den kastades rakt ut (alltså horisontellt från bron) med farten 10 m/s? Även här bortser vi från luftens inverkan! Sidan 13 av 22

14 Laboration, energiprincipen Uppgift: Att verifiera energiprincipen genom att jämföra ett uppmätt värde (v prak ) på den maximala hastigheten hos en pendel med ett teoretiskt beräknat värde (v teor ). Materiel: Pendelstav, sytråd, stativ, tempograf (med pappersremsa), tejp, spänningskälla (och sladdar), linjal, skjutmått och sax. Teori: Figuren nedan visar en pendel i tre lägen: vändläget, ett mellanläge och lägsta läget. De två krafter som i varje läge påverkar pendeln är inritade i figuren. Fråga: Vilken av dessa två krafter uträttar ett arbete då pendeln rör sig nedåt i sin bana? Uppgift: Rita in resultanten till de två krafterna i de tre olika lägena! Frågor: Är pendelrörelsen accelererad? Hur stor är pendelns fart i vändläget? I vilket läge är farten som störst? Varför är farten störst i just detta läge? Sidan 14 av 22

15 Pendelrörelsen är tydligen komplicerad. Banan är inte linjär och kraftresultanten ändrar både storlek och riktning under rörelsens gång. Om man önskar studera hastigheten i någon punkt i banan kan man alltså inte använda några formler för likformigt accelererad rörelse. Däremot ger oss energiprincipen ett både enkelt och effektivt verktyg för att lösa detta problem. Betrakta energin dels i vändläget och dels i banans lägsta punkt (figuren till vänster). Använd figurens beteckningar och ställ upp ett samband mellan den mekaniska energin i de båda lägena (från förluster bortses). Härled ur detta samband formeln v teor = 2gh. Utförande: En pendelstav (ca 25 cm) hängs upp i två sytrådar (ca 80 cm) i ett stativ enligt figuren till vänster. Se till att staven hänger vågrätt! Tempografen placeras minst 1 m från stativet på sådan höjd att tempografremsan löper horisontellt när pendeln passerar lägsta läget. Tempografremsan fästes runt pendelstaven med lite tejp. Pendelstaven förs m h a remsan åt sidan (och uppåt) så att den når en lämplig höjd h (se figurerna till vänster). Därefter fästes remsan med en tejpbit i bordet (på andra sidan tempografen) så att pendelstaven får ett stabilt läge så att en noggrann bestämning av höjden h kan genomföras. h = h 1 h 2 Sidan 15 av 22

16 Efter att nödvändiga höjdmätningar genomförts startas tempografen varefter pendeln släpps fri genom att tempografremsan klipps av bakom tempografen. Se till att tillräckligt lång bit av remsan återstår för tempografen att markera på. Eftersom pendelns hastighet är störst när den passerar jämviktsläget gäller det att hitta de två markeringar på remsan mellan vilka avståndet Δs är störst. Ur detta avstånd (använd skjutmått) kan pendelns maximala hastighet v prak beräknas (eftersom man känner tiden Δt mellan två närliggande markeringar). Utför 5 försök där h får variera mellan ca 3 cm och 15 cm och fyll i tabellen nedan genom att göra nödvändiga mätningar och beräkningar! Bearbetning: Försök nr 1 Δs (mm) Δt (ms) v prak (m/s) h 1 (mm) h 2 (mm) h (mm) v teor (m/s) En jämförelse mellan v prak och v teor sker enklast i ett diagram där de två storheterna avsätts på respektive koordinataxel (samma skala). Frågor: Hur bör diagrammet se ut om teori och praktik stämmer överens? Stämmer teori och praktik? Sidan 16 av 22

17 Förberedande uppgifter inför laboration ellära. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Spänningen över en ledningstråd är 2,85 V. Trådens resistans är 0,34 Ω. Hur stor är strömmen genom tråden? 2. Spänningen över en resistor med resistansen 5,6 kω är 12,0 V. Hur stor effekt utvecklas i resistorn? 3. Två motstånd har resistanserna 20 kω respektive 30 kω. Motstånden parallellkopplas och ansluts till ett batteri med spänningen 9,0 V. Hur stor blir strömmen genom batteriet? 4. Beräkna effektutvecklingen i 21 Ω-motståndet i nedanstående koppling. 5. Diagrammet nedan visar spänningen över ett motstånd som funktion av strömmen genom motståndet. a) Beräkna motståndets resistans. b) Bestäm effektutvecklingen i motståndet då strömmen är 0,25 A. V U 4,0 2,0 I 0,10 0,20 0,30 A Sidan 17 av 22

18 Laboration, ellära Uppgift: Materiel: Utförande: Att studera effektutvecklingen och resistansen i ett par komponenter. Glödlampa (med hållare), resistor, spänningskub, universalinstrument (2 st), kopplingssladdar, mm-papper. Koppla upp enligt schemat nedan. Anslut först lampan och amperemetern i serie med kuben. Koppla därefter in voltmetern parallellt med lampan. Ställ in olika värden på spänningen (U) och avläs motsvarande strömmar (I). Välj U-värden mellan noll och lampans märkspänning. För in de uppmätta värdena i tabellen nedan. U I P R (V) (ma) (W) (k Ω ) Fullborda tabellen ovan genom att beräkna effekt (P) och resistans (R). Sidan 18 av 22

19 Byt ut lampan i föregående koppling mot en resistor och upprepa alla mätningar och beräkningar. Fyll i tabellen nedan. U I P R (V) (ma) (W) (k Ω ) Rita graferna U = f(i) och P = f(u) för båda komponenterna. Frågor: Hur stor är lampans märkeffekt? Stämmer den med mätningarna? Bestäm resistorns resistans m hj a lämplig graf! Studera grafen P = f(u) för resistorn. Hur förändras effekten då spänningen halveras? Sidan 19 av 22

20 Förberedande uppgifter inför laboration fritt fall. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Det tar 2,5 minuter för ett föremål att öka farten från 12 m/s till 30 m/s. Hur stor medelacceleration har föremålet under denna tidsperiod? 2. Ett föremål rör sig enligt grafen nedan. a) Vilken fart har föremålet efter 0,5 s? b) Bestäm föremålets acceleration efter 0,5 s. c) Vilken fart har föremålet efter 1,0 s? d) Bestäm föremålets acceleration efter 1,0 s. e) Hur långt har föremålet rört sig under den första sekunden? m/s v 10 2 t 0,5 1,0 s 3. I figuren nedan visas, i naturlig storlek, en del av en tempografremsa. a) Bestäm momentanhastigheten vid tidpunkten t = 0,05 (i punkt nr 5 alltså). b) Bestäm medelhastigheten i intervallet t = 0,05 s till t = 0,10 s. c) Bestäm momentanhastigheten vid tidpunkten t = 0,10. d) Bestäm medelaccelerationen i intervallet t = 0,05 s till t = 0,10 s. Sidan 20 av 22

21 Laboration, fritt fall Uppgift: Att studera rörelsen vid fritt fall och bestämma tyngdaccelerationen i Stockholm. Materiel: Tempograf (med pappersremsa), stativ, spänningsskälla (och sladdar), lod, meterlinjal, skjutmått, mm-papper och golvskydd. Utförande: a) Fäst tempografen i ett stativ på bordskanten (figuren till vänster) så att lodet kan falla fritt ca 1,5 m mot golvet. Anslut tempografen till spänningskällan (6,3 V växelspänning) men vänta med att slå på strömmen! b) Lägg golvskyddet på plats!! c) Trä en ca 2 m lång pappersremsa genom tempografen och fäst därefter lodet vid remsan (se figuren). d) Dra upp pappersremsan så att lodet kommer tätt intill tempografen. e) Håll remsan stilla och starta tempografen. f) Släpp remsan så att lodet får falla fritt! g) Slå av tempografen efter att lodet nått golvet (golvskyddet). Sidan 21 av 22

22 Bearbetning: h) Numrera punkterna på remsan. Den första punkten ska ha nummer 0, nästa 1, därefter 2 osv. i) Gör erforderliga mätningar för att fylla i tabell 1 nedan. Använd en mm-graderad meterlinjal. j) Gör erforderliga mätningar och beräkningar för att fylla i tabell 2 nedan. Använd skjutmått! tabell 1: tabell 2: t (s) s (m) t (s) Δs (m) Δt (s) v (m/s) ,05 0,05 0,10 0,10 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,25 0,30 0,30 0,35 0,35 0,40 0,40 0,45 0,45 0,50 0,50 h) Rita s(t)-grafen respektive v(t)-grafen på mm-papper. i) Använd v(t)-grafen för att bestämma tyngdaccelerationen. Resultat: a Mät hastighet med hjälp av datastudio och jämför Sidan 22 av 22

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-12 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-12. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-9 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 10-16

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Experiment 1: Strömning

Experiment 1: Strömning Wallenberg fysikpris 2014 Experimentell finaltävling Experiment 1: Strömning Bakgrund: En vätska som strömmar genom ett rör bromsas av rörets väggar. Vi förväntar oss att volymflödet genom röret skall

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Undervisningsplanering i Fysik Kurs A (100 poäng)

Undervisningsplanering i Fysik Kurs A (100 poäng) Kurskod: Fy 1201 Undervisningsplanering i Fysik Kurs A (100 poäng) Styrdokument: Kursplan i fysik med betygskriterier. Läromedel: Fysik för gymnasieskolan N&K (Alphonce, Bergström, Gunnvald, Johansson,

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2015

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2015 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2015 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Smarttelefonen som verktyg för datainsamling

Smarttelefonen som verktyg för datainsamling Smarttelefonen som verktyg för datainsamling Ray Pörn (Yrkeshögskolan Novia) 1 och Mats Braskén (Åbo Akademi) En modern smarttelefon eller surfplatta innehåller ett stort antal sensorer. I de flesta telefoner

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Experiment 1: Krulligt hår

Experiment 1: Krulligt hår Experiment 1: Krulligt hår Hårstrån som är raka har oftast så gott som cirkulärt tvärsnitt. Däremot har krulliga hårstrån ett mer elliptiskt tvärsnitt. Det blir din uppgift att bestämma ellipticiteten

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

Laborationssats Mekanik. Elevexperimentsats för mekanik förpackad

Laborationssats Mekanik. Elevexperimentsats för mekanik förpackad ergofysik Laborationssats Ellära Elevexperimentsats för ellära förpackad i förvaringslåda med innehållsförteckning. Förvaringslådan passar i vårt möbelsystem bestående av rullvagnar och förvaringsskåp.

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Aquafloat 7x50 WP Compass

Aquafloat 7x50 WP Compass Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?

och energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla? 14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Diagramritning med Excel och figurritning med Word

Diagramritning med Excel och figurritning med Word 1(11) Inför fysiklaborationerna Diagramritning med Excel och figurritning med Word Del 1. Uppgift: Excel Målet med denna del är att du skall lära dig grunderna i Excel. Du bör kunna så mycket att du kan

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

MATEMATIK KURS A Våren 2005

MATEMATIK KURS A Våren 2005 MATEMATIK KURS A Våren 2005 1. Vilket tal pekar pilen på? 51 52 53 Svar: (1/0) 2. Skugga 8 3 av figuren. (1/0) 3. Vad är 20 % av 50 kr? Svar: kr (1/0) 4. Hur mycket vatten ryms ungefär i ett dricksglas?

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur

Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Fysikkurs: Tryck, värme och temperatur Mål: Få kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2000. Del I

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2000. Del I Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2010. NATIONELLT KURSPROV

Läs mer

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna

SNOOKER. Introduktion och de viktigaste reglerna SNOOKER Introduktion och de viktigaste reglerna Snookerhallen i Stockholm AB Det är tillåtet att sprida materialet, i tryckt form, i sin helhet och utan förändringar. Snookerhallen i Stockholm Krukmakargatan

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. LARM Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. INNEHÅLL kretskort och larmpanel batterihållare brickor lysdioder, LED motstånd summer strömbrytare påsnitar skruvar kartong

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

FRISLÄPPTA UPPGIFTER MATEMATIK PISA 2012

FRISLÄPPTA UPPGIFTER MATEMATIK PISA 2012 FRISLÄPPTA UPPGIFTER MATEMATIK PISA 2012 Efter huvudstudien PISA 2012 släpptes sex matematikuppgifter, med totalt 13 frågor, som var med i PISA-undersökningens standardprovhäften. Dessa sex uppgifter finns

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem:

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem: Liseberg - En matematik, fysik och tekniktur 2015 Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se, tivoli.fysik.org och physics.gu.se/liseberg/ Några artiklar om fysik i nöjesparker (och lekplatser): http://tivoli.fysik.org/english/articles/

Läs mer

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH ANVÄNDARMANUAL LATRONIX AB Enhagsvägen 9 Tel: 08-446 48 30 e-mail: sales@latronix.se 187 40 Täby Fax: 08-446 48 39 www.latronix.se Dok. LH Manual 0809-Sv LATRONIX Laser Systems Besök

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen 013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel

En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg / Lars Wahlgren VT2012 En introduktion till och första övning i @Risk5 for Excel Vi har redan under kursen stiftat bekantskap med Minitab

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST KOMPLETTERINGAR TILL YSIK A ÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET Mg N N Juni 006 NILS ALMQVIST INSTITUTIONEN ÖR TILLÄMPAD YSIK, MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK örord Detta kompendium och bifogade laborationshandledningar

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 2000. Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN 2000. Del II Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2010. Anvisningar Provtid

Läs mer