Laborationskurs i FYSIK A

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laborationskurs i FYSIK A"

Transkript

1 Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas senast dagen före labbtillfället till Birgitta Carlsson (Rum H?) eller e-postas till din lärare. Du som siktar mot ett högre betyg (VG eller MVG) vid prövningen måste ovillkorligen göra uppgifterna på ett tillfredställande sätt. Till vissa laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och lämnas till läraren på avtalad tid. Vid prövning tas hänsyn till labbkursen. OBS! Du får inget intyg om Du är frånvarande från ett eller fler labbtillfällen! Sidan 1 av 22

2 Innehåll: Sid Att skriva en laborationsrapport. 3 Att tänka på i samband med laborationerna. 3 Förberedande uppgifter till OPTIK. 4 Laborationen OPTIK. 5 Förberedande uppgifter till DENSITET. 6 Laborationen DENSITET. 7 Förberedande uppgifter till ARKIMEDES PRINCIP. 10 Laborationen ARKIMEDES PRINCIP. 11 Förberedande uppgifter till ENERGIPRINCIPEN. 13 Laborationen ENERGIPRINCIPEN. 14 Förberedande uppgifter till ELLÄRA. 17 Laborationen ELLÄRA. 18 Förberedande uppgifter till FRITT FALL. 20 Laborationen FRITT FALL. 21 Sidan 2 av 22

3 Att skriva en laborationsrapport Ett genomfört experiment bör alltid redovisas. Ofta sker det i skriftlig form som en laborationsrapport. Av rapporten bör framgå syftet med experimentet och vilka resultat och slutsatser som Du fått fram. När Du skriver Din rapport kan Du tänka Dig att Du skriver den för en kamrat som har ungefär samma kunskaper som Du men som inte deltog i laborationen. En rapport brukar innehålla nedanstående punkter. 1. En tydlig rubrik som säger något om vad experimentet handlar om. Datum för genomförandet. Eget namn samt namn på eventuella medlaboranter. 2. Syfte dvs en kort sammanfattning som beskriver vad det hela går ut på. 3. Materielförteckning kan ibland uteslutas. Utrustningen kan anges i samband med beskrivningen av experimentet. 4. Utförandet av undersökningen, metoden skall vara klart och tydligt presenterad och vara lätt att följa. 5. Resultat och observationer skall vara klart och tydligt presenterade med diagram/tabeller där så krävs. Enheter och annan viktig information skall vara med. 6. Diskussion: tolkning av data, resultat eller observationer bör komma efter att resultat presenteras. 7. Bedömning av resultatens tillförlitlighet innefattande tänkbara felkällor och en bedömning av vilka som kan tänkas ha något större inverkan på resultaten. Att tänka på i samband med laborationerna. Läs labbinstruktionen i förväg! Glöm inte labbinstruktionen hemma! Lämna tillbaka materialet på rätt ställe! Ett instrument som inte fungera lämnas till läraren! Tänk först, fråga sist! Utnyttja minnena i Din räknare! Sidan 3 av 22

4 Förberedande uppgifter inför laboration optik. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Konstruera den bild av föremålet (den vertikala pilen) som alstras av den konvexa linsen i figuren nedan. Fokus F är markerat i figuren. + F 2. Ett föremål befinner sig 60 cm framför en positiv lins med brännvidden 15 cm. Hur långt bakom linsen hamnar bilden? 3. Vid avbildning i en konvex lins var föremålets avstånd från linsen 48 cm. En skarp bild kunde uppfångas på en skärm 18 cm från linsen. a) Bestäm linsens brännvidd. b) Bestäm linsens dioptrital. 4. Ett föremål befinner sig 68 cm framför en positiv lins, som har brännvidden 17 cm. Beräkna bildens höjd då man vet att föremålets höjd är 15 cm. Sidan 4 av 22

5 Laboration, optik Uppgift: Att bestämma brännvidden för några linser m h a linsformeln. Materiel: Optisk bänk med tillbehör (bl a lampa och vit skärm) och några omärkta linser. Utförande: a) Tänk först ut en strategi för att lösa uppgiften. b) Gör därefter nödvändiga mätningar och för in erhållna värden i en tabell. c) Gör till sist nödvändiga beräkningar. Resultat: Linsernas brännvidder blev f 1 f 2 f 3 f 4 Sidan 5 av 22

6 Förberedande uppgifter inför laboration densitet. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Beräkna volymen av en guldsmycke som väger Densiteten för guld finner du i en tabell! 6, kg. 2. En bägare vägde tom 75,0 g. När man hällt i 8,5 cl av en vätska, visade vågen 182,9 g. Beräkna vätskans densitet. Svara i enheten kg/m 3! 3. I diagrammet nedan representerar y-axeln ett materials massa (m) och x-axeln materialets volym (V). a) Vilka linjer i diagrammet kan inte vara ett samband mellan massa och tillhörande volym för ett material? b) Vilken linje svarar mot materialet med lägst densitet? m V Sidan 6 av 22

7 Densitet1-laboration Uppgift: Materiel: Att bestämma densiteten för trä. Träklotsar, våg, skjutmått, mm-papper. Utförande: a) Gör erforderliga mätningar och beräkningar och fyll i tabellen nedan. klots längd (cm) bredd (cm) höjd (cm) volym (cm3) massa (g) I II III IV V b) Pricka in massan (m) som funktion av volymen (V) i ett koordinatsystem. c) Rita grafen. d) Bestäm densiteten ( ρ ) ur det erhållna diagrammet! Sidan 7 av 22

8 Densitet 2-laboration Uppgift: Materiel: Utförande: Att bestämma densiteten för en okänd vätska. Den okända vätskan, vatten, pyknometer, våg. Väg den tomma pyknometern (inklusive propp) och för in resultatet i protokollet nedan. Fyll pyknometern med kallt vatten, sätt i proppen och torka därefter av pyknometern. Väg pyknometern med vattnet och för in resultatet protokollet. Vad väger vattnet? För in värdet i protokollet. Ta reda på vattnets densitet (m.hj.a. tabell) och för in värdet i protokollet. Beräkna vattnets volym och för in värdet i protokollet. Hur stor volym har pyknometern? För in värdet i protokollet. Skölj pyknometern med lite av den okända vätskan. Fyll pyknometern med den okända vätskan, sätt i proppen och torka av pyknometern. Väg pyknometern med den okända vätskan och för in resultatet i protokollet. Hur stor massa har den okända vätskan? För in värdet i protokollet. Hur stor volym har den okända vätskan? För in värdet i protokollet. Beräkna densiteten för den okända vätskan med två värdesiffror och för in resultatet i protokollet! Sidan 8 av 22

9 Protokoll: massa (pyknometern): massa (pyknometern + vattnet): massa (vattnet): densitet (vatten): volym (vattnet): volym (pyknometern): massa (pyknometern + okända vätskan): massa (okända vätskan): volym (okända vätskan): densiteten för den okända vätskan: Uppgift: Bestäm luftens densitet Materiel: Flaska, vakumpump, våg Densitet 3 laboration Sidan 9 av 22

10 Förberedande uppgifter inför laboration Arkimedes princip. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Ett metallstycke som väger 715 g hängs upp i en dynamometer. Då metallstycket sänks ned i en vätska visar dynamometern 5,4 N. Hur stor är vätskans lyftkraft vid detta tillfälle? 2. En sten med massan 77 gram och volymen 25,8 cm 3 hänger i en tråd. a) Hur stor är då spännkraften i tråden? Stenen sänks nu ned (helt och hållet) i en bägare med ren etanol. b) Vilken lyftkraft utövar etanolen på stenen? c) Hur stor är nu spännkraften i tråden? 3. En träbit flyter i havsvatten (densitet 1,3 kg/dm 3 ) med 38 % av sin volym ovanför vattenytan. Beräkna träbitens densitet. Sidan 10 av 22

11 ARKIMEDES PRINCIP 1. Uppgift: Att verifiera Arkimedes princip. Materiel enligt figur 1. Utförande: Fyll mätglaset till ¾ med vatten. Häng cylindern i en lämplig dynamometer, och för ned cylindern i mätglaset helt under vattenytan, utan att den nuddar botten. Se figur 1. Bestäm: Cylinderns tyngd. Vattnets lyftkraft på cylindern. Volymen av vattnet som cylindern undantränger. Massan av vattnet som cylindern undantränger. Tyngden av vattnet som cylindern undantränger. Slutsats: Vilken slutsats kan du dra? Figur 1 2. Uppgift: Att bestämma massan för en boll med hjälp av Arkimedes princip. Materiel enligt figur 2. Utförande: Placera volymbägaren på en kloss enligt figur 2. Fyll med vatten så att överskottet rinner ned i bägaren nedanför. Töm bägaren. Placera försiktigt en boll i volymbägaren. Bestäm bollens massa. Jämför med våg. Volymbägaren Kloss Boll Bägare Figur 2 Sidan 11 av 22

12 3. Uppgift: Att bestämma den del av en flytande kloss som är under vattenytan. Materiel enligt figur 3. Utförande: Mät h och H enligt figuren. Bestäm klossens densitet. Visa dels experimentellt dels teoretiskt att: h = H ρ ρ trä vatten H h Figur 3 Sidan 12 av 22

13 Förberedande uppgifter inför laboration energiprincipen (mek.energi). Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Hur stor lägesenergi relativt vattenytan har en liten bil med massan 980 kg då den befinner sig på en bro 32 m över vattnet? 2. En lastbil som väger 2,4 ton kör med hastigheten 50 km/h. Hur stor rörelseenergi har bilen vid detta tillfälle? 3. Antag att man släpper en sten från bron i uppgift 1 ovan. Vilken fart har då stenen ögonblicket innan den slår i vattnet om man bortser från luftens friktion? 4. Vilken fart skulle stenen få (strax innan vattenytan) om den kastades rakt ner (från bron) med farten 10 m/s? Även här bortser vi från luftens inverkan! 5. Vilken fart skulle stenen få (strax innan vattenytan) om den kastades rakt ut (alltså horisontellt från bron) med farten 10 m/s? Även här bortser vi från luftens inverkan! Sidan 13 av 22

14 Laboration, energiprincipen Uppgift: Att verifiera energiprincipen genom att jämföra ett uppmätt värde (v prak ) på den maximala hastigheten hos en pendel med ett teoretiskt beräknat värde (v teor ). Materiel: Pendelstav, sytråd, stativ, tempograf (med pappersremsa), tejp, spänningskälla (och sladdar), linjal, skjutmått och sax. Teori: Figuren nedan visar en pendel i tre lägen: vändläget, ett mellanläge och lägsta läget. De två krafter som i varje läge påverkar pendeln är inritade i figuren. Fråga: Vilken av dessa två krafter uträttar ett arbete då pendeln rör sig nedåt i sin bana? Uppgift: Rita in resultanten till de två krafterna i de tre olika lägena! Frågor: Är pendelrörelsen accelererad? Hur stor är pendelns fart i vändläget? I vilket läge är farten som störst? Varför är farten störst i just detta läge? Sidan 14 av 22

15 Pendelrörelsen är tydligen komplicerad. Banan är inte linjär och kraftresultanten ändrar både storlek och riktning under rörelsens gång. Om man önskar studera hastigheten i någon punkt i banan kan man alltså inte använda några formler för likformigt accelererad rörelse. Däremot ger oss energiprincipen ett både enkelt och effektivt verktyg för att lösa detta problem. Betrakta energin dels i vändläget och dels i banans lägsta punkt (figuren till vänster). Använd figurens beteckningar och ställ upp ett samband mellan den mekaniska energin i de båda lägena (från förluster bortses). Härled ur detta samband formeln v teor = 2gh. Utförande: En pendelstav (ca 25 cm) hängs upp i två sytrådar (ca 80 cm) i ett stativ enligt figuren till vänster. Se till att staven hänger vågrätt! Tempografen placeras minst 1 m från stativet på sådan höjd att tempografremsan löper horisontellt när pendeln passerar lägsta läget. Tempografremsan fästes runt pendelstaven med lite tejp. Pendelstaven förs m h a remsan åt sidan (och uppåt) så att den når en lämplig höjd h (se figurerna till vänster). Därefter fästes remsan med en tejpbit i bordet (på andra sidan tempografen) så att pendelstaven får ett stabilt läge så att en noggrann bestämning av höjden h kan genomföras. h = h 1 h 2 Sidan 15 av 22

16 Efter att nödvändiga höjdmätningar genomförts startas tempografen varefter pendeln släpps fri genom att tempografremsan klipps av bakom tempografen. Se till att tillräckligt lång bit av remsan återstår för tempografen att markera på. Eftersom pendelns hastighet är störst när den passerar jämviktsläget gäller det att hitta de två markeringar på remsan mellan vilka avståndet Δs är störst. Ur detta avstånd (använd skjutmått) kan pendelns maximala hastighet v prak beräknas (eftersom man känner tiden Δt mellan två närliggande markeringar). Utför 5 försök där h får variera mellan ca 3 cm och 15 cm och fyll i tabellen nedan genom att göra nödvändiga mätningar och beräkningar! Bearbetning: Försök nr 1 Δs (mm) Δt (ms) v prak (m/s) h 1 (mm) h 2 (mm) h (mm) v teor (m/s) En jämförelse mellan v prak och v teor sker enklast i ett diagram där de två storheterna avsätts på respektive koordinataxel (samma skala). Frågor: Hur bör diagrammet se ut om teori och praktik stämmer överens? Stämmer teori och praktik? Sidan 16 av 22

17 Förberedande uppgifter inför laboration ellära. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Spänningen över en ledningstråd är 2,85 V. Trådens resistans är 0,34 Ω. Hur stor är strömmen genom tråden? 2. Spänningen över en resistor med resistansen 5,6 kω är 12,0 V. Hur stor effekt utvecklas i resistorn? 3. Två motstånd har resistanserna 20 kω respektive 30 kω. Motstånden parallellkopplas och ansluts till ett batteri med spänningen 9,0 V. Hur stor blir strömmen genom batteriet? 4. Beräkna effektutvecklingen i 21 Ω-motståndet i nedanstående koppling. 5. Diagrammet nedan visar spänningen över ett motstånd som funktion av strömmen genom motståndet. a) Beräkna motståndets resistans. b) Bestäm effektutvecklingen i motståndet då strömmen är 0,25 A. V U 4,0 2,0 I 0,10 0,20 0,30 A Sidan 17 av 22

18 Laboration, ellära Uppgift: Materiel: Utförande: Att studera effektutvecklingen och resistansen i ett par komponenter. Glödlampa (med hållare), resistor, spänningskub, universalinstrument (2 st), kopplingssladdar, mm-papper. Koppla upp enligt schemat nedan. Anslut först lampan och amperemetern i serie med kuben. Koppla därefter in voltmetern parallellt med lampan. Ställ in olika värden på spänningen (U) och avläs motsvarande strömmar (I). Välj U-värden mellan noll och lampans märkspänning. För in de uppmätta värdena i tabellen nedan. U I P R (V) (ma) (W) (k Ω ) Fullborda tabellen ovan genom att beräkna effekt (P) och resistans (R). Sidan 18 av 22

19 Byt ut lampan i föregående koppling mot en resistor och upprepa alla mätningar och beräkningar. Fyll i tabellen nedan. U I P R (V) (ma) (W) (k Ω ) Rita graferna U = f(i) och P = f(u) för båda komponenterna. Frågor: Hur stor är lampans märkeffekt? Stämmer den med mätningarna? Bestäm resistorns resistans m hj a lämplig graf! Studera grafen P = f(u) för resistorn. Hur förändras effekten då spänningen halveras? Sidan 19 av 22

20 Förberedande uppgifter inför laboration fritt fall. Läs igenom labbinstruktionerna noga och svara på uppgifterna nedan! 1. Det tar 2,5 minuter för ett föremål att öka farten från 12 m/s till 30 m/s. Hur stor medelacceleration har föremålet under denna tidsperiod? 2. Ett föremål rör sig enligt grafen nedan. a) Vilken fart har föremålet efter 0,5 s? b) Bestäm föremålets acceleration efter 0,5 s. c) Vilken fart har föremålet efter 1,0 s? d) Bestäm föremålets acceleration efter 1,0 s. e) Hur långt har föremålet rört sig under den första sekunden? m/s v 10 2 t 0,5 1,0 s 3. I figuren nedan visas, i naturlig storlek, en del av en tempografremsa. a) Bestäm momentanhastigheten vid tidpunkten t = 0,05 (i punkt nr 5 alltså). b) Bestäm medelhastigheten i intervallet t = 0,05 s till t = 0,10 s. c) Bestäm momentanhastigheten vid tidpunkten t = 0,10. d) Bestäm medelaccelerationen i intervallet t = 0,05 s till t = 0,10 s. Sidan 20 av 22

21 Laboration, fritt fall Uppgift: Att studera rörelsen vid fritt fall och bestämma tyngdaccelerationen i Stockholm. Materiel: Tempograf (med pappersremsa), stativ, spänningsskälla (och sladdar), lod, meterlinjal, skjutmått, mm-papper och golvskydd. Utförande: a) Fäst tempografen i ett stativ på bordskanten (figuren till vänster) så att lodet kan falla fritt ca 1,5 m mot golvet. Anslut tempografen till spänningskällan (6,3 V växelspänning) men vänta med att slå på strömmen! b) Lägg golvskyddet på plats!! c) Trä en ca 2 m lång pappersremsa genom tempografen och fäst därefter lodet vid remsan (se figuren). d) Dra upp pappersremsan så att lodet kommer tätt intill tempografen. e) Håll remsan stilla och starta tempografen. f) Släpp remsan så att lodet får falla fritt! g) Slå av tempografen efter att lodet nått golvet (golvskyddet). Sidan 21 av 22

22 Bearbetning: h) Numrera punkterna på remsan. Den första punkten ska ha nummer 0, nästa 1, därefter 2 osv. i) Gör erforderliga mätningar för att fylla i tabell 1 nedan. Använd en mm-graderad meterlinjal. j) Gör erforderliga mätningar och beräkningar för att fylla i tabell 2 nedan. Använd skjutmått! tabell 1: tabell 2: t (s) s (m) t (s) Δs (m) Δt (s) v (m/s) ,05 0,05 0,10 0,10 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,25 0,30 0,30 0,35 0,35 0,40 0,40 0,45 0,45 0,50 0,50 h) Rita s(t)-grafen respektive v(t)-grafen på mm-papper. i) Använd v(t)-grafen för att bestämma tyngdaccelerationen. Resultat: a Mät hastighet med hjälp av datastudio och jämför Sidan 22 av 22

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 03-12-20 Skrivtid: 9.00-15.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: J. Gustafsson, M. Hamrin, P. Norqvist, A. Reiniusson och L.-E. Svensson

Läs mer

9 Rörelse och krafter 2

9 Rörelse och krafter 2 9 Rörelse och krafter 2 Tvådimensionell rörelse Kaströrelse 1 Ett horisontellt hållet gevär avfyras mot en måltavla som befinner sig 150 m bort. Måltavlans centrum ligger på samma höjd som geväret. Skottet

Läs mer

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar BASFYSIK BFN 120 Galileo Galilei, italiensk naturforskare (1564 1642) Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration Namn Epost Lärares kommentar Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar PBFyA 05-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-7 Del III: Långsvarsfrågor.

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Skrivtid: kl. 14:15-17:15 Hjälpmedel: Formelsamling, grafritande miniräknare, linjal Lärare: ASJ, HPN, JFA, LEN, MEN, NSC Möjliga poäng: 20 E-poäng + 12 C-poäng

Läs mer

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på

Läs mer

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ... Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik A Miniräknare, formelsamling Lärare: P Norqvist och L-E Svensson Datum: 07-01-10 Tid: 16.00-22.00 Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-12 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-12. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-05 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift -. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 005 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars och flervalsfrågor. Uppgift 19 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 1016 Anvisningar

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Övningsuppgifter till Originintroduktion UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Koppla spänningsproben till spolen.

Koppla spänningsproben till spolen. LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca

Läs mer

Lärarservice: Studs, rörelse och energi

Lärarservice: Studs, rörelse och energi Lärarservice: Studs, rörelse och energi Inledande anmärkning angående sätt för datainsamling: Om du inte har tillgång till labsläde kan du ändå genomföra detta försök genom att ansluta detektorn till en

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse Utrustning: Dator med programmet LoggerPro LabQuest eller LabPro Avståndsmätare Kraftgivare Spiralfjäder En vikt Stativmateriel Kraftgivare Koppla mätvärdesinsamlaren

Läs mer

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum: Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften

Läs mer

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag

Läs mer

Laboration Svängningar

Laboration Svängningar Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med

Läs mer

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers : FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-9 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 10-16

Läs mer

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 22 januari 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Rörelsemotståndsarbetet på nervägen är A n = F motst s = k mg s = k (2 180 + 52 100)

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13. Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

3 Ett 12-volts batteri kopplas till en 35 W lampa. Hur många elektroner passerar genom lampan varje sekund?

3 Ett 12-volts batteri kopplas till en 35 W lampa. Hur många elektroner passerar genom lampan varje sekund? 7 Elektricitet Kraft, spänning och elektriska fält 1 En järnatoms kärna har en radie på cirka 4,0 10 15 m. a) Hur stor är den repellerande Coulombkraften mellan två protoner som befinner sig 4,0 10 15

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008 Tryck Kraft per yta kallas tryck. När en kraft F verkar vinkelrätt och jämnt fördelad mot en yta A erhålls trycket p F p där A p = tryck F = kraft A = area eller yta Tryck forts. p F A Enheten för tryck

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik Linköpings universitet IFM, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Rev. 2014-08-27 LABKOMPENDIUM TFYA76 Mekanik INNEHÅLL: LAB 1: RÖRELSE. 3 Uppgift 1 3 Uppgift 2 5 LAB 2: STÖT 6 2 LAB 1: RÖRELSE Målsättning

Läs mer

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ. Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Kursupplägg Vecka 11-19

Kursupplägg Vecka 11-19 Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Experiment 1: Strömning

Experiment 1: Strömning Wallenberg fysikpris 2014 Experimentell finaltävling Experiment 1: Strömning Bakgrund: En vätska som strömmar genom ett rör bromsas av rörets väggar. Vi förväntar oss att volymflödet genom röret skall

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218 1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1 Karlstads universitet / lektroteknik / TL108 / Tentamen 021021 / BHä & PRö 1 (1) Tentamen den 21 oktober 2002 TL102 Inledande elektronik och mätteknik TL108 Introduktion till DI-programmet Del 1 xaminator:

Läs mer

Undersökning av olinjär resistans

Undersökning av olinjär resistans elab00a Undersökning av olinjär resistans Namn Datum Handledarens sign. Laboration Olinjär resistans och hur den mäts I många kopplingar kan man betrakta ett motstånds resistans som konstant dvs. oberoende

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer