4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?"

Transkript

1 4 Solsystemet Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden och månen 7 Månens faser OH4 Sol- och månförmörkelse Solsystemet i skala 9 Almanackan en liten astronomibok 10 Planeterna 11 Ordfläta

2 Varför får vi dag och natt? Jorden roterar som en snurra runt sin axel samtidigt som solens strålar hela tiden träffar vår planet. På den halva av jorden som solen lyser på är det dag. På den andra halvan är det natt. 1. Hur lång tid tar det för jorden att snurra ett varv kring sin axel? 2. Hur stor del av jorden är solbelyst samtidigt? 3. Tänk dig att du vid olika tillfällen befinner dig på de platser som i bilden nedan är markerade med små ringar (a e). Svara sedan på följande frågor: a) Upplever du skymning eller gryning om du befinner dig vid plats a? b) Vilken tid på dygnet är det vid plats b? c) Hur mycket är klockan vid plats c? d) Hur mycket är klockan vid plats d? e) Hur mycket är klockan vid plats e? e a 4. På ett dygn roterar jorden ett varv kring sin axel. För att vi ska kunna ange delar av ett dygn delas det in i timmar, minuter och sekunder. Fyll i de tal som saknas. a) 1 dygn =? h b) 1 h =? min c) 1 min =? s d) 1 h =? s b c d 5. Klockor visar tid på olika sätt. Armbandsur finns exempelvis med både analog och digital visning. Studera klockorna nedan och förklara vad skillnaden är mellan att ange tid analogt och digitalt. 6. Vid idrottstävlingar mäter man ofta tiden digitalt. Stora tavlor visar tid i hundradels sekunder, ibland till och med i tusendels sekunder. a) Vid en tävling på 100 m hade segraren tiden 10,39 s. Den som kom tvåa hade tiden 10,53 s. Hur många hundradels sekunder var skillnaden i tid? b) Vid en slalomtävling hade finländskan Poutiainen tiden 54,63 s efter första åket. Tvåa låg svenskan Anja Persson med fem hundradelar sämre tid. Vilken tid hade Anja? 7. a) Hur många tiondels sekunder går det på en sekund? b) Hur många hundradels sekunder går det på en sekund? c) Hur många hundradels sekunder är en tiondels sekund?

3 4.1 OH 1 Tidszonerna

4 Tidszonerna Jorden roterar runt sin axel på så sätt att solen tycks vandra från öster till väster på himlavalvet. Det betyder att solen går upp tidigare i Stockholm än i Göteborg. Men trots det visar klockorna i de båda städerna samma tid. Det beror på att man har delat in jorden i tidszoner på det sätt som bilden visar. Nästan hela Europa har samma tid. Studera bilden och svara på frågorna. 1. Låt oss säga att klockan är i Stockholm. Hur mycket är då klockan i Östersund? 2. Hur mycket är klockan i Helsingfors när den är i Stockholm? 3. Om klockan är i London, hur mycket är den då i Göteborg? 4. Antag att klockan är i Moskva. Hur mycket är den då i Stockholm respektive i New York? 5. Antag att klockan är i Stockholm. Hur mycket är då klockan vid Nordpolen? Moskva New York

5 En jordglobs skala I den här laborationen tar du reda på vilken skala en jordglob har. Du behöver: Jordglob, snöre, meterstav och miniräknare. A Använd snöret och meterstaven och ta reda på hur långt det är runt ekvatorn på jordgloben. B Svara på följande frågor. 1. Hur många centimeter är det runt ekvatorn på jordgloben? Avrunda på lämpligt sätt. 2. Hur många kilometer är det i verkligheten runt ekvatorn? 3. Hur många kilometer i verkligheten motsvaras då av 1 cm på jordgloben? Avrunda på lämpligt sätt. C Mät med snöret avståndet mellan Stockholm och New York. Räkna ut hur långt det är i verkligheten. OM DU HINNER D Tänk dig att du befinner dig vid ekvatorn. Varje dygn rör du dig en viss sträcka på grund av jordens rotation. Räkna ut hur stor hastigheten är uttryckt i kilometer per timme. Avrunda till hundratal.

6 4.1 OH 2 Årstiderna sommarsolstånd 22 juni höstdagjämning 23 september vårdagjämning 21 mars vintersolstånd 22 december

7 Varför får vi årstider? Jorden rusar fram genom världsrymden i en bana runt solen med en hastighet av omkring km/h. Eftersom jorden roterar, får vi natt och dag. Men vad är det som ger upphov till årstider på jorden? A Studera bilden nedan och svara på frågorna. 1. Hur lång tid tar det för jorden att färdas ett varv runt solen? 2. Hur lång tid tar det för jorden att förflytta sig från läge A till läge B? 3. Vilket fenomen på jorden orsakas av att jordaxeln lutar något? C Bilden nedan är en uppförstoring av jordens läge C i första bilden. 1. Vilket halvklot skiner solen mest på? 2. Vilken årstid är det på norra halvklotet? 3. Vilken årstid är det på södra halvklotet? 4. Var måste man befinna sig för att uppleva midnattssol? norra polcirkeln D ekvatorn A C södra polcirkeln Läge C B Bilden nedan är en uppförstoring av jordens läge A i första bilden. 1. Vilket halvklot skiner solen mest på? 2. Vilken årstid är det på norra halvklotet? 3. Vilken årstid är det på södra halvklotet? 4. Vad kan man uppleva i Sverige norr om polcirkeln om somrarna, men inte söder om den? B norra polcirkeln D Titta tillbaka på den första bilden igen. Tänk dig att du befinner dig på norra halvklotet, till exempel i Sverige. 1. I vilket läge är det vintersolstånd? 2. I vilket läge är det sommarsolstånd? 3. I vilket läge är det höstdagjämning? 4. I vilket läge är det vårdagjämning? OM DU HINNER E Använd årets almanacka och sök upp vilket datum som det har varit eller kommer att bli vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd. Hur länge är solen uppe vid dessa fyra tillfällen? ekvatorn södra polcirkeln Läge A

8 Månen vår största satellit Avstånden i rymden är nästan ofattbara. Med hjälp av lera kan du bygga modeller som kan ge dig en uppfattning om jordens och månens storlek jämfört med avståndet mellan dem. Du behöver: Modellera, meterstav och miniräknare. A Tillverka ett klot av lera som föreställer jorden. Låt jordens diameter vara 4 cm. B Studera tabellen nedan. Räkna ut hur många centimeter månens diameter är, om jordens är 4 cm. Jordens diameter: Månens diameter: Avståndet jorden månen: km km km C Tillverka ett klot som föreställer månen. D Räkna nu ut avståndet mellan jorden och månen i den här skalan. Börja med att räkna ut hur många jordklot som skulle få rum mellan jorden och månen. Avrunda till heltal. E Placera nu ut månen och jorden på rätt avstånd från varandra i den här skalan. OM DU HINNER F När man anger avstånd i rymden använder man ofta enheten ljusår. Med ett ljusår menas den sträcka som ljuset hinner på ett år. Eftersom ljusets hastighet är km/s, är ett ljusår en mycket lång sträcka. 1. Vad tror du menas med en ljusminut? 2. Vad tror du menas med en ljussekund? 3. Hur stort är avståndet jorden månen uttryckt i ljussekunder? Avrunda till en decimal. 4. Hur lång är en ljusminut? Svara i miljoner kilometer. 5. Till solen är det ungefär 500 ljussekunder. Hur många ljusminuter är det? 6. Hur långt är det till solen uttryckt i miljoner kilometer?

9 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket? 1. Han var först på månen. 2. uppkommer på grund av att jordaxeln lutar. 3. När vattenånga avkyls den timmar är lika med ett 5. Månen har så kallad rotation. 6. Nymåne och fullmåne är exempel på månens 7. En mäter temperatur. 8. Ett visar tiden med siffror.

10 4.2 OH 3 Solen, jorden och månen X

11 Månens faser Månen rör sig i en bana runt jorden med en hastighet av km/h. Det är just färden runt jorden som gör att månen visar olika faser, till exempel halvmåne. Men hur uppstår egentligen faserna? 1. På bilden ser du hur månen rör sig i sin bana runt jorden, samtidigt som solen lyser på både jorden och månen. a) Hur lång tid tar det för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel? b) Hur lång tid tar det för månen att färdas ett varv runt jorden? c) Hur lång tid tar det för månen att röra sig från läge 1 till läge 5? 7 2. Precis som jorden, roterar månen runt sin egen axel. Hur lång tid tar ett varv? 3. Hur lång är dagen på månen? 4. Hur mycket hinner månen vrida sig, medan den rör sig från läge 1 till läge 5? 5. Vad menas med att månen har bunden rotation? 6. På vilket sätt märker vi här på jorden att månen har bunden rotation? X Tänk dig att du befinner dig vid krysset i bilden ovan. Du följer alltså med i jordens rotation som om du befann dig i en jättekarusell. Men månen ser olika ut beroende på var den befinner sig i sin bana runt jorden. Fundera ut vilket utseende månen har i ett visst läge genom att ange rätt position (1 8) vid respektive månform (A H) i bilden nedan.

12 4.2 OH 4 Sol- och månförmörkelse

13 Solsystemet i skala I den här laborationen får du tillverka solsystemets planeter i lämplig skala och sedan räkna ut avstånden mellan dem. Du kommer att bli förvånad! Du behöver: Modellera, linjal och miniräknare. A Du ska tillverka planetmodeller av modellera i en skala som gör att jorden får diametern 3,2 mm. I tabellen kan du se hur stora de övriga planeterna är jämförda med jorden. Räkna ut de olika planeternas diametrar i den här skalan. Merkurius diameter räknar du ut genom att hämta talet 0,38 ur tabellen. Merkurius diameter är alltså 0,38 3,2 mm 1 mm. Rita av tabellen till höger och för in planeternas olika diametrar i den. B Rulla klot av modellera, ett klot för varje planet. Kontrollera med hjälp av linjal, eller skjutmått, att kloten får ungefär rätt diameter. C Lägg de färdiga planetmodellerna på ett papper. Skriv under modellerna vilken planet det är. D Solens diameter är 109 gånger så stor som jordens. Räkna ut hur stor solens diameter är i den skala vi använder oss av. Svara i hela centimeter. E Tabellen visar också hur stort avståndet är från solen till de olika planeterna. Vår skala innebär att en miljon kilometer motsvaras av 25 cm = 0,25 m. Räkna ut avstånden till de olika planeterna i vår skala. För in alla värden i tabellen du ritat. F Avståndet mellan jorden och månen brukar ibland anges till 60 jordradier. Det innebär att det mellan jorden och månen skulle få rum 30 jordklot. Hur stort blir då avståndet till månen i den här skalan? G Månens diameter är en fjärdedel av jordens diameter. Hur mycket blir det i den här skalan? H Avsluta laborationen genom att tillsammans med hela gruppen gå ut i korridoren eller ut på skolgården. Placera ut solen och planeterna på de avstånd som ni räknat ut.

14 Almanackan en liten astronomibok I almanackan kan man läsa när solen och månen går upp, dag för dag. Dessutom kan man läsa vilken dag i månaden som nymåne, halvmåne och fullmåne infaller. I almanackan finns också uppgifter om de olika planeterna, till exempel när planeten Venus kan ses på natthimlen. Du behöver: Almanackan för året. A Arbeta gärna två och två och besvara följande frågor. På sid 2 i almanackan kan du se vad de olika tecknen i almanackan betyder. Slå upp dagens datum och titta efter de kolumner som visar solens uppgång och nedgång. Svara på följande frågor: 1. När gick solen upp i morse? 2. När går solen ner idag? 3. Hur länge är solen uppe idag? B Studera de kolumner som visar månens uppgång och nedgång. Svara på följande frågor: 1. När går månen upp idag? 2. När går månen ner? 3. När är det nymåne respektive fullmåne nästa gång? 4. När är månen i första respektive sista kvarteret nästa gång? C Man kan i almanackan även hitta information om planeterna. Vad betyder det när det i almanackan står på följande sätt: u 5.14 n 7.32

15 Planeterna I slutet av Spektrum fysik finns en tabell över planeterna. Du hittar tabellen på sid 334 i grundboken och på sid 175 i lightboken. Du behöver: Miniräknare Använd tabellen och besvara följande frågor: 1. Hur lång rotationstid har a) Merkurius b) Jupiter 2. Hur många månar har a) Saturnus b) Uranus 3. Hur många varv runt solen hinner Merkurius under den tid det tar för a) Mars att gå ett varv runt solen? Avrunda till hela varv. b) Uranus att gå ett varv runt solen? Avrunda till hela varv. 4. Hur många Merkuriusklot motsvarar Jupiter om planeternas massa jämförs? 5. Hur lång omkrets har: a) Mars? Avrunda till hundratal kilometer. b) Saturnus? Avrunda till tusental kilometer. (Omkretsen räknar du ut genom att ta ekvatorns diameter gånger 3,14.) 6. Vilken hastighet har en punkt på ekvatorn till följd av rotationen hos a) Mars b) Saturnus Avrunda till hundratals kilometer per timme. OM DU HINNER 7. Ett år på en planet är lika med den tid det tar för planeten att röra sig ett varv runt solen. Jämför det med rotationstiden och räkna ut hur många: a) Marsdygn det går på ett Marsår? Avrunda till tiotal. b) Neptunusdygn det går på ett Neptunusår? Avrunda till tusental.

16 Ordfläta Lös ordflätan. Om du hittar de rätta orden kommer bokstäverna i de markerade rutorna att bilda ett aktuellt ord. Vilket? 1. Solen omges av nio stora 2. En har resistans. 3. är mest känd för sitt praktfulla ringsystem. 4. Jordens största satellit är 5. har ingen måne. 6. Mars största måne kallas 7. har en mystisk röd fläck. 8. Planeten är ungefär lika stor som Venus.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007

TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007 TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007 SIDA 1-5: Ett tellurium är en modell över hur jorden och månen rör sig i förhållande till solen. Telluriet innehåller: Tellurium med Fresnel lins och horisontskiva

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Skriv gärna på provpapperet

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läs Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4

Läs mer

Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011.

Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011. Sol System Solen Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011. Upp Ner Uppetidens längd Förändring 1:e 08:09 15:34 07 tim 25 min 15:e 08:28 15:28 07 tim 00 min

Läs mer

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett

Läs mer

UTMANING 4 Stjärnklart

UTMANING 4 Stjärnklart UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

!TIE - 1,5 10,8 LÄXA a) omkrets b) area. 7,5 a) 0,6 700 b) 200. c) 0,05. c) (-7) + (-3) f) (-7)'3. a) 181 b) 12, 16,01-1,6

!TIE - 1,5 10,8 LÄXA a) omkrets b) area. 7,5 a) 0,6 700 b) 200. c) 0,05. c) (-7) + (-3) f) (-7)'3. a) 181 b) 12, 16,01-1,6 LÄXA. 1 1 En fönsterruta har måtten 0,8 m x 1,5 m. Vilken är rutans a) omkrets b) area 2 Räkna utan miniräknare 62000 7,5 a) 0,6 700 b) 200 c) 0,05 3 Beräkna a) 7 + (-3) d) (-7) (-3) b) 7 (-3) e) (-7)

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4

lång och 15 cm bred. Hur stor area har tomten i verkligheten? 4,5 2 l b) 2-2- 3 4 LÄXA 12 1 Beräkna med huvudräkning a) En kvadrat har arean 81 cm 2. Hur stor är omkretsen? b) Hur mycket kostar 600 g fläskfile, om priset per kilogram är 120 kr? c) En burk energidryck innehåller 200

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

Onsala rymdobservatorium

Onsala rymdobservatorium Onsala rymdobservatorium SOLUR OCH SFÄRISK ASTRONOMI Här beskrivs hur man bygger ett solur, men först kommer en ganska lång introduktion till sfärisk astronomi. Läs den först, eftersom den ligger till

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 = Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. börja läsa

Min bok om Rymden. börja läsa Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.

Läs mer

UTMANING 3 Rymdpromenad

UTMANING 3 Rymdpromenad UTMANING 3 Rymdpromenad 3 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 BAKGRUND Utmaningen består av att klassen tillverkar skalriktiga modeller av hela solsystemet och placerar planeterna på skalenligt avstånd

Läs mer

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1 Maria Österlund Kojan Mattecirkeln Längd 1 NAMN: När Maja och Matilda ska bygga en koja behöver de kunna mäta. De hittar en gammal ritning med följande mått: Maja och Matilda hämtar en meter-linjal. Använd

Läs mer

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64

Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Arbetsblad 1:10 Avrundning Avrunda till heltal 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Avrunda till tiotal 3 a) 88 b) 19 c) 164 4 a) 144,8 b) 347,5 c) 29,39 5 a) 43,5 b) 163,99 c) 496,1

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar:

1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar: 8. MATEMATIK ÅK 5 8.1. Elevhäfte 8.1.1. Problemlösning 1 1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar: 2. Storleken av bildrutan

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Sol och månförmörkelser

Sol och månförmörkelser Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. 4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009 Alingsås Astronomiklubb Hösten 2009 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Oscarsg 15 441 33 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr. Terje

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av de med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång,

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jorden är rund - Jordgloben - Nordpolen och Sydpolen 1. Här ska du rita en egen jordglob med kontinenter och oceaner. Rita även in Nordpolen och Sydpolen. Måla din jordglob

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Matematik A Testa dina kunskaper!

Matematik A Testa dina kunskaper! Testa dina kunskaper! Försök i största möjliga mån att räkna utan hjälp av boken, skriv små noteringar i kanten om ni tycker att ni kan uppgifterna, att ni löste dem med hjälp av boken etc. Facit kommer

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

GPS och koordinater Jag har hört mycket om detta på våra träffar. Vad är rätt och fel. Här skall jag reda ut begreppen?

GPS och koordinater Jag har hört mycket om detta på våra träffar. Vad är rätt och fel. Här skall jag reda ut begreppen? GPS och koordinater Jag har hört mycket om detta på våra träffar. Vad är rätt och fel. Här skall jag reda ut begreppen? Aktuellt exempel: Kiviks Camping. Jag kommer att beskriva detta sist. Det är inte

Läs mer

LÅc)CA. .~,'.,~c... _...

LÅc)CA. .~,'.,~c... _... LÅc)CA.~,'.,~c... _... 1 Beräkna med huvudräkning a) Hur mycket får man tillbaka på en femtiokronorssedel, om man handlar för 44,50 kr? b) Hur mycket är 1/4 av 800 kr? c) Ett frimärke kostar 3,85 kr. Vad

Läs mer

Problem från klockan och kalendern

Problem från klockan och kalendern Problem från klockan och kalendern Lars Nystedt Matematikbiennalens tema är Tid för matematik. En av föreläsningarna behandlade problem som har anknytning till klockan och kalendern. Ur en almanacka kan

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna.

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna. REPETITION Hur mcket är a) 9 b) 00 0 c) 00 På en karta i skala : 0 000 är det, cm mellan två små sjöar. Hur långt är det i verkligheten? Grafen visar hur långt en bil hinner de se första sekunderna efter

Läs mer

Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006.

Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006. Miniräknare ej tillåten Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006. Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller

Läs mer

Positionssystemet och enheter

Positionssystemet och enheter strävorna 5A 5C Positionssystemet och enheter uttrycksformer tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Aktiviteten utgår från en gammal och väl beprövad mall för att skapa struktur och ge förståelse för

Läs mer

Modern Astronomi. Lektion 2.

Modern Astronomi. Lektion 2. Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Solen och månen är sfärer, men dessa

Solen och månen är sfärer, men dessa I samverkan mellan Nämnaren och Tangenten Ulf Persson Sfären I förra numret inleddes denna artikelduo med Cirkeln. Nu går författaren upp en dimension och visar på sfärens egenskaper och landskap. Denna

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar =

Repetition 1A. Del I. a) 0,3 eller 0,13 b) 1,19 eller 1,2 c) eller. a) b) c) a) fem tiondelar = b) = c) tre hundradelar = Repetition A Del I a) 976 + 2 = b) 07 233 = c) 6 = 2 Vilket av talen är störst? a) 0,3 eller 0,3 b),9 eller,2 c) 7 0 3 Hur stor andel av figuren är vit? a) b) c) eller 7 00 Skriv talen i decimalform. a)

Läs mer

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. SOLENS VÄG Övningens mål Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Vår LP (8766) Flik 0 Förtest (Lev vc).qxd 00-0-6 :5 Sida Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå vidare i sin

Läs mer

2060 Chiron - en ovanlig centaur

2060 Chiron - en ovanlig centaur 2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles

Läs mer

Med naturens tecken: hitta utan karta och kompass

Med naturens tecken: hitta utan karta och kompass Med naturens tecken: hitta utan karta och kompass Pär Leijonhufvud $\ BY: 11 maj 2015 C Att kunna hitta utan karta och kompass är mycket användbart. Kompasser kan gå sönder, kartor kan blåsa bort, man

Läs mer

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14 P O O L B Y G G E Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr Det du behöver veta i denna keynote är.. Vad skala är/ hur man räknar med skala Vad omkrets är/ hur man räknar med omkrets Vad area är/

Läs mer

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1 Lär dig mer, repetera dina kunskaper och studera i långsam takt i en liten grupp! Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016 Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux Sid 1 Välkommen

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer