Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen
|
|
- Alexandra Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett gemensamt svar, och gruppen får en gemensam poäng på uppgiften. Ur de samlade gruppresultaten härleder jag efter bästa förmåga era individuella bidrag till gruppernas prestationer. För godkänt på tentan fordras i princip 50% rätt, såtillvida att du är godkänd om ditt bidrag rekonstrueras till att vara minst 50% av din tredjedel av full poäng. Svar skall motiveras och förklaras, så att det framgår hur du har resonerat, och framgår om du har förstått de astronomiska sammanhangen. Svar utan adekvat resonemang ger inte full poäng, ens om det råkar vara korrekt. Allmänna kommentarer om frågor och rättning: Jag försöker i min poängsättning göra en helhetsbedömning av vilken astronomisk förståelse som kan utläsas ur gruppens svar. Detta betyder att det inte handlar om man får en poäng för varje nyckelord som ska finnas med, eller någon liknande enkelspårig rättningsmall. Stor vikt läggs vid hur ni förklarat och motiverat era svar. Detta betyder att svar som innehåller samma fakta kan få olika poäng, om förklaringarna är av olika kvalitet. Ofta finns det också flera helt olika svar som, med vettig motivering, kan bedömas som lika korrekta. När det gäller fel och misstag kan det också skilja mycket i hur de slår poängmässigt. Fel som inte spelar någon roll för helhetsförståelsen, och sådant som ni inte kan begäras veta, har jag överseende med men sådant som signalerar missuppfattningar av centrala begrepp kan ge flera poängs avdrag. När det gäller barnfrågorna handlar det inte om bokstavstolkning av barnens ord. Det ni ska ge barnet är hjälp att förstå de astronomiska sammanhangen, vilket kan fordra tolkning av barnets fråga, och att ni förklarar för barnet ett större sammanhang än det som frågan bokstavligt tolkad handlar om. Således är Mörkt. inte ett svar som ensamt ger hög poäng på fråga 3, även om det bokstavligen besvarar barnfrågan. Barnafrågornas a)-frågor, om det naturvetenskapligt korrekta svaret, handlar därmed om att ni ska övertyga mig om att ni förstår det astronomiska sammanhang som barnens fråga behöver sättas in i. För att ni ska få de här svaren inom rimlig tid, skriver jag bara ihop mycket korta skisser, utan den utförliga motivering som krävs av er för full poäng.
2 1) Vinternatt på Uranus? Uranus har ju sin rotationsaxel i ungefär samma plan som banan runt solen precis som jordglober tillverkas med jorden sittande lite snett, skulle Uranus-glober tillverkas med Uranus liggande ner. Uranus nordpol pekar hela tiden mot samma ställe på stjärnhimlen, precis som jordens nordpol hela tiden pekar mot Polstjärnan. Er uppgift blir nu att reda ut dag och natt och årstider på Uranus. Vad kan ni säga om dag och natt och årstid för en som är på följande ställen: a) Nära Uranus nordpol, när Uranus vänder norra halvklotet mot solen. Ständig sol, högsommar. Motsvarar midnattssolen uppe i våra lappmarker. b) Nära Uranus sydpol, 21 år (ett kvarts Uranus-varv) senare. Sydpolen har just haft 42 års midvintermörker. Solen håller just på att gå upp, och kommer sedan att stanna uppe i 42 år. Om man är nära Sydpolen, men inte mitt på den, blir det en kort tid med normala dag/nattväxlingar. Årstiden får kallas vår. c) Nära Uranus ekvator, ytterligare 21 år senare, vilket blir mittemot solen i förhållande till a). Nu har Uranus Sydpolen mot solen. Ekvatorn blir då gränsen mellan natt och dag, så att på ekvatorn är det ständig solnedgång solen går varken upp eller ner, utan står still precis på södra horisonten. Är man då nära ekvatorn men norr om den blir det ständig skymning, med solen strax under horisonten,och söder om ekvatorn blir det ständigt dagsljus, med solen strax över horisonten. Årstiden passar dåligt in med vårt system (men det gör ekvatorns årstider även på jorden); dock torde det vara ganska kallt. 2) Ur barnamun. Barn har ju massor av frågor om rymden, som vi såg på lektionen i måndags. Ni får här en barnfråga, som får ligga till grund för er uppgift här: Vad händer med stjärnan, när en stjärna faller ner på jorden i ett stjärnfall? a) Ge ett naturvetenskapligt korrekt svar på frågan (till mig, inte till barnet). Det som populärt kallas stjärnfall, ett litet ljust streck som blixtrar till på natthimlen, är meteorer, gruskorn och stenar från rymden, och har ingenting med stjärnor att göra. Solsystemet är fullt av sådana småkroppar, som går i egna banor runt solen precis som planeter. När ett gruskorns bana korsar jordens bana kan det tänkas bli en krock. Om gruskornet krockar med jorden kommer gruskornet att hettas upp av friktionen mot jordens atmosfär, bli vitglödande och förgasas det är det som ger upphov till ljusblixten. astronomiska sammanhang? Ungefär som ovan, men med lite enklare ord. c) Om era svar på a) och b) skiljer sig åt, motivera varför! Se b). d) Varför kan en nioåring tänkas ställa en sådan fråga? Finns inte ett rätt svar på de här d)-uppgifterna.
3 3) Ur nästa barnamun. Ni får här en barnfråga till, som ni hanterar likadant som den förra: Hur ser det ut på jorden, när solen har slocknat? a) Ge ett naturvetenskapligt korrekt svar på frågan (till mig, inte till barnet). När solen har slocknat är jorden helt utbränd och svart, om den överhuvudtaget finns kvar. Solen slocknar nämligen inte bara så, inte som man släcker en lampa. Istället kommer solen, när dess väte tar slut om 5 miljarder år, att svälla upp och bli mycket större, så mycket större att den bränner och steriliserar jorden. Allt levande, allt vatten, all luft försvinner, och bara den nakna berggrunden blir kvar. Eventuellt kommer hela jorden att uppslukas av den uppsvällda solen, och jordens materia att blandas med solens. Efter att solen varit en uppsvälld röd jätte ett tag, slocknar den, kastar ut en del material i rymden, och återstoden drar ihop sig till en vit dvärg. På jorden, om den finns kvar, är då allt förbränt, och kallt och mörkt den vita dvärgen syns som en skarp vit prick på himlen, men ger inte vare sig värme eller ljus så att det är till någon större nytta. astronomiska sammanhang? Liknande, men betona att det är mycket långt in i framtiden, långt bortom allt vi kan tänka oss eller behöver bekymra oss för. 4) Stjärnklart. Hur skulle stjärnbilden Södra Korset se ut med blotta ögat från följande ställen: [ Södra Korset ligger rakt söderut, under (eller över om man vill) jordens sydpol. ] a) Hur ser man den härifrån Sverige? Inte. Den är under våra fötter. b) Från Pluto? Likadant som från jorden, om man är på Plutos södra halvklot. c) Från en planet runt en av stjärnorna i den stjärnbilden? Inte som stjärnbild. Den stjärna som planeter kretsar runt syns som sol på himlen, och de andra stjärnorna är utspridda som stjärnor på deras himmel, utan att bilda något speciellt mönster. d) Från Vintergatans centrum? Inte. Även om det inte vore en massa mörka moln i vägen är centrum för långt bort. Både Södra korsets stjärnor och vår sol skulle smälta in i deras vintergatsband på himlen, och inte synas som enskilda stjärnor. Och även om man såg stjärnorna med ett teleskop skulle de inte bilda samma mönster. e) Från Andromedagalaxen? Inte. Andromedanerna ser Vintergatan likadant som vi ser Andromeda, d.v.s. som en ljus fläck på himlen, alla miljarderna stjärnor i samma fläck. Inte en chans att urskilja enskilda stjärnor utan stora teleskop, och det skulle ändå inte bli samma mönster.
4 5) Små gröna män och små lila kvinnor på månskenspromenad. De små gröna männen måste naturligtvis vara med även denna gång, men nu ska vi se hur det ser ut på deras hemplanet. Deras sol är faktiskt ena medlemmen av en dubbelstjärna, så att det finns en stjärna till i deras solsystem. Den stjärnan som deras planet kretsar runt (på ungefär samma avstånd som vår planet från vår sol) är lika stor som vår sol, medan den andra stjärnan i paret väger ungefär dubbelt så mycket. Stjärnorna är ungefär lika långt ifrån varandra som vår sol är från Neptunus, och går ett varv i omloppsbana runt varandra på 100 år eller så. Deras planet har dessutom en liten måne, som går ett varv runt planeten på en vecka. Planeten roterar runt sin axel lika fort som vår planet. Vad kan de små gröna männen se på sin himmel, när de är ute på romantiska promenader med små lila kvinnor? Blir det någon romantisk stjärnhimmel eller fullmåne en vacker kväll? Blir det kväll överhuvudtaget? Hur blir det egentligen med dag/natt, månfaser, och allt det där, när man har två solar i omlopp? Båda stjärnorna kommer att se ut som solar på himlen, och leverera normalt dagsljus till den sidan av planeten som de skiner på just då. Stjärnorna går så pass långsamt i sin bana runt varandra att den rörelsen inte påverkar uppgiftens lösning, utan man kan på ett par års sikt betrakta stjärnorna som stillastående. Alltså har vi dels ett system som är mycket likt vårt vanliga med jord/sol/måne, plus en extra sol som hänger ute där vi har Neptunus. Dag/natt: När planeten är mellan de två solarna belyses den från båda sidorna, och det blir dag hela tiden på hela planeten. Klockan sex på morgonen går den riktiga solen upp samtidigt som Neptunus-solen går ner, och klockan sex på kvällen tvärtom. När planeten är på andra sidan sin sol, längst bort från Neptunus-solen, så blir allting precis som hemma, med vanlig dag/natt. Allt eftersom planeten rör sig i sin bana från läget mellan solarna till läget mittemot, så blir en större och större del av dygnet mörkt, och en större och större del av dygnet blir det två solar på himlen samtidigt. T.ex. i läget halvvägs mellan ( ovanför den egna solen i en figur) går den egna solen upp klockan sex på morgonen, den andra solen går upp vid lunchtid, båda solarna skiner på eftermiddagen, och klockan sex på kvällen går egna solen ner, varefter Neptunus-solen belyser planeten ensam fram till midnatt. Lite extra kul blir det av att det är olika färg på dagsljuset från de två solarna den större har lite blåare ljus. Årstider: Påverkas faktiskt inte så hemskt mycket av den extra solen. Månfaser: När planeten är mellan solarna blir både månen och planeten belysta från båda sidor. Oavsett var månen är i sin bana (förutom vid månförmörkelse), så ser vi en belyst sida, eftersom alla sidor av den är belysta. Fullmåne jämt, med andra ord. Tumregeln om att man aldrig ser fullmånen vid lunchtid gäller endast om det bara finns en sol inte i det här systemet. De två solarnas olika färg gör att man ibland kan få en måne som iochförsig är full, men där högra och vänstra halvan har olika färg inte grön ost, utan hälften Camembert och hälften Roquefort. När planeten är på andra sidan sin sol blir det månfaser precis som här hemma. När planeten är i mellanlägen blir det extra kul månfaser, inklusive ett par varianter som vi aldrig ser här hemma. Det går t.ex. att få en dubbel månskära, med både högra och vänstra kanten av månen belyst.
5 6) Barnafråga igen, som avslutning: Varför säger man att rymden började med en smäll? a) Ge ett naturvetenskapligt korrekt svar på frågan (till mig, inte till barnet). Stora smällen (Big Bang) är det något missvisande namnet som vi har gett åt hur vårt universum började som en mycket het liten plutt, och sedan expanderade därifrån. Inte bara all materian var samlad i plutten, utan plutten var verkligen hela universum, all den rymd vi har nu kommer ur plutten. Universum var inte större än så (visar mellan tumme och pekfingret) då för typ fjorton miljarder år sedan. Plutten började het och fylld av energi. När den expanderade, och ny rymd rullades ut, så svalnade den, och innehållet kondenserades efterhand till materia, och så småningom till galaxer och stjärnor (blanda inte ihop Big Bang med solsystemets tillblivelse, som många har gjort). Sedan är det inte fel (men inte heller absolut nödvändigt) att gå igenom här standardbevisen för att universum verkligen har börjat så, men de finns ju i kompendiet så jag hoppar över dem. astronomiska sammanhang? I allt väsentligt första stycket ovan, med vissa förenklingar, men samtidigt vissa utvecklingar kring vad rymden egentligen är.
Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen
Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merBli klok på himlen och stjärnorna
Läsnyckel Bli klok på himlen och stjärnorna Text: Michéle Mira Pons Bilder: Robert Barborini Översättning: Johanna Brock Bli klok på himlen och stjärnorna är en lättläst faktabok, skriven på Hegas nivå
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merElins bok om Rymden. Börja läsa
Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merUTMANING 4 Stjärnklart
UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft
ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merUniversum 1a. Astrologi Astronomi
Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merÖVNING: Träna läsförståelse!
ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merAstronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Läs mer1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen
Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merAlingsås Astronomiklubb. Hösten 2009
Alingsås Astronomiklubb Hösten 2009 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Oscarsg 15 441 33 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr. Terje
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merDIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA
DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA 7A OCH 7B BERGUNDASKOLAN, VÄXJÖ 2015 DIKTA MOT STJÄRNORNA En diktsamling av 7a & 7b, Bergundaskolan, Växjö 2015 LINUS Rymddikt Rymden skiner starkt av alla
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merMin bok om Rymden. börja läsa
Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merPedagogisk planering Målkort
Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet
ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...
Läs merINNEHÅLL. illustrationer 316
INNEHÅLL 1. i ett kosmiskt perspektiv 11 2. stjärnresor 25 3. från myter till mätningar 45 4. rymdskeppet jorden 67 5. äpplen och planeter 87 6. månen en lyckträff 101 7. våra steniga grannar 123 8. ringprydda
Läs merVarför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6
Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merMin bok om Rymden. Börja läs
Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4
Läs merMaria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2
Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9
Läs merASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi
Fil m ha nd le dn ASTRONOMI Planeterna Den här filmen tar oss med på en snabb resa till jorden, planeterna och solen för att utforska och förklara solsystemets utseende med korta fakta om planeterna. Handledningen
Läs merViktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.
GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet
Läs merVarför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5
Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob
Läs merSyfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning
Läs merASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6
Fil m ha nd le dn in ASTRONOMI Centralt innehåll Lgr Planeterna 2 Solen är en stjärna och navet i vårt solsystem. Den enorma dragningskraften, gravitationen håller de åtta planeterna på plats i sina omloppsbanor.
Läs merDet finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan
Läs merDe gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merRymden HT Namn: Klass: 7A
HT 2017 Namn: Klass: 7A 1 Syfte: Undervisningen i fysik ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. I arbetsområdet Rymden
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merFenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården
Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merNedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011.
Sol System Solen Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011. Upp Ner Uppetidens längd Förändring 1:e 08:09 15:34 07 tim 25 min 15:e 08:28 15:28 07 tim 00 min
Läs merKosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges
Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder
Läs merVeckobrev för Opalen2 v.35-37
Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Hej alla barn och föräldrar!! 3 september 2015 Nu har vi satt igång på riktigt med skolarbetet och det är underbart att se hur engagerade och flitiga era barn är! Vi har haft
Läs merLektionsmaterial för åk F-6 GÅ UT OCH TITTA PÅ STJÄRNORNA!
Lektionsmaterial för åk F-6 GÅ UT OCH TITTA PÅ STJÄRNORNA! Ge eleverna en upplevelse utöver det vanliga och låt dem samtidigt bekanta sig med stjärnkartan som verktyg för att studera stjärnhimlen. Lycka
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merSolsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Läs merSexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter
Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals
Läs merJakten på färgpiraterna
Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merUTMANING 3 Rymdpromenad
UTMANING 3 Rymdpromenad 3 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 BAKGRUND Utmaningen består av att klassen tillverkar skalriktiga modeller av hela solsystemet och placerar planeterna på skalenligt avstånd
Läs merDEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES
DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merSol och månförmörkelser
Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det
Läs merBarn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.
Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.
Läs merDemolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation
Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David
Läs merStanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er
Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden
Läs merPetrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband
Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen
Läs merJAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE
JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merFysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)
Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket
Läs merSoliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt
Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp
Läs merModern Astronomi. Lektion 2.
Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merProv Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Skriv gärna på provpapperet
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merRufus åker till rymden
Rufus åker till rymden Cajsa Elfverson Johanna Eriksson Fanny Frederiksen Introduktion till materialet Detta material har utformats i syfte att vidareutveckla teckenförrådet inom temat rymden. Vi valde
Läs merUniversumboken Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40037
Universumboken Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 40037 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merEn hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken.
Manusförslag för Eddaskolan årskurs 1 a. Scen 1 En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Alla människor reser
Läs merHur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Läs mer25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006
Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste
Läs merFacit till Tema Matematik 2
Facit till Tema Matematik 2 Tema Matematik 2 Doris Lindberg och Birgitta Kuijl och Liber AB Får kopieras 1 Vårt solsystem Sidan 4 Merkurius 0 Venus 0 Jorden/Tellus 1 Mars 2 Jupiter 63 Saturnus 60 Uranus
Läs mer