Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011."

Transkript

1 Sol System Solen Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december Upp Ner Uppetidens längd Förändring 1:e 08:09 15:34 07 tim 25 min 15:e 08:28 15:28 07 tim 00 min - 25 min (från1:e dec) 31:e 08:35 15:37 07 tim 02 min +02 min (från 15:e dec) Av ovanstående tabell framgår att under december månad minskar dagens längd med sammanlagt 23 minuter, men som synes har dagens längd ändå ökat och blivit längre 31 december än 15 december. Anledningen till att dagen åter börjar öka under andra halvan av december är att det s k vintersolståndet inträffar den 21 december, innebärande att dagen då är som kortast och solen vid middagstid har sin årslägsta höjd på himlen på norra halvklotet. Detta beror i sin tur på att solen då står i zenit vid Stenbockens vändkrets (södra vändkretsen som löper runt hela jordklotet och bl a går geom Kalahariöknen i södra Afrika). Efter att ha nått södra vändkretsen vänder solen och börjar för var dag förflytta sin zenitpunkt alltmer norrut på jordklotet, tills den vid vårt sommarsolstånd (dagen är som längst och solen vid middagstid har sin årshögsta höjd över horisonten) i juni når sin nordligaste zenitpunkt (Kräftans vändkrets som bl a går genom Saharaöknen i norra Afrika). Stenbockens vändkrets har breddgraden 23,5 söder om ekvatorn och Kräftans vändkrets har breddgraden 23,5 norr om ekvatorn (att jämföras med Kristianstad som ligger påbreddgrad 56 norr om ekvatorn). Solen kan bara stå i zenit mellan vändkretsarna, så detta fenomen inträffar aldrig i Sverige. Zenit är den punkt på himlavalvet som ligger rakt ovanför en betraktares huvud. Vid den plats mellan vändkretsarna där solen en viss dag står i zenit når solen denna punkt på himlen vid middagstid, och solstrålarna lyser då i 90 graders vinkel rakt ner på marken och inga skuggor uppstår, inte ens från en flaggstång. Att zenitpunkten för solen ändrar sig och därmed att årstiderna uppkommer beror på jordaxelns lutning i förhållande till sitt rotationsplan runt solen. Lutningen är 23,5 och det är sålunda den som skapar vändkretsarna (i kombination med jordens snurrande runt solen). Lutningen är emellertid inte alltid 23,5 utan med ett tidsintervall om år varierar lutningen mellan 22,1 och 24,5. F n pågår en minskning av lutningen ( - 0,3 bågsekunder/år). Jorden utför sålunda en wobblande rörelse i sin omloppsbana kring solen om än i mycket långsam takt. Ett solfenomen som varit föremål för studier sedan långt tillbaka i historien är de s.k., solfläckarna. Eftersom solen roterar ser fläckarna sedda från jorden ut som om de sakta rör sig över solskivan. Förekomsten av fläckar på solen varierar med ganska bestämd regelbundenhet, och historiskt sett har kunnat konstateras att med i genomsnitt en längd på 11 år går fläckarna från ett minimumtillstånd till ett annat. Solen har nyligen påbörjat en ny period (benämnd solcykel nr 24), och de första fläckarna i denna nya period har bildats. F n råder sålunda ett solfläcksminimum, och det förväntas att successivt allt fler fläckar bildas tills ett solfläcksmaximum inträffar om några år, och solfläckarna därefter åter skall börja gå ner i antal till ett nytt solfläcksminimum om ca 11 år. Om du är intresserad av att observera dessa fläckar, så måste du använda särskild utrustning anpassad just för detta. Du får absolut inte titta direkt på solen, varken med vanlig kikare eller med de egna ögonen (inte ens när det är mulet). Om du gör det om så bara för en kort sekund- löper du mycket stor risk att bli permanent blind för resten av ditt liv. På internet kan du under denna webbadress dagligen hitta ny information om hur antalet solfläckar utvecklar sig:

2 Månens faser Nymåne Första kvarteret Fullmåne Sista kvarteret 24 december 2 december 10 december 18 december Planeterna

3 Ovanstående tabell visar klockslagen för upp resp. nergång för solsystemets planeter vid tre tillfällen under december nämligen i början, mitten och slutet av månaden. Även väderstrecken för upp resp. nergång finns angivna. Då dagsljuset inte tillåter observation saknas dock uppgift om väderstreck. Planeterna är i tabellen ordnade uppifrån och ner i samma ordning som de ligger i sina omloppsbanor räknat från solen och utåt. I tabellen saknas av lättförstådda skäl en planet och det är jorden. Skulle den likväl tagits med skulle den ha placerats mellan Venus och Mars, eftersom jorden ligger som 3e planet från solen räknat. Någon tycker sig kanske sakna Pluto i tabellen, men den himlakroppen har sedan några år tillbaka pga sin ringa storlek fått ändrad status till dvärgplanet, och är sålunda inte längre någon fullvärdig planet. Tabelluppgifterna är hämtade från ett speciellt dataprogram, som heter Starry Night. Genom att kombinera tidsuppgifterna med motsvarande för solen, som lämnats i det tidigare, kan vägledning erhållas för vilka tidsintervall tillräckligt mörker råder under planeternas upptider, för att åtminstone den grundläggande förutsättningen för att observera dem skall vara uppfylld. Förutom detta med tillräckligt mörker är det en god regel att - om det finns utrymme för det - vänta minst 1 timme efter planetens uppgående innan observationsförsök börja göras, för innan planeten hunnit komma en bit upp på himlen är det särskilt svårt att få syn på den, om inte annat så på grund av alla hinder i terrängen. Nedan redovisas i vilka stjärnbilder planeterna befinner sig under december månad, samt lämnas vissa andra kommentarer härutöver. Merkurius Under december är Merkurius i två olika stjärnbilder enligt följande: Fr o m 1 dec t o m 7 dec Ormbäraren (= Ophiuchus på latin) Fr o m 8 dec t o m 22 dec Skorpionen (=Scorpius på latin) Fr o m 23 dec t o m 31 dec Ormbäraren (= Ophiuchus på latin) Ingen av dessa bildersyns emellertid på den inledande översiktliga stjärnkartan som visas i början av denna guide,karta 1. Merkurius är för det mesta svår att observera, eftersom den alltid håller sig i närheten av solen, men under december finns på morgonen fr o m mitten av månadenchans att efter dess uppgång en kortare stund se den lågt i sydost fram tills att gryningsljuset blir för starkt. Magnituden är 0,2. Venus Under december är Venus i två olika stjärnbilder enligt följande: Fr o m 1 dec t o m 19 dec Skytten (= Sagittarius på latin) Fr o m20 dec t o m 31 dec Stenbocken (= Capricornus på latin) Ingen av dessa bilder syns emellertid på den inledande översiktliga stjärnkartan som visas i början av denna guide,karta 1. Venus är himlens ljusaste objekt, näst efter solen och månen, så man kan svårligen missta sig på den när den väl visar sig. Vissa perioder kan den skådas i samband med gryningen och kallas då i folkmun för "morgonstjärna" medan den andra perioder visar sig i samband med skymningen och kallas då för "atonstjärnan". Under vissa perioder är den helt försvunnen. Sett från Kristianstad har Venus från hösten 2008 och framåt haft följande perioder (lite avrundat): Mitten av oktober 2008 till slutet av mars 2009 Aftonstjärna Slutet av mars 2009 till början av december 2009 Morgonstjärna Början av december 2009 till mitten av februari 2010 Försvunnen Mitten av februari 2010 till slutet av augusti 2010 Aftonstjärna Slutet av augusti 2010 till mitten av november 2010 Försvunnen Mitten av november 2010 till mitten av mars 2011 Morgonstjärna Mitten av mars 2011 till mitten av november 2011 Försvunnen

4 Efter ett långt uppehåll kom Venus fr o m mitten av förra månaden tillbaka och denna gång som "aftonstjärna". I början var observationsförhållandena dock inte särskilt bra, men nu i december blir de successivt allt bättre även om höjden över horisonten fortfarande är låg. I samband med solens nedgång kan planeten skådas i sydväst fram till sin egen nedgång. I början av månaden går Venus ner omkring klockan fem på kvällen och i slutet en och en halv timme senare. Mars Mars är hela månaden i Lejonets stjärnbild (=Leo på latin).på den inledande översiktliga stjärnkartan som visas i början av denna guide,karta 1 syns större delen av denna bild, där den - utan namnangivelse -sticker upp från horisontlinjen nordost. Vid sidan om Lejonet står Leo Minor (=Lilla lejonet på svenska), men det är en annan stjärnbild som är så otydlig att den inte har markerats med någon streckfigur utan bara med sitt namn. Mars försvann från natthimlen i augusti Fr o m juni 2009 var den emellertid återsynlig, men i slutet av augusti 2010 försvann den på nytt. Fr o m juni månad i år har det emellertid åter varit teoretiskt möjligt att se planeten,men pga av de ljusa nordiska nätterna sommartid, och att Mars i början lyste svagt var den inledningsvis svår att se, men fr om oktober råder relativt goda möjligheter. Omkring midnatt kan planeten efter sin uppgång i ostnordost till öster skådas hela nattentillsgryningsljuset blir för starkt. När planeten då bleknar bort har den hunnit högt upp på himlen i söder till sydväst och fram till dess lyst med starkt sken. Magnituden är redan i början av månaden så god som 0,7 men blir successivt allt bättre och i slutet av månaden når planeten magnitud 0,2. Jupiter Under december är Jupiter i två olika stjärnbilder enligt följande: Fr o m 1 dec t o m 4 dec Vädurens stjärnbild (=Aries på latin) Fr o m 5 dec t o m 31 dec Fiskarnas stjärnbild (=Pisces på latin) Båda dessa bilder syns på den översiktliga stjärnkartan som visas i början av denna guide,karta 1. Väduren ligger markerad med tre stjärnor högt upp på himlen i söder och liknar ett litet handtag eller alternativt bokstaven. Fiskarna ligger också högt på himlen i sydväst. Jupiter är också markerad med sitt namn och en blå punkt intill streckfiguren för Fiskarnas stjärnbild. Jupiter försvann från natthimlen i mitten av februari 2010, men återkom i april 2010, och efterskymningsljuset övervunnits lyste den sedan starkt kvälls- och nattetid ända fram tills mars månad 2011 då den åter försvann, men redan 2 månader senare, dvs fr o m mitten av maj, har planeten åter varit möjligt att se, och nu under december är möjligheterna till observation mycket goda. Planeten kan efter att skymningsljuset övervunnitsskådas från tidig kväll och sedan hela natten genom tills dess nedgång vilket i början av månaden sker omkring halv fem på morgonen och slutet av månaden två timmar tidigare. Redan vid femtiden på kvällen syns planeten mycket tydligt där den står en bra bit ovan horisonten i öster till sydost. Förutsatt att det är molnfritt och inte månen stör är den mycket lätt att få syn på, då den lyser med mycket starkt sken (magnituden är beräknad till -2,8). Saturnus Saturnus befinner sig hela månaden i Jungfruns stjärnbild (=Virgo på latin).på den inledande översiktliga stjärnkartan som visas i början av denna guide,karta 1, syns dock inte denna bild. Saturnus försvann i slutet av augusti 2010, men återkom redan i mitten av oktober Under augusti 2011 försvann emellertid planeten på nytt, men återkom i slutet av oktober 2011.Observationsförhållandena är dock inte de bästa och i synnerhet inte om man vill observera under lång stund, men om man inte har någonting emot sådant skådande under mycket sena nattimmar alternativt tidiga morgontimmar så kan man i början av månaden göra försök till observation från ca klockan fyra på morgonen då planeten går upp i öster och fram tills gryningsljuset blir för starkt ca klockan 7 på morgonen, då Saturnus står ganska högt i sydost. I slutet av månaden kan långvarigt skådandet börja redan en stund efter klockan två på natten då planeten går upp i ostsydost och fram till ca halv åtta på morgonen då Saturnus står högt på himlen i söder. Om man emellertid nöjer sig med att bara kasta en kortare blick på Saturnus kan förhållandena anses betydligt bättre, för då kan man alltså passa på att göra försöken mellan sex och ca halv åtta på morgonen, vilket väl för de flesta ändå är någorlunda tittarvänlig tid. För att se Saturnus berömda ringar behövs ett litet teleskop som förstorar

5 åtminstone 50 gånger. Magnituden kommer att vara0,7. Uranus Uranus är hela månaden i Fiskarnas stjärnbild (=Pisces på latin).på den inledande översiktliga stjärnkartan som visas i början av denna guide,karta 1, syns denna bild i sin helhet där den ligger en bra bit ovan horisonten i sydväst. Uranus själv är dock inte markerad, trots att den vid den tidpunkt som kartan visar faktiskt är uppe, och sålunda befinner sig över horisontlinjen. P g a sin ljussvaghet visas nämligen aldrig Uranus på denna stjärnkarta. Uranus är ljussvag, så för blotta ögat går den vanligtvis inte att se, utan det krävs nog i allmänhet minst en fältkikare för att klara detta. Försök till observation kan ske efter att skymningsljuset övervunnits från tidig kväll och sedan fram till planetens nergång. I början av månaden sker nergången ca halv två på natten, men i slutet av månaden redan en halvtimme före midnatt. Neptunus Neptunus är hela månaden i Vattumannensstjärnbild (=Aquarius på latin), och på den inledande översiktliga stjärnkartan som finns i början av denna guide, Karta 1, syns större delen av denna bild där den vid horisontlinjen i väster. Neptunus själv är dock inte markerad. P g a sin ljussvaghet visas nämligen aldrig Neptunus på denna stjärnkarta, men vid den tidpunkt kartan visar skulle den ändå inte ha visats eftersom den då inte är uppe över horisonten. Planeten är än ljussvagare än den ljussvaga Uranus, så för blotta ögat går den aldrig att se, utan det krävs minst en fältkikare för att klara detta. Försök till observation under december kan göras kvällstid efter att skymningsljuset övervunnits och sedan fram tills planetens nergång som i början av månaden skervid tiotiden på kvällen, men i slutet av månaden redan vid åttatiden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009 Alingsås Astronomiklubb Hösten 2009 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Oscarsg 15 441 33 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr. Terje

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

Astronomisk kalender Februari

Astronomisk kalender Februari Januari 1 00 Sirius kulminerar i söder. 1 07 Jupiter i opposition i Gem, m 2,7, dia 47, dekl +23. 2 00.39 Algol-minimum. 2 08 Månen närmast, 365406 km. 2 15 Jorden i perihel., 0,983 ua. 2 21 Månen 3,8

Läs mer

UTMANING 4 Stjärnklart

UTMANING 4 Stjärnklart UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan

Läs mer

Astronomen. Amatör- Fynda på årsmötets klubbauktion! Hitta planeterna på vårhimlen. Nr 60 2/2001 Årg 12

Astronomen. Amatör- Fynda på årsmötets klubbauktion! Hitta planeterna på vårhimlen. Nr 60 2/2001 Årg 12 Amatör- Astronomen Nr 60 2/2001 Årg 12 Fynda på årsmötets klubbauktion! För ett par år sedan auktionerade NAK ut en del tidskrifter och böcker. Nu är det dags igen. Kom därför till årsmötet den 1/4 kl

Läs mer

Anvisningar för användande av en stjärnkarta Översiktliga cirkelrunda stjärnkartor

Anvisningar för användande av en stjärnkarta Översiktliga cirkelrunda stjärnkartor Anvisningar för användande av en stjärnkarta På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadstraktens natthimmel (du hittar den genom

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet NAK har köpt in ännu ett teleskop (Maksutov-Cassegrain-typ med 27 cm öppning). Läs mer om detta på sidan 2. På bilden står säljaren Bo Ekström intill teleskopet i hans privata observatorium i Gislaved.

Läs mer

Sol och månförmörkelser

Sol och månförmörkelser Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider

Läs mer

Modern Astronomi. Lektion 2.

Modern Astronomi. Lektion 2. Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak

Läs mer

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2012

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2012 Alingsås Astronomiklubb Hösten 2012 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Klintens väg 6 441 41 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr.

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av de med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång,

Läs mer

Himlavalvets händelser Astronomi för forntidsfolk

Himlavalvets händelser Astronomi för forntidsfolk 2 Himlavalvets händelser Astronomi för forntidsfolk HIMLAVALVETS,, HANDELSER.. ASTRONOMI FOR FORNTIDSFOLK.. LARS BAGERFELDT 3 4 Tillägnad Katarina, Josefin och Johan 5 Himlavalvets händelser. Astronomi

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007

TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007 TELLURIUM svensk översättning Art nr 05-007 SIDA 1-5: Ett tellurium är en modell över hur jorden och månen rör sig i förhållande till solen. Telluriet innehåller: Tellurium med Fresnel lins och horisontskiva

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

UTMANING 3 Rymdpromenad

UTMANING 3 Rymdpromenad UTMANING 3 Rymdpromenad 3 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 BAKGRUND Utmaningen består av att klassen tillverkar skalriktiga modeller av hela solsystemet och placerar planeterna på skalenligt avstånd

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av planeterna tiderna för upp- och nedgång, tiden då de står i meridian och höjden över horisonten vid meridianpassagen.

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läs Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4

Läs mer

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Observationer i Perseus stjärnbild

Observationer i Perseus stjärnbild Observationer i Perseus stjärnbild Kvällen såg lovande ut och jag bestämde mig för att förbereda mig att ta ut teleskopet. Planen var att observera objekt i Perseus stjärnbild. Det av två anledningar,

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av de med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång,

Läs mer

RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET

RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET Tabellberäkningar, Venus horisontpassager, heliakiska uppgångar och Månens stjärnpassager Lars Bägerfeldt RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET. Tabellberäkningar, Venus horisontpassager,

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dagangesför solen, månen och en avde med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång, tiden

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Herschelteleskopets. 10 största fynd

Herschelteleskopets. 10 största fynd Herschelteleskopets 10 största fynd Aktuell forskning Rymdteleskopet Herschel kastade in handduken 2013. Alla data har ännu inte analyserats, men vilka är teleskopets största upptäckter hittills? av René

Läs mer

Min bok om Rymden. börja läsa

Min bok om Rymden. börja läsa Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

2060 Chiron - en ovanlig centaur

2060 Chiron - en ovanlig centaur 2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles

Läs mer

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU Praktisk arbeid i astronomi Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU Astronomi - Læreplanene Etter 4. årstrinn Etter 7. årstrinn Etter 10. årstrinn Fysikk 1 Mål for opplæringen er at eleven skal kunne

Läs mer

Vårens stjärnhimmel. Andromeda. Cepheus Perseus Oxen. Svanen. Cassiopeja. Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken

Vårens stjärnhimmel.  Andromeda. Cepheus Perseus Oxen. Svanen. Cassiopeja. Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken Vårens stjärnhimmel N Andromeda Svanen Cepheus Perseus Oxen Cassiopeja Ö Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken V Herkules Draken Tvillingarna Stora björn Karlavagnen Lilla hund Ormen Björnväktaren Kräftan

Läs mer

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike Livet eller döden. Det tredje alternativet finns inte. Man kan jämföra vår galax med ett frö. Av frön uppstår liv, men efter en viss tid försvinner livet och döden dyker upp. Observera att jag i detta

Läs mer

PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012

PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012 03 2012 Tidskrift för Svensk AmatörAstronomisk Förening och anslutna lokalföreningar. ISSN 1651-6346 Nr. 3 2012 Årgång 31 PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012 LEDARSIDan Telescopiumredaktionen

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1 Lär dig mer, repetera dina kunskaper och studera i långsam takt i en liten grupp! Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016 Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux Sid 1 Välkommen

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

Välkomna A Astronomisk navigation B Elteknik C Modernt navigationsstöd D Göstas information E Inte att förglömma SSRS sparbössa

Välkomna A Astronomisk navigation B Elteknik C Modernt navigationsstöd D Göstas information E Inte att förglömma SSRS sparbössa Dagordning Välkomna A B Elteknik C Modernt navigationsstöd D Göstas information E Inte att förglömma SSRS sparbössa Översikt A 1 Inledning 2 Hur gjorde vikingarna? 3 Solen, månen och övriga planeter 4

Läs mer

Aktiviteter i astronomi

Aktiviteter i astronomi Aktiviteter i astronomi En handledning för lärare och föräldrar till vetgiriga barn Per Broman Broman Planetarium AB Innehåll Inför planetariebesöket...1 Att titta på stjärnor och planeter...2 Stjärnbilder

Läs mer

Somatisk bildning: Finmotorik, samordning öga-hand, visuell varseblivning vid sammanfogande av pusselbitarna

Somatisk bildning: Finmotorik, samordning öga-hand, visuell varseblivning vid sammanfogande av pusselbitarna Art.-Nr.: 11020 XXL Läropussel Planeter Befrämjar: Somatisk bildning: Finmotorik, samordning öga-hand, visuell varseblivning vid sammanfogande av pusselbitarna Naturvetenskaplig och teknisk bildning: Lära

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken.

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Manusförslag för Eddaskolan årskurs 1 a. Scen 1 En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Alla människor reser

Läs mer

SOL- OCH SKUGGSTUDIE PM angående sol- och skuggstudie för fastighet Trollhättan 30 m.fl., Stockholm Underlag för detaljplan

SOL- OCH SKUGGSTUDIE PM angående sol- och skuggstudie för fastighet Trollhättan 30 m.fl., Stockholm Underlag för detaljplan SOL- OCH SKUGGSTUDIE PM angående sol- och skuggstudie för fastighet Trollhättan 30 m.fl., Stockholm Underlag för detaljplan 2015-04-08 2 Perspektiv från nordost: 20:e mars - Vår-/höstdagjämning 6 20:e

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

Med naturens tecken: hitta utan karta och kompass

Med naturens tecken: hitta utan karta och kompass Med naturens tecken: hitta utan karta och kompass Pär Leijonhufvud $\ BY: 11 maj 2015 C Att kunna hitta utan karta och kompass är mycket användbart. Kompasser kan gå sönder, kartor kan blåsa bort, man

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Onsala rymdobservatorium

Onsala rymdobservatorium Onsala rymdobservatorium SOLUR OCH SFÄRISK ASTRONOMI Här beskrivs hur man bygger ett solur, men först kommer en ganska lång introduktion till sfärisk astronomi. Läs den först, eftersom den ligger till

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

INNEHÅLL. illustrationer 316

INNEHÅLL. illustrationer 316 INNEHÅLL 1. i ett kosmiskt perspektiv 11 2. stjärnresor 25 3. från myter till mätningar 45 4. rymdskeppet jorden 67 5. äpplen och planeter 87 6. månen en lyckträff 101 7. våra steniga grannar 123 8. ringprydda

Läs mer

STARLAB planetarium handledning

STARLAB planetarium handledning STARLAB planetarium en handledning Per Broman Broman Planetarium AB Innehåll STARLAB...1 Ett mobilt planetarium...2 Domen...3 Projektorn...5 Starlab ljusbågeprojektor...7 Projektionscylindrar...8 Planeter

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19

Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Karlstads universitet matematik Peter Mogensen Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Tillåtna hjälpmedel: Godkänd räknare, bifogad formelsamling. Jourtelefon:

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Henrik Zetterholm VD, AB Glasbetong

Henrik Zetterholm VD, AB Glasbetong Gör duschen till en ren upplevelse Nu lanserar vi glasfixdörren! En serie duschdörrar som kombinerar funktion med skönhet och som ger dig alla möjligheter att skapa precis den badrumsmiljö du drömt om.

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Mycket fakta i ett horoskop

Mycket fakta i ett horoskop Astrologin erbjuder ett symbolspråk som kan vara en hjälp både för personlig utveckling och bättre resultat inom så skilda områden som vård, terapi och ekonomi. Läs om ett system med många tusen år på

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

INNEHALL. ) o 4.3 4.1 4.2 4.2.1 +,J. Z +.J.J 4.4 4.5. .'t.\ ^

INNEHALL. ) o 4.3 4.1 4.2 4.2.1 +,J. Z +.J.J 4.4 4.5. .'t.\ ^ INNEHALL 4.1 4.2 4.2.1.'t.\ ^ 4.3 +,J. Z +.J.J 4.4 4.5 TID Allmänt Arstiderna Ekvinoktierna Polcirklarna Perihelium och aphelium Dygnsdefinitioner Siderisk tid Sant soldygn Medelsoltid Solens upp- och

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av ett tal kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4 Jorden är rund - Jordgloben - Nordpolen och Sydpolen 1. Här ska du rita en egen jordglob med kontinenter och oceaner. Rita även in Nordpolen och Sydpolen. Måla din jordglob

Läs mer

INNEHALL 2.4.4 2.4.1. 2 2.1 2.2 z.) ')t. 6 8 o. 5 o

INNEHALL 2.4.4 2.4.1. 2 2.1 2.2 z.) ')t. 6 8 o. 5 o INNEHALL 2 2.1 2.2 z.) ')t 2.4.1 2.4.4 JORDEN OCH DESS KOORDINATER Universum och solsystemet Jorden i solsystemet Jordens storlek och form Jordens koordinater Latitud och longitud Avständsmätt Färdlinjer

Läs mer

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. SOLENS VÄG Övningens mål Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed Astronomi är ett ämne som intresserat människan i alla tider. Några av livets stora frågor är på god väg att besvaras genom forskning inom denna gren av naturvetenskap.

Läs mer