10. Relativitetsteori Tid och Längd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10. Relativitetsteori Tid och Längd"

Transkript

1 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en sådan storhet där man i Celsiusskalan jämför temperaturen hos något föremål/ material med de förhållanden som råder då vatten fryser (0 C) eller kokar (100 C). Om man skulle mäta temperaturen i Kelvinskalan skulle vatten istället frysa vid 273,15 K. Detsamma gäller erfarenhetsmässigt också för mätningar av hastigheter. För att ta två exempel; 1) Om man i en hastighet av 95 km/h blir omkörd av ett annat fordon som håller hastigheten 105 km/h så kommer det att uppfattas som att det andra fordonet passerar relativt långsamt, särskilt jämfört med om man istället skulle möta ett fordon som håller hastigheten 105 km/h. I det första fallet skulle ju den relativa hastigheten mellan fordonen bara vara 10 km/h medan i det andra fallet den skulle vara 200 km/h. I det här fallet jämför vi dels var och en av de båda hastigheterna med marken (vägen, träd eller hus omkring), som vi anser vara stilla, för att få 95 respektive 105 km/h, och dels de båda hastigheterna som uppmätts relativt marken med varandra. I ett andra exempel skulle man kunna vidga perspektivet lite och tänka sig att man tittar på fordonen från rymden; 2) Förutom att bilarna rör sig med en viss hastighet på vägen så har ju hela planeten jorden dels en rotation med en viss hastighet dels rör den sig i en bana runt solen, så om man skulle mäta bilarnas hastighet från solens position skulle denna vara summan av jordens omloppshastighet ( m/s), rotationshastighet (225 m/s) och bilarnas hastighet (c:a 30 m/s) med riktning, d.v.s. i medeltal c:a m/s. Sedan rör sig ju hela solsystemet runt vår galax Vintergatans centrum, som rör sig genom universum Vilken hastighet som mäts beror alltså på vilket referenssystem som används, om ett fordons hastighet mäts från ett annat fordon (detta andra fordon utgör referenssystemet), i jämförelse med marken (referenssystemet utgörs av marken) eller jämfört med solen (solen utgör referenssystemet). Låt oss se på ytterligare ett exempel:

2 Exempel I: BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Säg, helt hypotetiskt, att en boll kastas rakt upp med hastigheten v 1 av någon som ligger på en släpvagn som dras efter ett fordon som rör sig framåt med hastigheten v 2 (se Fig. 9.1). v 1 v h V 2 Fig. 9.1 Eftersom hela ekipaget har en hastighet v 2 framåt kommer dock bollen precis när den kastas förutom hastigheten v 1 att även ha en hastighet v 2 framåt, jämfört med marken. Den som kastar bollen (senare kallad deltagare, någon som är i vila i förhållande till händelsen/ förloppet) kommer också att färdas med hastigheten v 2 framåt och kommer hela tiden att befinna sig rakt under bollen. D.v.s. den som kastade bollen upplever det som att bollen bara rör sig rakt upp med utgångshastigheten v 1 och sedan rakt ned efter att den vänt, d.v.s. totala sträckan 2h (mätt med släpvagnen som referenssystem). För någon som står stilla på marken och ser fordonet och släpvagnen passera förbi (senare kallad observatör, någon som är i rörelse i förhållande till händelsen/ förloppet) kommer dock upplevelsen vara att bollen följer en kastparabel som är längre än 2h enligt streckad bana i figur 9.1, med utgångshastigheten v (= ), mätt med marken som referenssystem. Under den tid som bollen är i luften kommer alltså den som kastat bollen och någon som står stilla på marken att mäta att bollen färdats olika lång sträcka, men också att den haft olika utgångshastighet. Den som kastade mäter en kortare sträcka men också en lägre hastighet, vilket verkar rimligt med lägre hastighet borde bollen intuitivt färdas kortare sträcka på samma tid.

3 Ljushastighetens konstans Vad blir situationen om man istället mäter på en partikel som färdas i hög hastighet och samtidigt sänder ut en foton (ljus). Säg att partikeln färdas framåt med en hastighet som motsvarar halva ljushastigheten relativt marken när en foton sänds ut med ljusets hastighet relativt partikeln, också den framåt (se Fig. 9.2). Intuitivt skulle man då förvänta sig att fotonen skulle färdas med en hastighet på en och en halv gånger ljushastigheten (1,5c) relativt marken. Enligt både teoretiska resonemang och experimentella försök är så inte fallet dock. Fotonens hastighet relativt marken kommer fortfarande att vara bara ljushastigheten. Också för det fall att fotonen skulle sändas ut bakåt är fotonens hastighet relativt marken fortfarande exakt lika med ljushastigheten (och inte som man kanske skulle kunna förvänta sig 0,5c). v = 0,5c V 1 V 2 Fig. 9.2 v, v 1 och v 2 avser hastigheter relativt marken D.v.s. i Fig. 9.2 ovan gäller att v 1 = v 2 = c. Fotonens hastighet relativt partikeln kommer också att vara exakt lika med ljushastigheten. Oavsett referenssystem mäts fotonernas hastighet alltid upp till ljushastigheten. Detta fenomen brukar refereras till som ljushastighetens konstans.

4 Tidsdilatation Att ljusets hastighet alltid mäts upp till samma värde oavsett referenssystem får en del märkliga konsekvenser. Låt oss återvända till exemplet med någon som kastar en boll från ett släp i rörelse. Exempel II c c d (= c t) h (= c t 0 ) OBS! Ej skalenlig figur v tiden = 0 tiden = t x (= v t) Fig. 9.3 Istället för att kasta en boll låter vi personen tända en ficklampa istället. På samma sätt som för bollen kommer då deltagaren på släpet att se fotonerna åka rakt upp en sträcka h med hastigheten c. En observatör som ser ficklampan tändas då ekipaget passerar förbi kommer som i exemplet med bollen att uppfatta att fotonerna, förutom att sändas uppåt, också rör sig lite framåt då ekipaget rör sig framåt. Observatören kommer då att registrera att fotonerna förflyttar sig sträckan d för att nå höjden h (observera att figuren ej är skalenlig). Sträckan d ges via Pythagoras sats som: d = (x 2 + h 2 ) där x är den sträcka ekipaget förflyttat sig fram till dess att fotonerna nått höjden h. Vi ser att sträckan d är längre än sträckan h. D.v.s. deltagaren och observatören kommer att mäta upp olika långa sträckor för fotonernas färd upp till höjden h. I fallet med bollen var det inget märkligt med det eftersom de också registrerade olika hastighet hos bollen, men i fallet med fotonerna vet vi ju att man mäter upp precis samma hastighet c oavsett referenssystem. Både observatör och deltagare kommer alltså att mäta upp hastigheten c. Enligt det vanliga sambandet mellan sträcka s, hastighet v och tid t s = v t skulle detta vara orimligt. Den enda förklaringen skulle vara om observatör och deltagare

5 skulle uppmäta olika tid för förloppet att fotonerna når höjden h över släpvagnen. Låt oss anta att deltagaren skulle mäta upp tiden t 0 och observatören tiden t. Vi kan då uttrycka ovanstående samband mellan sträckorna enligt följande (se Fig. 9.3): c t = [(v t) 2 + (c t 0 ) 2 ] c 2 t 2 = v 2 t 2 + c 2 t 2 0 c 2 t 2 - v 2 t 2 = c 2 t 2 0 c 2 (t 2 v 2 t 2 /c 2 ) = c 2 t 2 0 (t 2 v 2 t 2 /c 2 2 ) = t 0 t 2 (1 v 2 /c 2 2 ) = t 0 t (1 v 2 /c 2 ) = t 0 t = t 0 / (1 v 2 /c 2 ) Sambandet mellan den tid t som observatören mäter upp och den tid t 0 som deltagaren mäter upp för samma förlopp (att fotonerna når höjden h) ges alltså av: t = t 0 / (1 v 2 /c 2 ) Om fordonet rör sig kommer den tid t 0 som deltagaren mäter upp för förloppet att vara kortare än den tid t som observatören mäter upp för samma händelse. Tiden t 0 kallas för egentiden och är den tid som skulle mätas upp av någon som är i vila jämfört med händelsen/ förloppet/ mätningen (den tid som mäts upp av någon som följer med händelsen). Fenomenet att observatören, som inte följer med händelsen (som är i rörelse jämfört med händelsen), mäter upp en längre tid för förloppet/ händelsen kallas för tidsdilatation. Detta fenomen har också kunnat observeras i verkligheten, bl.a. genom att jämföra tiden som två mycket exakta atomur mätt upp för förloppet att ett mycket snabbt flygplan genomfört en flygning ett varv runt jorden, där det ena uret befunnit sig på flygplatsen och det andra ombord på flygplanet. Vid återkomsten till flygplatsen kunde det konstateras att de två uren uppmätt olika tid.

6 Exempel III: Längdkontraktion Säg att ett väldigt snabbt flygplan förflyttar sig med hastigheten v från punkt A till punkt B över jordytan, enligt figur 9.4 nedan. Fig. 9.4 v t 0 A l 0 B Säg också att en person på marken observerar flygplanets förflyttning från A till B, en sträcka som personen på marken mätt upp till l 0. Enligt sambandet mellan sträcka hastighet och tid får personen på marken då följande för planets förflyttning: l 0 = v t Sedan tidigare vet vi dock att piloten i flygplanet inte kommer att mäta samma tid för förloppet att flygplanet förflyttar sig från A till B. Piloten följer ju med händelsen och är alltså deltagare när det gäller att mäta tiden för händelsen. Piloten kommer alltså att mäta egentiden t 0. För sträckan mellan A och b får då piloten: L = v t 0 Båda kommer dock att mäta samma hastighet v, eftersom det är den relativa hastigheten mellan dem. Om personen på marken och piloten inte mäter samma tid för händelsen måste det då innebära att de inte heller uppmäter samma längd på den sträcka flygplanet förflyttar sig från A till B. Sambandet mellan de uppmätta sträckorna kan fås från följande, genom att utnyttja sambandet mellan tiderna t och t 0 som personen på marken och piloten mäter upp:

7 l 0 = v t, t = t 0 / (1 v 2 /c 2 ) l 0 = v t 0 / (1 v 2 /c 2 ) [L = v t 0, enligt ovan] l 0 = L / (1 v 2 /c 2 ) L = l 0 (1 v 2 /c 2 ) Man kan se att den sträcka L piloten mäter upp för förflyttningen är kortare än den som personen på marken mätt upp. Fenomenet kallas för längdkontraktion. Observera att l 0 mäts av den som är i vila jämfört med sträckan som mäts. Personen på jorden rör sig ju inte relativt sträckan AB, så när det gäller sträckmätningen är personen på marken deltagare medan piloten är observatör (rör sig i förhållande till sträckan AB). Å andra sidan följer piloten med i förflyttningen för vilken tiden mäts. Piloten är alltså deltagare i händelsen att flygplanet färdas från A till B och mäter egentiden t 0, medan personen på marken är observatör och mäter tiden t. Lektionsuppgifter 10.1 En båt färdas över en 120 m bred älv. Båten har hastigheten 1,5 m/s i förhållande till vattnet. Vid landningen visar det sig att båten under överfarten drivit 36 m nedströms. i) Hur stor hastighet har vattnet jämfört med strandkanten? ii) I vilken riktning måste båten sätta kurs för att landa mitt emot startplatsen? 10.2 En rymdfarare seglar iväg långt ute i världsrymden med hastigheten 2, m/s i förhållande till jorden. Efter 10 år i rymdskeppet undrar han hur mycket äldre tvillingsystern på jorden har blivit? Hur lyder svaret?

8 10.3 i) Förklara symbolerna och innehållet i formeln t = t 0 / (1-v 2 /c 2 ). Förklara vad som menas med egentid. ii) Avgör om vart och ett av följande påståenden är sant eller falskt: 1) En process som försiggår på en plats som är i rörelse i förhållande till oss, pågår under längre tid för oss än för någon som befinner sig på platsen. 2) En klocka som rör sig i förhållande till oss går saktare än klockor som är i vila i förhållande till oss Ett rymdskepp som befinner sig i vila i förhållande till dig är 85 m långt. Vilken längd observerar du för rymdskeppet om det passerar dig med en hastighet av 0,95c? Övningsuppgifter 10.5 En man står i en arbetshiss som går lodrätt uppåt med konstant hastighet. Han sparkar ut en liten sten så att den får en vågrät utgångshastighet i förhållande till hissen. Bortse från luftmotstånd. Vilken slags kaströrelse får stenen i) när man använder hissen som referenssystem? ii) när man använder marken som referenssystem? 10.6 Ett rymdskepp passerar jorden med hastigheten 2, m/s i förhållande till jorden. Rymdfararna mäter ett jorddygn (24 timmar på jorden) med sina klockor. Hur länge kommer de att anse att dygnet varar? 10.7 Du och en av dina vänner reser i var sitt rymdskepp i hög hastighet. Han talar om för dig att hans skepp är 25 m långt och att det identiska skepp du befinner dig i är 24 m långt. Hur långt är enligt dig i) ditt eget rymdskepp? ii) Din väns rymdskepp? iii) Hastigheten för din väns rymdskepp?

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den

Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einstein presenterade

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2013

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2013 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 27/7 2013 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's svårbegripliga teori Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einsten presenterade teorin 1905 Teorin gäller

Läs mer

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden. I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden. 60 Du vandrar omkring bland din mosters äppelträd och får ett jättestort äpple i huvudet. Av din moster (som är

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori

Tentamen Relativitetsteori KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 16/7 2011 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Relativitetsteori, introduktion

Relativitetsteori, introduktion Relativitetsteori, introduktion En av bristerna med den klassiska fysiken är att alla observatörer antas ha samma tidsuppfattning, oavsett sin egen rörelse. Einstein kunde visa att så inte kunde vara fallet.

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Vad vi ska prata om idag:

Vad vi ska prata om idag: Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297 Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda

Läs mer

Miniräknare, formelsamling

Miniräknare, formelsamling Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik B Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-29 Tid: 9.00-15.00 Kod:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen i Fysik

Läs mer

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Skriv gärna på provpapperet

Läs mer

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten. Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på

Läs mer

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Mekanik KF, Moment 1 Datum: 2012-08-25 Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Del 1 (Lämna in denna del med dina

Läs mer

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner?

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner? Session: okt28 Class Points Avg: 65.38 out of 100.00 (65.38%) 1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner? A 0% Vi måste ha haft "koincidens", dvs. flera

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in! Schemat för föreläsningarna 9-11 förskjuts en vecka Extratillfället

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 22/8 2015

Tentamen Relativitetsteori , 22/8 2015 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 22/8 2015 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

Den Speciella Relativitetsteorin DEL I

Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Elektronens Tvilling Den unge patentverksarbetaren År 1905 publicerar en ung patentverksarbetare tre artiklar som revolutionerar fysiken. En av dessa artiklar är

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

Coriolis-effekter. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Coriolis-effekter. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. Coriolis-effekter Christian Karlsson Uppdaterad: 131030 Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se Om bildsekvenserna För att

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

6/4/2012 The Mad Mathematician s Mathematic Consultancy Bureau Gustav Stenkvist

6/4/2012 The Mad Mathematician s Mathematic Consultancy Bureau Gustav Stenkvist Undersökning av hur kastlängden varierar i kulstötning Längden på en kulstöt beror på olika variabler. Höjden, hastigheten, kastvinkeln samt tyngdsaccelerationen spelar roll. Dessa varibler ska varieras

Läs mer

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1) a) Bestäm ekvationen för den räta linjen i figuren. (1/0/0) b) Rita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Matematik D (MA1204)

Matematik D (MA1204) Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220),

Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220), KURSLABORATORIET I FYSIK, LTH Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF0), 0503 TID: 0503, KL. 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. OBS. INGA LÖSBLAD! LÖSNINGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGIFT

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken.

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Manusförslag för Eddaskolan årskurs 1 a. Scen 1 En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Alla människor reser

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov 1. En kylmaskin som drivs med en spänning på 220 Volt och en ström på 0,50 A kyler vatten i en behållare. Kylmaskinen har en verkningsgrad på 0,70.

Läs mer

Datum: , , , ,

Datum: , , , , RR:1 Instruktion till laborationen ROTERANDE REFERENSSYSTEM Författare: Lennart Selander, Svante Svensson Datum: 2000-02-21, 2004-12-02, 2006-12-01, 2012-02-03, 2013-01-22 Mål Att få erfarenhet av de fenomen

Läs mer

Tänk nu att c är en flaggstång som man lutar och som dessutom råkar befinna sig i ett koordinatsystem.

Tänk nu att c är en flaggstång som man lutar och som dessutom råkar befinna sig i ett koordinatsystem. Detta tänker jag att man redan vet: sin α= b c och cosα=a c och alltså också att för vinkeln. b=c sin α och a=c cos α Hypotenusan gånger antingen sinus eller cosinus Del 1 Tänk nu att c är en flaggstång

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

3-8 Proportionalitet Namn:

3-8 Proportionalitet Namn: 3-8 Proportionalitet Namn: Inledning Det här kapitlet handlar om samband mellan olika storheter och formler. När du är klar är du mästare på att arbeta med proportionalitet, det vill säga du klarar enkelt

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Vad är ett UFO? UFOs och aliens UFOs och aliens Vad är ett UFO? Oidentifierat flygande föremål betyder bara att den som såg det inte vet vad han såg. Finns oräkneliga ögonvittnesskildringar, g massor av fotografier och filmer, och en

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! 014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Ejection system, Konceptuell design

Ejection system, Konceptuell design Ejection system, Konceptuell design Huvsprängning Frontruta Ansiktsskydd Canopybreakers Låssprint Vridomkopplare i kabinen Säkrad Osäkrad Fallskärm Höjdmätare Syrgas Utskjutningshandtag Säkerhetsbälte

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på semester, till solen, med sina föräldrar. Noa får gå upp väldigt tidigt för att åka till flygplasten. När han sitter

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Dopplereffekt och lite historia

Dopplereffekt och lite historia Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia

Läs mer

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Grundläggande om krafter och kraftmoment Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Tre städer A, B och C, belägna som figuren till höger visar, ska förbindas med fiberoptiska kablar. En så kort ledningsdragning som möjligt vill uppnås för

Läs mer

Kort om mätosäkerhet

Kort om mätosäkerhet Kort om mätosäkerhet Henrik Åkerstedt 14 oktober 2014 Introduktion När man gör en mätning, oavsett hur noggrann man är, så får man inte exakt rätt värde. Alla mätningar har en viss osäkerhet. Detta kan

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/

2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/ Nästan vanliga tal 1. Beräkna1 2+3 4+5 2000+2001 Lösning. 1 + ( 2 + 3) + ( 4 + 5) +... + ( 2000 + 2001) = 1+ 142 +... 43 + 1 = 1001 2. Förkorta bråket så långt som möjligt 1001/10000001 1000 gnr Lösning.

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg

Innehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...

Läs mer