Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3"

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2

3 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst inom astronomin. Här kan du läsa om bland annat planeter, stjärnor och galaxer. Här har vi samlat korta fakta som kan komplettera det material om astronomi som man hittar i böcker från till exempel biblioteket eller skolan, eller på webben. Du hittar fakta om solen, månen, planeter och asteroider liksom stjärnor, galaxer och nebulosor via menyn till vänster. Upptäck universum med Cosmonova På Cosmonovas sidor kan du läsa mer om universum. Du hittar bland annat stjärnbilder från hela himlen, får förklaringen på varför månen ser olika ut dag för dag och kan läsa om Christer Fuglesang, Sveriges enda astronaut och förste svensk i rymden. Solen Solen bildades för ungefär fyra och en halv miljarder år. Den har tillräckligt med väte kvar för att lysa i ytterligare fyra och en halv miljarder år. Man skulle kunna säga att solen är en medelålders stjärna... Trots att solen är en "medelstor" stjärna innehåller den faktiskt % av all materia i solsystemet och väger gånger mer än planeten jorden gör. Solens diameter är 109 gånger så stor som jordens och 10 gånger så stor som Jupiters (den största planeten i solsystemet). Över en miljon jordar skulle kunna rymmas i solen. Precis som planeterna roterar solen, fast för solen tar det ungefär en månad att avsluta ett varv. Det vet astronomer genom att studera de mörka solfläckarna på dess yta (solfläckarna är i själva verket gigantiska magnetstormar). Varje sekund omvandlar solen ton väte till helium, vilket producerar värmen som vi känner och ljuset som vi ser här på jorden. Solen avger mer energi på en sekund än all energi vi människor har förbrukat under vår tid på jorden. Viken fantastiskt bra energikälla det skulle vara om vi kunde hitta en bra teknik att utnyttja hela dess kraft! Om man skulle ta en bil med obegränsad bränsletillgång och köra den med en hastighet av 100 kilometer i timmen, 24 timmar om dygnet, så skulle det ta 170,7 år att nå solen. Ljuset från solen färdas med en hastighet av kilometer per sekund och når jorden på endast 8 minuter. När solens energi tar slut om cirka fyra och en halv miljarder år så kommer den att börja svälla som en gigantisk röd ballong. Den kommer att bli 100 gånger större än dess nuvarande storlek och svälja planeterna Merkurius, Venus, jorden och kanske även Mars. Efter några miljoner år kommer solen att krympa igen för att bli en vit dvärgstjärna med ungefär samma storlek som jorden. Efter ytterligare några hundra miljoner år kommer den att tyna bort till en mörk, kall kropp. Månen Hur bildades månen? För cirka 4,6 miljarder år sedan kolliderade en kropp som är ungefär lika stor som Mars med jorden som höll på att bildas. En bit av jorden slogs av och materian hamnade i en bana runt vår planet. Efter cirka 90 miljoner år blev den fast och det vi idag känner till som månen. Månens yta är ungefär lika stor som världsdelen Afrika. Till skillnad från Afrika visar månen bara fotspår av en sorts varelse människan... Månens tyngdkraft är bara 1/6 av jordens, eftersom det är en mindre värld. Det innebär att du känner dig 6 gånger lättare på månen. Om du väger 50 kg på jorden så känns det som om du bara väger 8,5 kg på månen. De största och mest kraftfulla teleskopen på jorden visar att det finns kratrar på den sida som vi ser. Det skulle ta en person över 400 timmar utan avbrott att räkna dem och det är borträknat de som finns på den sida av månen som vi inte kan se! 3

4 Månen är den det enda andra objektet i solsystemet som har besökts av människan själv. Tolv astronauter gick på dess yta under sex månlandningar med Apollofarkoster (Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17) mellan juli 1969 och december Deras fotavtryck kommer att bestå åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen såsom på jorden. Den äldsta sten som har hittats på månen av astronauter är 4,6 miljarder år gammal, en miljard år äldre än den första encelliga mikroorganismen som levt på jorden. Jorden Tvärtemot vad de flesta tror är jorden faktiskt närmast solen i januari (perihelium kilometer) och längst bort i juli (aphelium km), exakt motsatsen till vad intuition och årstiderna verkar säga oss. Detta beror på att jordens bana inte är en cirkel utan en oval eller ellips. Årstiderna orsakas av att vår planets axel lutar 23,5 grader från vertikalplan. Under vintern till exempel lutar vi på norra halvklotet bort från solen (och får mindre solljus) medan vi lutar mot solen (och får mer solljus) på sommaren. Ur vårt perspektiv känns det som om jorden inte alls rör sig, fast den både roterar en gång om dagen och går runt solen en gång om året. Om du satt vid jordens ekvator skulle du snurra med resten av planeten i km i timmen. Samtidigt färdas jorden i sin bana runt solen i km i timmen. Temperaturen på vår planet kan variera ganska mycket (fast inte så mycket som på Merkurius som har den största temperaturvariationen av alla planeter). Antarktis (Vostok, Antarktis, den 24 augusti 1960) har den kallaste temperaturen hittills uppmätt; -88 C. Den högsta temperaturen uppmätt är 57,7 C (Azizia, Libyen) den 13 september Medeltemperaturen för vår planet är 13,3 C. Vi är lyckligt lottade som lever på den enda planeten med flytande vatten. Faktum är att 70 % av jordens yta består av vatten. Närmare solen skulle jordens vatten ha omvandlats till ånga (som Venus) och försvunnit. Längre bort skulle det ha fryst till fast form (som Mars). Flytande vatten är mycket nödvändigt för liv som vi förstår det för att både uppstå och blomstra. Jorden är den enda planeten i solsystemet som oss veterligen har liv, intelligent liv. De första encelliga mikroorganismerna tros ha uppstått för 3,5 miljarder år sedan. Om universums historia gjordes om till en traditionell kalender från januari till december skulle livets uppkomst inträffa omkring den 25 september. Stjärnor De stjärnor som vi ser med blotta ögat tycks trängas på natthimlen, men i själva verket är de långt ifrån varandra. Om solen var lika stor som en basketboll skulle den närmaste stjärnan, en annan basketboll, vara kilometer borta. Om man skulle köra till den närmaste stjärnan (Proxima Centauri) i en konstant hastighet av 90 kilometer i timmen skulle det ta 52 miljoner år att nå den. Hur länge en stjärna lever beror på vilken sorts stjärna det är. De största, varmaste superjättarna kan förbruka sitt kärnbränsle på en miljon år, medan de minsta dvärgstjärnorna kan skina i 100 miljarder år. Det här är förhållandet :1. Vid en jämförelse med djurriket på jorden (vilket människan är del av) är bästa förhållandet ungefär 2900:1. Några av sköldpaddorna kan leva i ungefär 200 år jämfört med den vanliga husflugan, som endast lever i 25 dagar. En stjärna som vår sol bildas på ungefär 50 miljoner år från det att nebulosan uppstår och börjar kollapsa till att den börjar skina på grund av kärnfusionen i stjärnans inre. Det är 67 miljoner gånger längre tid än det tar för en människa att formas (9 månader). Vår stjärna är en medelstor stjärna. En av de största kända stjärnorna i Vintergatan, VV Cephei, är 1900 gånger större än vår stjärna. Om en kikärta representerade solen skulle VV Cephei vara lika stor som en varmluftsballong (12 meter i diameter). Om den placerades där solen är skulle den sträcka sig hela vägen ut till Saturnus omloppsbana och planeterna Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter och Saturnus skulle vara innanför den. En av de minsta typerna av kända stjärnor kallas neutronstjärna. Det är den oerhört täta återstoden av en massiv stjärna som exploderat. Om den var endast 10 kilometer i diameter skulle den väga över gånger mer än hela planeten. Galaxer Det mest avlägsna objektet man kan se med ögat är Andromedagalaxen. Den kan ses på hösthimlen som en diffus ljusfläck. Eftersom den är två och en halv miljoner ljusår från oss, har ljuset som vi ser en klar natt färdats till vårt öga i två och en halv miljoner år, vilket är lika länge sedan människans förfäder uppenbarade sig på planeten jorden. Vår galax Vintergatan är ungefär ljusår tvärs över och innehåller över 400 miljarder stjärnor. Det betyder stjärnor var till var och en av Sveriges nio miljoner invånare, vilket faktiskt är fler stjärnor än du kan se en klar natt. Galaxer finns i tre huvudformer: 4

5 1. spiralformade galaxer de är formade som vindsnurror, som de flesta föreställer sig när de tänker på hur en galax ser ut 2. elliptiska galaxer tunna spolar eller sfäriska till formen 3. oregelbundna galaxer precis som namnet avslöjar, kallas de oregelbundna eftersom de inte har någon klar form. En klar natt kan vi se Vintergatans spöklika band passera ovan oss. Galileo vände sitt teleskop mot dess ljus och kunde se att bandet i själva verket bestod av 1000-tals stjärnor, alltför avlägsna för att med ögat uppfattas som enskilda stjärnor. Galileo trodde att han var den första människan som förstod vad som orsakade Vintergatans utseende, men han förekoms av två forntida greker; Anaxagoras från Klazomene ( f Kf) och Demokritus från Abdera (460 f Kr till 370 f Kr). Båda dessa greker trodde att Vintergatan var sammansatt av ljus kommande från ett oöverskådligt antal stjärnor. Galaxen Vintergatan uppskattas vara en av 100 miljarder galaxer i universum, varav 30 miljarder är spiralgalaxer. Föreställ dig ett skepp som väger ton, om du jämför Vintergatan med resten av universum är det som att jämföra den med en liten skruv som en del av det enorma skeppet. Nebulosor Stjärnor bildade i gigantiska moln av gas och rymdstoft kallas nebulosor. Den mest kända av dessa är Orion-nebulosan, som kan ses med ögat på vintern. Den ser ut som en suddig ljusfläck som hänger från Orions bälte och den består av tillräckligt med materia för att bilda stjärnor som solen. Rymdteleskopet Hubble har redan fotograferat några av dessa mycket unga stjärnor under bildandeprocessen. Nebulosor är mycket färgrika objekt, ett direkt resultat av den gas de består av och avståndet till en stjärna. Den vanligaste färgen är rosa eller röd och kommer från vätgas som tänds som ett lysrör av ultraviolett ljus från närbelägna stjärnor. Den näst vanligaste färgen är blå, vilket betyder att gasen reflekterar ljuset från en stjärna. Ibland kan olika delar av samma nebulosa vara både rosa/röd och blå. När en nebulosa kondenserar och blir en stjärna kan en skiva av materia bildas, likt en frisbee. Denna skiva kan en dag utvecklas till ett planetsystem som vårt eget solsystem. Före 1995 fanns inga bevis för att planeter skulle kretsa kring andra stjärnor men idag känner astronomerna till minst 150 andra planeter utanför solsystemet. Ingen av dessa planeter, de flesta stora som Jupiter, visar dock något tecken på liv eller att ens vara beboelig. Nebulosor kan vara ganska stora. Om avståndet mellan solen och jorden motsvaras av 2,5 centimeter så är Orionnebulosan över 20 kilometer i diameter. Nebulosor kan beskrivas som nästan perfekta vakuum då gasen inuti dem är så glest utspridd. Om du befann dig inne i en nebulosa skulle du inte ens veta att du var där. Enda anledningen till att de ser så "solida" ut när vi tittar på dem på ett astronomiskt foto är på grund av att vi tittar genom hela nebulosan så att materian summeras. Jämför med om du skulle titta genom ett rum fyllt av dimma, den skulle inte se så tjock ut som från ena sidan av en fotbollsplan till den andra med samma dimma. 5

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda

Läs mer

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder

Läs mer

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Universum 1a. Astrologi Astronomi Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien Månen Månen i perigeum, Kalifornien Hur kan månen lysa? Allmänt om månen Månen bildades för över 4 miljarder år sedan. En jättestor planet krockade med vår jord som då var en glödande klump. Kollisionen

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Min bok om. planeterna. Namn:

Min bok om. planeterna. Namn: Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig

Läs mer

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läs Min bok om Rymden Börja läs Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s. 4

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden

Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Carsten Ryytty varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Ordalaget Bokförlag Ordalaget Bokförlag Box 17018 167 17 Bromma Tel 08-808848

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

stjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn

stjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in! Schemat för föreläsningarna 9-11 förskjuts en vecka Extratillfället

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Medborgare i Vintergatan. av Marie Rådbo

Medborgare i Vintergatan. av Marie Rådbo Medborgare i Vintergatan av Marie Rådbo Det finns en tänkvärd strof, skriven av den amerikanska filosofen och poeten Ralph Waldo Emerson: Om stjärnorna skulle visa sig en enda natt på tusen år, på vilket

Läs mer

Innehåll. Förord... 9. livets miljöer... 31. bättre genom... 93. Referenser och vidare läsning... 177 Illustrationer... 181 Register...

Innehåll. Förord... 9. livets miljöer... 31. bättre genom... 93. Referenser och vidare läsning... 177 Illustrationer... 181 Register... Innehåll Förord.... 9 kapitel 1 Vad är astrobiologi?... 13 kapitel 2 Från stjärnstoft till planeter, livets miljöer... 31 kapitel 3 Livets och miljöns ursprung... 49 kapitel 4 Från slem till det sublima....

Läs mer

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed Astronomi är ett ämne som intresserat människan i alla tider. Några av livets stora frågor är på god väg att besvaras genom forskning inom denna gren av naturvetenskap.

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Min bok om Rymden. börja läsa

Min bok om Rymden. börja läsa Min bok om Rymden börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning

Läs mer

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp

Läs mer

Undersökning av teorier gällande 2012

Undersökning av teorier gällande 2012 Undersökning av teorier gällande 2012 Inledning Jag mins inte vart jag först hörde talas om 2012 och att det skulle kunna vara ett årtal då någonting fruktansvärt var förutbestämt att hända med jordens

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Astrofysikaliska räkneövningar

Astrofysikaliska räkneövningar Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20

Läs mer

Bli klok på himlen och stjärnorna

Bli klok på himlen och stjärnorna Läsnyckel Bli klok på himlen och stjärnorna Text: Michéle Mira Pons Bilder: Robert Barborini Översättning: Johanna Brock Bli klok på himlen och stjärnorna är en lättläst faktabok, skriven på Hegas nivå

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Milliways. www.milliways.com

Milliways. www.milliways.com Milliways 42 Varför?? Då Jorden förgörs av Vogonernas Röjningsflotta för att bana väg för en intergalaktisk motorväg släpas Arthur Dent helt ofrivilligt iväg av sin vän Ford Prefect (som visar sig vara

Läs mer

Här lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand

Här lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand Här lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand De flesta av världens invånare bor i dag i städer där det nästan är omöjligt att se natthimlen. Nu satsar 100-tals småstäder och nationalparker

Läs mer

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt. Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex

Läs mer

Rymden HT Namn: Klass: 7A

Rymden HT Namn: Klass: 7A HT 2017 Namn: Klass: 7A 1 Syfte: Undervisningen i fysik ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. I arbetsområdet Rymden

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Rymdpromenad med fakta och grubbel. Vilken raket kommer först till Jupiter? Räkna ihop. Högst summa vinner!

Rymdpromenad med fakta och grubbel. Vilken raket kommer först till Jupiter? Räkna ihop. Högst summa vinner! Fråga 1 Snabbaste raketen! Vilken raket kommer först till Jupiter? Räkna ihop. Högst summa vinner! a 3 + 4 + 1 + 4 + 5 + 1 + 6 b 5 + 5 + 1 + 4 + 2 + 1 + 5 c 3 + 6 + 1 + 1 + 3 + 1 + 4 40 000 km i timmen

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Vad vi ska prata om idag:

Vad vi ska prata om idag: Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, 2012. Innehåll. < http://www.astronomi-oas.nu/ > Medlemsblad för

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, 2012. Innehåll. < http://www.astronomi-oas.nu/ > Medlemsblad för CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 1, 2012 Innehåll Bok- och länktips! 1 ÖAS webbplats < http://www.astronomi-oas.nu/ > ÖAS tackar alla medlemmar som valt att bli e-medlemmar

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg

Innehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...

Läs mer

(Brigitte Wagner) Resan till Andromeda

(Brigitte Wagner) Resan till Andromeda (Brigitte Wagner) Resan till Andromeda Enligt almanackan skriver vi år 2301. Alvin Bergsten och Stina Westerlund ligger i gräset bredvid varandra och går sina tankar. Gräset påminner henne om tiden före

Läs mer

Från väskor till rymden????

Från väskor till rymden???? Från väskor till rymden???? Hur kan ett projekt börja med väskor och sluta med rymden? Clara och Emilia började designa och klippa väskor av papper. Flera barn nappade på idén, väskproduktionen tog fart.

Läs mer

Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers

Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers Herschel Space Observatory Massa: ca 3400 kg vid uppskjutning Dimensioner: 7.5m hög, 4m 4m tvärsnitt Våglängder: Infrarött

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Monteringsanvisning för a-staketet

Monteringsanvisning för a-staketet Monteringsanvisning för a-staketet Allmänt Samtliga stolpar monteras med 167 cm eller 200 cm centrumavstånd. Hörnstolpar är borrade med hålen 90 eller 135 beroende på typ av hörn. Grindstolpar är borrade

Läs mer

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens. Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!)

Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!) 1 Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!) Uppgift 2: Plocka påsar Markera en kastplats med en kon, ca 6 jättesteg

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer