Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen."

Transkript

1 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek varierar: massan M radien kpc Solen hör till Vintergatan: Spiralgalax med miljarder stjärnor Solen är ca 8 kpc från Vintergatans centrum. Äldsta stjärnorna ca 13 miljarder år gamla. Spiralalaxen M109 anses likna Vintergatan. (Perkins/AstroCruise) 117

2 6.1 Vintergatans struktur Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. Vintergatan i 360 o :s panorama (K. Lundmark, Lund Obs.) Interstellära absorptionen vi ser (optiskt) endast de närmaste spiralarmarna. I infrarött framträder Vintergatans skiva och centrum. (Bild: Caltech/Univ. of Mass.) 118

3 Första försöken att räkna ut Vintergatans struktur: William Herschel (1785) Fördelningen av klotformiga stjärnhopar Vintergatans massmedelpunkt ca 8 kpc från solen. (Bild: Shapley, 1918) Vintergatans spiralstruktur verifierades bl.a. med fördelningen av H i -regioner. 119

4 Vintergatans struktur: diskusliknande skiva, ca 2 kpc tjock, ca 30 kpc i diameter. utbuktande kärna med hög stjärntäthet antagligen stavform + spiralarmar sfärisk halo med klotformiga stjärnhopar korona med gles het gas mörk materia Bilder: NASA Spiralgalaxen NGC 1232 påminner om Vintergatan. 120

5 Två populationer av stjärnor i Vintergatan: Population I: stjärnor som rör sig i närapå cirkulära banor i Vintergatanas plan yngre stjärnor nya bildas i spiralarmarna Population II: stjärnor i banor oberoende av Vintergatans plan, t.ex. klotformiga stjärnhopar gamla stjärnor (t.o.m. 13 miljarder år gamla) De första stjärnorna som uppstod betecknas med population III. Dessa var troligen stora stjärnor som brann slut snabbt observeras inte i Vintergatan. 121

6 Vintergatans rotation: differentiell (inte som fast kropp) följer Oorts lag det tar ca 250 miljoner år för solen att fullfölja ett varv rotationskurvan avslöjar mängden massa som finns i Vintergatan, mera massa snabbare rotation rotationskurvan antyder att det finns stora mängder av mörk materia Spiralarmarna: täthetsvåg: Uppstått genom gravitationell samverkan av all materia i galaxen och kollisioner med mindre galaxer nya stjärnor bildas: Unga objekt är koncentrerade till spiralarmarna mellan spiralarmarna: äldre population I stjärnor 122

7 Vintergatans centrum: Troligen en klotformig stjärnhop med en stjärntäthet tiotusentals gånger större än solens omgivning I den innersta delen troligen ett massivt svart hål, M M (M = solens massa) Vintergatans centrum, Sagittarius A*, är osynligt visuellt (extinktionen), men kan observeras med röntgen-, infraröd- och radioteleskop Sgr A* i röntgen (Chandra, NASA/CXC/MIT/ F.K.Baganoff et al.) och 20 cm:s radiovågor (VLA, National Radio Astronomy Observatory/AUI) 123

8 6.2 Vintergatans uppkomst Observationer: Äldre stjärnor (de klotformiga stjärnhoparna) bildar ett sfäriskt system, ju yngre stjärnor, desto mer koncentrerade till Vintergatans plan. Vintergatans äldsta stjärnor har en ålder nära universums ålder. Rester av mindre galaxer som Vintergatan "svalt" Rester av stjärnor från en dvärg-galax, och stjärnströmmar i Vintergatans halo (National Optical Astronomy Observatories/SWIFT) 124

9 Modeller för Vintergatans uppkomst: "Uppifrån ned"-modellen Vintergatan uppkom strax efter universums uppkomst ur ett enormt roterande gasmoln. Gasmolnet komprimerades och fragmenterades klotformiga stjärnhopar och Vintergatans centrum bildades. "Nedifrån upp"-modellen Först uppkom många små galaxer Vintergatan bildades när dessa kolliderade och fusionerades Den interstellära materian komprimerades till rotationsplanet diskusliknande struktur. Spiralarmarna uppkom genom samverkan av stjärnornas och den mörka materians gravitation. I mitten av Vintergatan uppstod ett svart hål, som samlade materia. 125

10 6.3 Vintergatans framtid Vintergatan och Andromeda galaxen närmar sig varandra med radialhastigheten v r 300 km/s. om ca 4 miljarder år kommer de att mötas. Möjligt scenario för en kollision mellan Vintargatan och Andromeda galaxen: Liten sannolikhet för kollision för enskilda stjärnor Flera nära möten där galaxernas ytterdelar rör sig genom varandra En del stjärnor kastas ut från galaxerna eller övertas av den andra galaxen under nära möten Till slut smälter galaxerna samman till en större galax Starka gravitationella störningar stjärnproduktionen ökar Massiva svarta hålen i centrum av galaxerna kan aktiveras Slutresultat: Troligen en elliptisk galax 126

11 6.4 Klassificering av galaxer Galaxernas storlek varierar: M M (normal materia) radien kpc Galaxer kan klassificeras enligt deras form (Hubbles stämgaffel, STSci): Hubbles klassificering är är ingen utvecklingssekvens, men det sker evolution bland galaxerna. 127

12 Elliptiska galaxer (E0, E1...): har formen av en ellips(oid) innehåller mycket lite gas roterar långsamt specialtyper: jätte-ellipser (cd) och dvärg-ellipser (de) Spiralgalaxer: central kärna tillplattad skiva med spiralarmar innehåller 2-15 % gas roterar snabbt vanliga spiralgalaxer (Sa,Sb, Sc) och stavspiralgalaxer (SBa, SBb, SBc) Linsformade galaxer: mellanform mellan de elliptiska och spiralgalaxerna Oregelbundna galaxer: innehåller ofta mycket gas två typer: Irr I och Irr II 128

13 6.5 Aktiva galaxer Aktiva galaxer: har avvikande strålning kan ha extremt hög luminositet ofta (radio) synkrotronstrålning ex. radiogalaxer (elliptiska galaxer), seyfertgalaxer (oftast spiralgalaxer) NGC 1097 i infrarött NGC 5532, optiskt och radio Bilder: Gemini Obs./N OAO/AbuT eam, N RAO/AU I aktiviteten anses vara tecken på massiva svarta hål i galaxernas kärna. 129

14 Kvasarer(= kvasistellära objekt):. Mycket avlägsna extremt starka punktlika ljuskällor. Strålningen kan motsvarar hundratals galaxer och kommer från ett område som motsvarar solsystemets storlek. Massivt svart hål. Man har identifierat galaxer runt de flesta kvasarerna kvasarerna är extremt aktiva galax-kärnor. Kvasarer ofta i galaxer som störts gravitationellt (nära passage eller kollision med en annan galax). Kvasarer förekom mest då universum var ca 2 miljarder år gammalt. Q A,B Kvasaren 3C 273 och (röntgen, Chandra) dess värdgalax (Hubble ST) 130

15 6.6 Galaxhopar Galaxerna är inte jämt fördelade i rymden utan samlade i grupper och hopar Bild: ESO. Vintergatan tillhör den lokala gruppen: > 50 galaxer tre stora: Vintergatan, M31 och M33 de två första har åtminstone 14 resp. 24 följeslagare; dvärgellipser eller små oregelbundna Vintergatans följeslagare: Bl.a. Stora och Lilla Magellanska molnen 131

16 Galaxhopar: ett större antal galaxer (minst 50 ljusstarka galaxer): Ex. Virgo- och Coma-hopen. "Kollisioner" / nära växelverkan inom hopen. Ex.: Vintergatan och Andromedagalaxen möts om ca 4 miljarder år. Stora elliptiska galaxer kan ha uppstått genom kollisioner N GC 4038/9 (HST) Galaxgrupper och -hopar bildar större system: superhopar Den lokala gruppen för till Virgo superhopen Större enheter än superhopar finns inte 132

17 Superhoparna och hoparna bildar en nätaktig struktur: Hoparna bildar "kedjor" eller "väggar", mellan vilka det finns tomma områden. Distributionen av galaxer inom 100 Mpc (More et al. 1992), distributionen av rödskiftning för 4000 galaxer (Geller & Huchra 1989)samt infraröd panoramabild med Vintergatan i förgrunden (Jarrett, IPAC/CALTECH). 133

18 6.7 Gravitationslinser Gravitationen kröker rymden ljuset böjs gravitationslins: Gravitationslinser kan förstora och förvränga bilden av t.ex. galaxer som finns bakom linsen (t.ex. en galaxhop) Då ljuset böjs vid mindre kroppar, t.ex. av planetstorlek mikrolinser. Med gravitationslinser kan man mäta: rymdens krökning massan för galaxer och galaxhopar avstånd mörk materia Bilder: NCSA, STScI 134

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens. Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,

Läs mer

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk

Läs mer

Vår galax, Vintergatan

Vår galax, Vintergatan Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels

Läs mer

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä. Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad rnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk materia

Läs mer

Kvasarer och aktiva galaxer

Kvasarer och aktiva galaxer Kvasarer och aktiva galaxer Radioastronomins födelse: 1931 - Grote Reber (1911 2002) Karl Guthe Jansky (1905 1950) Reber Radio Telescope in Wheaton, Illinois, 1937 Upptäckten av kvasarer Radioemission

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, 2014-10-13 Bengt Edvardsson Innehåll: Vintegatan Utseende Delar Rörelser, gas Rörelser, stjärnor Det kosmiska kretsloppet Mörk material Vår galax, Vintergatan

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri

Läs mer

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Dopplereffekten. Öppna stjärnhopar. Alla har vi erfarit, att ljudsignalen från ett utryckningsfordon

Dopplereffekten. Öppna stjärnhopar. Alla har vi erfarit, att ljudsignalen från ett utryckningsfordon 33 Dopplereffekten Alla har vi erfarit, att ljudsignalen från ett utryckningsfordon ändrar ton, dvs. frekvens, då det passerar förbi oss. Källan utsänder vågor med en konstant frekvens. Om källan närmar

Läs mer

Solen i dag.

Solen i dag. Solen i dag http://www.spaceweather.com/ The Regimes of Stellar Death for core remnants of different masses Core mass < 1.4 solar masses, Star core shrinks down to a white dwarf the size of the Earth.

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

Kosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.

Kosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum. Kosmologi Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum. Kosmogoni (grek. kosmogoni a världens skapelse, av kosmos och grek. goni

Läs mer

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att

Läs mer

Introduktion till Kosmologi

Introduktion till Kosmologi Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/19107 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/19107 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/19107 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Velander, Malin Barbro Margareta Title: Studying dark matter haloes with weak

Läs mer

Stjärnorna och deras utveckling

Stjärnorna och deras utveckling Stjärnorna och deras utveckling Nebulosor med stjärnfödsel (LH95, STSci) Astronomiseminarium för lärare 20.4 2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitets observatorium Stjärnorna och deras utveckling,

Läs mer

Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers

Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers Herschel Space Observatory Massa: ca 3400 kg vid uppskjutning Dimensioner: 7.5m hög, 4m 4m tvärsnitt Våglängder: Infrarött

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Vintergatan. Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin

Vintergatan. Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin Vintergatan Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin 1 Bilder av universum: William Herschel (1738 1822) avplattat universum; inga andra galaxer kända solen nära centrum Jacobus Kapteyn (1851 1922)

Läs mer

Från Big Bang till universums acceleration

Från Big Bang till universums acceleration Från Big Bang till universums acceleration Rahman Amanullah Forskare vid Oskar Klein Center, Stockholms universitet http://okc.albanova.se/blog/ Hur vet vi att det vi vet är sant? Lånad av Per-Olof Hulth

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip

Läs mer

Universum. en symfoni i skönhet och elegans

Universum. en symfoni i skönhet och elegans Universum en symfoni i skönhet och elegans Claes Uggla Hubble deep field Vibrationer i universum en symfoni i tre satser 1:a satsen: Vibrationer/strukturer i den kosmiska bakgrundsstrålningen. 2:a satsen:

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

förut sett från någon av dessa spiralnebulosor. Idag heter galaxen NGC 1068 och det är den första aktiva galaxen som någonsin upptäcktes. Förmodligen

förut sett från någon av dessa spiralnebulosor. Idag heter galaxen NGC 1068 och det är den första aktiva galaxen som någonsin upptäcktes. Förmodligen När det fjärran ljuset från en spirande galax, full av unga tindrande stjärnor, stoft och gas, äntligen nått oss kan miljardtals år redan ha gått miljardtals år sedan ljuspartiklarna började sin färd mot

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre

Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 11, 2014-10-27 Bengt Edvardsson Innehåll: Galaxhopar Kosmologi, Universms ursprung, utveckling och utseende 4 stöd för en het Big Bang 1. Universums expansion 2.

Läs mer

Svarta hålens tio i topp

Svarta hålens tio i topp AKTUELL FORSKNING Svarta hålens tio i topp Alla har hört talas om de svarta hålen mystiska objekt där naturens lagar sätts ur spel. Men av de svarta hål som astronomerna känner till, vilka kan man kalla

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm ! Åke Hedberg Del 1 Introduktion till ett nytt Naturvetenskapligt Paradigm introduktionen till 2000-talets nya fysikaliska världsbild och kosmologi handlar om hur materien och vårt Universum egentligen

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av.

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av. EN RESA GENOM UNIVERSUM av Peter Lundström Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av. Universums dimensioner är så ofantligt

Läs mer

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet PB 64, 00014 Helsingfors Universitet Tel. 09-19150738 E-post: Thomas.Hackman@Helsinki.Fi Universum nu inledande

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Schema Se också det detaljerade schema som finns på Studentportalen. Där finns även för varje föreläsning referenser till kurslitteraturen.

Läs mer

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson 1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 24 april 1999 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Estimate, by using generally known properties of a typical car, the energy content of one litre of petrol. Some typical data for a

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 14 mars 2013

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 14 mars 2013 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2012 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet 1 Sammanfattning av Sven Grahns föredrag under Höstmötet 2 ÖAS webbplats < http://www.astronomi-oas.nu/

Läs mer

Observationer i Perseus stjärnbild

Observationer i Perseus stjärnbild Observationer i Perseus stjärnbild Kvällen såg lovande ut och jag bestämde mig för att förbereda mig att ta ut teleskopet. Planen var att observera objekt i Perseus stjärnbild. Det av två anledningar,

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum

Läs mer

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen

Läs mer

D är teleskopets objektivs diameter (="öppningen") och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas.

D är teleskopets objektivs diameter (=öppningen) och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas. 2 Astronomiska observationer Astronomin är beroende av observationer av avlägsna objekt. Observationer görs på all våglängder av elektromagnetisk strålning. Med ett teleskop vill man samla strålning, stort

Läs mer

Rörelsemängd och energi

Rörelsemängd och energi Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )

Läs mer

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen

Läs mer

Universums mörka hemlighet

Universums mörka hemlighet Universums mörka hemlighet En kort presentation av neutrinoastronomin av Sverker Johansson Neutrinoastronomi, vad är det, och vad ska det vara bra för? Astronomi har vi väl alla ett visst begrepp om, stjärnor

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin Preonstjä av Johan Hansson och Fredrik Sandin M odern astrofysik har gett förnyade insikter om materians uppbyggnad och möjliga tillstånd. Neutronstjärnor och svarta hål förutsas först teoretiskt innan

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Rättelse från förra föreläsningen Voyager 1 och 2 (uppskjutna 1977) är de rymdsonder som nått längst från

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox Från Einstein till Hubble den moderna kosmologins framväxt Newtons universum Absolut tid och rum Rätvinklig (euklidisk) k) geometri Statiskt Oändligt Problem Olbers paradox von Seeligers paradox Olbers

Läs mer

Innehåll

Innehåll Innehåll Förord 5 Författarens förord 9 1. En resa till ett svart hål 14 2. Det snabba ljuset 38 3. En ny syn på rummet och tiden 57 4. Ett nytt sunt förnuft 80 5. Absurt, sa Newton 100 6. En ny syn på

Läs mer

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden

Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Carsten Ryytty varför bar Fuglesang blöjor? Allt du vill veta om rymden Ordalaget Bokförlag Ordalaget Bokförlag Box 17018 167 17 Bromma Tel 08-808848

Läs mer

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats Den kosmiska bakgrundsstrålningen 1965 upptäckte Arno Penzias och Robert Wilson den s.k. kosmiska bakgrundsstrålningen. Denna hade redan 1948 förutsagts av Gamow som ett bevis för att universum tidigare

Läs mer

Svarta hål lyser upp universum

Svarta hål lyser upp universum CRAFOORDPRISET I ASTRONOMI 2016 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Svarta hål lyser upp universum Svarta hål ger upphov till universums kraftfullaste strålning och till jetstrålar som kan sträcka sig många

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Mätning av stjärnors avstånd:

Mätning av stjärnors avstånd: 4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna

Läs mer

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu. Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Crafoordpriset 2005. Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA,

Crafoordpriset 2005. Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA, P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G I N F O R M A T I O N Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA, James Peebles, Princeton

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner

Läs mer

STÖRST OCH COOLAST AGB-STJÄRNOR

STÖRST OCH COOLAST AGB-STJÄRNOR STÖRST OCH COOLAST AGB-STJÄRNOR Vad händer med solen när den dör? Stjärnor som väger mindre än cirka 8 gånger solens massa kommer efter några miljarder år att bli s.k. Asymptotic Giant Branch-stjärnor

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

bubblor Spiralen runt R Sculptoris: Våra nya observationer med ALMA bjöd på en rejäl överraskning. För 1 800 år sedan drabbades stjärnan

bubblor Spiralen runt R Sculptoris: Våra nya observationer med ALMA bjöd på en rejäl överraskning. För 1 800 år sedan drabbades stjärnan Jättarna som blåser bubblor avstjärnstoft av Sofia Ramstedt Möt de röda jättestjärnorna som blåser liv i galaxen. Sofia Ramstedt forskar om AGB-stjärnor, döende solar som skapar himlens vackraste nebulosor

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev-skalan Upplägg Post-biologisk och artificiell intelligens Teknologisk singularitet Superteknologi

Läs mer

DEN MÖRKA MATERIAN Hallands Astronomiska Sällskap

DEN MÖRKA MATERIAN Hallands Astronomiska Sällskap DEN MÖRKA MATERIAN Hallands Astronomiska Sällskap Anteckningar efter kurs 26/2 2013 Arne Sikö 0 Inledning Det var meningen att vi skulle ta upp både mörk materia och mörk energi, men det senare hanns inte

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp

Läs mer

Astrofysikaliska räkneövningar

Astrofysikaliska räkneövningar Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20

Läs mer

stjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn

stjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet

Läs mer