Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas"

Transkript

1 Allt börjar miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna, t.ex. H 2 och LiH. Gigantiska stjärnor, sk. Population IIIstjärnor, bildas, som är flera hundra gånger tyngre än solen miljoner år Supernova-explosioner Dessa massiva stjärnor bränner väte och helium och bildar tyngre grundämnen som kol och järn i vad som kallas nukleosyntes: energi utvinns genom att bränna kol och syre, vilket leder till tyngre och tyngre element, och tillslut järn, som är den stabilaste kärnan. När järn bildats har man nått toppen av nukleosyntesen man kan man inte utvinna energi genom att bränna det. Stjärnorna exploderar då som supernovor. I explosionen slungas gaser ut med hög hastighet, t ex O, C, Si och Fe. Samtidigt bildas interstellärt stoft som formar gasmoln, ur vilka nya stjärnor kan utvecklas. Stjärnor bildas Supernova 1987A i Stora Magellanska molnet.

2 Mörka moln och molekyler Väte är det dominerande ämnet i den interstellära gasen. Molnen drar ihop sig och bildar täta moln, molekylära moln, där molekyler, främst H 2, bildas. De molekylära molnen är kalla, K, och tätare än omgivningen, fast mycket tunna jämfört med vår atmosfär på jorden. De blockerar UV- och röntgenstrålning, som annars bryter sönder molekylerna. Astronomiskt periodiskt system, där grundämnenas storlek är relaterat till mängden av dem i interstellära mediet. Interstellärt korn. I de interstellära gasmolnen kan vätgas, H 2, inte bildas genom gas-reaktionen H + H. Istället måste reaktionen ske på ytan av interstellära korn, där ytan fungerar som en katalysator, som möjliggör reaktionen. H 2 är utgångspunkten för de flesta andra molekyler och joner som finns, t.ex. H 3+ : Start på en kedjereaktion. Ur Le Monde

3 Stjärnor och planeter bildas Nebulosor bildas, där gasmolnen är tätare än omgivningen. När de kollapsar pga gravitationen blir de mindre och tätare, och temperaturen ökar. En het inre kärna bildas, en sk. Protostjärna, på väg att bli en stjärna. Gas-tryck Gravitation Till slut uppstår jämvikt mellan trycket från gasen inuti stjärnan och utifrån. Materia binds då inte längre till stjärnan utan bildar en skiva som omger den. De kallas protoplanetära skivor. Ung stjärna med protoplanetär skiva När atomerna och molekylerna i de protoplanetära skivorna klumpar ihop sig bildas växande kroppar, planetesimaler, med upp till några km radie. Dessa är byggstenar och utgångspunkter för planeter. Solsystemet

4 Kriterier för liv? Atmosfär? Värme? Tryck? Vatten? Byggstenar för biomolekyler? Strålning? Syre är viktigt för liv likt det på jorden. Det finns dock organismer som lever i syrefria miljöer, t.ex. vissa havsbottnar, och organismer som inte alls tål syre. Temperaturen är viktig för hastigheten på kemiska reaktioner. Alltför kallt eller varmt ( 200 C eller 2000 C) funkar inte. Under högt tryck krävs ett hårt skal (som en dykardräkt). Men utan atmosfäriskt tryck skulle t.ex. vårt blod koka vid låga temperaturer. Vatten är bland annat nödvändigt för ämnesomsättning. De är nödvändiga, men de behöver inte se ut som de vi ser i liv på jorden idag. Utan skydd från stark UV-strålning bryts molekyler sönder. Jorden Mars Upptäckten av spår av vatten på Mars gjordes 2004 och var årets vetenskapliga händelse, enligt tidskriften Science! Eftersom vi har en atmosfär hålls Jordens temperatur på rätt nivå, där de kemiska reaktioner som ger organiska molekyler fungerar. Därför är också vattnet på jorden fortfarande flytande, till skillnad från Mars. För miljarder år sedan fanns flytande vatten på Mars, och planeten hölls varm av en atmosfär. Både på Jorden och på Mars skapades atmosfären genom vulkanutbrott, men aktiviteten på Mars var mycket mindre. Planeten kyldes därför ner efterhand, och för ca 2.8 miljarder år sedan frös vattnet i jordskorpan. Nu finns endast en tunn atmosfär på Mars, och det är extremt kallt. Observationer från Viking och Mars Pathfinder har inte funnit några organiska molekyler på Mars.

5 Liv från kometer och meteorer Vissa forskare tror att kometer, meteoriter och interplanetär materia kan ha fört med sig organiskt material till planeter, och därmed bidragit till utvecklingen av liv på jorden. Gasmolnen mellan och runt stjärnor består till mer än 50% av kolbaserade molekyler, och man har hittat meteoriter med komplicerade organiska föreningar, bl.a. många olika aminosyror, proteinernas byggstenar. Man tror också att mycket av vattnet på jorden, kanske upp till 35%, kommer från meteoriter och kometer. Del av Murchinson-meteoriten, som föll över staden Murchinson, Australien Meteoriten innehåller många aminosyror, och även kolväten och polyoler, organiska substanser som liknar socker. En komet-kärna, där man ser gas som omger och strömmar ut från kometen.

6 I vårt solsystem Planeterna och månarna i vårt solsystem skulle inte passa för liv som vi känner det idag. Istället kan vi jämföra med hur jorden såg ut för några miljarder år sedan. Då var atmosfären full av koldioxid och andra molekyler, vulkanutbrott och rörelser i jordskorpan var vanliga. Hav av vatten fanns, men syrehalten i atmosfären var troligtvis låg. Titta närmare på Titan och Europa, Saturnus och Jupiters månar! Titan Europa Titan undersöktes i Cassini-Huygensprojektet 2004/2005. Titan har en atmosfär som liknar jordens, med mycket kväve och komplexa molekyler, och moln som innehåller metan. Det kan finnas flytande metan eller vatten inuti Titan, och månen påminner om hur jorden såg ut när liv uppstod. Problemet är att det är ca -200 grader kallt! Men även på jorden lever organismer i extrem kyla. Bild från Galileo orbiter. Jupiters måne Europa är liten, utan atmosfär och därmed exponerad direkt till rymden. Även Europa är väldigt kall på ytan, men en gång kan det ha varit tillräckligt varmt under månens yta för att det skulle finnas flytande vatten. Nu är Europas yta täckt av is, men kanske kan det finnas levande organismer under ytan, som en kvarleva från varmare dagar.

7 Extrema livsformer Om organismer kan frodas under extrema förhållanden här på jorden finns kanske förutsättningar för liv även där det verkar omöjligt? Höga och låga temperaturer, -18 C till hundratals grader varmt Geotermiska källor på havsbotten, sk., kan vara C varma. Crypotendoliths funnen under polar-is på Antarktis Pyrolobus fumari observerade i vulkaner på Vulcano Island, Italy, 113 C Extremt surt eller basiskt, ph-värde mellan Höga salthalter, 38% NaCl (>10 ggr oceanernas salthalt) Prokaryoter i t.ex. Döda havet Höga tryck, flera tusen gånger atmosfärstryck. Baciller observerade i Marianas Trench (djupaste punkten i världshaven), med 1200 gånger atmosfärstryck. Där är det även helt mörkt.

8 Extrasolära planeter Hittills (aug. 09) har 373 extrasolära planeter, eller exoplaneter, upptäckts i andra solsystem än vårt. Nästan alla som hittats hittills är mycket olika Jorden. Darwin-projektet, från bl.a. CNES och ESA, kommer att bygga upp en flotta med sex rymdfarkoster kommer leta efter Jord-liknande planeter runt de ca 1000 närmaste stjärnorna (inom 50 ljusår), och analysera deras atmosfär för att hitta kemiska spår av liv. Tillsammans kommer teleskopen efterlikna ett jätte-teleskop. De kommer leta efter absorptions-linjer från de ämnen man vill hitta, dvs vilka våglängder som gasen tagit upp när ljus passerat. Darwins sex teleskop, en central samordnande farkost och en kommunikations-satellit. Man hoppas bl.a kunna detektera vatten eller ozon i någon atmosfär, eftersom det tyder på att det finns oceaner och överskott av syre, vilket tyder på liv. Ett av Darwins teleskop

9 DESIREÉ DESIREÉ är ett experiment som just nu byggs av Stockholms universitet. Det är en elektrostatisk lagringsring där man kommer att kunna accelerera två olika joner samtidigt. Man vill studera reaktioner mellan positiva och negativa joner vid låg temperatur, t.ex. ömsesidig neutralisation av joner X + + Y X + Y eftersom det är möjligt att de negativa laddningarna i de kalla molnen består av joner, och inte fria elektroner. Man kommer också studera biomolekyler, främst hur de växelverkar med andra joner och med ultrakorta laserpulser. Interstellärt moln i Vintergatan Skiss över DESIREÉ, en dubbel elektrostatisk lagringsring för positiva och negativa joner. Ringen kommer att kylas till ca 10 K. Detta liknar omgivningen i de kalla interstellära molnen och underlättar experimenten. Jonerna kan skapas och lagras så att de får samma temperatur som omgivningen.

10 ODIN Satelliten Odin sändes upp den 20 februari 2001 med två uppdrag: att studera atmosfären och att undersöka rymden. ODIN gör mätningar av atmosfären från rymden, och ger kunskap om bl.a. ozonlagret och växthuseffekten. ODIN under uppbyggnad ODIN tar även emot signaler från atomer och molekyler i interstellära medium. Därmed kan man få information om vad och hur mycket av olika ämnen det finns. Spektrum där emissionslinjerna i O 2 observeras Med hjälp av ODIN kunde forskare från Stockholms Universitet under 2006 för första gången detektera O2-molekyler utanför vårt solsystem! Observationer från marken är omöjliga eftersom atmosfären absorberar det ljus (de våglängder) man vill detektera. Denna upptäckt är viktig eftersom man tror att syremolekyler skall finnas, och att de spelar en stor roll i hur gasmoln utvecklas till stjärnor, eftersom de hjälper till att kyla ner materia. Forskarna har också observerat ännu oidentifierade våglängder, som kan vara tecken på biologiskt relevanta molekyler

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är

Läs mer

Är vi ensamma i Universum?

Är vi ensamma i Universum? ASTA02 - Lennart Lindegren - 9 nov 2011 Är vi ensamma i Universum? Vad är liv? Livets uppkomst på Jorden Liv på Mars? Europa? Intelligent liv? Drakes ekvation SETI - Search for Extraterrestrial Intelligence

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Schema Se också det detaljerade schema som finns på Studentportalen. Där finns även för varje föreläsning referenser till kurslitteraturen.

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Vad är ett UFO? UFOs och aliens UFOs och aliens Vad är ett UFO? Oidentifierat flygande föremål betyder bara att den som såg det inte vet vad han såg. Finns oräkneliga ögonvittnesskildringar, g massor av fotografier och filmer, och en

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Jordens historia Jordens bildande

Jordens historia Jordens bildande Jordens historia Jordens bildande Planetens Jorden bildades tillsammans med övriga planeter och solen för ca 5 miljarder år sedan. Jorden var färdigbildad som planet för åtminstone 4,5 miljarder år sedan.

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Pedagogisk planering Målkort

Pedagogisk planering Målkort Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:

Läs mer

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf. ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, 2014-10-06 Bengt Edvardsson Innehåll: Andra planetsystem Hur hittar man exoplaneter Liv I Universum? Det interstellära mediet, ISM Kalla, varma, heta ISM Olika

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Vår galax, Vintergatan

Vår galax, Vintergatan Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels

Läs mer

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Frågor från n förra f gången g I Hur långt är det mellan asteroiderna i huvudbältet? För stora asteroider (>1

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö Översiktskurs i astronomi Lektion 5: Planetsystem Upplä Upplägg Solsystemets uppkomst En stjä stjärna föds Planetesimaler Inre och yttre planeter och asteroider Kometer Andra planetsystem Metoder Vad för

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer