Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson
|
|
- Christian Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson Innehåll: Vintegatan Utseende Delar Rörelser, gas Rörelser, stjärnor Det kosmiska kretsloppet Mörk material Vår galax, Vintergatan (kap 9) Vintergatan (VG) är vår egen galax. Det är därför också namnet på det ljusa band av myriader stjärnor som syns som ett stråk över himlen mörka klara nätter (bild 9.1). På nästan alla andra språk heter den ungefär Mjölkvägen efter den Grekiska gudasagan om Hera som spillde mjölk över himlen när hon ammade den busige Herakles. Ordet galax kommer från det grekiska ordet för mjölk. Vintergatan är en spiralgalax (en stavspiralgalax), ett enormt diskusformat system av stjärnor, gas, stoft och mycket osynlig mörk materia. Den målades av i ett berömt panorama utifrån solens position från mängder av fotografiska plåtar av 2 konstnärer i Lund på 1950-talet, se (OK ) Vi sitter ju inne i skivan, bilden visar hur himlen ser ut runt hela storcirkeln, 360 grader. Vintergatans centrum finns i riktning mot mitten av bilden, men skyms (i synligt ljus) av enorma mängder stoft i vätgasen Vår plats i Vintergatan: Bild 9.5, skiss från kanten, bild 9.8 skiss från flatsidan Vintergatan i olika våglängder, bild 9.3. I infrarött ljus och mikrovågor skymmer inte stoftet sikten genom skivan och man kan observera strålning från stjärnor och svalt stoft från hela galaxen.
2 Vintergatans uppbyggnad (sid 208) Bild 9.6 Kärnan, innerst, ett ca 3-4 miljoner solmassor supermassivt svart hål, gasskiva (eng. Nucleus), gas och stoftmoln faller ibland in i detta och blinkar till när de hettas upp på vägen. Runt kärnan ser man stjärnor som rör sig med fantastiska hastigheter. Avstånd från solen ca 8 kpc (8000 pc eller ljusår). Kärnans inflytande är mycket lokalt och det svarta hålets massa är trots allt bara en försumbar bråkdel av hela vintergatans Centralförtätningen, centrala ansvällningen (eng. Bulge), domineras av gamla röda stjärnor, troligen den äldsta delen av Galaxen. Den är utdragen och tycks jordnötsformad. Längd ca 6 kpc Skiva (eng. Disk), diameter ca 50 kpc: stjärnor av alla åldrar, gas, stoft, stjärnbildning, nebulosor, H II-områden, spiralarmar, relativt metallrik (gasen anrikas successivt med metaller från tidigare stjärngenerationer, metallhalten ökar sakta). Skivan roterar runt vintergatans centrum, ungefär som gas & stoftskivan runt Solen gjorde innan planeterna bildades, men till skillnad från solsystemet med ungefär samma hastighet på olika avstånd. Det tar ca 200 miljoner år för solen att gå ett varv (ett kosmiskt år ), så solen är drygt 20 kosmiska år. Nya stjärnor bildas ur och ärver därför gasens cirkelrörelser när de föds. Öppna stjärnhopar (=unga stjärnhopar) bestående av dussintals till 1000-tals stjärnor som bildats relativt nyligen är vanliga i skivan. Dessa hopar löses upp så med tiden och stjärnorna sprids ut i skivan, var och en med sin egen ungefärligen cirkelrunda bana. Stjärnhoparnas åldrar kan bestämmas om man upprättar deras HR-diagram: huvudserien blir kortare med tiden vartefter de mer massiva stjärnorna dör bort, bild Huvudserien brinner ner när hela tiden de mest massiva stjärnorna lämnar huvudserien och därefter snart dör. Läget av den punkt på huvudserien där stjärnorna börjar gå mot jättegrenen turn-off-point ger ett bra mått på stjärnhopens ålder. Vi antar att alla hopens stjärnor bildades samtidigt och med samma grundämnessammansättning. Stjärnhopar är utmärkta testobjekt för stjärnutvecklingsteori Halo, mycket gamla metallfattiga (=födda ur metallfattig gas) stjärnor & klotformiga stjärnhopar; de senare är tals till tals stjärnor gravitationellt sammanhållna i täta bollar och alla mycket gamla (bild 9.14). Halon bildar en tillplattad sfär runt skivan, ungefär som en
3 grapefrukt. Halon består delvis av stjärnor som varit mindre galaxer som smält samman med (eller kannibaliserats av) VG. Halon är ljussvag. Vintergatans spiralmönster i disken I spiralarmarna finns (Bild 9.8, 9.20): Neutral vätgas (H I)+ andra grundämnen och stoft Kall gas, molekylmoln med stoft och is (mest molekylärt väte, H2) Stjärnbildning och unga stjärnor Alla massiva blå stjärnor eftersom de lever så kort tid och dör nära platsen där de bildats Reflektionsnebulosor kring heta stjärnor H II-områden, där de massiva stjärnorna hettar upp och joniserar gasen omkring sig OB och T associationer: grupper av massiva nybildade stjärnor Öppna stjärnhopar som löses upp vartefter Spiralgalaxen M 83, Bild 9.9 Liknar troligen vår Vintergata. Dess avstånd är 7 miljoner pc. (10 ggr Andromedagalaxens, M31, avstånd) Olika objekt i Vintergatan Öppna stjärnhopar, Bild 9.12 Större ansamlingar av unga (vanligen ca år) stjärnor antal: stjärnor, löses upp med tiden. Även solen föddes säkert tillsammans med många andra stjärnor i en hop som sedan lösts upp (det har föreslagits att det var stjärnhopen M67). Vi känner annars inte till något av solens syskon, de är då utspridda över halva galaxen på de ca 20 kosmiska åren sedan bildandet. De finns i disken eftersom de bildas ur Giant Molecular Clouds stora gas- och stoftmoln Plejaderna på ett avstånd av 400 ljusår, innehåller något tusental stjärnor och är den kanske mest kända öppna stjärnhopen (ses lätt med blotta ögat), en ung hop, bara ett par hundra miljoner år gammal. Med ett mindre teleskop kan man se fina blå reflektionsnebulosor runt de varma A-stjärnorna. (Pleiaderna kallas ibland lilla karlavagnen )
4 Klotformiga stjärnhopar, Bild 9.14 Ansamlingar av mycket gamla röda, metallfattiga stjärnor i halon, består av tals till tals stjärnor, stabila system, de äldsta sammansatta objekt vi känner i Vintergatan tillsammans med den centrala ansvällningen. De rör sig i excentriska banor runt galaxens centrum som kan luta hur som helst, bild 9.7 Exempel M 80 på avståndet ljusår i skorpionens stjärnbild och M4 på bild 7.5 Stjärnhoparnas åldrar (sid. 212), Bild 9.15 Det är rimligt att tro att alla stjärnor i en hop är lika gamla och bildades ur samma gas- och stoftmoln. Stjärnhoparnas åldrar kan erhållas ur ett färg-magnitud diagram (en variant av HR-diagrammet) där den s.k. turnoff-point utnyttjas. TOP är den högsta punkt på huvudserien där stjärnor fortfarande finns kvar och indikerar hopens ålder. Tumregler om normala stjärnors åldrar/färger, Bild 5.20 Blå stjärnor är unga och kortlivade* & OVANLIGA Alla stjärnor är röda under delar av sin utveckling Lätta långlivade stjärnor är alltid röda* & MYCKET VANLIGA *Undantag: vita dvärgar som ju är mycket ljussvaga döda medeltunga/lätta stjärnors kärnor Stjärnpopulationer i Vintergatan (sid. 208) Population I: Unga & medelålders stjärnor, de högsta metallhalterna. Dessa finns i skivan med spiralarmarna, mycket vanliga i solens omgivning Population II (upptäcktes sent): Enbart gamla stjärnor, ovanliga i solens närhet, har mindre än 1/10 av solens metallhalt. Dessa finns främst i halon (excentriska banor) och i halons klotformiga stjärnhopar OBS! Metallhalten (halten grundämnen tyngre än helium, t ex syre!) är betydligt
5 lägre i halostjärnor än i stjärnor i skivan vilket beror på att halon bildades tidigare Varför? Det kosmiska kretsloppet: Jag har gjort (för mycket länge sedan) en liten presentation om stjärnornas liv och grundämnenas historia i (OK ) Vintergatans bildande, version 1 (har inte mycket stöd numera) Galaxen bildades genom kollaps av ett gigantiskt gasmoln (som vid bildning av enstaka stjärnor), i centrum blev stjärnbildningen mycket effektiv, detta är den centrala ansvällningen. Rörelser i gasen gjorde att molnet hade en liten omärklig rotation P g a molnets kraftiga krympning ökade rotationshastigheten och i symmetriplanet bildades under kollapsen en skiva av gas, där bildas nu alla nya stjärnor Men före under kollapsen skivan bildades stjärnor i halon, vissa i stora klotformiga stjärnhopar med låg metallhalt och kaotiska banor Vintergatans bildande, version 2 (mest sannolik) Vintergatan successivt sammansatt av gasströmmar och små gasrika dvärggalaxer som smälter samman där det finns ett överskott på mörk materia. Des små galaxerna bildades ursprungligen var och en för sig Halon (population II) uppbyggd av dvärggalaxernas stjärnor, Centrala ansvällningen, staven, är centraldelarna av Halon, de första och tätaste delarna Disken (population I) uppbyggd av deras gas. Fortfarande faller gas och dvärggalaxer in i Vintergatan och gasen stoppas upp och införlivas i skivan när den faller ner Idag tyder det mesta på att version 2 är mest sannolik, bl a om vi ser långt bort i Universum och därmed bakåt i tiden Simulering av Vintergatans slafsiga historia: (OK )
6 Mörk materia i Vintergatan (sid. 213), Bild 9.16 Planeternas i solsystemet rotationskurvor, följer s.k. Keplerbanor, 9.16a. Nästan all massa finns i solen och planeternas rörelser styrs av denna (efter att de bildades i stoftskivan kring protosolen med en rörelse i cirkelbana). Över långa tider kan planeterna påverka varandra så att banorna ändras Vintergatans rotation visar inte alls samma mönster, 9.16b. Ju längre från centrum desto mer massa känner stjärnan (eller gasen) som drar in mot centrum. Vintergatans massa är alltså utsprid över hela galaxen, och all gas, stoft och stjärnor kan bara förklara kanske 10% av massan. Vi vet inte vad denna materia är och det finns materia även långt utanför Vintergatans synliga gränser. Denna osynliga materia kallas Mörk materia Mörk materia i Vintergatan (sid. 213), Bild 9.16 Vintergatans totala massa torde vara minst 1012 MSol varav endast ca en tiondedel utgörs av stjärnor vilket motsvarar omkring 200 miljarder stycken Slutsats: Vanlig materia (baryonisk) som stjärnor, planeter, gas och stoft utgör endast omkring10% av Vintergatans massa, vad består de resterande kanske 90% av? Kandidater till mörk materia: Kanske svarta hål eller mycket ljussvaga lätta stjärnor eller bruna dvärgar (s k MACHOs; MAssive Compact Halo Objects)? Högst ca 10% av den osynliga massan (boken uppger 50% - gammal uppgift), bild 9.17 Exotiska svagt växelverkande elementarpartiklar (kolliderar inte med vanlig materia utan påverkar den bara med gravitationskraft) tycks vara det mest sannolika. Olika experiment pågår för att försöka finna dem Båda dessa kan bidra med massa men inte med elektromagnetisk strålning. De kallas därför mörka En del forskare försöker som alternativ modifiera Newtons gravitationslag
7 för stora avstånd för att slippa ta till mörk materia Hur skapas spiralmönstret i galaxer? En naturlig konsekvens av differentiella rotationen att gas och stjärnor i banor närmare centrum kör om den som ligger längre ut. Det finns ett antal andra tänkbara möjligheter: Spiralgalaxer är omgivna av stora moln av H I-gas som faller in mot galaxen och skapar svallvågor Stavar genom centrum (hos stavspiralgalaxer) kan ge upphov till svallvågor i skivan Växelverkan med galaxgrannar (som Vintergatan med LMC och SMC) Beräkningar visar att mönstret borde upplösas efter ett eller ett par varv eftersom rotationstiderna är olika på olika avstånd från centrum Täthetsvågteorin (sid. 216) Bild 9.19: Hur bibehålls spiralmönstret i galaxer? Scenario: Stjärnornas växelverkan orsakar små störningar i stjärnornas banor som förstärker varandra. Det skapas då ett spiralformat mönster med lägre gravitationspotential som roterar runt galaxens centrum med stelkroppsrotation. Dessa kallas täthetsvågor Täthetsvågmönstret roterar ca 30 kms-1 långsammare än stjärnorna, gasen och stoftet vilket innebär att de senare hinner ifatt och bromsas upp av spiralmönstrets gravitationspotential (vågdalarna) Sammanpressning av gas och stoft skapar chockvågor och stjärnbildning Allteftersom stjärnorna, gasen och stoftet lämnar spiralmönstret ersätts de av nytt material (de har ju högre fart än täthetsvågen) En synlig spiralarm är således en temporär ansamling av stjärnor, gas och stoft där materialet hela tiden byts ut. De ljusaste (massiva) stjärnorna skapar emissionsnebulosor (t ex H II-områden) och lyser själva mycket starkt under sina korta liv. Men de dör snart, innan de hunnit lämna spiralarmen. Därför blir spiralmönstret så tydligt i spiralgalaxer
8 Sammanfattning av täthetsvågteorin Bild 9.20 Vintergatans centrum (sid. 219) Bild 9.21 och 9.22 Ligger i riktning mot skyttens stjärnbild (långt bakom de närbelägna stjärnor som definierar stjärnbilden) magnituders extinktion i visuellt ljus. Dock synlig i IR och radio stjärnor (1500 kms-1) samt joniserad gas. Synkrotronstrålning emitteras En massa av ca MSol inom ett område som inte är större än vårt solsystem!! Ett supermassivt svart hål i kärnan är den enklaste förklaringen Sammanfattning Vintergatan: är en stavspiralgalax Hålls ihop av gravitationen (mörk materia dominerar) Vintergatan mycket dynamiskt, mjukt system Centralförtätning, skiva med armar, halo I centrum, supermassivt svart hål (dominerar bara lokalt i mitten, håller inte ihop Vintergatan ) Interstellära mediet är nästan bara tomrum (extremt tunn gas) Gasens tillstånd förändras kontinuerligt Stjärnorna är pyttesmå, kolliderar ej Långsam kemisk utveckling av gasen, metallhalten ökar Vintergatan växelverkar med grannarna Vintergatan kannibaliserar mindre grannar och ny gas faller ner Näst på tur är troligen de Magellanska molnen två granngalaxer på södra stjärnhimlen Om ca 5 miljarder år smälter VG förmodligen samman med Andromedagalaxen inga stjärnor kommer att kollidera (OK skippa reklamen i början)
CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan
Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk
Läs merCO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.
Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad rnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk materia
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merVår galax, Vintergatan
Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, Galaxer, kapitel 10. Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, 2014-10-20 Bengt Edvardsson Innehåll: Galaxer Klassifikation Egenskaper hos olika galaxklasser Aktiva galaxer Kvasarer Blazarer Seyfertgalaxer Radigalaxer En
Läs merVi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.
6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek
Läs merIntroduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.
Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merEn rundvandring i rymden
En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merFrån nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död
Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen
Läs mer1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.
Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merStjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan
Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merKosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges
Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merKvasarer och aktiva galaxer
Kvasarer och aktiva galaxer Radioastronomins födelse: 1931 - Grote Reber (1911 2002) Karl Guthe Jansky (1905 1950) Reber Radio Telescope in Wheaton, Illinois, 1937 Upptäckten av kvasarer Radioemission
Läs merÖversiktskurs i astronomi
Översiktskurs i astronomi Lektion 9: Stjärnors födelse f och dödd Det interstellära ra mediet Emissionsnebulosor Reflektionsnebulosor Mörka nebulosor Stoft Neutralt vätev Molekyler Stjärnbildning Stjärnors
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merAllt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas
Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,
Läs merElins bok om Rymden. Börja läsa
Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merVintergatan. Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin
Vintergatan Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin 1 Bilder av universum: William Herschel (1738 1822) avplattat universum; inga andra galaxer kända solen nära centrum Jacobus Kapteyn (1851 1922)
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merUniversum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem
Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, 2014-10-06 Bengt Edvardsson Innehåll: Andra planetsystem Hur hittar man exoplaneter Liv I Universum? Det interstellära mediet, ISM Kalla, varma, heta ISM Olika
Läs merCYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012
CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merMörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs merSolsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)
Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft
Läs merStjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson
1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merPeter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av.
EN RESA GENOM UNIVERSUM av Peter Lundström Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av. Universums dimensioner är så ofantligt
Läs merFenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården
Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, 2014-09-22 Bengt Edvardsson En solliknande stjärnas utveckling (sid. 154) En stjärna tillbringar 80-90% av sin livstid på huvudserien (= dvärgstadiet). Under
Läs merÖVNING: Träna läsförståelse!
ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!
Läs merUpplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum
Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi Upplä Upplägg Storskalig struktur Galaxgrupper Filament och galaxhopar och tomrum Aktiva galaxkä galaxkärnor Kvasarer, Kvasarer, blazarer, blazarer,
Läs merSolen i dag.
Solen i dag http://www.spaceweather.com/ The Regimes of Stellar Death for core remnants of different masses Core mass < 1.4 solar masses, Star core shrinks down to a white dwarf the size of the Earth.
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merScience Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merGrundläggande fakta om stjärnor
Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merKosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merKosmologi efter elektrosvagt symmetribrott
Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att
Läs merVarifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors
Läs merKosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.
Kosmologi Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum. Kosmogoni (grek. kosmogoni a världens skapelse, av kosmos och grek. goni
Läs merLösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merUpplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum
Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merVanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%
Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merUpptäckten av gravitationsvågor
Upptäckten av gravitationsvågor Peter Johansson Institutionen för Fysik Helsingfors Universitet Fysikersamfundet i Finland - Årsmöte Helsingfors, 16.03.2016 Gravitationsvågor som ett fenomen förutspåddes
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs merDE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman
DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM Ahmad Sudirman CAD,CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, den 13 november 2011 1 DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM Copyright 2011 Ahmad Sudirman* Stockholm
Läs merMaria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2
Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merUniversum 1a. Astrologi Astronomi
Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa
Läs merUpplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 9: Stjä. födelse och dö. Stoftslöja Gas. närbild. Orionnebulosan i nä. Orionnebulosan. Vad bestå. av?
Översiktskurs i astronomi Lektion 9: rnors fö födelse och dö död Upplä Upplägg Det interstellä interstellära mediet rnbildning rnors slutstadier Gas (ca 99%) Mest väte (~65 (~65 75%) & Helium (~25 (~25
Läs merKosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Läs merSvar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen
Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merVår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån
Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merIntroduktion till Kosmologi
Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins
Läs merENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft
ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merSett i ett lite större perspektiv
Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merObservationer i Perseus stjärnbild
Observationer i Perseus stjärnbild Kvällen såg lovande ut och jag bestämde mig för att förbereda mig att ta ut teleskopet. Planen var att observera objekt i Perseus stjärnbild. Det av två anledningar,
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merSolsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merSvarta hålens tio i topp
AKTUELL FORSKNING Svarta hålens tio i topp Alla har hört talas om de svarta hålen mystiska objekt där naturens lagar sätts ur spel. Men av de svarta hål som astronomerna känner till, vilka kan man kalla
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Läs merChockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.
aktuell forskning 1 2 5 6 Chockvågor En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna. Ungefär en gång per dygn lyser himlen upp av
Läs merFINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 24 april 1999 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Estimate, by using generally known properties of a typical car, the energy content of one litre of petrol. Some typical data for a
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs merLivsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem
Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Schema Se också det detaljerade schema som finns på Studentportalen. Där finns även för varje föreläsning referenser till kurslitteraturen.
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, 2014-09-15 Bengt Edvardsson Med litet mer detaljer än vad jag hann med på föreläsningen. Kap 6. Solen är en stjärna. För Solen gäller (sid. 145): I kärnan är
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merNYHETSBREV maj 2015 SVALSTA FÖRSKOLA
NYHETSBREV maj 2015 SVALSTA FÖRSKOLA Nu är det nära! Snart får vi tillträde till vår nya fina förskolebyggnad. Under v 23 lämnas nycklarna över från Byggmästarna, som gjort arbetet, till Nyköpings kommun.
Läs merMed sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det
Aktuell forskning Stjärndrama i Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det som utspelar sig är
Läs merKardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande
Läs mer