D är teleskopets objektivs diameter (="öppningen") och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas.
|
|
- Roger Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2 Astronomiska observationer Astronomin är beroende av observationer av avlägsna objekt. Observationer görs på all våglängder av elektromagnetisk strålning. Med ett teleskop vill man samla strålning, stort teleskop mycket strålning urskilja detaljer, stort teleskop stor upplösningsförmåga Upplösningsförmåga = förmåga att särskilja objekt som ligger nära varandra. Den teoretiska upplösningsförmågan (i radianer) för ett teleskop är θ = 1.22λ/D λ/d. D är teleskopets objektivs diameter (="öppningen") och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas. 22
2 2.1 Atmosfärens inverkan på observationer absorbtion: största delen av strålningen stoppas av atmosfären. atmosfärens turbulens: ljuset från stjärnor ser ut att "blinka". I ett teleskop kommer bilden av en stjärna att bredas ut seeing-disk den verkliga upplösningsförmågan är sämre än den teoretiska θ λ/d. refraktion: strålningen bryts i atmosfären. reflektioner: speciellt artificiella ljuskällor stör observationerna. "airglow": atmosfärens molekyler avger ljus. Optiska observatorier placeras på hög altitud och platser med bra väderleksförhållanden och lite belysning. 23
3 2.2 Internationella observatorier Observationerna för forskning sköts ofta internationellt. Finland är med i bl.a. följande sammanslutningar: European Southern Observatory (ESO): Stora faciliteter i Chile, med både optiska teleskop och radioteleskop. European Space Agency (ESA): Rymdteleskop för alla våglängdsområden. Mycket samarbete bl.a. med Nasa. Nordic Optical Telscope (NOT): Nordiskt teleskop vid La Palmas observatorium Finländska astronomer har tillgång till topp-teleskop. 24
4 2.3 Optiska teleskop Optiska astronomins utveckling: fram till 1600-talet: observationer med blotta ögat, men med hjälp av vinkelmätningsinstrument ր (t.ex. kvadrant) linsteleskop från början av 1600-talet (Galilei) spegelteleskop från slutet av talet (Gregory, Newton, Cassegrain) de första detektorerna (fotometer, kamera) från början av 1800-talet fotoelektriska detektorer fr.o.m talet CCD-kameran 1969 (Boyle, Smith) 25
5 nya teknologiska lösningar från talet: adaptiv optik, interferometrar mm. stora teleskop: Palomar 5 m (1948) BTA 6 m (1975) Keck I-II 2x10 m (1992-6) VLT 4x8.2 m ( ) LBT 2x8.4 (2005) GTC 10.4 m (2009) E-ELT 39.3 m (2022?) 26
6 Refraktorer eller linsteleskop: ljuset samlas av objektivitet, som består av en eller flera linser bilden studeras genom ett okular, som bestämmer förstoringen linsteleskop används inte numera så mycket på grund av sitt begränsade synfält och långa konstruktion största linsteleskopen D 1m Världens största linsteleskop: Yerkes refraktor 27
7 Reflektorer eller spegelteleskop: ljuset samlas genom en konkav spegel i allmänhet används en sekundär spegel, för att rikta ljuset till detektorn numera: All större teleskop är spegelteleskop vanliga optiska lösningar: Newtonteleskop (amatörastronomi), Cassegrainteleskop (stora teleskop) de största spegelteleskopen har en diameter på 10 m katadioptriska teleskop: spegelteleskop med korrektionslins, ex. Schmidt-teleskop Schmidt-Cassegrain teleskop 28
8 Ett teleskops egenskaper: förstoring = förhållandet mellan objektivets (f 1 ) och okularets (f 2 ) brännvidder: ω = f 1 f 2 bildskala (då teleskopet används som kamera), anges ofta i bågsekunder per mm öppningsförhållande = objektivets fria öppning (D) dividerat med brännvidden (f): F = D f Detektorer: fotomultiplikator CCD-kamera WHT Mosaic CCD Camera (ING) 29
9 Med optiska teleskop görs: astrometri (mätning av postitioner) direkt fotografering fotometri (mätning av ljusstyrkan) polarimetri (mätning av ljusets polarisation) spektrometri Solens spektrum (échelle-spektrum) Optiska observatorier byggs i allmänhet på höga platser (ca m) med bra väderleksförhållanden. Ex.: Kanarieöarna, Chile ր (ESO), Hawaij. 30
10 Med hjälp av modern teknologi kan man förbättra upplösningsförmågan för optiska teleskop: minimering av termisk turbulens i luften kring teleskopet aktiv optik: tunn spegel, man kan korrigera deformationer adaptiv optik: formbar korrigeringsspegel, man kan korrigera t.ex. atmosfärens störningar mosaikteleskop kombinationer av flera optiska teleskop interferometri: bilden från flera teleskop kombineras för att öka upplösningsförmågan, ex. VLT, ESO ր rymdteleskop, ex. Hubble Space Telescope 31
11 Uppgift 4: Notis från Vetenskapsrådet (Sverige) den 27 april 2010: "Den 26 april beslutade styrelsen för Europeiska Sydobservatoriet (ESO) att det planerade teleskopet E-ELT ska placeras på Cerro Armazones. Berget är meter högt och ligger i Atacamaöknen i Chile, omkring 2 mil från Cerro Paranal där ESO:s Very Large Telescope är placerat." Vilka faktorer kan ha inverkat på placeringsbeslutet? 32
12 2.4 Radioteleskop De första radio-observationerna gjordes på 1930-talet (Karl Jansky). Största delen av radiovågorna tränger lätt genom atmosfären. Observationer kan göras dygnet runt. Mäter elektromagnetisk strålning med våglängder 1 mm 100 m Fungerar som en antenn Reflekterande ytan behöver inte vara lika nogrann som optiska teleskop Radioteleskopen kan byggas stora, m Interferometer: flera teleskop kombineras längre baslinje bättre upplösningsförmåga ex. VLA (New Mexico, USA), ALMA (ESO, Chile) 33
13 Med radioteleskop undersöks bl.a. interstellär materia, bakgrundsstrålning och aktiva galaxer Världens största radiotelsekop, Arecibo, (NAIC - Arecibo Observatory) Stora radioteleskop: Arecibo (300 m), Green Bank (110 m), Effelsberg (100 m) 34
14 2.5 Observationer med andra våglängder Elektromagnetisk strålning av andra våglängder än optiska eller radiovågor absorberas nästan helt i jordens atmosfär. Sedan 1960-talet har man använt satelliter och rymdsonder för dessa observationer. gamma- och röntgenobservationer: gammautbrott materia runt svarta hål och neutronstjärnor andra högenergiobjekt Ultraviolett-astronomi: samma metoder som i optisk astronomi observationer av t.ex. stjärnors korona 35
15 Infraröd-astromi: infraröd strålning i vissa våglängder kan observeras från jorden observationer av inter-hltau,bild : stellär materia, t.ex. U niv. of Hawaii födsel av nya stjärnor 2.6 Observationer av annan än elektromagnetisk strålning Inom astronomin används även detektorer för observation av partikelstrålning, t.ex. neutriner gravitationsstrålning (på experimentstadium) 36
16 2.7 Rymdastronomi Alltmer observationer görs nuförtiden utanför jordens atmosfär, dvs. från satelliter och rymdsonder. Bl.a. som medlem av European Space Agency (ESA) deltar Finland i många rymdforskningsprojekt. Bl.a. följande satellitoch rymdsondprojekt är viktiga för finländska forskare: Chandra (röntgen) XMM-Newton (röntgen) Hubble Space Telescope (optisk och UV-strålning) WMAP (mikrovågor) ց Planck (mikrovågor) SOHO (observationer av solen) BepiColombo (sond till Merkurius) GAIA (optiska observationer: noggrann astrometri och fotometri) 37
17 2.8 Stjärnhimmelen och sfärisk astronomi Stjärnhimmelen kan ses som en en sfär med mycket stor radie. För att räkna ut himlakropparnas positioner och koordinater behövs sfärisk trigonometri sfärisk astronomi Projicera jordens ekvatorsplan på himmelssfären himmelsekvatorn, som i allmänhet används som grundplan för stjärnhimmelen. Himmelsekvatorn inte i samma plan som jordens bana runt solen (ekliptikan): jordens rotationsaxel lutar med en vinkel på 66.7 o mot ekliptikan årstidsväxlingarna. Jordens bana elliptisk banhastigheten varierar, störst i perihelium (närmast solen), minst i aphelium (längst borta från solen). Vår- och höstdagjämningspunkterna: Skärningspunkterna mellan himmelsekvatorn och ekliptikan. 38
18 2.9 Stjärnhimmelens rörelse och tidsbegrepp Jordens rotation stjärnhimmelen verkar rotera runt norra himmelspolen (nära Polstjärnan) eller södra himmelspolen (på södra halvklotet). Rotationstiden är ca 23 h 56 min. Soltid: baserar sig på solens dagliga skenbara rörelse en kombination av jordens rotation och jordens rörelse kring solen jordens varierande banhastighet och ekliptikans lutning solens skenbarara rörelse är inte jämn vi använder medelsoltid synodiskt dygn = "soldygn" medelsoltiden är olika vid olika longituder på jorden 39
19 Normaltid: som bas medelsoltiden vid0 o meridianen (UT = universal time) resten av världen indelad i tidszoner Stjärntid: baserar sig enbart på jordens rotation, dvs. stjärnornas skenbara rörelse astronomiska observationer anges ofta i stjärntid ett siderisk dygn = 24 h stjärntid 23 h 56 m 4 s normaltid jordens rotation bromsas småningom sideriska dygnet blir längre Årets definitioner: tropiskt år d, referenspunkt: vårdagjämningspunkten sideriskt år d, referenspunkt: stjärnhimmelen anomalistiskt år d, referenspunkt: perihelium 40
20 2.10 Astronomiska koordinatsystem Himlakropparnas positioner på himmelen anges med koordinater motsvarande de som används på jorden (longitud, latitud). Vanligen används ekvatoriella koordinater, med jordekvatorns (eller himmelsekvatorns) plan som grundplan. Horisont systemets koordinater: fundamentalplan: horisontalplanet höjd (h) eller zenitdistans (z = 90 o h) azimut (az) 41
21 Ekvatorialsystemets koordinater: fundamentalplan: jordekvatorns plan deklination (δ) timvinkel (t) = vinkelavståndet från nord-syd-meridianen rektascension (α), referenspunkt vårdagjämningspunkten, anges i h m s, 24 h = 360 o stjärntid (Θ) = vårdagjämningspunktens timvinkel t = Θ α en stjärna kulminerar (är högst på himmelen) då dessα = Θ, dvs. dess t = 0 42
22 Andra koordinatsystem: ekliptikasystemet galaktiska koordinatsystemet Stjärnornas ekvatoriella koordinater anges för en viss epok (ex ) på grund av att de ändras: jordens precession och nutation (jmf. snurra): riktningen på jordens rotationsaxel ändras trigonometrisk parallax (används för avståndsmätning) aberration (pga. ljusets hastighet) refraktion (jordens atmosfär) jordens och solsystemets rörelse stjärnornas egenrörelse Uppgift 5: En stjärnas rektascension är α = 5 h 30 m 3 s. Vid vilken stjärntid syns den högst på himmelen? 43
23 2.11 Positionsastronomi och avståndsmätningar Stjärnors koordinater kan mätas absolut eller i förhållande till referensstjärnor. Absoluta koordinater mäts ofta med hjälp av en meridiancirkel. Stjärnors position ändras under året på grund av den trigonometriska parallaxen. Detta används för avståndsbestämning. Beräknat i årlig parallax: 1" 1 pc. Med denna metod har man mätt avstånd på t.om. några hundra pc (Hipparcossatelliten). Parallaxmätningar utgör grunden för avståndsmätningar i astronomin. 44
24 Andra metoder att mäta avstånd: Radar: Korta avstånd inom solsystemet Statistisk parallax: Grundar sig på att mäta solens rörelses inverkan på stjärnors positioner Fotometrisk avståndsbestämning: Om man vet en stjärnas absoluta magnitud fås avståndet genom m M = 5lg(r/10pc)+A(r) m är den observerade magnituden, M den absoluta magnituden, r avståndet och A är extinktionen. Rödförskjutningen av mycket avlägsna objekt, Hubbles lag: v = Hr, v = radialhastigheten, H =Hubbles konstant och r = avståndet. 45
25 2.12 Namngivningen av astronomiska objekt Stjärnhimmelen indelas i stjärnbilder eller konstellationer. Det att stjärnor finns i samma stjärnbild betyder givetvis inte att de skulle vara fysiskt nära varandra. De ljus-starkaste stjärnorna betecknas med grekiska alfabetets bokstäver och har ofta även egna namn. För svagare stjärnor används siffror och (latinska) bokstavskombinationer. Dessutom används katalogbeteckningar med nummer. Ex. Vega = α Lyr = HR 7001 = HD Andra astronomiska objekt har andra namnbeteckningar, ofta baserade på kataloger, ex. Andromeda galaxen = M31 = NGC224 46
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs merstjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn
aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet
Läs merModern Astronomi. Lektion 2.
Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak
Läs merOptik och teleskop. Lektion 6
Optik och teleskop Lektion 6 Teleskop Ett teleskop kan samla in mer ljus än det obeväpnade ögat I många fall används teleskop för att skapa bilder som är ofantligt mycket skarpare och ljusstarkare Refraktion
Läs merSolen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra
Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar
Läs merViktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.
GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet
Läs merInnehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg
Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...
Läs merTeleskop i AstroMaster-serien BRUKSANVISNING SVENSKA
SVENSKA Teleskop i AstroMaster-serien BRUKSANVISNING AstroMaster 90 EQ # 21064 AstroMaster 130 EQ # 31045 AstroMaster 90 EQ-MD # 21069 AstroMaster 130 EQ-MD # 31051 Innehållsförteckning INTRODUKTION...
Läs merÖvningsuppgifter i astronomi
Övningsuppgifter i astronomi Johan Arvelius 7 december 2013 Det här dokumenet i senaste version: http://kyla.kiruna.se/~arvelius/astronomiuppgifter.pdf Läsanvisningar Uppgifterna är strukturerade att följa
Läs merBruksanvisning. till teleskop med ekvatoriell (EQ) montering
Bruksanvisning till teleskop med ekvatoriell (EQ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med ekvatoriell (EQ) montering. En ekvatoriell montering gör det enklare att följa efter objektens rörelse
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merOnsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium SOLUR OCH SFÄRISK ASTRONOMI Här beskrivs hur man bygger ett solur, men först kommer en ganska lång introduktion till sfärisk astronomi. Läs den först, eftersom den ligger till
Läs mer1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen
Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden
Läs merKalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers
Kalla Vindar ( och Heta Galaxkärnor) Susanne Aalto Rymd och Geovetenskap Chalmers Herschel Space Observatory Massa: ca 3400 kg vid uppskjutning Dimensioner: 7.5m hög, 4m 4m tvärsnitt Våglängder: Infrarött
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Innehåll: Hur uppkommer Månens faser? Månen går i bana runt Jorden (hastighet 3600 km/h) (sid. 97) och Solen belyser halva Månen,
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merν = c / λ Ljus = elektromagnetisk våg I vakuum är ljusets hastighet, c = km/s Frekvensen är antalet toppar som paserar en punkt per sekund.
Ljus = elektromagnetisk våg Magnetiska fältet Elektriska fältet Utbredningsriktning Våglängd I vakuum är ljusets hastighet, c = 300 000 km/s Frekvensen är antalet toppar som paserar en punkt per sekund.
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merCYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012
CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merWeb-cam (fortsättning) och solfilter för Venus-passagen
Bo Sandström 040606 Web-cam (fortsättning) och solfilter för Venus-passagen Jag har nu tillverkat en adapter så jag kan sätta web-cameran på teleskopet i stället för ett okular. Den är svarvad i mässing,
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merHimlavalvets händelser Astronomi för forntidsfolk
2 Himlavalvets händelser Astronomi för forntidsfolk HIMLAVALVETS,, HANDELSER.. ASTRONOMI FOR FORNTIDSFOLK.. LARS BAGERFELDT 3 4 Tillägnad Katarina, Josefin och Johan 5 Himlavalvets händelser. Astronomi
Läs merBruksanvisning. till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering
Bruksanvisning till teleskop med Alt-azimuth (AZ) montering Bilden visar ett typiskt teleskop med alt-azimuth (AZ) montering. Längre ner beskriver vi vad detta innebär. Detaljerna skiljer sig mellan olika
Läs merLjusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik
Ljusets inn väsen om astronomi och kvantoptik Hur får vi kunskap om rymden? Varför finns egentligen astronomi? Och varför finns egentligen astronomer? Sådana frågor kan verka egendomliga, men det kan finnas
Läs merPlanetrörelser. Lektion 4
Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merEinstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den
Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den
Läs merDe extremt stora teleskopen
De extremt stora teleskopen en revolution för astronomin E-ELT! Teknologiska revolutioner Galileos Jupitermånar och solfläckar Lord Rosses Malströmsgalax Mt Wilson 2.5 m galaxer! Mt Palomar 5 m VLT 4
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merAnvisningar för användande av en stjärnkarta Översiktliga cirkelrunda stjärnkartor
Anvisningar för användande av en stjärnkarta På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadstraktens natthimmel (du hittar den genom
Läs merFörklaringar till kalendariet
Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av de med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång,
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs mer9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:
9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner
Läs merVi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.
6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merVarför behövs pikoradianastronomi? Att mäta 1000 000 000 stjärnor...
Varför behövs pikoradianastronomi? eller Att mäta 1000 000 000 stjärnor... Lennart Lindegren Institutionen för astronomi, Lunds universitet Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe, Malmö, 25 september 2008
Läs merProblem från klockan och kalendern
Problem från klockan och kalendern Lars Nystedt Matematikbiennalens tema är Tid för matematik. En av föreläsningarna behandlade problem som har anknytning till klockan och kalendern. Ur en almanacka kan
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs merSvar på frågor från RFI vad gäller strategi och prioriteringar av infrastruktur för astronomin i Sverige fram till 2020
Svar på frågor från RFI vad gäller strategi och prioriteringar av infrastruktur för astronomin i Sverige fram till 2020 Svenska nationalkommittén för astronomi har fått ett antal frågor från RFI/VR om
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Läs merMål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merAlingsås Astronomiklubb. Hösten 2012
Alingsås Astronomiklubb Hösten 2012 Medlemsblad för Alingsås Astronomiklubb (AAK) Ordf. Robert Wahlström Klintens väg 6 441 41 Alingsås Tel: 0322-17 877 Mob: 0734-232 632 E-Mail: robert@alderaan.nu Sekr.
Läs merÖvningar för finalister i Wallenbergs fysikpris
Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet
Läs merSolen och månen är sfärer, men dessa
I samverkan mellan Nämnaren och Tangenten Ulf Persson Sfären I förra numret inleddes denna artikelduo med Cirkeln. Nu går författaren upp en dimension och visar på sfärens egenskaper och landskap. Denna
Läs mer2060 Chiron - en ovanlig centaur
2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles
Läs merPROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET
2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:
Läs merMål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Läs merTillverkning av ett solur för trädgården
Tillverkning av ett solur för trädgården Seppo Nurmi, Järfälla, 2003-09-25, senast uppdaterad 2009-09-21. Några olika typer av solur Vi betraktar först ett ekvatorialt solur, där timskivan är parallell
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merVälkomna A Astronomisk navigation B Elteknik C Modernt navigationsstöd D Göstas information E Inte att förglömma SSRS sparbössa
Dagordning Välkomna A B Elteknik C Modernt navigationsstöd D Göstas information E Inte att förglömma SSRS sparbössa Översikt A 1 Inledning 2 Hur gjorde vikingarna? 3 Solen, månen och övriga planeter 4
Läs merUndersökning av teorier gällande 2012
Undersökning av teorier gällande 2012 Inledning Jag mins inte vart jag först hörde talas om 2012 och att det skulle kunna vara ett årtal då någonting fruktansvärt var förutbestämt att hända med jordens
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Läs merMekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297
Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda
Läs merLJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merPartiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Läs merKikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Kikaren Synvinkel Ökar synvinkeln os avlägsna objekt 1 2 Vinkelörstoring Deinition: med optiskt instrument G utan optiskt instrument Kepler oc Galileikikare Avlägsna objekt (t. ex. med kikare): synvinkeln
Läs merHINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16
HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk
Läs merMedborgare i Vintergatan. av Marie Rådbo
Medborgare i Vintergatan av Marie Rådbo Det finns en tänkvärd strof, skriven av den amerikanska filosofen och poeten Ralph Waldo Emerson: Om stjärnorna skulle visa sig en enda natt på tusen år, på vilket
Läs merLÄRAN OM LJUSET OPTIK
LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs mer1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.
Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in! Schemat för föreläsningarna 9-11 förskjuts en vecka Extratillfället
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Läs merKristian Pettersson Feb 2016
Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merHär lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand
Här lockar man turister med släckta lampor Av Mikael Jägerbrand De flesta av världens invånare bor i dag i städer där det nästan är omöjligt att se natthimlen. Nu satsar 100-tals småstäder och nationalparker
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II Bruksanvisning
TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons TS-E-objektiv har lutnings- och perspektivkontroll och är avsedda för EOSkamerorna. TS-mekanismen ger lutnings-
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merAstronomisk navigation
Astronomisk navigation Beräkning av himlakropparnas timvinkel och deklination Timvinkeln på stället. När man gör en höjd observation med sextanten avläser man också GMT. Mot GMT tar man sedan I NA ut himlakroppens
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merINNEHALL. ) o 4.3 4.1 4.2 4.2.1 +,J. Z +.J.J 4.4 4.5. .'t.\ ^
INNEHALL 4.1 4.2 4.2.1.'t.\ ^ 4.3 +,J. Z +.J.J 4.4 4.5 TID Allmänt Arstiderna Ekvinoktierna Polcirklarna Perihelium och aphelium Dygnsdefinitioner Siderisk tid Sant soldygn Medelsoltid Solens upp- och
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs mer4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Läs merArtikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer
Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer Ljus spelar en nyckelroll i människans liv, då vi uppfattar världen omkring oss till största delen med våra ögon. Då endast litet eller
Läs merSvensk bruksanvisning
2 Svensk bruksanvisning DITO PhotoProffs AB Skolvägen 10. 121 32 Enskededalen Tel: 08-720 03 23. Fax: 08-720 03 24 E-post: dito@dito.se. Web: www.dito.se POLARIS 2 BLIXTLJUSMÄTARE Översättning av bruksanvisningen
Läs merESA/ESOs övningsserie i astronomi
ESA/ESOs övningsserie i astronomi Astronomi är en lättillgänglig och visuell vetenskap vilket gör den idealisk i undervisningssyften. De senaste åren har NASA 1, ESA 2, Hubble Space Telescope och ESOs
Läs merObjektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)
Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp
Läs merögonen mot rymden Med POPULÄR Den Svenska tidskriften för astronomi och rymdfart snart är de här mörk materia som bränsle ett helt nytt slags stjärna
Astronomı POPULÄR Nummer 3 September 2008 Årgång 9 60 kronor Med ögonen mot rymden KIRUNAS rymdturister snart är de här mörk materia som bränsle ett helt nytt slags stjärna Solens nya innehåll Asplund
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merProjekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning
Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs mermer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic
mer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic PRESSENS BETYG Våra videokameror har testats av pressen och vunnit massvis med priser och utmärkelser. Inte minst tack vare vårt 3CCD-system som ger
Läs mer