Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre
|
|
- Emil Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 11, Bengt Edvardsson Innehåll: Galaxhopar Kosmologi, Universms ursprung, utveckling och utseende 4 stöd för en het Big Bang 1. Universums expansion 2. Den kosmiska mikrovågsbakgrunden 3. Mängderna av de lättaste grundämnena 4. De äldsta stjärnorna Universums geometri (form) Den mörka energin Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre Vår lokala galaxgrupp (sid. 229) Ca 60 medlemmar, varav Vintergatan är en, de flesta andra är dvärggalaxer. Andromedagalaxen (M 31) och Vintergatan är de största medlemmarna. Deras inbördes rörelser vsar att de komer att smälta samman om ca 6 miljarder år. Lokala gruppens diameter är omkring 9 miljoner ljusår, 3 Mpc. Andromedagalaxen med M 110 och M 32 Bild Stora och Lilla Magellanska molnen Bild 10.7 De två satellitgalaxerna LMC och SMC, nu på avstånd resp ljusår, är på väg att smälta samman med VG Virgohopen (sid. 230) Avstånd till dess centrum: ca 15 Mpc (~50 miljoner ljusår) Har ca 2000 medlemmar. Diameter ca 3Mpc ~10 miljoner ljusår
2 Oregelbunden med alla typer av galaxer från E till S och Irr Största (tyngsta) galaxen: M87 nära hopens centrum, en riktig kannibal Lokala gruppen faller in mot Virgohopen Comahopen (sid. 231) Avstånd ca 90 Mpc (~300 miljoner ljusår) Har ca medlemmar, kanske fler Regelbunden, d.v.s. består nästan enbart av E och S0-galaxer I centrum finns två jätteellipser, NGC 4874 och NGC 4889 (NGC= New General Catalogue). Dessa äter andra galaxer, därför så stora Superhopar Galaxhoparna grupperar sig och bildar superhopar med diametrar på uppemot 30 Mpc som i sin tur grupperar sig med andra. Universums struktur ser ut ungefär som en tvättsvamp med galaxhopar i väggarna mellan hålrummen Växelverkande och kolliderande galaxer (sid. 240) Gravitationell växelverkan mellan galaxer är vanlig och galaxkollisioner tros ge upphov till kraftig stjärnbildning. Därför att galaxerna är stora jämfört med avstånden mellan dem i galaxhopar så stör de varandra gravitationellt och kolliderar ofta Antennerna på avståndet 65 miljoner ljusår (Bild 10.25) The Cartwheel tros ha uppkommit genom en galaxkollision för 200 miljoner år sedan (Bild 10.8). Ringen med stjärnbildning rör sig utåt, ungefär som ringar på vattnet när man kastar i en sten. Kosmologi är studiet av Universums uppkomst, beståndsdelar och historia (sid. 243) Den kosmologiska principen: Universum är homogent på stora skalor och ser likadant ut för alla observatörer: Det ser likadant ut om vi tittar i olika riktningar. Ett naturligt grundantagande så länge vi inte ser bevis för motsatsen. Det är en grundbult i kosmologin att samma fysik gäller överallt eftersom vi ser samma processer vart än vi tittar Universums skapelse kallas Big Bang (ursprungligen ett öknamn) och skedde för ca 13,7 miljarder år sedan, år
3 Innebär att universum, dvs rummet, tiden och all materia/energi, utvecklades från en s.k. singularitet, en punkt med oändlig densitet. Einstein skulle säga: En singularitet är en oändligt krökt fyrdimensionell rumtidstruktur Universum har ändlig ålder Vi kan inte bevisa Big Bang-teorin och det är nyttigt att det finns astronomer som försöker motbevisa den. Trots att den har mycket bättre förklaringskraft än alternativen så kan den kanske en gång ersättas av något bättre fast det nu verkar osannolikt. Teorin utvecklas dock med tiden, detaljer ändras och betoningen flyttas mellan olika processer. Vetenskapen ska av princip välja den enklaste förklaringen med minst antal nya antaganden Fyra viktiga stöd för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang 1. Universum expanderar (sid. 244) Upptäcktes av Edwin Hubble och andra på 1920talet 2. Den kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG (sid. 256). Upptäcktes av Penzias & Wilson 1967, de fick sedermera nobelpriset 3. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten (2He4) i universum var 24% (massandel, sid. 261). Mängderna av D (1H2), helium 3 (2He 3 ), tillsammans ca 0,01% och litium 7 (3 Li 7 ), ca 1 atom på väteatomer, i de äldsta objekt vi känner stämmer också väl med vad en enkel termodynamisk modell av Big Bang ger 4. Olika kosmokronometrar ger universums ålder till miljarder år med en viss osäkerhet (sid. 264). Inga kända stjärnor t ex är äldre än Big Bang Astronomiska avståndsskalan II (sid 47, 174, 222) 1. Tidigare har det handlat om parallaxmetoden (ut till några hundra pc) 2. Från vad man lärt sig av stjärnor som vi känner avståndet till från parallaxmetoden har man lärt sig tolka stjärnspektra så att man direkt
4 från spektrum kan bestämma absolutmagnituden Mv. (med olika god noggrannhet för olika stjärnor) 3. Cepheid-variabler och RR Lyrae-stjärnors variationsperioder avslöjar stjärnornas absolutmagnituder Mv, sid Tully-Fisher-metoden (Bild 10.2) för spiralgalaxer: Galaxens massa relaterar till dess absolutmagnitud Mv, sedan används avståndsformeln. Massan bestäms ur bredden av neutrala vätgasens 21-cm linje som blir bredare ju snabbare galaxen roterar. Rotationshastigheten ökar i sin tur med massan, sid Supernovor typ Ia (exploderande vita dvärgar). Dessa är mycket ljusstarka och lika varandra. Man kan ur ljuskurvan bestämma deras absolutmagnituder, Mv, med ca 10% noggrannhet. De är därför utmärkta standardljuskällor ut till mycket stora avstånd, sid 174 Ur mätningar av apparenta magnituden kan sedan avståndet bestämmas med hjälp av avståndsformeln (sid 47) Hubbles lag Inte alltför närbelägna galaxers och galaxhopars spektra är förskjutna mot längre (rödare) våglängder efter som rymden växer mellan dem, liknar dopplereffekten men är inte samma sak. Fotonerna sträcks ut när Universum expanderar Gäller alltså inte för lokala gruppen eller närbelägna galaxhopar, bara på stora ( kosmologiska ) avstånd För att mäta en galax rödförskjutning observerar man dess spektrum. Detta jämför man med spektrum av en gasemmisionslampa som ger emissionslinjer med kända våglängder observerad med samma spektrograf. Om jämförelsen visar att galaxens spektrum (alla spektrallinjer) är förskjutna åt det röda hållet väljer man en linje, t ex H(beta) med laboratorievåglängden λo 486,1 nm och ser vid vilken våglängd galaxens H(beta) hamnar i lampans spektrum, t ex λ 530,0 nm Den kosmologiska rödförskjutningen, z, definieras som: z=(λ-λo)/λo λo= vilovåglängden (=labvåglängden), λ= observerade våglängden z=(600,0-486,1)/486,1 = 0,083
5 Radialhastigheten, v, definieras: v=c z där v uttrycks i km/s, c= ljushastigheten= km/s. I detta exempel blir det ca km/s (För stora avstånd och hastigheter måste man göra en relativistisk korrektion enligt Einstein, men man talar sällan om hastigheter eftersom det inte är en hastighet i rummet utan använder z) Spektrum av galaxer i avlägsna hopar. Både emissionslinjer och kontinuum är rödförskjutna. (För principen se bild 11.3 och sid 245) Hubbles lag, bild 11.2: Edwin Hubble mätte både avstånd och hastigheter för många galaxer, och har fått ge namn åt den s k Hubbleparametern (eller Hubblekonstanten) Ho v = Ho r r= avståndet (Mpc), Ho= Hubble-parametern (km/s/mpc). Ur de två senaste ekvationerna fås då avståndet: r = v/ho = c z/ho Universum tycks alltså expandera. Vad händer om vi går bakåt i tiden? Allt måste ha varit på samma ställe vid en tidpunkt som vi kallar Big Bang. Det är egentligen ett öknamn myntat av Fred Hoyle som inte trodde på idén utan föredrog ett statiskt Universum som alltid sett lika dant ut 1. Första stödet: Universums expansion (sid. 244) OBS! Det är rymden (rummet) mellan galaxhoparna som expanderar. Galaxerna och galaxhoparna blir INTE större! Den påverkar heller inte stjärnorna i Vintergatan Objekten inom galaxer och galaxer i galaxhopar motverkar lokalt universums expansion (Hubbleflödet) genom sin inbördes gravitationella attraktion och har individuella inbördes rörelser runt hopens masscentrum Är vi i universums centrum? Jämför vår galax och några avlägsna galaxhopar, långt tillbaka i tiden (Bild 11.4 övre del) och en tid senare (Bild 11.4 nedre del)
6 Slutsats? Alla observatörer i de olika hoparna upplever att alla andra avlägsnar sig... Dvs vi kan inte definiera något centrum! (Man kan tänka sig processen som om galaxhoparna vore russinen i en jäsande deg där ingen ser något slut åt något håll) Tre mätbara storheter: Ho, qo, Ωo (sid. 244, 249) bokens siffror litet gamla Ho: Hubbleparametern anger universums expansionshastighet i km/s/mpcn (index noll anger det värde vi mäter idag) Mätningarna tyder på att Ho= 67,3 kms-1mpc-1 (±1,2), dvs en galaxhop som ligger 100 Mpc bort tycks avlägsna sig med ca kms-1. För detaljer se Universums geometri och dess framtida öde ( klassiskt, dvs om Λ= 0) Universums tre möjliga geometrier enligt Friedmanns standardmodeller (Tabell 11.1 sid. 249) Tre standardgeometrier för rummet (sid. 250) Bild 11.5 (2-dimensionella analogier till 3-dimensionella rum. Vi måste här tänka oss som om vi bara förstod 2 dimensioner, framåt-bakåt och vänster-höger och kunde inte tänka oss uppåt-neråt. Om vi då gick på bollens yta vore det obegripligt att universum vore ändligt men ändå obegränsat. P s s kan vårt 3-dimensionella universum kröka sig i en för oss omärklig 4-dimensionell rums-tid) Tre observationer av mikrovågbakgrundsstrålningen (Bild 11.13) Kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen är termisk, den visar ett nästan perfekt svartkroppsspektrum med en temperatur av 2,73 K men har mycket små avvikelser från jämnhet, ca 1 del på Den släpptes loss ca år efter Big Bang när universum var omkring 3000 K varmt och blev genomskinligt för ljus. Det då röda ljusets fotoner har sedan dess varit på väg genom Universum och sträckts ut till för ögat osynliga mikrovågsvåglängder (mm) av rummets expansion Ω o:
7 De mycket små avvikelsernas storlekar (vinkel på himlen) visar att Ωo är väldigt nära 1.01±0.02 och alltså att rymden är platt och inte krökt. Universums geometri, Ωo, beror på hur mycket materia och energi det innehåller. Densitetsparametern definieras: Ωo = ρmedel/ρkritisk och anger medeldensiteten i universum i förhållande till den kritiska. Anger universums framtida öde. 1) Ωo< 1: Evig expansion 2) Ωo= 1: Marginell (asymptotisk) expansion (expansionshastigheten når värdet noll då tiden når oändligheten). 3) Ωo> 1: Expansionen vänds till kontraktion. Leder till en s.k. Big Crunch. Uppmätt värde idag alltså: Ωo= 1.02±0.02 (osäkerheten är alltså 2%) och vi finner alltså att universum är platt Tre mätbara storheter: Ho, qo, Ωo (sid. 244, 249) (Deras värden varierar litet hela tiden när nya mätningar vägs in. Du hittar säkert litet olika data om du letar på olika platser) qo: Decelerationsparametern mäter den eventuella ändringen av universums expansion, d.v.s. hur Ho ändrar sig med tiden. Dess värde avgör universums framtida öde Universums mörka energi (sid. 253) (approximativa siffror) Den totala materiedensiteten (främst mörk materia) i universum mäts till ρm= kgm-3 Den kritiska densiteten har värdet ρkritisk= kgm -3 (om Ho= 67 kms- 1Mpc-1) Detta ger densitetsparametern för materien Ωmateria= 0,31 (varav den vanliga materien som vi, planeter, stjärnor, gas och stoft består av, baryoner, bara har Ωbaryon =0,049) D v s materia, inklusive mörk materia och strålning utgör endast knappt 1/3 av den totala energimängden i universum. Vad består resten av? Detta har skapat begreppet:
8 Mörk energi, något som motverkar gravitationen och blåser upp Universum Den totala densitetsparametern blir då: Ωo= Ωmateria+ΩΛ. Vad innebär ΩΛ fysikaliskt? Begreppet vakuumenergi har införts. Det vi kallar vakuum innehåller energi... Accelererande universum (sid. 254) Nya avståndsmätningar m.h.a. supernovor av typ Ia antyder att galaxerna är mer avlägsna än man tidigare trott. Universums expansionshastighet är då högre idag än den var tidigare och vi tycks leva i ett accelererande (platt) universum. Mätningar tyder på att: Ωmateria= 0,31, Ωo= 1,00 och följaktligen ΩΛ= 0,69 Ur dessa värden kan ett nytt qo beräknas och det blir negativt: qo= -0,54 vilket innebär ett (platt) universum som fortsätter att expandera fortare och fortare Universums utveckling med tiden Bild Universums beståndsdelar i jämna siffror Ca 75% mörk energi Ca 25% materia, varav - Ca 5% vanlig = stjärnor, gas & strålning Och resten, ca 20%, mörk materia Fyra viktiga stöd för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang 1. Universum expanderar (sid. 244) 2. Den kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG (sid. 256) 3. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten (2He4) i universum var 24% (sid. 261)
9 4. Olika kosmokronometrar ger universums ålder till miljarder år (sid. 264). Inga kända stjärnor är äldre än Big Bang 2. Andra stödet: Kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen (sid. 256) Om man går bakåt i tiden måste materia och strålning varit mer sammanpackade, d.v.s. tätare Vid en given tidpunkt var materia och strålning oändligt tätt sammanpackade. Detta gällde vid tiden för Big Bang d.v.s. för ca 13,7 miljarder år sedan Detta tillstånd kallas en singularitet och det kan dagens fysik inte hantera, men efter efter tiden bara s kan man börja använda en del fysik I naturen (termodynamik) finns ett samband mellan: temperatur (T), energi (E), volym, densitet (täthet) (ρ). När Universum expanderar kallnar det Tiden för rekombinationen När strålningstemperaturen var högre än 3000 K var universum mest joniserat. Sedan blev universum neutralt. Ett joniserat universum har mycket stark kontinuerlig absorption och är därför ogenomskinligt. Men ett neutralt universum (H & He) absorberar bara i några absorptionslinjer och är därför nästan helt genomskinligt Vid rekombinationen gällde: t år efter Big Bang. z 1100 (rödförskjutningen) Denna strålning borde finnas som en rest idag. Den borde vara isotrop, d.v.s. nå oss från alla riktningar på himlen. Den förutsades Däremot har strålningstemperaturen minskat eftersom universum expanderat: Sedan rekombinationen har universum vuxit 1100 gånger K / 1100 = 2,73 K, mikrovågsbakgrundens svartkroppstemperatur idag Strålningen kallas den kosmiska mikrovågbakgrundsstrålningen. Observerades av Penzias och Wilson 1965 (Nobelpris 1967) För att strukturer som galaxer och galaxhopar ska kunna bildas måste den kosmiska bakgrundstrålningen visa (en liten) temperaturvariation= densitetsvariation
10 Denna påvisades av COBE-satelliten (Cosmic Background Explorer) 1991 Temperaturfluktuationerna var av storleksordningen en hundratusendels grad! Nya stöd för att vi lever i ett platt universum har erhållits med hjälp av ballongexperiment (BOOMERANG och MAXIMA), Bild Resultaten bekräftades av satelliten WMAP (2002), senast Planck (2013). Fyra viktiga stöd för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang 1. Universum expanderar (sid. 244). 2. Den kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG (sid. 256). 3. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten (2He4) i universum var 24% (sid. 261) 4. Olika kosmokronometrar ger universums ålder till miljarder år (sid. 264). 3. Tredje stödet: Hur bildades helium (2He4 )? (sid. 261) Innan helium kan bildas måste protoner (p) och neutroner (n) bildas av kvarkar i den svalnande ursoppan. Därefter bildas de lättaste grundämnena, vanligt väte = p (+ 1 elektron): Deuterium (1H2 alt. D) (1 proton + 1 neutron) Tritium (1H3 alt. T) (1 proton+ 2 neutroner. Sönderfaller) 2He3 (helium-3) (2 protoner+ 1 neutron) 2He4 (helium) (2 protoner+ 2 neutroner) 3Li7 (litium) (3 protoner+ 4 neutroner) mycket små mängder Temperatur 109 K, tid 200 sek efter Big Bang Hur mycket helium (2He4 ) bildades? (sid. 262)
11 Om nukleosyntesen är fullständig och alla neutroner används fås massandelen helium till ungefär 24% helium (resten väte) Observationer av blå kompakta galaxer (de kemiskt mest outvecklade) ger som lägst 24-25%. Man finner också förväntade mängder av D och helium-3 I de äldsta stjärnorna innehåller ca 1 litiumatom för varje väteatomer vilket är litet mindre än vad Big Bangmodellen ger. Nu verkar detta kunna förstås som att stjärnor förstör litet litium över sin livstid. Li är ett mycket temperaturkänsligt grundämne och litet omblandning av ytmaterial till hetare lager (ca 2,5 milj K) stjärnor kan lätt förstöra litium: Li + p => He + He Fyra viktiga stöd för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang 1. Universum expanderar (sid. 244). 2. Den kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG (sid. 256). 3. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten (2He4) i universum var 24% (sid. 261). 4. De äldsta stjärnorna miljarder år (sid. 264). 4. Fjärde stödet: De äldsta stjärnorna Kosmokronologi (sid. 264) Bl a radioaktiva mätningar på radioaktiva tunga atomer, uran och torium, (liknande kol-14-metoden) i de äldsta stjärnorna tyder på att de äldsta atomerna kom till för ca miljarder år sedan Astrofysikaliska tidsbestämningar (Bild 11.17) 1. Teoretiska datorberäknade färg-magnituddiagram (vid 12, 14, 16 och 18 miljarder år) och jämförelser med stjärnor i klotformiga stjärnhopar och de äldsta jättestjärnorna (med mycket små mängder metaller) 2. Visar att de har åldrar på ca miljarder år. Vi hittar inga stjärnor eller vita dvärgar som är äldre än 14 miljarder år inom osäkerheterna
Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum
Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi Upplä Upplägg Storskalig struktur Galaxgrupper Filament och galaxhopar och tomrum Aktiva galaxkä galaxkärnor Kvasarer, Kvasarer, blazarer, blazarer,
Läs merKosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Läs merKosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merIntroduktion till Kosmologi
Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins
Läs merUpplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum
Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi
Läs merMörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri
Läs merKosmologi efter elektrosvagt symmetribrott
Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merEtt expanderande universum Ulf Torkelsson
Kosmologins postulat Föreläsning 25/5 Ett expanderande universum Ulf Torkelsson När man bygger upp en kosmologisk modell antar man att universum är homogent, det vill säga att det ser likadant ut överallt,
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merKosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Läs merBig bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper
Föreläsning 2/4 Big bang Ulf Torkelsson 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper Oberoende av i vilken riktning på himlen vi tittar, så ser universum i stort sett likadant ut. Det tycks
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs merDessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats
Den kosmiska bakgrundsstrålningen 1965 upptäckte Arno Penzias och Robert Wilson den s.k. kosmiska bakgrundsstrålningen. Denna hade redan 1948 förutsagts av Gamow som ett bevis för att universum tidigare
Läs merUniversums uppkomst: Big Bang teorin
Universums uppkomst: Big Bang teorin Universum expanderar (Hubbles lag) Kosmisk bakgrundsstrålning Fördelningen av grundämnen Några kosmologiska frågor 1. Har universum alltid expanderat som idag eller
Läs merKosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.
Kosmologi Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum. Kosmogoni (grek. kosmogoni a världens skapelse, av kosmos och grek. goni
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merSett i ett lite större perspektiv
Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin
Läs merPartikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad
Partikelfysik och det Tidiga Universum Jens Fjelstad 2010 05 10 Universum Expanderar Hubbles Lag: v = H 0 D D avståndet mellan två punkter i universum v den relativa hastigheten mellan punkterna H 0 (70km/s)/Mpc
Läs mer1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.
Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,
Läs merKosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges
Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder
Läs merAbsolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox
Från Einstein till Hubble den moderna kosmologins framväxt Newtons universum Absolut tid och rum Rätvinklig (euklidisk) k) geometri Statiskt Oändligt Problem Olbers paradox von Seeligers paradox Olbers
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merFrån Universums utveckling
Modern Kosmologi Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universums utveckling Den kosmologiska standardmodellen Universum är homogent och isotropt. Robertson-Walker metrik Einsteins gravitationsteori I
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merVi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.
6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merVanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%
Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merVARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merBig Bang. Oskar Sandberg mars 2009
Big Bang Oskar Sandberg 31455 3 mars 2009 1 Innehåll 1 Inledning 2 2 Big Bang-teorins uppkomst 2 2.1 Ett ändligt universum?.............................. 2 2.2 Universums expansion, Hubbles lag.......................
Läs merFrån Big Bang till universums acceleration
Från Big Bang till universums acceleration Rahman Amanullah Forskare vid Oskar Klein Center, Stockholms universitet http://okc.albanova.se/blog/ Hur vet vi att det vi vet är sant? Lånad av Per-Olof Hulth
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 4,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 4, 2014-09-10 Bengt Edvardsson Innehåll: Uppkomsten av atomspektra i gaser (sid. 133-136) Bild 5.5 (uppdaterad utdelad 8/9) visar schematiskt de olika processer
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merUniversums historia och fram1d
Universums historia och fram1d Peter Johansson Ins1tu1onen för Fysik Helsingfors Universitet Helsingfors Arbis Helsingfors, 26.02.2013 1. Kosmologin som vetenskap. En kort historik över hur vår världsbild
Läs merUniversum. en symfoni i skönhet och elegans
Universum en symfoni i skönhet och elegans Claes Uggla Hubble deep field Vibrationer i universum en symfoni i tre satser 1:a satsen: Vibrationer/strukturer i den kosmiska bakgrundsstrålningen. 2:a satsen:
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, Galaxer, kapitel 10. Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, 2014-10-20 Bengt Edvardsson Innehåll: Galaxer Klassifikation Egenskaper hos olika galaxklasser Aktiva galaxer Kvasarer Blazarer Seyfertgalaxer Radigalaxer En
Läs merCO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan
Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk
Läs merBig Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet
Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet Genom alla tider har människor intresserats sig för universums och materiens uppbyggnad
Läs merEn rundvandring i rymden
En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merDel 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm
! Åke Hedberg Del 1 Introduktion till ett nytt Naturvetenskapligt Paradigm introduktionen till 2000-talets nya fysikaliska världsbild och kosmologi handlar om hur materien och vårt Universum egentligen
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs merIntroduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.
Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,
Läs merNobelpriset i fysik 2006
P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Nobelpriset i fysik 2006 Nobelpriset i fysik 2006 tilldelas John C. Mather och George F. Smoot för deras upptäckt av den kosmiska bakgrundsstrålningens
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra
Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra Upplägg Svartkroppsstrålning Atomer Spektra Dopplereffekt Labintroduktion Svartkroppsstrålning I Alla föremf remål l sänder s ut elektromagnetisk
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, 2014-10-13 Bengt Edvardsson Innehåll: Vintegatan Utseende Delar Rörelser, gas Rörelser, stjärnor Det kosmiska kretsloppet Mörk material Vår galax, Vintergatan
Läs merCO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.
Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad rnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk materia
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merScience Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik
Läs merVarifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs merPartikelfysik och Kosmologi
Partikelfysik Partikelfysik och Kosmologi Materiepartiklar (spinn = ½ ): kvarkar och leptoner Leptoner ν e e Laddning massa leptontal ingen < 3 ev/c 2 L e = + 1-1 511 kev/c 2 L e = + 1 upp ner Kvarkar
Läs merBig Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet
Big Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet Genom alla tider har människor intresserats sig för universums och materiens uppbyggnad + kanske ett
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merStjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson
1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs merDopplereffekten. Öppna stjärnhopar. Alla har vi erfarit, att ljudsignalen från ett utryckningsfordon
33 Dopplereffekten Alla har vi erfarit, att ljudsignalen från ett utryckningsfordon ändrar ton, dvs. frekvens, då det passerar förbi oss. Källan utsänder vågor med en konstant frekvens. Om källan närmar
Läs merFrån nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död
Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen
Läs merCYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, 2012. Innehåll. < http://www.astronomi-oas.nu/ > Medlemsblad för
CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 1, 2012 Innehåll Bok- och länktips! 1 ÖAS webbplats < http://www.astronomi-oas.nu/ > ÖAS tackar alla medlemmar som valt att bli e-medlemmar
Läs merLösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Läs merAllt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas
Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,
Läs merSträngar och extra dimensioner
Strängar och extra dimensioner Världens vackraste ekvation? Rummet, rymden, är arenan där allt i universum utspelar sig. Tiden ger rörelse och dynamik. Av materia är vi alla uppbyggda. Men hur hänger allt
Läs merStjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan
Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merMiniräknare, formelsamling
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik B Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-29 Tid: 9.00-15.00 Kod:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen i Fysik
Läs merInnehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merHögenergiastrofysik och kosmologi Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor
1 Högenergiastrofysik Föreläsning 13/11 Högenergiastrofysik och kosmologi Ulf Torkelsson Högenergiastrofysik handlar främst om att observera kosmisk röntgen- och gamma-strålning. Plasmor, joniserade gaser,
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merKvasarer och aktiva galaxer
Kvasarer och aktiva galaxer Radioastronomins födelse: 1931 - Grote Reber (1911 2002) Karl Guthe Jansky (1905 1950) Reber Radio Telescope in Wheaton, Illinois, 1937 Upptäckten av kvasarer Radioemission
Läs merUpptäckten av gravitationsvågor
Upptäckten av gravitationsvågor Peter Johansson Institutionen för Fysik Helsingfors Universitet Fysikersamfundet i Finland - Årsmöte Helsingfors, 16.03.2016 Gravitationsvågor som ett fenomen förutspåddes
Läs merSupersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Läs merTid Onsdag den 21 januari 2015, kl Plats Pingstkyrkan, Lasarettsgatan 11 A, Örnsköldsvik. Avgift 50 kr. Åhörare 122.
2015-01-21 1 (19) Tid Onsdag den 21 januari 2015, kl 13.00 15.00. Plats Pingstkyrkan, Lasarettsgatan 11 A, Örnsköldsvik. Avgift 50 kr. Åhörare 122. Disputerade 1973 i astronomi i Uppsala med en avhandling
Läs meröverhanden och protoner och neutroner skulle bildas. Dessa partiklar bildade tillsammans olika kärnor i grundämnen, främst väte, tungt väte och
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och gud sade: Varde ljus ; och det blev ljus. Och Gud såg att ljuset
Läs merRörelsemängd och energi
Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )
Läs merLHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merIntroduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)
Institutionen för astronomi VT-13 Allmänt Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001) VT-13 Kursbeskrivning Kursen Introduktion till galaxer och kosmologi har målet att du som student ska få en introduktion
Läs merStjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson
Föreläsning 22/4 Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson 1 Observationer av stjärnhopar I allmänhet är det svårt att säga något om stjärnutvecklingen direkt från observationer av stjärnor i vår
Läs merTomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs mer101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915)
101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915) Filosoficirkeln, Lund, 7 mars 2017 Bengt EY Svensson https://www.ligo.caltech.edu/video/ligo20160211v2
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 3,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 3, 2014-09-08 Bengt Edvardsson Innehåll: Avstånd och ljusstyrkor Hur mäter man avstånd i universum? Till grund för vår kunskap om avstånd i Universum ligger vanliga
Läs merVår galax, Vintergatan
Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels
Läs merSupersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Läs merUppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1
Uppgift 1 Uppgift 2 Det första målet är att beräkna vinkeldiametern på ringen, det vill säga ringens apparenta diameter sedd från jorden i bågsekunder. Detta är vinkel a. De relativa positionerna för stjärnorna
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merDopplereffekt och lite historia
Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia
Läs mer