Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N."

Transkript

1 Ugglans NO Fysik - Mekanik Mekanik är en av fysikens äldsta vetenskaper. Den handlar om rörelse och jämvikt och vad som händer när föremål utsätts för krafter. Kunskap om mekanik är nödvändig och grundläggande vid all form av konstruktion t.ex. vid uppförande av byggnader, tillverkning av maskiner och verktyg m.m. 1. Kraft Kraft är något som sätter föremål i rörelse, ändrar riktning på föremålets rörelse eller förändrar dess hastighet. Kraft kan också ändra form på ett föremål. Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N. En kraft som påverkar alla föremål på jorden är tyngdkraften. (Tyngdkraft kallas också gravitation eller dragningskraft.) Tyngdkraften är alltid riktad mot planetens mitt (jorden i vårt fall) och storleken på kraften beror på föremålets massa och avståndet till planetens mitt. På jorden är tyngdkraften lite lägre på höga berg. Dock skiljer det högsta och längsta uppmätta värdet på tyngdkraften mindre än 1 procent. För att räkna ut ett föremåls tyngd behöver man veta dess massa och hur stor tyngdkraftens påverkan är på planeten. (tyngdkraft = gravitation). På jorden är den så kallade "gravitationskonstant" (9,82 m/s²). För enkelhetens skull avrundas det i denna text till 10 m/s².

2 För att nu räkna ut tyngden tar man föremålets massa och multiplicerar det med jordens gravitationskontant, d.v.s 10. Det är skillnad på massa, vikt och tyngd. Massa och vikt är samma sak. Massa är det begrepp som används inom vetenskapen och vikt är ett mer vardagligt ord. Ett föremåls tyngd är något som beror på vikten och tyngdkraften. Massa och vikt mäts i kilo. Tyngd mäts i newton. Krafter kan mätas med en dynamometer. En dynamometer är en våg som tar hänsyn till tyngdkraften. Planeter har olika tyngdkraft eftersom de har olika massa. Därför skulle dynamometern (vid mätning av samma föremål) visa något helt annat på månen, Mars eller Jupiter. En vanlig badrumsvåg mäter tyngd och inte massa. Skulle du använda en badrumsvåg på månen skulle du "väga" betydligt mindre. På en större himlakropp än jorden skulle du "väga" mer. Att rita kraftpilar. (vektorer) En kraft består alltid av storlek och riktning. Jordens tyngdkraft är alltid riktad mot jordens mitt. Krafter som skapas av dina muskler, motorer eller annat kan ha alla möjliga riktningar. Färgbilden visar en man som puttar på en bil. Den tecknade bilden visar hur motsvarande krafter ritas i fysiken. Pilens längd visar på storleken på kraften. Den punkt där pilen startar kallas angreppspunkt. (På denna bild är inte alla krafter utritade t.ex. friktion och tyngdkraft. Det kommer senare.)

3 Ett föremål kan påverkas av flera krafter samtidigt. Här har det dykt upp en sabotör som puttar "bilen" åt fel håll. När flera krafter påverkar ett föremål kan de förstärka varandra eller motverka varandra. Då är det intressant att räkna ut vilken som den sammanlagda kraften. I detta fall när krafterna är helt motriktade så tar du den stora kraften minus den lilla kraften. Resultatet blir: En pil som är resultatet av att du har adderat flera ursprungliga kraftpilar kallas resultant. Du ber din vän ställa sig på rätt sida av bilen så att ni hjälps åt. Kraftpilarna adderas. Resultanten blir 500 N med riktning rakt åt vänster.

4 Till slut ett tredje exempel som är lite mer komplicerat. En kraft är riktad åt vänster och den andra rakt upp. De har samma angreppspunkt. 1. Lägg ihop pilarna genom att flytta den ena till änden på den andra. Det kan du göra på två sätt i detta exempel. 2. Dra en linje från angreppspunkten på första pilen till änden på den andra pilen.

5 3. Den senaste ritade pilen är resultanten. För att få ut storleken kan du mäta den eller räkna ut den med Pythagoras sats. Det går också bra att dela upp en resultant i flera kraftpilar om det skulle behövas. Om två personer skulle putta på ett föremål med lika stor kraft mot varandra skulle resultanten (den totala påverkan på föremålet) bli noll. Föremålet skulle vara stilla. En kraft har alltid en storlek och en riktning. Friktionskraft. Friktion uppstår så fort två ytor dras/släpas mot varandra. Friktion beror på att ytorna aldrig är helt släta. Förstorar du ett föremåls yta kommer du upptäcka att ytan är ojämn. Dessa ojämnheter gör att föremålen hakar i varandra och orsakar ett motstånd. Detta motstånd kallas friktionskraft eller bara friktion och måste övervinnas för att föremålen ska kunna flyttas. Luftmotstånd är en form av friktion. När luftens molekyler krockar med ett föremål i rörelse bromsas det in. Det är bra för fallskärmshoppare och dåligt för de som inte gillar att cykla i motvind. Ibland verkar friktionskraften utan att det syns. Om du drar ett föremål behöver du ibland ta i lite extra innan föremålet börjar röra sig. Sedan går det lite lättare att dra. Den kraften du måste använda innan föremålet börjar röra sig motsvarar friktionskraften.

6 F N = Normalkraften (läs om nedan) F mg = Tyngdkraften (massan gånger 10) Friktion är nödvändigt för att du ska kunna gå på ett underlag. Utan någon form av friktion skulle du ögonblickligen halka omkull. Friktion mot underlaget behövs för att bilar och tåg överhuvudtaget ska kunna röra sig. Ibland behöver friktionen minskas t.ex. maskiner behöver smörjas och skidor behöver vallas. Bromsar i bilen är ett exempel på nödvändig friktion. Gravitationskraft Alla föremål med en massa har också en gravitation (tyngdkraft). Den kraft som föremål påverkar varandra med kallas gravitationskraft. Ju större massa desto större gravitationskraft. För att ett föremåls gravitationskraft ska märkas måste föremålet väga lika mycket som en himlakropp. Kometen, som Philae landade på är ungefär 3 * 5 km. Den har en tyngdkraft som är gånger mindre än jordens. Ett föremål har tyngden 1000 N på jorden har en motsvarande tyngd på 0,01 N på kometen. En bil har en gravitationskraft men det är så liten så att den inte är mätbar. Motkraft Föremål på jorden påverkas alltid av tyngdkraften som är riktad nedåt. Men om ett föremål ligger stilla så måste de krafter som påverkar föremålet ta ut varandra enligt ovanstående resonemang med lådorna. Den mystiska kraften som gör att all världens föremål inte fortsätta falla till jordens mitt kallas motkraft eller normalkraft och den är lika stor som tyngdkraften om föremålet ligger stilla.

7 Dessa fina telefoner har en tyngdkraft som verkar mot jordens mitt. Eftersom de ligger stilla på bordet påverkar bordet mobiler med en lika stor motkraft. Om du tappar din mobil när du är ute och promenerar på en rymdstation kommer den att fortsätta sin färd i samma riktning och hastighet i all oändlighet. Detta beror på att det inte finns någon friktion eller något luftmotstånd. Mobilens rörelse kallas likformig. Om den flygande mobilen skulle komma i närheten av en himlakropp skulle det dock påverkas av dess gravitation. Tyngdpunkt och stödyta. Om ett föremåls massa skulle kunna samlas i en punkt så skulle det motsvara tyngdpunkten. Tyngdpunkten kan finnas inuti föremålet t.ex. en boll, kub. I andra exempel finns tyngdpunkten utanför själva föremålet t.ex. i en ring. Stödyta är den yta (area) som ett föremål har mot underlaget det vill säga det röda på bilderna. Lodlinje är den kortaste sträckan mellan tyngdpunkten och stödytan. På bilden nedan är de röda legobitarna stödytan.

8 Men, stödyta är inte bara den yta som föremålet står på utan även ytan som är mellan stödpunkterna. På bilden nedan är stödytan allt som är innanför de fyra benen. Tyngdpunkten hamnar på olika ställen beroende på formen. För att ett föremål ska vara så stabilt som möjligt ska stödytan vara stor och tyngdpunkten låg. På översta bilden är det den tredje figuren från vänster som är den stabilaste. Om tyngdpunkten hamnar utanför stödytan så välter föremålet. 2. Rörelse Hastighet och fart är två begrepp som används för att beskriva storleken på rörelser. Skillnaden mellan dessa är att fart beskriver hur fort något förflyttar sig medan hastighet beskriver hur fort ett föremål förflyttar sig samt vilken riktning ett föremål har. I detta kapitel görs ingen skillnad på begreppen fart och hastighet. De används på liknande sätt. Fysiken delar upp rörelse i två olika typer, likformig och olikformig rörelse. Likformad rörelse är en rörelse i konstant hastighet. Det innebär att hastigheten är lika stor hela tiden. Exempel på likformig hastighet kan var en hiss som åker mellan våningar, en bil med farthållare eller en satellit i omloppsbana. Att föremål, på jorden, har en likformig hastighet långa sträckor är ovanligt eftersom det alltid finns saker som påverkar hastigheten. Olikformad rörelse är en rörelse som förändras. Att cykla till skolan är en olikformad rörelse eftersom du har medvind, motvind, uppförsbacke och nedförsbacke. Hastigheten varierar, helt enkelt. Räkna på hastigheter - medelhastighet

9 Hastighet är hur fort något förflyttar sig. För att räkna ut hastigheten behöver man veta hur lång sträcka föremålet förflyttar sig samt hur lång tid det tar. Det du räknar ut då är medelhastigheten. Sambandet mellan sträcka, hastighet och tid finns i nedanstående triangel. Känner du till två av dessa kan du alltid räkna ut den tredje. Om du håller tummen för det du vill räkna ut så ser du hur du ska räkna. För att räkna ut en sträcka (Håll tummen för s) så ska du ta hastighet multiplicerat med tiden. För att räkna ut hastighet (håll tummen för v) så ska du ta sträckan dividerat med tiden. För att räkna ut tiden (håll tummen för t) ska du ta sträckan dividerat med hastigheten. Medelhastighet kan ha olika enhet. SI-enheten är m/s men även km/h och knop är vanliga. Det gäller att vara observant på vilka enhet du använder i beräkningarna för att det ska bli rätt enhet i svaret. Tips: Att räkna med formler kan vara klurigt. Man glömmer lätt hur formeln ser ut. Då kan du titta på enheterna istället. Sambandet mellan sträcka, fart och tid kan du lista ut genom att tänka på att enheten för fart är km/h alltså sträcka dividerat på tid. Samma resonemang gäller densitet och andra formler. Om man inte kommer ihåg vad som står överst i triangeln så kanske du kommer ihåg hur enheten ser ut. Acceleration och retardation. Två slags olikformade rörelser är acceleration och retardation. Vid acceleration ökar farten hela tiden (konstant) och vid retardation bromsar föremålet in hela tiden. Acceleration och retardation är varandras motsatser. Enheten är m/s 2. En form av acceleration som beror på tyngdkraften är fritt fall. Denna acceleration kallas tyngdaccelerationen. Tyngdacceleration kan också förkortas till: 1 g. Medelvärdet på jorden är 9,82 m/s 2 men för enkelhetens skull avrundas det till 10 m/s 2. Det innebär att ett föremål (i vakuum) skulle öka sin hastighet med 10 m/s varje sekund.

10 När ett föremål faller fritt så ökar det hastigheten snabbt. Med denna tabell ser du hur långt ett föremål faller i fritt fall. Starthastighet Sluthastighet Medelhastighet Fallsträcka Total fallsträcka Sekund 1 0 m/s 10 m/s 5 m/s 5 m 5 m Sekund 2 10 m/s 20 m/s 15 m/s 15 m 5+15=20 m Sekund 3 20 m/s 30 m/s 25 m/s 25 m =45 m Förklaring första raden: I starten av den första sekunden är hastigheten noll. I slutet av den första sekunden är hastigheten 10 m/s. Medelhastigheten blir (0+10)/2 = 5 m/s. Om ett föremål faller i hastigheten 5 m/s i en sekund färdas föremålet 5 m. Med detta resonemang kan du räkna ut hur långt föremålet faller varje sekund. För att sedan veta hur långt det faller sammanlagt är det bara att addera fallsträckorna. I verkligheten kommer föremålet inte kunna falla hur snabbt som helst. Föremålet krockar med luftens molekyler och bromsas in. Luftmotståndets storlek beror på föremålets form. En fjäder eller en fallskärmshoppare faller långsammare än ett bowlingklot. Den maximala hastigheten vid fritt fall, för ett föremål, kallas gränshastighet. En fallskärmshoppare har gränshastigheten 6-7 m/s (25 km/h). Glömmer personen att fälla ut fallskärmen är gränshastigheten ungefär m/s (ungefär 200 km/h). Föremålets form påverkar fallhastigheten, inte föremålets massa. Utan luftmotstånd faller alla föremål lika snabbt. Exempel på filmen nedan.

11 Galileo Galilei kallas för den första moderna vetenskapsmannen. Detta för att han faktiskt testade sina teorier med experiment. Ett av detta numera legendariska experiment var att släppa klot från det lutande tornet i Pisa. Kloten hade samma form men bestod av olika material och storlek och hade därför olika vikt. Frågeställningen var; vilket klot faller snabbast? Svaret är att de faller alla lika snabbt. Föremål påverkas av tyngdkraften lika mycket. Om du skjuter en gevärskula kommer den slutligen att landa på grund av jordens tyngdacceleration. Om du håller en annan kula i handen, på samma höjd som geväret, och släpper den samtidigt som du skjuter kommer dessa kulor att landa samtidigt eftersom tyngdaccelerationen drar i kulorna lika mycket. 3. Newtons lagar Isaac Newton tillhör historiens absolut främsta vetenskapsmän. Han var verksam inom många vetenskapsgrenar. Inom mekaniken instiftade han tre lagar för att beskriva krafter och rörelse. De ersattes på 1900-talet av relativitetsteorin men Newtons lagar fungerar fortfarande utmärkt så länge hastigheterna inte närmar sig ljusets. Första lagen : tröghetslagen En kropp förblir i vila eller likformig rörelse om, och bara om, summan (resultanten) av alla krafter som verkar på kroppen är noll. Det finns alltså ett motstånd för att förändra föremåls rörelse. Detta innebär att ett föremål kan inte ändra sin hastighet själv utan det behövs alltid en kraft för att sätta ett föremål i rörelse, bromsa det eller få det att ändra riktning. Påverkar inga krafter föremålet kommer det att ha samma hastighet och riktning i all oändlighet. Detta är anledningen till varför det är livsviktigt att ha säkerhetsbälte i bilen. Om olyckan är framme och bilen i hög fart krockar så kommer personerna i bilen fortsätta i samma fart som bilen hade innan. I en karusell känns det som om en kraft trycker dig utåt i kurvorna. Denna kallas ibland slarvigt för centrifugalkraft men är egentligen en effekt av tröghetslagen. Din kropp vill fortsätta rakt fram i kurvorna men karusellen tvingar den att svänga i kurvorna. Centrifugalkraft är alltså ingen riktig kraft. Motkraften till den skenbara centrifugalkraften, som då är riktad i motsatt riktning, kallas centripetalkraft. Om du snurrar ett föremål i ett snöre är denna kraft riktad inåt mot mitten. På bilden nedan visas en boll som snurrar. Den svarta pilen visar centripetalkraft.

12 När du torktumlar så trycks vattnet ur kläderna med hjälp av tröghet också. Tröghetens storlek beror på hur stor massa föremålet har. Ju större massa desto större tröghet och ju mer kraft behövs för att förändra föremålets rörelse. Andra lagen : Accelerationslagen Desto större massa ett föremål har desto mer kraft behövs det för att accelera föremålet. Tänk om din bil gått sönder och du måste putta på. Bilen kommer du att accelerera upp till en viss hastighet. Om en kompis hjälper till så dubblar du kraften och därför kommer också bilens acceleration fördubblas. Tredje lagen : lagen om reaktion och motreaktion (verkan och motverkan) Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter Kastas en boll upp i luften kommer jordens tyngdkraft dra bollen till sig. Bollen kommer på samma sätt dra till sig jorden. Eftersom det är gigantiskt stor skillnad i massa kommer jordens rörelse mot bollen inte att märkas. Ifall du sitter i båt på sjön och tappar en åra så når du den sällan. Det beror på att den kraft som får åren att glida iväg också får båten att åka åt andra hållet. Ifall du och en kompis står på skridskor på en is och du bestämmer dig för att putta iväg hen så kommer du själv åka åt motsatt håll. Om du puttar någon kommer du utsättas för lika mycket kraft som den du puttar. Om den andra personen ramlar men inte du, beror inte på att du avger mer kraft än du tar emot, utan på att den personen kanske inte var förberedd och därför tappade balansen, medan du spjärnade emot. 4. Fysikaliskt arbete och effekt. Fysikaliskt arbete innebär att med en kraft förflytta ett föremål en viss sträcka. För att räkna ut arbetet används formeln: Arbete = kraft * sträcka

13 Enheten för kraft är newton (N) och för sträcka (m). Enheten för arbete är newtonmeter (Nm) eller Joule (J). Det petiga med detta är att ett fysikaliskt arbete uträttas bara om man övervinner en kraft på något sätt. Eftersom det på jorden alltid finns en tyngdkraft som måste övervinnas innebär det att fysikalisk arbete räknas om ett föremål rör sig i höjdled (får högre lägesenergi). Att bära runt på ett stort föremål på en plan yta är inte exempel på ett fysikaliskt arbete. Att släpa ett föremål på marken är ett fysikaliskt arbete eftersom friktionskraften övervinns. Att bära upp ett föremål för trapporna är exempel på ett fysikaliskt arbete. Oftast handlar fysikaliskt arbete om att flytta föremål i höjdled. Rörelsen i sidled (horisontellt) spelar ingen roll. För att underlätta rörelsen i höjdled kan föremålet förflyttas en längre sträcka. Se bilden nedan. Det fysikaliska arbetet blir detsamma oavsett om du går uppför trappan eller tar den längre vägen. Detta sammanfattas i mekanikens gyllene lag: Det du vinner i kraft förlorar du i väg. Tänk att en kundvagn ska lyftas upp för trappan alternativt köras upp för det lutande planet. Används det lutande planet innebär det en längre sträcka men det är enklare. Det lutande planet är ett tydligt exempel som bygger på mekanikens gyllene lag. Det lutande planet är också ett exempel på, vad som i mekaniken kallas, enkla maskiner. Enkla maskiner bygger alla på mekanikens gyllene lag "det du vinner i kraft förlorar du i väg" och är uppfinningar som förenklar vardagen. Egyptens pyramider byggdes enbart med enkla maskiner. Skruven - Skruven är ett exempel på det lutande planet. Det lutande planet är vridet runt skruvens kärna. Jämför kraften att skruva i en skruv och spika i en spik. Det tar längre tid att skruva i en skruv men det behövs mindre kraft. Arkimedes skruv är ett exempel på hur fenomenet kan utnyttjas på ett annat sätt.

14 Kilen Kilen har används sedan människan begynnelse för att dela på föremål. Yxan är exempel på en kil. Principen bygger på det lutande planet. En trubbig kil gör arbetet snabbt men det behövs stor kraft. En spetsig kil gör arbetet lättare men det tar längre tid. Hjulet - Ytterligare en väldig gammal uppfinning som bygger på mekanikens gyllene lag. Ett exempel är när en liten cykel som cyklar bredvid en stor. Den lilla cyklisten, med små hjul, får trampa mer men inte lika tungt. Block (eller talja) Block används för att byta riktning på den kraft du behöver för att dra upp ett föremål.

15 I en talja kan repet löpa i flera spår och i en talja utnyttjas mekanikens gyllene lag. Du kan lyfta föremål med mindre kraft men du kommer få dra mer i linan. Det fungerar så här: Bild 1: Här ska du lyfta en vikt med hjälp av ett block. Blocket gör att du kan stå på marken och dra i repet. Eftersom viktens tyngd är 100 N kommer du behöva dra med samma kraft d.v.s. 100 N. Bild 2. Det översta hjulet är fixerat i taket medan det undre hjulet kommer att röra sig när du drar i repet. När du lyfter repet 10 cm över marken kommer även det undre hjulet att lyftas upp 10 cm. Repet kommer att förkortas 10 cm på båda sidor om det undre hjulet. Totalt kommer du få dra 20 cm lina för att lyfta vikten 10 cm. Vinsten är att det krävs hälften så stor kraft. Bild 3 och 4. Flera hjul kommer göra att det blir lättare att lyfta men du får dra mer lina. När lyftanordningen kräver många hjul som på bild fyra så sitter de ihop i en talja. Hävstänger Att hävstänger följer mekaniken gyllene lag syns på bilden. På mannens sida rör sig spettet en lägre sträcka än på husets sida. Den längre sträckan gör att mannen inte behöver ha lika mycket kraft för att lyfta huset.

16 Denna hävstångseffekt används flitigt i saxar och tänger. På samma sätt fungerar en gungbräda fast i ett mer horisontellt läge. En tyngre person måste sitta längre in på gungbrädan än en lättare. Mer fysikaliskt uttryckt: En tyngre kraft har en kortare sträcka till vridningspunkten än en mindre kraft. Detta går att räkna på matematiskt. Kraften (F 1) * Sträcka (L 1) = Kraft (F 2) * Sträcka (L 2) 5. Effekt Att lyfta föremål är exempel på fysikaliskt arbete. Att bära en flyttkartong till fjärde våningen är exempel på detta. Du kan dock göra det olika snabbt. Samma arbete utförs men med olika effektivitet. Effekt i fysiken är hur snabbt ett arbete utförs. Ju snabbare det utförs desto högre effekt. Effekt = arbete/tid Enheten för effekt är Nm/s eller J/s. Även denne enhet har ett eget namn som är mest korrekt att använda: watt, W. (Denna enhet används även för elektrisk effekt.)

17 6. Mekanisk energi Mekanisk energi är ett samlingsnamn för rörelseenergi och lägesenergi. Ett föremåls lägesenergi är lika stor som arbetet att lyfta upp föremålet till det högre läget. Lägesenergin räknas ut på samma sätt som arbete. Lägesenergin = tyngd * höjd När föremålet faller mot marken övergår lägesenergin till rörelseenergi. Ju närmare marken desto mer lägesenergi har omvandlats till rörelseenergi. Utan luftmotstånd omvandlas 100 % av lägesenergin till rörelseenergin i det ögonblicket precis innan föremålet når marken. Enheten för energi är samma som för arbete = newtonmeter eller joule.

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

Kursupplägg Vecka 11-19

Kursupplägg Vecka 11-19 Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Grundläggande om krafter och kraftmoment Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan

Läs mer

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?... MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Inför provet mekanik 9A

Inför provet mekanik 9A Inför provet mekanik 9A Pär Leijonhufvud BY: $ \ 10 december 2014 C Provdatum 2014-12-12 Omfattning och provets upplägg Provet kommer att handla om mekaniken, det vi gått igenom sedan vi började med fysik.

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

6. RÖRELSE OCH KRAFT KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

6. RÖRELSE OCH KRAFT KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB facit och KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV 426 6. RÖRELSE O CH KR AF T FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV Testa dig själv 6.1 Förklara begreppen likformig rörelse En rörelse med jämn fart i

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten. Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517 14 Enkla maskiner Enkla maskiner, eller som man ibland säger, enkla mekanismer, hör till de allra tidigaste tekniska uppfinningarna som människan känner till. Kilen Enkla maskiner har varit kända ända

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen Grekernas världsbild Gravitation & Newtons lagar En snabbkurs i klassisk mekanik 3/2-2010 Aristoteles 384 322 f.kr Grekisk filosof Student till Platon Lärare till Alexander den store Porträtt av Aristoteles.

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Fysiska föremål, kroppar, kan påverka varandra ömsesidigt, de kan växelverka. För att förklara hur denna växelverkan går till har fysikvetenskapen uppfunnit

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Lärarhandledning. Kraftshow. Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22

Lärarhandledning. Kraftshow. Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22 Lärarhandledning Kraftshow Annie Gjers & Felix Falk 2013-10-22 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Experiment med förklaringar... 4 2.1 Månen och gravitationen... 4 2.2 Blyplankan... 4 2.3 Dubbelkon

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

MEKANIK LÄRARHANDLEDNING

MEKANIK LÄRARHANDLEDNING MEKANIK LÄRARHANDLEDNING Eftersom antalet sensorer är begränsat rekommenderas att fler laborationer görs parallellt enligt ett stationssystem. I laboration 1-4 och 9-10 används kraftsensorn och i 5-8 används

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Basåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström

Basåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström Basåret, Fysik 2 25 februari 2014 Lars Bergström Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/bas_fysik_2_lbe.html (nås via Mondo - Fysik 2) Del 1 byte byte Kursens innehåll, från hemsidan:

Läs mer

Laboration 1 Mekanik baskurs

Laboration 1 Mekanik baskurs Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 11 27 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med planet,

Läs mer

Laboration: Krafter och Newtons lagar

Laboration: Krafter och Newtons lagar Institutionen för fysik och astronomi Laboration: Krafter och Newtons lagar Instruktionen består av två delar: 1. Laborationsinstruktion (detta häfte) 2. Svarshäfte Laborationsinstruktionen, detta häfte,

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Översikt Kursintroduktion Kursens syfte och mål Kursprogram Upprop Inledande föreläsning Föreläsning: Kapitel 1. Introduktion till statik Kapitel 2. Att räkna med krafter

Läs mer

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften

Läs mer

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt Fy 1-mekaniken i sammandrag version 0.3 [140820] Christian Karlsson En del saker nedan tas inte upp i Fy 1-kursen, men är bra att med sig inför Fy 2. Dessa saker är markerade med [NYTT!]. 1 Rörelsebeskrivning

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande

Läs mer

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Sammanfattning Fysik A - Basåret Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med

Läs mer

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Mekanik KF, Moment 1 Datum: 2012-08-25 Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Del 1 (Lämna in denna del med dina

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18 Naturvetenskap Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h 7,5 högskolepoäng Tentamens Kod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14-18 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare (ej

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...

TENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ... Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik A Miniräknare, formelsamling Lärare: P Norqvist och L-E Svensson Datum: 07-01-10 Tid: 16.00-22.00 Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen

Läs mer

Lyft vagnen upp på stolen utan att använda någon ramp. Mät hur mycket kraft som används vid lyftet.

Lyft vagnen upp på stolen utan att använda någon ramp. Mät hur mycket kraft som används vid lyftet. Enkla maskiner 1 Enkla maskiner...2 Lutande plan...2 Kil...2 Skruv...3 Hävstång...4 Hjul...6 Block...7 Pröva dragkampen...7 Fjäder...8 Enkla maskiner Redan på stenåldern började mänskorna uppfinna maskiner

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...6 Tröghet...7 Tröghet och massa...8 Tyngdpunkt...8 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande

Läs mer

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar BASFYSIK BFN 120 Galileo Galilei, italiensk naturforskare (1564 1642) Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration Namn Epost Lärares kommentar Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums FEAST Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index Farkoster som rullar, svävar och drar...

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I

Mekanik FK2002m. Kraft och rörelse I Mekanik FK2002m Föreläsning 4 Kraft och rörelse I 2013-09-05 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 4 Introduktion Hastighet Langt under 3x10 8 Nara : 3x10 8 Storlek 10 9 Langt over : 10 9 Klassisk

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

Diskussionsfrågor Mekanik

Diskussionsfrågor Mekanik Diskussionsfrågor Mekanik Frågor markerade med en stjärna ( ) är lite svårare och kan betraktas som överkurs. Vektorer och rörelse 1. Mitt på dagen en solig dag vid ekvatorn kastar du iväg en boll. Hur

Läs mer

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

Tänk & Testa med temat Kraft & Rörelse behandlar följande naturvetenskapliga ord och begrepp;

Tänk & Testa med temat Kraft & Rörelse behandlar följande naturvetenskapliga ord och begrepp; Tänk & Testa med temat Kraft & Rörelse behandlar följande naturvetenskapliga ord och begrepp; accelerera, balans, bågformig, fart, friktion, hastighet, hävstång, jämvikt, kraft, kraftkälla, rörelse (likformig/olikformig),

Läs mer

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer

Läs mer

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson

Läs mer

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi Vi har pratat om åtta energiformer: Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi 1) Vilken är den viktigaste energiformen i följande

Läs mer

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete Mekanik FK2002m Föreläsning 6 Kinetisk energi och arbete 2013-09-11 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 6 Introduktion Idag ska vi börja prata om energi. - Kinetisk energi - Arbete Nästa gång

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när

Läs mer

5-2 Likformighet-reguladetri

5-2 Likformighet-reguladetri 5-2 Likformighet-reguladetri Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om avbildningar, kartor och skalor. Nu är du väl rustad för att studera likformighet, och hur man utnyttjar det faktum att med

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei Kraft och dynamik 8 Vad innebär Newtons lagar? Hur kan en krockkudde rädda liv? Är det sant att en bil som kör med konstant fart inte påverkas av några krafter? Mekanikens historia Aristoteles och Galilei

Läs mer

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1 Newtons lagar 2 1 2 NEWTONS LAGAR 2.1 Inledning Ordet kinetik används ofta för att beteckna läranom kroppars rörelse under inflytande av krafter. Med dynamik betcknar vi ett vidare område där även kinematiken

Läs mer

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html Kraftpilar En kraft bestäms av dess storlek och riktning: vektor Massa och tyngd Massa

Läs mer

Inga vanliga medelvärden

Inga vanliga medelvärden Inga vanliga medelvärden Vanligtvis när vi pratar om medelvärden så menar vi det aritmetiska medelvärdet. I en del sammanhang så kan man dock inte räkna med det. Vi går här igenom olika sätt att tänka

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

AKTIVITETER VID POWERPARK/HÄRMÄ

AKTIVITETER VID POWERPARK/HÄRMÄ AKTIVITETER VID POWERPARK/HÄRMÄ Acceleration Mega Drop Fritt fall Piovra Typhoon Svängningsrörelse Planetrörelse La Paloma Cirkelrörelse FRITT FALL (Mega Drop) Gradskiva och måttband Räknemaskin Tidtagarur

Läs mer