STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN I STOCKHOLMSREGIONEN - SLUTRAPPORT AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Transkript

1 STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN I STOCKHOLMSREGIONEN - SLUTRAPPORT AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

2 KORT SAMMANFATTNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan hösten 2004 haft i uppdrag av Stockholms Stads Miljöavgiftskansli att utvärdera vilka effekter som Stockholmsförsöket har på detaljhandeln och andra besöksintensiva näringar i Stockholmsregionen. Föreliggande slutrapport behandlar data för perioden januari 2004 till och med juli De omsättningsmätningar HUI genomfört pekar på att Stockholmsförsöket hade små effekter på detaljhandeln i Stockholmsregionen. Detaljhandeln innanför avgiftszonen ökade med 6,9 procent under Stockholmsförsöket. Detta skall jämföras med detaljhandeln utanför avgiftszonen och i riket vilka ökade med 8,1 respektive 7,7 procent under perioden. Skillnaden mellan olika områden förklaras framförallt av trendmässiga förändringar, kalendereffekter och speciella händelser. Analysen av turistnäringen kan varken visa att Stockholmsförsöket hade några direkta effekter på Stockholms turistnäring eller att turismen har utvecklats svagare eller starkare under Stockholmsförsöket. Att följa turistnäringens utveckling är viktigt då näringen även kan påverka andra näringar, exempelvis detaljhandeln. En viktig förklaring till att man inte kan visa några eller endast mycket små effekter på detaljhandeln är att konsumenternas inköpsbeteenden inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Innan Stockholmsförsöket startade fanns en oro för att konsumenterna skulle förändra sina inköpsmönster beroende på trängselskatten. Sedan Stockholmsförsöket startade tycks invånarna i Stockholmsregionen inte handla mindre, varken utanför eller innanför avgiftszonen. Konsumentundersökningarna visar att de mycket små substitutionseffekter som kan påvisas främst gäller innerstadsbornas inköp av dagligvaror som numera något oftare sker innanför avgiftszonen. Effekten är dock mycket liten och slår exempelvis inte igenom i de omsättningsmätningar HUI gjort. Konsumentundersökningarna visar också att konsumenten i något högre utsträckning börjat handla på helger, då trängselskatt inte tas ut. Om detta är en effekt av försöket eller inte kan dock inte påvisas, inte heller har Trafikkontorets mätningar pekat på en ökning av trafiken under helger.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING RESULTAT STOCKHOLMS DETALJHANDELSKONJUNKTUR OMBYGGNAD OCH EXPANSION I DETALJHANDELN I STOCKHOLMSREGIONEN TURISTNÄRINGEN I STOCKHOLMSREGIONEN DETALJHANDELN I STOCKHOLMSREGIONEN Detaljhandeln i olika delar av Stockholmsregionen Sällanköpsvaruhandeln i köpcentrum och gallerior Sällanköpsvaruhandeln i gatulägen innanför avgiftszonen Dagligvaruhandeln i Stockholmsregionen Sammanfattning av detaljhandels utveckling KONSUMENTUNDERSÖKNING Dagligvaror Sällanköpsvaror Lunchvanor SLUTSATSER METOD OCH MÄTDATA BAKGRUNDSFAKTORER OMBYGGNAD OCH EXPANSION I DETALJHANDELN I STOCKHOLMSREGIONEN TURISTNÄRINGEN I STOCKHOLMSREGIONEN DETALJHANDELN I STOCKHOLMSREGIONEN KONSUMENTUNDERSÖKNING...57 REFERENSFÖRTECKNING...59 KÄLLOR...59 LITTERATUR...59 BILAGOR...61 BILAGOR BILAGA 1 PROCENTUELL UTVECKLING INOM EGENTLIG DETALJHANDEL I GALLERIOR OCH VARUHUS I STOCKHOLMS INNERSTAD SAMT I ETT URVAL AV STOCKHOLMSREGIONENS KÖPCENTRUM OCH GALLERIOR OCH RIKET JAN 2005 MARS BILAGA 2 DETALJHANDELNS UTVECKLING I GATULÄGEN, KÖPCENTRUM, GALLERIOR OCH VARUHUS INNANFÖR AVGIFTSZONEN OCH I RIKET JAN 2004 FEB INDEX JAN 2004= BILAGA 3 ENKÄT: UNDERSÖKNING ANGÅENDE HUR HANDELN PÅVERKAS AV FÖRSÖKET MED TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM BILAGA 4 ENKÄT: UNDERSÖKNING ANGÅENDE HUR FÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATTER I STOCKHOLM PÅVERKAR HANDELN...69

4 TABELLFÖRTECKNING TABELL 4.1 GEOGRAFISK INDELNING...56 TABELL 4.2 ANTAL SVARANDE FÖRDELADE PÅ BOSTADSPLATS OCH KÖN...58 TABELL 4.3 ANTAL SVARANDE FÖRDELADE PÅ ÅLDER OCH KÖN...58 DIAGRAMFÖRTECKNING DIAGRAM 2.1 KONFIDENSINDIKATORNS UTFALL INOM SÄLLANKÖPSVARUHANDELN I STOCKHOLMS LÄN OCH RIKET DIAGRAM 2.2 KONFIDENSINDIKATORNS UTFALL INOM DAGLIGVARUHANDELN I STOCKHOLMS LÄN OCH RIKET DIAGRAM 2.3 UTVECKLING AV ANTALET GÄSTNÄTTER I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ JAN 2004 JULI DIAGRAM 2.4 UTVECKLING AV ANTALET GÄSTNÄTTER I RIKET SAMT EN INDELNING INNANFÖR OCH UTANFÖR AVGIFTSZONEN JAN 2004 JULI DIAGRAM 2.5 DETALJHANDELNS UTVECKLING JÄMFÖRT MED SAMMA MÅNAD FÖREGÅENDE ÅR I STOCKHOLMSREGIONEN OCH I RIKET UNDER PERIODEN JAN 2005 JULI PROCENT...29 DIAGRAM 2.6 PROCENTUELL UTVECKLING INOM SÄLLANKÖPSVARUHANDELN I KÖPCENTRUM, GALLERIOR OCH VARUHUS I STOCKHOLMS INNERSTAD SAMT I ETT URVAL AV STOCKHOLMSREGIONENS KÖPCENTRUM OCH GALLERIOR OCH I RIKET JAN 2005 JULI DIAGRAM 2.7 PROCENTUELL UTVECKLING INOM SÄLLANKÖPSVARUHANDELN I GALLERIOR OCH VARUHUS I STOCKHOLMS CITY, PÅ MALMARNA SAMT I RIKET JAN 2005 JULI DIAGRAM 2.8 PROCENTUELL UTVECKLING I SÄLLANKÖPSVARUHANDELN INNANFÖR AVGIFTSZONEN OCH I RIKET UNDER PERIODEN JAN 2005 JULI PROCENT...33 DIAGRAM 2.9 DAGLIGVARUHANDELNS UTVECKLING I OLIKA DELAR AV STOCKHOLMSREGIONEN OCH RIKET JAN 2005 JULI PROCENT...35 DIAGRAM 2.10 FÅ BETALAR TRÄNGSELSKATT I SAMBAND MED INKÖP. PROCENT...37 DIAGRAM 2.11 VILKEN VECKODAG GJORDE DU DITT SENASTE INKÖP? PROCENT...39 DIAGRAM 2.12 VAR GJORDE DU DITT SENASTE DAGLIGVARUINKÖP? PROCENT...40 DIAGRAM 2.13 VILKET TRANSPORTMEDEL ANVÄNDE DU DIG AV? PROCENT...41 DIAGRAM 2.14 VAR GJORDE DU DITT SENASTE INKÖP AV SÄLLANKÖPSVAROR? PROCENT...42 DIAGRAM 2.15 VILKET TRANSPORTMEDEL ANVÄNDE DU DIG AV? PROCENT...44 DIAGRAM 2.16 I HUR HÖG GRAD ANSER DU ATT DINA LUNCHVANOR HAR PÅVERKATS AV FÖRSÖKET MED TRÄNGSELSKATTER? PROCENT...45 DIAGRAM 2.17 AVGIFT PÅ LUNCHEN, PASSERAR AVGIFTSSNITTET MED BIL. PROCENT...46

5 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholm beslöt den 2 juni 2003 att föreslå ett försök med miljöavgifter/- trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm till och med den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/- trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms Stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms Stads projektkansli. Dess uppgift är att på regeringens uppdrag planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bland andra LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector med flera) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen) utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Regeringsgatan 60 E-post hui@hui.se Telefon: (vxl) Postadress: Stockholm Telefax:

6 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport undersöker hur detaljhandeln i Stockholmsregionen har påverkats av Stockholmsförsöket. Ulf Rämme har varit projektledare på AB Handelns Utredningsinstitut (HUI). Michael Cronholm har ansvarat för bland annat konsumentundersökningarna. Övriga medarbetare har varit Katarina Kilander, Margareta Huldén och Fredrik Bergström. Rapportförfattarna vill också rikta ett stort tack till alla kontaktpersoner vid de företag och köpcentrum i Stockholmsregionen som har ställt statistik till HUIs förfogande. HUI har sedan hösten 2004 ägnat sig åt att utvärdera hur Stockholmsförsöket påverkar detaljhandeln och restaurangsektorn i Stockholmsregionen. Sedan våren 2005 har två delrapporter presenterats för uppdragsgivaren. Syftet med denna slutrapport är att presentera och analysera data kring detaljhandeln under hela Stockholmsförsöket. HUI ansvarar för all registrering samt analys och rapport. Stockholm i oktober 2006 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Ulf Rämme Michael Cronholm Fredrik Bergström Analytiker Analytiker Ek. Dr., VD AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Regeringsgatan 60 E-post hui@hui.se Telefon: (vxl) Postadress: Stockholm Telefax:

7 SAMMANFATTNING INLEDNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan hösten 2004 haft i uppdrag av Stockholms Stads Miljöavgiftskansli att utvärdera vilka effekter som Stockholmsförsöket har på detaljhandeln och andra besöksintensiva näringar i Stockholmsregionen. HUI har tidigare presenterat två preliminära delrapporter för och under Stockholmsförsöket. Föreliggande slutrapport analyserar data hela försöksperioden. HYPOTES Redan tidigt under förarbetena till Stockholmsförsöket stod det klart att det var viktigt att utvärdera huruvida införandet av trängselskatt påverkade näringslivets utveckling i regionen. En av de viktigaste näringarna att studera närmare ansågs vara detaljhandeln, alltså försäljning av varor till konsumenter, i Stockholmsregionen eftersom denna i hög grad påverkas av och reagerar på konjunkturella och strukturella förändringar i sin omvärld. I samband med trängselavgifternas införande i London har detaljhandeln varit en av de näringar vars utveckling har diskuterats mest frekvent och olika undersökningsmetoder har pekat på olika resultat. Stockholmsförsöket kan tänkas ge upphov till åtminstone två effekter på detaljhandeln. För det första kan trängselskatten göra att Stockholmarnas köpkraft sjunker i samband med försöket varför det är rimligt att tala om en inkomsteffekt. I frånvaro av trängselskatt är det rimligt att argumentera för att en del av denna köpkraft skulle ha kommit detaljhandeln i Stockholmsregionen till godo. Storleken på denna inkomsteffekt är bland annat beroende av trängselskattens storlek och antalet passager vid olika tidpunkter samt resmönster i samband med inköpsresor i allmänhet. För det andra är det rimligt att tala om så kallade substitutionseffekter, vilka innebär att konsumenter ersätter en marknadsplats med en annan beroende på marknadsplatsens attraktivitet eller inköpets karaktär. Detaljhandeln i innerstaden, främst den småskaliga detaljhandeln i gatulägen, har under en lång tid förlorat marknadsandelar till expanderande köpcentrum, gallerior och externhandelsområden i både innerstaden och regionens kranskommuner. Som orsak till detta kan bland annat framhållas den pågående strukturomvandlingen inom handeln men också det faktum att det har varit svårt att enas om var nya platser avsedda för handel skall skapas i innerstaden. Fastighetsägare och detaljhandelsaktörer har som en följd av detta i många fall fått bereda plats för ny handel inom befintliga ytor eller i samband med att andra platser i innerstaden har rustats upp. I kranskommunerna har detaljhandeln tillåtits växa och omvandlas relativt fritt. Gamla köpcentrum och gallerior har renoverats och byggts ut samtidigt som nya köpcentrum och extern-

8 handelsområden uppstått. Detta innebär att konsumenter bosatta i Stockholms förorter i allt mindre utsträckning behöver resa in till innerstaden för att genomföra sina inköp. En majoritet av inköpen genomförs istället lokalt i något köpcentrum eller handelsområde, medan innerstadens mer specialiserade handels- och serviceutbud används som ett komplement till de övriga inköpen. Konsumenter bosatta i innerstaden gör i analogi med detta resonemang en majoritet av sina detaljhandelsinköp i lokala köpcentrum och gallerior i innerstaden. Detaljhandelsexpansionen i kranskommunerna har bidragit till att även boende i innerstaden söker sig utanför innerstaden för att göra inköp av bland annat livsmedel, möbler och vit- och elektronikvaror. Substitutionseffekterna har främst tagit sig uttryck i att detaljhandeln i kranskommunerna har vuxit snabbare än i innerstaden. Detaljhandeln i Stockholm kan också utvecklas positivt av Stockholmsförsöket. Ett av försökets syfte är att öka tillgängligheten i Stockholmstrafiken. Detta skulle kunna leda till ökad handel då tillgänglighet är en av handelns främsta konkurrensfördelar. HUI har även tittat på detta genom olika undersökningar. TYP AV UNDERSÖKNING Förekomsten av substitutionseffekter undersöks på två sätt. Det ena är en detaljhandelsundersökning som visar omsättningsutvecklingen innanför och utanför avgiftssnittet. Omsättningsutvecklingen har hämtats dels på uppgifter från ett stort antal köpcentrum, gallerior och varuhus i Stockholmsregionen, dels från SCBs momsstatistik för att studera det småskaliga butiksväsendets utveckling. I detaljhandelsundersökningarna måste man dock vara medveten om att ett stort antal omvärldsfaktorer kan påverka handeln på olika sätt. Bland dessa kan man framhålla den nationella och regionala konjunkturen, om- och nybyggnad av detaljhandelsanläggningar i regionen, bostadsbyggande och inflyttning, förändrad inhemsk och utländsk turism exempelvis till följd av en starkare kronkurs. Den andra undersökningen för att kartlägga eventuella substitutionseffekter är en konsumentundersökning som HUI har genomfört i samarbete med Synovate TEMO. Undersökningarna är tvärsnittsundersökningar baserade på intervjuer med slumpmässigt utvalda hushåll i Stockholmsregionen. Urvalets storlek såväl som urvalsprincipen gör det möjligt att dra slutsatser om större populationer. I undersökningen kartläggs och studeras hur invånarna i olika delar av Stockholms län konsumerade detaljhandelsvaror före perioden med trängselskatt samt om det har skett några förändringar i samband med Stockholmsförsöket. RESULTAT De omsättningsmätningar HUI genomfört pekar på att Stockholmsförsöket haft små effekter på detaljhandeln i Stockholmsregionen. Detaljhandeln innanför avgiftszonen ökade med 6,9 procent under Stockholmsförsöket. Detta skall jämföras med detaljhandeln utanför avgiftszonen och i

9 riket där omsättningen ökade med 8,1 respektive 7,7 procent under samma period. Undersökningen visar att utvecklingen skiljer sig åt något mellan köpcentrum och varuhus innanför respektive utanför avgiftszonen, småskaligt butiksväsen samt dagligvaruhandeln. Skillnaden mellan olika marknadsplatser och geografiska områden förklaras framförallt av trendmässiga förändringar, kalendereffekter och speciella händelser. Detaljhandeln i Stockholms län omsatte omkring 97 miljarder kronor år 2005 varav sällanköpsvaruhandeln omsatte drygt 55 miljarder kronor. Detaljhandeln innanför avgiftszonen omsätter uppskattningsvis 18 miljarder kronor per år. Här utgör sällanköpsvaruhandeln procent av den totala omsättningen. SÄLLANKÖPSVARUHANDELN I KÖPCENTRUM, GALLERIOR OCH VARUHUS Redan innan Stockholmsförsöket inleddes fanns det en svagt stigande omsättningstrend i detaljhandeln för köpcentrum, gallerior och varuhus i Stockholmsregionen såväl som för detaljhandeln i riket. Säsongsvariationerna var särskilt uttalade i Stockholmsregionen men mindre i riket. Stockholms variation förklaras till stor del av julhandeln. Sedan januari 2006 har sällanköpsvaruhandeln i gallerior och varuhus innanför avgiftszonen vuxit med 7,5 procent. Denna utveckling skall jämföras med motsvarande utveckling utanför avgiftszonen och i riket där omsättningen har ökat med 8,2 respektive 8,6 procent under försöksperioden. Sällanköpsvaruhandeln, alltså beklädnadshandel, hemutrustningshandel samt fritidsvaruhandel, utgör en majoritet av verksamheten i köpcentrum, gallerior och varuhus. I figur 1 redovisas sällanköpsvaruhandelns procentuella utveckling i löpande priser.

10 Figur 1 Procentuell utveckling inom sällanköpsvaruhandeln i köpcentrum, gallerior och varuhus i Stockholms innerstad samt i ett urval av Stockholmsregionens köpcentrum och gallerior och i riket jan 2005 juli % 20% 15% 10% 5% 0% -5% januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Riket Innanför avgiftszonen Utanför avgiftszonen Källa: HUI. Diagrammet visar att sällanköpsvaruhandeln i köpcentrum och varuhus innanför avgiftszonen i princip har följt utvecklingen i riket sedan januari Under juni kom tillväxttakten att minska kraftigare innanför avgiftszonen än i riket. De viktigaste förklaringarna bakom fluktuationerna under det första kvartalet 2006 är dels förskjutningen av påskhelgen från mars 2005 till april 2006 dels starka försäljningsökningar i flera köpcentrum innanför avgiftszonen vilka i vissa fall kan förklaras av omflyttningar av hyresgäster samt nyöppnande av tidigare avstängda försäljningsytor. Sällanköpsvaruhandeln i köpcentrum utanför avgiftszonen uppvisade en fallande omsättningsutveckling redan under andra halvan av Efter en tillfällig försäljningsökning i samband med julhandeln har omsättningsutvecklingen utanför avgiftszonen successivt närmat sig omsättningsutvecklingen hos köpcentrum och varuhus innanför avgiftszonen och riket. Den fallande trenden är ett resultat dels av en ökad konkurrens mellan gamla och nya köpcentrum i sydöstra Stockholm, och i Stockholms i allmänhet, dels av ombyggnader och renoveringar i flera centrum i denna region. Erfarenheter från London pekar på att handel i nära anslutning till avgiftsgränserna kan påverkas mer än detaljhandeln i mer centrala respektive perifera lägen. En anledning till detta uppges vara att konsumenter bosatta i dessa områden har störst benägenhet att byta destination för sina inköp. HUI har därför brutit upp det bakomliggande materialet på handel i gallerior och varuhus i city

11 och dito på malmarna. En sådan uppdelning visade emellertid på små avvikelser mellan köpcentrum och varuhus i cityområdet och de på malmarna. Sammanfattningsvis går det inte att påvisa att Stockholmsförsöket bidragit till någon skillnad mellan utvecklingen i köpcentrum, gallerior och varuhus i vare sig city och malmarna eller innanoch utanför avgiftssnittet. SÄLLANKÖPSVARUHANDELN I GATULÄGEN En trend i dagens detaljhandel är att stora blir större. Stora butiker växer allt mer och tar allt större marknadsandel. Dagens köpcentrum består främst av kedjebutiker, vilka haft en mycket positiv utveckling de senaste åren. Det är därför relevant att studera vilken utveckling mindre butiker i gatulägen innanför avgiftszonen har haft sedan Stockholmsförsöket inleddes. För att tydliggöra utvecklingen innanför avgiftszonen har HUI beräknat sällanköpsvaruhandelns omsättningsutveckling för företag lokaliserade i gatulägen så kallade stråkbutiker. Under Stockholmsförsöket ökade omsättningen i stråkbutikerna med 7,0 procent vilket skall jämföras med riket där omsättningen ökade med 8,2 procent. I figur 2 visas den procentuella utvecklingen hos de så kallade stråkbutikerna i förhållande till köpcentrum och gallerior innanför avgiftszonen samt utvecklingen i riket. Figur 2. Procentuell utveckling i sällanköpsvaruhandeln innanför avgiftszonen och i riket under perioden jan 2005 juli Procent. 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Riket Innerstaden Stråkbutiker Diagrammet visar att stråkbutikerna uppvisade en fallande omsättningstakt redan under senare delen av Under Stockholmsförsöket har omsättningsutvecklingen i princip följt omsättningsutvecklingen hos köpcentrum och varuhus innanför avgiftszonen men med något

12 kraftigare fluktuationer. Stråkbutikerna tycks i likhet med köpcentrum och gallerior endast ha påverkats marginellt av Stockholmsförsöket. DAGLIGVARUHANDELN Dagligvaruinköp, alltså inköp av främst livsmedel men dessutom kemtekniska varor, hygienprodukter, tobak, tidningar och blommor, sker oftast nära hemmet eller på väg hem från arbetsplatsen. Om konsumenterna förändrar sina inköpsmönster på grund av Stockholmsförsöket kommer därmed sannolikt även handeln med dagligvaror att påverkas. Under försöksperioden ökade dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen med 5,0 procent. Motsvarande utveckling utanför avgiftszonen och i riket uppgick till 8,8 respektive 6,6 procent. Den stora skillnaden mellan dagligvaruhandeln innanför respektive utanför avgiftszonen är ett resultat av att de bosatta innanför avgiftszonen i likhet med andra Stockholmare under en längre tid har valt att göra sina dagligvaruinköp i stormarknaderna utanför avgiftszonen. I figur 2 redovisas dagligvaruhandelns utveckling i Stockholmsregionen under perioden januari 2005 till juli Figur 3 Dagligvaruhandelns utveckling i olika delar av Stockholmsregionen och riket jan 2005 juli Procent. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Riket Innanför avgiftszonen Utanför avgiftszonen Källa: HUI. Under första kvartalet 2006 hade dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen en något starkare utveckling än dagligvaruhandeln utanför avgiftszonen och riket. Sedan april har förhållandet varit det omvända vilket beror på en ökad konkurrens mellan dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen och utanför avgiftszonen. Under senare delen av försöksperioden har dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen på nytt närmat sig tillväxttakten hos de andra.

13 KONSUMENTUNDERSÖKNING För att komplettera omsättningsstatistiken och närmare belysa de eventuella substitutionseffekter som Stockholmsförsöket kan medföra har HUI även låtit genomföra två konsumentundersökningar. Målsättningen med undersökningarna var att fastställa hur ofta och på vilket sätt Stockholmarna handlade innan Stockholmsförsöket samt huruvida inköpsvanorna förändrats under och som en följd av Stockholmsförsöket. Substitutionseffekter anses föreligga om det finns kraftiga avvikelser mellan respondenternas svar i den undersökning som genomfördes i november 2004 och den undersökning som genomfördes i mars För att beröras av trängselskatterna vid en inköpsresa krävs att konsumenten åker bil och passerar avgiftssnittet under avgiftsbelagd tid. HUI har i tidigare studier visat att försäljningen under en normalvecka i de flesta detaljhandelsbranscher är koncentrerad till slutet av veckan och främst till efter klockan Under helger och kvällar utgår som bekant ingen trängselskatt. Det är därför av intresse att se om Stockholmarnas inköpsresor förändrats under Stockholmsförsöket. I figur 3 visas andelen konsumenter som gjorde sitt senaste inköp under avgiftstid samt den andel som handlade utanför avgiftstid. Figur 2 Få betalar trängselskatt i samband med inköp. Procent. 100% 2% 1% 4% 3% 90% 80% 70% 60% 67% 64% 53% 51% 50% 40% 30% 20% 10% 31% 34% 43% 46% 0% Dagligvaror Sällanköpsvaror Ej avgiftstid Avgiftstid Trängselskatt* Anm. Andel som gör inköpsresa avgiftstid, passerar avgiftssnittet samt kör bil berörs av trängselskatten. År 2004 gjorde 31 procent av respondenterna sitt senaste inköp av dagligvaror utanför avgiftstid. 69 procent handlade under avgiftstid. Av dessa 69 procent var det endast 2 procentenheter som verkligen skulle ha berörts av trängselskatten, 2 procent passerade alltså avgiftssnittet med bil

14 under avgiftstid, det vill säga på en vardag mellan klockan och 18.29, under sin senaste inköpsresa av dagligvaror år Motsvarande andel år 2006 var 1 procent. Det innebär att inköpsvanorna i någon nämnbar utsträckning har förändrats under Stockholmsförsöket. Precis som i 2004 års undersökning var det få personer som använde bil samt passerade avgiftssnittet under avgiftstid vid det senaste inköpet (den röda delen av stapeln). Detta beror sannolikt på att konsumenterna handlar dagligvaror i sin närmiljö och på kvällarna och på detta sätt undviker trängselskatten. En förändring som skett sedan undersökningen år 2004 är att boende innanför avgiftszonen något oftare gör sina dagligvaruinköp på helgerna. Detta kan ha en förklaring i att fler företag, varuhus och köpcentrum har öppet allt längre på kvällar och helger, men illustrerar samtidigt en förändring i respondenternas inköpsmönster. Främst fredagar tycks ha tappat besökare sedan trängselskatterna infördes. Någon tendens att konsumenterna som handlar på vardagar valt att göra sina inköp efter avgiftstid, alltså efter kl , kan inte visas. Konsumenternas inköpsmönster vad gäller sällanköpsvaror verkar knappt ha förändrats mellan de båda undersökningarna. Sällanköpsvaror handlas till större del än dagligvaror på avgiftsfri tid, över 40 procent av respondenterna handlar på dessa tider då ingen trängselskatt tas ut. I 2006 års undersökning berördes 3 procent av trängselskatten. Två möjliga effekter av Stockholmsförsöket är alltså att det blivit mindre vanligt att passera avgiftssnittet och/eller att det blivit mindre vanligt att ta bilen vid dessa resor. Det kan dock inte visas att inköpsresor över avgiftssnittet blivit mer ovanliga utan ungefär en fjärdedel, beroende på varuslag och var man är bosatt, av inköpsresorna sker fortfarande över avgiftssnittet. Inte heller har inköpsresor med bil blivit mindre vanligt. SLUTSATSER Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln i Stockholmsregionen är små. Detta visar både de omsättningsmätningar HUI gjort i köpcentrum, gallerior och varuhus innanför och utanför avgiftssnittet samt den konsumentundersökning HUI låtit genomföra. De variationer som hittills kunnat påvisas förklaras sannolikt av trendmässiga förändringar och säsongsvariationer såsom kalendereffekter och speciella händelser. Sällanköpshandeln i köpcentrum, gallerior och varuhus innanför avgiftssnittet har ökat med 7,5 procent under perioden januari-juli 2006 jämfört med samma period Detta är en något svagare utveckling än i riket i övrigt. Analysen av de så kallade stråkbutikerna pekar på att omsättningen i dessa har ökat med 7 procent under Stockholmsförsöket vilket är något svagare än köpcentrum och varuhus i

15 innerstaden och utvecklingen i riket. Skillnaden är så pass liten att det inte går att dra slutsatsen att det är Stockholmsförsöket som bidragit till denna utveckling. Tvärtom är de variationer som kunnat påvisas effekter av trendmässiga förändringar och säsongsvariationer såsom kalendereffekter och speciella händelser. Dagligvaruhandeln innanför avgiftssnittet har ökat med 5,0 procent under perioden januari-juli 2006 jämfört med samma period Detta är något lägre än riket, vilket sannolikt beror på en ökad konsumtion i större butiker utanför avgiftssnittet. Detta är dock en pågående trend i hela riket och det är därför svårt att se om utvecklingen är en följd av Stockholmsförsöket eller inte. Innerstadens handel är endast i begränsad omfattning beroende av bilburna kunder och konsumenterna använder ofta andra färdmedel vid sina inköpsresor under avgiftstid till och från innerstaden. Detta var även fallet före försöket. Stockholmsförsöket verkar inte ha haft några direkta effekter på Stockholms turistnäring. Stockholmsförsöket kan ha bidragit till att något fler väljer att göra sina inköp på helger. SUMMERING De omsättningsmätningar HUI genomfört pekar på att Stockholmsförsöket haft små effekter på detaljhandeln i Stockholmsregionen. Under perioden januari-juli 2006 minskade antalet passager över avgiftssnittet med procent. Under samma period har sällanköpshandeln i köpcentrum och gallerior i innerstaden ökat med drygt 7,5 procent och dagligvaruhandeln innanför avgiftssnittet med drygt 5 procent. Omsättningen i de så kallade stråkbutikerna ökade med 7 procent under Stockholmsförsöket. Sällanköpsvaruhandeln följer rikets utveckling medan dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen haft en något sämre utveckling än dagligvaruhandeln i riket. Stockholmsförsökets effekter på detaljhandeln i innerstaden är mycket små och de variationer som hittills kunnat påvisas förklaras av trendmässiga förändringar och säsongsvariationer såsom kalendereffekter och speciella händelser. Analysen av turistnäringen kan varken visa att Stockholmsförsöket haft några direkta effekter på Stockholms turistnäring eller att turismen har utvecklats svagare eller starkare under försökets inledande månader. Att följa turistnäringens utveckling är viktigt då näringen även kan påverka andra näringar, exempelvis detaljhandeln. En viktig förklaring till att man inte ser några eller endast mycket små effekter på detaljhandeln är att konsumenternas inköpsbeteenden inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Innan Stockholmsförsöket startade fanns en oro för att konsumenterna skulle förändra sina inköpsmönster beroende på trängselskatten. Sedan Stockholmsförsöket startade tycks invånarna i Stockholmsregionen inte handla mindre, varken utanför eller innanför avgiftszonen. Konsumentundersökningarna visar att de mycket små substitutionseffekter som kan påvisas främst gäller

16 innerstadsbornas inköp av dagligvaror som numera något oftare sker innanför avgiftszonen. Effekten är dock mycket liten och slår exempelvis inte igenom i de omsättningsmätningar HUI gjort. Konsumentundersökningarna visar också att konsumenten i något högre utsträckning börjat handla på helger, då trängselskatt inte tas ut. Om detta är en effekt av försöket eller inte kan dock inte påvisas, inte heller har Trafikkontorets mätningar pekat på en ökning av trafiken under helger.

17 1 Inledning Den 22 augusti år 2005 inleddes Stockholmsförsökets första steg. Från och med denna dag erbjöds Stockholmarna nya busslinjer från förorterna och in till Stockholms innerstad. Det fullskaliga försöket med trängselskatt i Stockholm inleddes i början av januari Effekterna på biltrafiken lät inte vänta på sig. Under perioden januari-juli minskade biltrafiken över avgiftssnittet under avgiftsperioden (6:30-18:30) med procent. Minskningen var störst under eftermiddagsrusningen. Restiderna har minskat i och kring innerstaden. Trafiken på Essingeleden har ökat något samtidigt som den har ökat kraftigt på Södra Länken trängselskatten bör ha bidragit till detta, men det mesta pekar på att större delen av ökningen fortfarande är effekt av ledens öppnande. 1 Under hösten 2005, när SLs utökade kollektivtrafiken men ingen trängselskatt togs ut av bilisterna, låg resandeökningen i SL-trafiken på cirka 2 procent jämfört med hösten Under våren 2006, då Stockholmsförsöket var fullskaligt, tillkom fler resenärer i SL-trafiken under en vanlig vardag jämfört med året innan. Det motsvarar en ökning på 6 procent. Resandet över infarterna till och från innerstaden ökade under våren 2006 med drygt fler resenärer under ett vardagsdygn, även här en ökning på 6 procent jämfört med våren Det går att dra vissa paralleller till London där trängselavgifter infördes i februari I London har olika organisationer och lokala myndigheter följt trängselavgifternas påverkan på bland annat biltrafik och kollektivresande, miljö och hälsa, näringslivseffekter med mera. Beträffande trafikeffekterna kunde man på ett tidigt stadium konstatera att trafiken till och från avgiftszonen minskade kraftigt under de första veckorna för att därefter stabilisera sig på en nivå 18 procent lägre än de värden som uppmättes före trängselavgifternas införande. 3 Näringslivsundersökningarna har genomförts med olika metoder, olika material och med olika syften varför också resultaten varierar kraftigt. 4 Inför Stockholmsförsöket, och framförallt inför ett eventuellt permanentande av trängselskatterna, har bland andra Handelskammaren i Stockholm framhållit att Stockholmsregionen kan bli en mindre attraktiv region att verka i för företag. 5 För att skapa rätt beslutsgrund har 1 Stockholms Stads Miljöavgiftskansli (2006e). 2 Nedan stycken är hämtade från SL (2006). 3 Transport for London (2004). 4 Se även kapitel 4 för mer information angående Londonstudiernas resultat. 5 Stockholms handelskammare (2005:3).

18 Stockholms Stad låtit genomföra ett antal undersökningar kring olika sektorer av näringslivet före och under Stockholmsförsöket. Detaljhandeln är en av dessa sektorer. HUI fick år 2004 i uppdrag att följa detaljhandelns utveckling i Stockholmsregionen. En förestudie presenterades för Miljöavgiftskansliet under våren 2005 och en rapport som belyste de preliminära effekterna på detaljhandeln presenterades i juni I dessa framkom att effekterna på detaljhandeln var små och mycket svåra att isolera. Syftet med föreliggande slutrapport är att studera vilka effekter som Stockholmsförsöket har på detaljhandeln och restaurangnäringen i Stockholmsregionen. Stockholmsförsöket kan tänkas ge upphov till dels inkomsteffekter dels substitutionseffekter vilka kan förväntas uppträda enskilt eller tillsammans. Trängselskatt, eller miljöavgift, innebär att användaren åläggs en kostnad för att använda sig av en kollektiv vara. I och med trängselskatten undandras invånarna i Stockholmsregionen disponibel inkomst i samband med att de passerar avgiftssnittet under avgiftstid. I frånvaro av trängselskatt är det rimligt att argumentera för att en del av den disponibla inkomsten skulle ha kommit detaljhandeln i Stockholmsregionen till godo. Storleken på denna inkomsteffekt är bland annat beroende av trängselskattens storlek och antalet passager vid olika tidpunkter samt resmönster i samband med inköpsresor i allmänhet. Då Stockholmsförsöket inleddes minskade som sagt trafiken, vilket även fått till följd att de eventuella inkomsteffekter för konsumenterna också bör ha minskat. Under Stockholmsförsöket minskade biltrafiken över avgiftssnittet med procent jämfört med samma period föregående år. En större minskning av trafiken än väntat innebär för det första en minskad effekt eftersom färre konsumenter betalar avgift och, för det andra, att detaljhandeln innanför avgiftszonen sannolikt förlorat bilburna konsumenter vilket, allt annat lika, i sin tur medför en minskad försäljning för företagen innanför avgiftszonen. Detta antagande problematiseras emellertid av att invånarna i Stockholmsregionen kan ha substituerat inköpsresor med bil mot inköpsresor med andra trafikslag under perioden. Den andra aspekten som analyseras utgörs av så kallade substitutionseffekter. Detaljhandeln innanför avgiftszonen, i synnerhet den småskaliga detaljhandeln i gatulägen och detaljhandeln på malmarna, har under en lång tid förlorat marknadsandelar till expanderande köpcentrum, gallerior och externhandelsområden i Stockholmsregionens kranskommuner. Till detta kan bland annat framhållas den pågående strukturomvandlingen inom handeln men också det faktum att det har varit svårt att enas om var nya platser avsedda för handel skall skapas innanför avgiftszonen. Fastighetsägare och detaljhandelsaktörer har som en följd av detta i många fall fått bereda plats

19 för ny handel inom befintliga ytor eller i samband med att andra platser innanför avgiftszonen har rustats upp. I kranskommunerna har detaljhandeln tillåtits växa och omvandlas relativt fritt. Gamla köpcentrum och gallerior har renoverats och byggts ut och nya köpcentrum och externhandelsområden har uppstått. En följd av det ökade detaljhandelsutbudet i kranskommunerna har blivit så kallade substitutionseffekter där konsumenterna ersätter en marknadsplats med en annan beroende på marknadsplatsens attraktivitet eller inköpets karaktär. Som exempel kan framhållas att konsumenter bosatta i Stockholms förorter i takt med detaljhandelsexpansionen i allt mindre utsträckning behöver resa innanför avgiftszonen för att genomföra sina inköp. En majoritet av inköpen genomförs istället lokalt i något köpcentrum eller handelsområde, medan det mer specialiserade handels- och serviceutbudet innanför avgiftszonen används som ett komplement till de övriga inköpen. Konsumenter bosatta innanför avgiftszonen gör i analogi med detta resonemang en majoritet av sina detaljhandelsinköp i lokala köpcentrum och gallerior innanför avgiftszonen. Detaljhandelsexpansionen i kranskommunerna har bidragit till att även innerstadsborna söker sig ut till köpcentrum och handelsområden i kranskommunerna för att göra inköp av bland annat livsmedel, möbler och vit- och elektronikvaror. Substitutionseffekterna har främst tagit sig uttryck i att detaljhandeln i kranskommunerna har vuxit snabbare än detaljhandeln innanför avgiftszonen. Detaljhandeln i Stockholm kan också komma att utvecklas positivt av Stockholmsförsöket. Ett av försökets syfte är att öka tillgängligheten i Stockholmstrafiken. Detta skulle kunna leda till ökad handel då tillgänglighet är en av handelns främsta konkurrensfördelar. Kapitel 2 redovisar rapportens resultat. I avsnitt beskrivs olika bakgrundsvariabler såsom konjunkturell utveckling, ombyggnationer i detaljhandeln samt turistnäringen. I samband med förarbetena till Stockholmsförsöket har framhållits att substitutionseffekterna det vill säga att handeln flyttar från innerstaden, främst från malmarna, till köpcentrum i den omkringliggande regionen skulle förstärkas genom införandet av trängselskatt. 6 Förekomsten av substitutionseffekter undersöks på två sätt. I kapitel 2.4 hittas en detaljhandelsundersökning baserad på uppgifter från ett stort antal varuhus och köpcentrum i Stockholmsregionen. Dessa har lämnat ifrån sig omsättningsdata för sina enheter före och under Stockholmsförsöket och dessa uppgifter jämförs bland annat med den

20 regionala och nationella utvecklingen inom detaljhandeln under motsvarande period. Substitutionseffekter anses föreligga om detaljhandelsomsättningens utveckling innanför avgiftszonen markant avviker från den i området utanför avgiftszonen och/eller från detaljhandelns utveckling i riket i samband med eller efter det att Stockholmsförsöket började gälla i januari Man måste dock vara medveten om att ett stort antal omvärldsfaktorer kan påverka handeln på olika sätt. Bland dessa kan man framhålla den nationella och regionala konjunkturen, om- och nybyggnad av detaljhandelsanläggningar i regionen, bostadsbyggande och inflyttning, förändrad inhemsk och utländsk turism till följd av en starkare kronkurs och så vidare. Den andra undersökningen är en konsumentundersökning där HUI i samarbete med Synovate TEMO har frågat individer i Stockholmsregionen om deras inköpsvanor och resmönster i samband med detaljhandelsinköp. Denna redovisas i kapitel 2.5. I undersökningen kartläggs och studeras hur invånarna i Stockholms län konsumerar detaljhandelsvaror före perioden med trängselskatt samt om det har skett några förändringar i samband med försöket. Substitutionseffekter anses föreligga om det finns kraftiga avvikelser mellan respondenternas svar i den undersökning som genomfördes i november 2004 och den undersökning som genomfördes i mars I kapitel 3 sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna som kan dras sedan Stockholmsförsöket inleddes. Slutligen redovisas de metoder som har använts i studien i kapitel 4. Detta avsnitt kan även läsas kursivt. 6 Bång et al (2003); Kungliga tekniska högskolan (2003).

21 2 Resultat Efter några års konjunkturavmattning har Stockholmskonjunkturen vuxit sig allt starkare sedan andra halvan av år Ett uttryck för det är att Stockholmsregionens befolkning ökade med i genomsnitt 0,6 procent per år under inledningen av 2000-talet. Mellan 2004 och 2005 ökade tillväxten till närmare 0,9 procent, vilket motsvarade drygt nya invånare i Stockholmsregionen. Stockholm har under denna period vuxit snabbare än riket, men långsammare än exempelvis Göteborg och Malmö. 8 Under de närmaste åren förväntas Stockholmsregionen växa med omkring en procent per år, vilket skall jämföras med riket där tillväxten bedöms uppgå till cirka 0,4 procent per år under samma period. 9 Den ökade befolkningen i Stockholmsregionen har tillsammans med skattelättnader, låga räntor och stigande inkomster inneburit att såväl den individuella som den totala köpkraften har ökat i regionen, vilket är positivt ur ett detaljhandelsperspektiv. Detaljhandelns utveckling styrs av ett stort antal sammanhängande faktorer. I detta kapitel studeras bland annat detaljhandelskonjunkturen i Stockholm och i riket. För att kunna säga något om orsakerna till varför olika delar av Stockholmsregionen har olika tillväxt genomförs en inventering av ombyggnader och renoveringar i Stockholmsregionens detaljhandel under perioden Utöver detta fästes uppmärksamhet på turism samt på hur Stockholmskonsumenternas inköpsresor ser ut före och under Stockholmsförsöket. 2.1 Stockholms detaljhandelskonjunktur Av HUIs förestudie framgick att svängningarna i Stockholms detaljhandelskonjunktur har varit mycket kraftigare än den allmänna Stockholmskonjunkturen under 1990-talet. Detaljhandeln i Stockholms Stad har samtidigt haft en något svagare utvecklingstakt än detaljhandeln i Stockholms län och i riket under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Den högre tillväxttakten i länet beror dels på en allmän efterfrågeökning, men också på att äldre gallerior och köpcentrum har renoverats och byggts ut samt att nya gallerior, köpcentrum och externhandelsområden har tillkommit under perioden Stockholms Stads näringslivskontor (2004a 2006a). 8 SCB, Befolkningsstatistik. 9 Region- och Trafikplanekontoret (2005). 10 Rämme U & Cronholm M (2005).

22 Undersökningen av detaljhandelskonjunkturen i Stockholm baseras på Konjunkturinstitutets (KI) så kallade Konjunkturbarometer. 11 Sedan sekelskiftet år 2000 har detaljhandeln under långa perioder varit drivande i den allmänna konjunkturutvecklingen. I diagram 2.1 redovisas konfidensindikatorn inom sällanköpsvaruhandeln i riket och i Stockholms län under perioden Diagram 2.1 Konfidensindikatorns utfall inom sällanköpsvaruhandeln i Stockholms län och riket Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Källa: Stockholms Handelskammare. Riket Stockholm Från att ha varit ganska optimistisk i början av det nya årtusendet föll företagens positiva framtidstro inom sällanköpsvaruhandeln snabbt i såväl riket som Stockholms län. Företagen i Stockholms län hade fram till mitten av 2003 en starkare konjunkturutveckling än företagen i riket. Under 2003 och första halvan av 2004 skedde en viss avmattning i såväl Stockholm som 11 Konjunkturbarometern görs i första hand i syfte att ge snabba svar om viktiga ekonomiska variabler inom områden där det saknas kvantitativa uppgifter. På uppdrag av Stockholms Handelskammare och med utgångspunkt i detta material låter Konjunkturinstitutet göra bearbetningar för att spegla den regionala konjunkturen för olika branscher i Stockholms län. Konjunkturbarometern är uppbyggd så att ett urval av företag på regelbunden basis får besvara frågor om hur verksamheten har utvecklats under en begränsad tidsperiod samt vad företagsledningen tror om det egna företagets utvecklingsmöjligheter under det närmast kommande kvartalet. Resultatet redovisas som ett nettotal, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som uppger en ökning respektive minskning på en enskild fråga. Ett positivt nettotal antyder att fler är positivt inställda i en viss fråga medan ett negativt nettotal pekar på det omvända förhållandet. Som ett sammantaget mått på utvecklingen inom en bransch används den så kallade konfidensindikatorn vilken är en sammanvägning av företagens svar på ett antal frågor om utvecklingen i deras verksamhet. Se även Stockholms Handelskammare, Stockholmsbarometern (2004a-2006b).

23 riket. Under andra halvan av 2004 inleddes återigen en mycket positiv försäljningsutveckling inom sällanköpsvaruhandeln i såväl Stockholm som riket. Många företag rapporterade försäljningsökningar och ökad lönsamhet. Denna utveckling har fortsatt under 2005 och Orsaken till försäljningsutvecklingen står att finna i att hushållen under 2005 fick ökade disponibla inkomster bland annat till följd av löneökningar och skattesänkningar, fortsatt låga räntor i kombination med låg inflation samt prispress inom detaljhandeln. Diagram 2.2 redovisar konfidensindikatorn för dagligvaruhandeln i Stockholms län och riket under perioden Diagram 2.2 Konfidensindikatorns utfall inom dagligvaruhandeln i Stockholms län och riket Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Källa: Stockholms Handelskammare. Riket Stockholm Dagligvaruhandeln uppvisar en delvis annorlunda bild. Under 2001 var dagligvarukonjunkturen starkare i Stockholms län än i riket. Konjunkturnedgången under 2002 var kraftigare i Stockholms län och under pågick en utdragen stagnationsperiod vilken bröts först under andra halvan av Under de senaste åren går det bakom denna utveckling att skönja en ökad konkurrens inom dagligvaruhandeln. Denna har framförallt tagit sig uttryck i ett större antal lågprisetableringar i Stockholmsregionen. Följden av denna utveckling har blivit en ökad prispress på dagligvaror samt en minskad lönsamhet för dagligvarubutikerna i Stockholmsregionen.

24 Jämförs diagram 2.1 och 2.2 ser man att sällanköpsvaruhandeln sedan inledningen av 2000-talet har varit mer konjunkturkänslig än dagligvaruhandeln. Under det första kvartalet 2006 stagnerade konfidensindikatorn för sällanköpsvaruhandeln i Stockholm medan den fortsatte öka svagt i riket. Konfidensindikatorn för dagligvaruhandeln fortsatte dock att öka i samma omfattning i Stockholm som i riket under perioden. I samband med konjunkturinstitutets undersökning tillfrågas företagen om hur de ser på den närmaste framtiden. Inom sällanköpsvaruhandeln uppgav omkring 90 procent fler av företagen att deras försäljningssituation skulle vara bättre under tredje kvartalet 2006 än under det andra kvartalet. Inom dagligvaruhandeln uppgav drygt 60 procent fler av företagen att de förväntade sig ett bättre tredje kvartal. I båda branscherna var det framförallt försäljningsvolymen som förväntades stiga, medan företagens förväntningar om nyanställningar var mer begränsade. 2.2 Ombyggnad och expansion i detaljhandeln i Stockholmsregionen För att studera och förstå orsaken till varför detaljhandelns omsättning i innerstaden och den omkringliggande regionen har en viss utveckling är det viktigt att ha en uppfattning om vilka nya detaljhandelsområden och detaljhandelsytor som har tillkommit under de närmast föregående åren och om vad som är på gång att skapas. En slutsats i denna rapport är att det på kort sikt är svårt att sluta sig till att Stockholmsförsöket påverkar detaljhandeln i innerstaden. Orsaken till detta är främst de många om- och nybyggnadsprojekten innanför och utanför avgiftszonen. 12 På något längre sikt kommer innerstaden att framstå som mer attraktiv för Stockholmskonsumenterna. Det ligger dock en fara i att den expansion som sker i den omkringliggande regionen kan påverka innerstadens omsättningsutveckling negativt. Detta torde då i första hand bero på tillkomsten av nya detaljhandelsytor samt det faktum att efterfrågeutvecklingen förväntas bli starkast i kranskommunerna under överskådlig framtid. 2.3 Turistnäringen i Stockholmsregionen En utvärdering av effekterna på Stockholms turistnäring i samband med Stockholmsförsöket kan vara relevant av flera skäl. Ett möjligt scenario är att färre turister kommer till innerstaden på grund av Stockholmsförsöket. Denna effekt bedöms dock vara liten, i alla fall vad gäller mer långväga turister. Däremot är det tänkbart att de som är bosatta utanför avgiftszonen i mindre omfattning besöker olika attraktioner och besöksmål innanför avgiftszonen och vice versa. 12 Se även kapitel 4 för en genomgång av vad som händer i Stockholms detaljhandel idag.

25 Viktigare är sannolikt att mäta turismens spridningseffekter i ekonomin, det vill säga ur perspektivet att turistnäringen är viktig för många andra näringar varför den påverkar dessa näringars omsättning. 13 I London har trängselavgifter effekter ibland förväxlats med effekterna av förändringar i exempelvis turistnäringen, där till exempel terrordåd och växelkursförändringar kan spela en central roll. Det är därför viktigt att analysera turistnäringens utveckling för att förhålla sig till exempelvis detaljhandelns utveckling. Detta kapitel syftar främst till att besvara hypotesen om turismens spridningseffekter för att kunna isolera försökets effekter på detaljhandeln. Stockholms län är en turistmässigt viktig region med nära 20 procent av det totala antalet kommersiella gästnätter i riket. Totalt övernattade drygt 8,3 miljoner människor på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Stockholms län under år 2005, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Till detta kommer även de besökare som inte övernattar i Stockholm under sin resa, de så kallade dagsbesökarna, som år 2005 var över 5 miljoner personer. Stockholmsturismen skiljer sig något åt från den på riksnivå på så sätt att de kommersiella boendeformerna i Stockholm har en högre procentuell andel inkommande turism än övriga riket. Andelen utländska turister är med andra ord högre i Stockholm än för riket i genomsnitt. Detta förklaras med all säkerhet av att Stockholm är landets huvudstad och av den anledningen attraherar stora mängder turister från andra länder. Av de turister som under år 2004 besökte Stockholm och bodde på hotell eller någon annan form av kommersiellt boende var knappt 2,5 miljoner, eller omkring 35 procent, utländska turister. Då utländska turister oftast inte berörs av trängselskatten är det intressant att se om inhemsk turism ökar mindre eller minskar snabbare än utländsk turism. Detta är dock inte fallet, utan snarare ökar den inhemska turismen mer än den utländska. 14 Stockholms län och Stockholms Stad är ett av de största besöksmålen för invånarna i övriga Sverige. År 2003 reste närmare 54 procent av besökarna från övriga Sverige till Stockholms län med bil. 15 En närmare analys av dem som besöker innerstaden och därigenom passerar avgiftssnittet visar att nästan 49 procent av de svenska besökarna kommer till Stockholms innerstad med bil Den inkommande turismen omsätter cirka 19 miljarder kronor i Stockholms län. Då Stockholmsturisten i genomsnitt omsätter 30 procent av sina utlägg i detaljhandeln skulle en tio-procentig minskning i turistnäringen motsvara nästan 600 miljoner kronor eller mer än en halv procent av Stockholm läns totala omsättning på cirka 90 miljarder. 14 Nutek och SCB, Inkvarteringsstatistik. 15 Stockholm Visitors Board (2003). 16 Turist- och Resedatabasen, TDB.