STOCKHOLMSFÖRSÖKET MILJÖAVGIFTERNAS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER DELRAPPORT I AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STOCKHOLMSFÖRSÖKET MILJÖAVGIFTERNAS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER DELRAPPORT I AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)"

Transkript

1 STOCKHOLMSFÖRSÖKET MILJÖAVGIFTERNAS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER DELRAPPORT I AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

2

3 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Stockholms stad avser att under 2006 genomföra Stockholmsförsöket, ett försök med miljöavgifter i Stockholms innerstad, för att öka framkomligheten i trafiken och förbättra miljön. Detta skulle kunna få effekter på detaljhandeln samt andra besöksintensiva verksamheter i Stockholms län, och bör därför studeras närmare. Denna förstudie är den första av tre studier som HUI producerar under åren Förstudiens syfte är att utreda hur Stockholms detaljhandel och turistnäring ser ut idag samt att se hur handlare och konsumenter ser på det stundande försöket. HUI ansvarar för all registrering samt analys och rapport. Studien är genomförd av Ulf Rämme och Michael Cronholm, båda analytiker vid AB Handelns Utredningsinstitut (HUI). Rapportförfattarna vill rikta ett stort tack till HUImedarbetarna Katarina Kilander och Margareta Huldén för ovärderlig hjälp under studiens inledningsskede. Rapportförfattarna vill också rikta ett stort tack till alla kontaktpersoner vid de företag och köpcentrum i Stockholmsregionen som har ställt statistik till HUI:s förfogande. Uppdragsgivare är Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad. Stockholm i maj 2005 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Michael Cronholm Ulf Rämme Fredrik Bergström Analytiker Analytiker Ek. Dr., VD AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Blasieholmsg. 4A, 6 tr E-post Telefon: (vx) Postadress: Stockholm Telefax:

4

5 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Miljöavgifter kan tänkas leda till ett antal olika effekter, vilka också påverkar detaljhandelns utveckling i regionen. Beräkningar visar dock att effekterna för detaljhandeln i Stockholms innerstad och Stockholms län bedöms bli små. AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har fått i uppdrag att utreda hur miljöavgifterna kommer att påverka detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter. Denna förstudie är den första av tre studier som HUI kommer att producera under åren Förstudiens syfte är att utreda hur Stockholms detaljhandel och andra besöksintensiva verksamheter ser ut idag samt att se hur några handlare och konsumenter ser på de stundande miljöavgifterna. Stockholmsförsöket har tillkommit för att vid olika tidpunkter under dagen minska trängseln, i detta sammanhang liktydigt med nedsatt framkomlighet, i Stockholmstrafiken. Miljöavgifter är ett styrande instrument som genom en differentierad prissättning har som mål att öka framkomligheten i trafiken och att förbättra miljön. Den styrande effekten kan regleras genom att mer eller mindre anpassa avgiften efter trafikbelastning i tid och rum samt efter fordonens beskaffenhet. Denna rapport består av tre delundersökningar. Den första beskriver den regionala konjunkturen och detaljhandelns utveckling under och 2000-talet. I den andra delundersökningen studeras detaljhandelns omsättning och stockholmskonsumenternas inköpsvanor. I den tredje delundersökningen studeras andra besöksintensiva verksamheter i Stockholms län. Beträffande empiriska studier är miljöavgifterna i London det närmaste man kommer utvärderingar av verkliga effekter av införandet av miljöavgifter. Utredningar från Transport for London samt London Chamber of Commerce and Industry visar på något skilda resultat. I Sverige har diskussionerna varit intensiva beträffande huruvida Londons näringsliv påverkats negativt av miljöavgifterna eller inte. Studier visar dock att resultaten är svåra att utvärdera, då London samtidigt med miljöavgifternas införande gick in i en lågkonjunktur och därför inte enbart har miljöavgifterna att skylla en försämrad detaljhandelsförsäljning. Exemplet visar på hur svårt det är att isolera miljöavgifternas effekter.

6 Stockholmskonjunkturen prognostiseras att under år 2005/06 bli starkare än under år Detta kan komma att störa resultatet av följande undersökning. Det är därför viktigt att poängtera hur och varför konjunkturen rör på sig för att senare kunna ta hänsyn till detta. Detaljhandeln i Stockholms län har under 1990-talet och inledningen av 2000-talet varit utsatt för kraftigare svängningar i den regionala konjunkturen än näringslivet som helhet. Inte oväntat har sällanköpshandeln berörts kraftigare än dagligvaruhandeln, även fast det finns skillnader beroende på var företagen är lokaliserade. Detaljhandeln i såväl Stockholms län som Stockholms stad har haft en kraftigare tillväxt i antalet sysselsatta än detaljhandeln i riket under hela perioden. I Stockholms stad har sysselsättningen i dagligvaruhandeln ökat kraftigare än sysselsättningen i sällanköpsvaruhandeln. Konjunkturanalysen visar på svårigheterna att isolera miljöavgifternas effekter på detaljhandeln i Stockholm. Detta beror på flera sammanhängande faktorer. För det första bedöms stockholmskonjunkturen vara starkare år 2005/06 jämfört med närmast föregående år. Några anledningar till detta är de föreslagna skattelättnaderna samt den pågående prispressen i detaljhandeln. Dessa två faktorer motverkar sannolikt både de lokala skattehöjningar samt skattehöjningarna på el och drivmedel samt i Stockholms fall de förslagna miljöavgifterna. För det andra kännetecknas Stockholms detaljhandel av en kraftig omvandlings- och expansionsfas, såväl innanför avgiftszonen som i det omkringliggande länet. City har de närmast föregående åren rustats upp, som exempel kan nämnas att Gallerian, Västermalmsgallerian, PK-huset och Norrmalmstorg har genomgått upprustningar. Under de närmaste kommande åren är stora förändringar att förvänta i stora delar av länet då drygt kvadratmeter butiksyta förväntas uppföras i Stockholms län. Sannolikt medför detta på kort sikt att miljöavgifternas effekter på innerstadens detaljhandel kommer att vara svåra att isolera. På längre sikt finns en risk att innerstaden, i takt med att köpcentrum i den övriga regionen upprustas, förlorar attraktionskraft. Detta kan dock vara en effekt av ett allmänt omvandlingsmönster i regionen och inte med nödvändighet en effekt av Stockholmsförsöket. En annan trend som, åtminstone delvis, kan motverka de negativa effekterna av Stockholmsförsöket i innerstaden är de till antalet ökande nyetableringarna av lågprisbutiker. Detta skulle kunna få den effekten att konsumenter boende innanför tullarna inte längre åker utanför tullarna för att handla dagligvaror i lågprisbutiker utan istället väljer en bostadsnära

7 lågprisbutik. I takt med att antalet lågprisbutiker blir fler i regionen kan också inköpsresandet utanför avgiftszonen förväntas minska eller åtminstone bli avståndsmässigt kortare. HUI lät TEMO/Univero genomföra en konsumentundersökning i Stockholms län. Målsättningen var att fastställa hur ofta och på vilket sätt som stockholmarna handlar idag samt om och hur de tror sig påverkas av miljöavgifterna. Syftet med denna delundersökning är att jämföra resultaten före och under försöket. På detta sätt kan man se vilka effekter miljöavgifterna har på konsumenternas inköpsvanor. Konsumentundersökningen visar att dagligvaruinköp oftast görs med bil och i närheten av hemmet, vilket gör att man sällan passerar en tull. Detta konfirmeras också av Trivectors resvaneundersökning som visar att nästan hälften av det totala antalet inköpsresor (både daglig- och sällanköpsvaror) sker med bil. Inköp av sällanköpsvaror innebär i större utsträckning att man passerar en tull för att göra sina inköp. Vid inköpsresa över en tull är det dock vanligt att konsumenten väljer att åka kollektivt. Främst gäller detta konsumenter som bor utanför tullarna. De som bor innanför tullarna tror i högre utsträckning än de som bor utanför tullarna att de kommer att ändra sina inköpsmönster då Stockholmsförsöket träder i kraft. De boende innanför tullarna tror emellertid att det främst är inköp av möbler och hemutrustning som kommer att påverkas. Boende utanför tullarna tror främst på en förändring då de handlar kläder och skor. Ett intressant resultat från undersökningen är att drygt 80 procent av respondenterna inte tror att de kommer att påverkas av miljöavgifterna vid sina detaljhandelsinköp. Det är små variationer mellan olika branscher. Detta beror sannolikt på att man främst handlar dagligvaror i sin närmiljö och på kvällar och helger och att man på detta sätt undviker miljöavgiften. Majoriteten av vardagsinköpen av kläder och skor sker under dagtid och i samband med arbetsresor. Möbel- och hemutrustningsköp sker mestadels på helgerna, då ingen miljöavgift erläggs för passage genom tullarna. Resonemanget stämmer också då man ser på konsumenternas senaste inköpsresa. Mer än 95 procent skulle inte ha berörts av miljöavgifterna under denna. Detta resultat kan kontrasteras mot Trivectors resvaneundersökning som visar att en begränsad andel, omkring 10 procent, av de berörda bilresorna över avgiftssnittet utgjordes av inköpsresor. Även om jämförelsen haltar så visar resultatet från de olika undersökningarna att miljöavgifter endast skulle beröra en begränsad andel av Stockholms befolkning.

8 Analysen av Stockholms detaljhandel är en av studiens mest centrala delar då denna i senare studier kommer att följas upp. Detaljhandelns omsättning i Stockholms län uppgick till drygt 7 miljarder kronor per månad under andra halvåret I innerstaden omsattes drygt 700 miljoner kronor varav sällanköpsvaruhandeln svarade för drygt 80 procent av omsättningen. Omsättningen varierade mellan månaderna men svängningarna var kraftigare inom både dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Stockholms innerstad än i Stockholms län och riket. Undersökningen visade också att den sällanköpsvaruhandel som var lokaliserad i köpcentrum och gallerior i regel stod emot svängningarna bättre än sällanköpsvaruhandeln i Stockholms innerstad eller Stockholms län i allmänhet. I en enkät till en av HUI skapad företagspanel i Stockholms län kan konstateras att de som kraftigast upplever att deras verksamhet kommer att påverkas av miljöavgifterna var butiksföreståndare inom sällanköpsvaruhandeln samt detaljhandlare lokaliserade innanför avgiftszonen. Dessa var mest oroade för att omsättning och lönsamhet skulle falla samt att kundunderlaget skulle förändras. Jämför man ovanstående undersökning till handlarna med konsumentundersökningen finner man några intressanta resultat. Det verkar som om handlarna är mer pessimistiska till Stockholmsförsöket i förhållande till hur konsumenterna tror sig påverkas eller gör sina inköp idag. I de båda attitydundersökningarna verkar det som om både handlare och konsumenter tror sig påverkas mer än vad de egentligen kommer att göra. Stockholmsförsöket kan dock leda till nya inköpsvanor på grund av en negativ inställning till miljöavgifterna, vilket på så sätt skulle förändra förutsättningarna. En utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på Stockholms turistnäring kan vara relevant av flera skäl. Ett möjligt scenario är att färre turister kommer till innerstaden på grund av miljöavgifterna. Denna effekt bedöms dock vara liten, i alla fall för mer långväga turister. Däremot är det möjligt att de som bor utanför tullarna i mindre omfattning besöker attraktioner innanför tullarna och vice versa. Då turistnäringen är viktig för många andra näringar kan det vara viktigt att studera turistnäringen i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Turistnäringen påverkar omsättningen i många andra branscher. Näringens totala omsättning i Stockholmsregionen uppgick år 2003 till nära 76 miljarder kronor fördelat över inresande och utresande turism, mässverksamhet och regional shopping. Den inkommande turismen omsatte 18 miljarder kronor, vilket dock varierar kraftigt mellan olika månader, vilket är viktigt att ha i åtanke.

9 Införandet av miljöavgifter i London har visat att det är mycket svårt att belysa vilka effekter som miljöavgifterna har för olika delar av näringslivet i en region. Författarnas förhoppning med denna studie är att redan på ett inledande stadium försöka placera in detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter i ett större perspektiv för att på detta sätt i förlängningen isolera effekter av miljöavgifterna. Detta kommer att ske genom att ovanstående delstudier genomförs på nytt då försöket inletts. HUI avser att under år 2005/06 kontinuerligt samla in omsättningsuppgifter och kompletterande information avseende detaljhandeln i de i undersökningen ingående köpcentrumen och kedjorna. Målsättningen är att i maj 2006 kunna presentera preliminära bedömningar av Stockholmsförsökets effekter på Stockholms detaljhandel. Den korta försöksperioden gör att bedömningen måste baseras på köpcentrumens utveckling i stockholmsregionen. I slutrapporten kommer dessa resultat att kunna kompletteras med offentlig statistik avseende omsättningen utmed centrala stråk innanför avgiftszonen. HUI kommer också att genomföra en ny konsumentundersökning under försöksperioden för att se om stockholmskonsumenterna ändrat sina inköpsvanor sedan den tidigare undersökningen.

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ALLMÄNT OM MILJÖAVGIFTER FÖRDELNINGS- OCH REGIONALEKONOMISKA EFFEKTER NÄRINGSLIVSEFFEKTER NÄRINGSLIVSEFFEKTER I LONDON ETT EMPIRISKT EXEMPEL KONJUNKTUREN, DETALJHANDELN OCH HOTELL- OCH RESTAURANGNÄRINGEN I STOCKHOLM DEN REGIONALA KONJUNKTUREN DET LÅNGA PERSPEKTIVET DEN REGIONALA KONJUNKTUREN DET SENASTE ÅRET DEN REGIONALA KONJUNKTUREN DE KOMMANDE ÅREN DETALJHANDELN I STOCKHOLMS LÄN OCH STOCKHOLMS STAD HANDELNS UTVECKLING UNDER EN ÖVERSKÅDLIG FRAMTID HOTELL- OCH RESTAURANGNÄRINGEN I STOCKHOLMS LÄN METOD FÖR UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ STOCKHOLMS DETALJHANDEL OCH ANDRA BESÖKSINTENSIVA VERKSAMHETER KONSUMENTUNDERSÖKNING DETALJHANDELSANALYS ANALYS AV TURISTNÄRINGEN KONSUMENTUNDERSÖKNING AV DETALJHANDELN I STOCKHOLM SVARSFREKVENS STUDIEN SAMMANFATTNING DETALJHANDELN I STOCKHOLMS LÄN EN NULÄGESANALYS DETALJHANDELNS OMSÄTTNING I OLIKA DELAR AV STOCKHOLMS STAD OCH STOCKHOLMS LÄN OMSÄTTNINGSFÖRÄNDRINGAR I STOCKHOLMS LÄN FALLSTUDIER AV DAGLIGVARUHANDELN OCH BEKLÄDNADSHANDELN FÖRETAGSUNDERSÖKNING AV DETALJHANDELN I STOCKHOLM TURISTNÄRINGEN I STOCKHOLMS LÄN EN NULÄGESANALYS STOCKHOLMSBESÖKAREN INKVARTERINGSSTATISTIKEN BESÖKSMÅLSSTATISTIK SLUTSATSER KÄLLOR OCH LITTERATUR KÄLLOR LITTERATUR BILAGA...84

12 TABELLFÖRTECKNING TABELL 3.1 REGIONAL BNP-UTVECKLING I RIKET OCH I STOCKHOLMS LÄN PROCENT...23 TABELL 5.1 ANTAL SVARANDE FÖRDELADE PÅ BOSTADSPLATS OCH KÖN...42 TABELL 5.2 ANTAL SVARANDE FÖRDELADE PÅ ÅLDER OCH KÖN...43 TABELL 5.3 I HUR HÖG GRAD TROR DU DINA DAGLIGVARUINKÖP KOMMER ATT PÅVERKAS DÅ STOCKHOLM INFÖR TRÄNGSELAVGIFTER?..47 TABELL 5.4 I HUR HÖG GRAD TROR DU ATT DINA INKÖP AV OLIKA VAROR KOMMER ATT PÅVERKAS DÅ STOCKHOLM INFÖR TRÄNGSELAVGIFTER?...51 TABELL 5.5 INKÖPSRESOR UPPDELAT PÅ RESTYP OCH GEOGRAFISKT OMRÅDE. PROCENT...53 TABELL 6.1 DAGLIGVARUHANDELSOMSÄTTNINGEN I OLIKA DELAR AV STOCKHOLMS LÄN JUNI-NOVEMBER MKR...55 TABELL 6.2 SÄLLANKÖPSVARUOMSÄTTNINGEN I OLIKA DELAR AV STOCKHOLMS LÄN JUNI-NOVEMBER MKR...56 TABELL 6.3 OMSÄTTNING I SÄLLANKÖPSVARUHANDELN I GALLERIOR OCH KÖPCENTRUM INNANFÖR RESPEKTIVE UTANFÖR AVGIFTSZONEN JUNI-NOVEMBER MKR...57 TABELL 6.4 OMSÄTTNINGSNIVÅER I DAGLIGVARUHANDELN I OLIKA DELAR AV STOCKHOLMS LÄN JUNI-NOVEMBER MKR...59 TABELL 6.5 OMSÄTTNINGSNIVÅER I BEKLÄDNADSHANDELN I OLIKA DELAR AV STOCKHOLMS LÄN JUNI-NOVEMBER MKR...61 TABELL 7.1 BRANSCHVIS OMSÄTTNING I STOCKHOLMS LÄN FÖR INKOMMANDE TURISM. INKL. MOMS, 1000-TALS KRONOR...72 TABELL 7.2 STÖRSTA BESÖKSMÅLEN INNANFÖR TULLARNA I STOCKHOLM TABELL 7.3 STÖRSTA BESÖKSMÅLEN UTANFÖR TULLARNA I STOCKHOLM DIAGRAMFÖRTECKNING DIAGRAM 3.1 PROCENTUELL UTVECKLING AV BRUTTOREGIONALPRODUKT, SÄLLANKÖPSVARUHANDEL OCH DAGLIGVARUHANDEL I STOCKHOLMS LÄN DIAGRAM 3.2 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I RIKET OCH I STOCKHOLMS LÄN PROCENT...25 DIAGRAM 3.3 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING INOM DETALJHANDELN I RIKET, STOCKHOLMS LÄN OCH I STOCKHOLMS STAD PROCENT...26 DIAGRAM 3.4 DAGLIGVARUHANDELNS OMSÄTTNING I RIKET, STOCKHOLMS LÄN OCH I STOCKHOLMS STAD LÖPANDE PRISER. PROCENT...30 DIAGRAM 3.5 SÄLLANKÖPSVARUHANDELNS OMSÄTTNING I RIKET, STOCKHOLMS LÄN OCH I STOCKHOLMS STAD LÖPANDE PRISER. PROCENT...31 DIAGRAM 3.6 DETALJHANDELNS FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING I STOCKHOLMS LÄN SAMT I KÖPCENTRUM OCH GALLERIOR INNANFÖR RESPEKTIVE UTANFÖR AVGIFTSZONEN LÖPANDE PRISER. PROCENT...32 DIAGRAM 3.7 OMSÄTTNINGSUTVECKLING FÖR HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN I STOCKHOLMS LÄN SAMT I RIKET , INDEX 1994= DIAGRAM 5.1 BRUKAR DU HANDLA PÅ VÄG TILL ELLER FRÅN ARBETET/STUDIERNA? PROCENT...43 DIAGRAM 5.2 VILKEN VECKODAG GJORDE DU DITT SENASTE INKÖP? PROCENT...44 DIAGRAM 5.3 VAR GJORDE DU DITT SENASTE DAGLIGVARUINKÖP? PROCENT...45 DIAGRAM 5.4 VILKET TRANSPORTMEDEL ANVÄNDE DU DIG AV? PROCENT...46 DIAGRAM 5.5 VAR GJORDE DU DITT SENASTE INKÖP AV SÄLLANKÖPSVAROR? PROCENT...48 DIAGRAM 5.6 VILKET TRANSPORTMEDEL ANVÄNDE DU DIG AV? PROCENT...49 DIAGRAM 5.7 VILKET TRANSPORTMEDEL ANVÄNDE DU DIG AV? FÖRDELAT PÅ BOSTADSPLATS OCH INKÖPSVARA. PROCENT...50 DIAGRAM 5.8 HUR MÅNGA BERÖRS AV MILJÖAVGIFTERNA? PROCENT...52 DIAGRAM 6.1 DAGLIGVARUHANDELNS UTVECKLING JULI NOVEMBER PROCENTUELL FÖRÄNDRING SEDAN FÖREGÅENDE MÅNAD...57 DIAGRAM 6.2 SÄLLANKÖPSVARUHANDELNS UTVECKLING JULI NOVEMBER PROCENTUELL FÖRÄNDRING SEDAN FÖREGÅENDE MÅNAD DIAGRAM 6.3 OMSÄTTNINGEN I DAGLIGVARUHANDELN JULI-NOVEMBER PROCENTUELL FÖRÄNDRING SEDAN FÖREGÅENDE MÅNAD..60 DIAGRAM 6.4 OMSÄTTNINGEN I BEKLÄDNADSHANDELN JULI-NOVEMBER PROCENTUELL FÖRÄNDRING SEDAN FÖREGÅENDE MÅNAD..61 DIAGRAM 6.5 OMSÄTTNINGEN I BEKLÄDNADSHANDELN I KÖPCENTRUM OCH GALLERIOR JULI-NOVEMBER PROCENTUELL FÖRÄNDRING SEDAN FÖREGÅENDE MÅNAD...63 DIAGRAM 6.6 MILJÖAVGIFTERNAS PÅVERKAN PÅ BUTIKERNAS VERKSAMHET UPPDELAT EFTER BRANSCH. PROCENT...65 DIAGRAM 6.7 MILJÖAVGIFTERNAS PÅVERKAN PÅ BUTIKERNA UPPDELAT EFTER LOKALISERING. PROCENT...66 DIAGRAM 6.8 MILJÖAVGIFTERNAS PÅVERKAN PÅ BUTIKERNAS KUNDUNDERLAG OCH LOKALISERING UPPDELAT EFTER BRANSCH. PROCENT DIAGRAM 6.9 MILJÖAVGIFTERNAS PÅVERKAN PÅ BUTIKERNAS KUNDUNDERLAG OCH LOKALISERING UPPDELAT EFTER LOKALISERING. PROCENT...68 DIAGRAM 7.1 UTVECKLING AV ANTAL GÄSTNÄTTER I RIKET, STOCKHOLMS LÄN OCH I STOCKHOLMS STAD , INDEX 1994= DIAGRAM 7.2 UTVECKLING AV ANTAL GÄSTNÄTTER I RIKET, STOCKHOLMS LÄN OCH I STOCKHOLMS STAD JANUARI-DECEMBER 2004, INDEX JANUARI= DIAGRAM 7.3 UTVECKLINGEN AV ANTALET GÄSTNÄTTER I STOCKHOLMS STAD JUNI-NOVEMBER 2003 SAMT DIAGRAM 7.4 ANTAL GÄSTNÄTTER I OLIKA REGIONER SAMT FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA REGIONER JUNI-NOVEMBER DIAGRAM 7.5 FÖRÄNDRING I ANTALET GÄSTNÄTTER I OLIKA REGIONER JUNI-NOVEMBER PROCENT...76 DIAGRAM 7.6 FÖRÄNDRING I KAPACITETSUTNYTTJANDE JUNI-NOVEMBER PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV MEDELKAPACITETSUTNYTTJANDE...77 DIAGRAM 7.7 KAPACITETSUTNYTTJANDE, GENOMSNITT JUNI-NOVEMBER PROCENT...77 BILAGOR BILAGA 1 ANVÄND REGIONINDELNING I STOCKHOLMS LÄN...84 BILAGA 2 UNDERSÖKNING ANGÅENDE HUR HANDELN PÅVERKAS AV MILJÖAVGIFTERNA...85 BILAGA 3 ENKÄT OM HANDLARNAS INSTÄLLNING TILL INFÖRANDE AV MILJÖAVGIFTER...93

13 1 INLEDNING Stockholmsförsöket har tillkommit för att vid olika tidpunkter under dagen minska trängseln, i detta sammanhang liktydigt med nedsatt framkomlighet, i Stockholmstrafiken. Miljöavgifter är ett styrande instrument som genom en differentierad prissättning har som mål att öka framkomligheten i trafiken och att förbättra miljön. Den styrande effekten kan regleras genom att mer eller mindre anpassa avgiften efter trafikbelastning i tid och rum samt efter fordonens beskaffenhet. Uppdraget syftar till att utreda hur miljöavgifterna kommer att påverka detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter. Denna förstudie är den första av tre studier som HUI kommer att producera under perioden Förstudiens syfte är att utreda hur Stockholms detaljhandel och turistnäring ser ut idag samt att undersöka hur handlare och konsumenter ser på det stundande försöket. Våren 2006 kommer delrapport II att presenteras. Denna kommer att innehålla jämförande mått före och under Stockholmsförsöket. De båda rapporterna sammanfattas slutligen i en slutrapport, vilken presenteras innan valet år Föreliggande rapport beskriver inledningsvis troliga och mindre troliga effekter av miljöavgifterna rapporterade i tidigare studier. Därefter följer i kapitel 3 en analys av konjunkturen, detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen i Stockholms län. I denna del ingår regionala analyser på lång och kort sikt samt en kortare sammanfattning av vad som väntas hända de närmaste åren. Kapitel 4 redogör för använda metoder och i kapitel 5 analyseras konsumenternas attityder och inköpsvanor. Kapitel 6 redogör för detaljhandeln följt av kapitel 7 som redogör för turistnäringen. I kapitel 8 följer rapportens slutsatser. 13

14 2 ALLMÄNT OM MILJÖAVGIFTER Stockholmsförsöket har tillkommit för att vid olika tidpunkter under dagen minska trängseln, i detta sammanhang liktydigt med nedsatt framkomlighet, i Stockholmstrafiken. Miljöavgifter är ett styrande instrument som genom en differentierad prissättning har som mål att öka framkomligheten i trafiken och att förbättra miljön. Den styrande effekten kan regleras genom att mer eller mindre anpassa avgiften efter trafikbelastning i tid och rum samt efter fordonens beskaffenhet. Det finns idag ett antal exempel på städer där man infört väg- eller miljöavgifter. 1 Trots detta har det genomförts få empiriska studier av miljöavgifters inverkan på näringslivet i en stad eller region. De studier som genomförts baserar sig på simuleringar av näringslivseffekter och trafikflöden samt teoretiska diskussioner kring miljöavgifters effekter på olika delar av näringslivet och samhällsekonomin. Beträffande empiriska studier är miljöavgifterna i London det närmaste man kommer utvärderingar av verkliga effekter av införandet av miljöavgifter. I de teoretiska studierna har man satt fokus på trafik- och miljöeffekter, fördelningseffekter, regionalekonomiska effekter och effekter på företagslokalisering, men de har också uppmärksammat mer allmänna näringslivseffekter samt effekter på detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter. Syftet med föreliggande rapport är att studera vilka effekter som miljöavgifterna kan tänkas få för detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter i Stockholm. Av denna anledning berörs endast i korthet några av de effekter som uppmärksammats i tidigare undersökningar. Därefter fästes något större uppmärksamhet på tidigare genomförda undersökningar av näringslivseffekter. 2.1 Fördelnings- och regionalekonomiska effekter De så kallade fördelningseffekterna, det vill säga vilka grupper som påverkas, har undersökts i flera olika undersökningar. I en studie som Vägverket låtit göra lyfts vägavgifters påverkan på olika förhållanden i tätorter fram i såväl svenska som internationella studier. 2 Även om dessa 1 Se exempelvis SOU (2003:61); Transek (2002). 2 Transek (2002); Se även Armelius (2004). 14

15 studier i många avseenden inte är direkt jämförbara visar de på likartade resultat som de studier som genomförts i samband med Stockholmsförsöket. Studier av vägavgifter från flera länder visar bland annat att bilister i allmänhet är förlorare men att hög- och medelinkomsttagare påverkas mer än låginkomsttagare. Detta eftersom högoch medelinkomsttagare är mer benägna att använda sig av personbilstransporter under tider då avgifter gäller eller är högre än annars. 3 Ett antal utredningar har under senare år studerat miljöavgifternas fördelningseffekter i Stockholmsregionen. 4 Dessa pekar på att olika grupper reagerar olika på förändringar i resekostnader och restider. (Det som framförallt påverkar är gruppernas resvanor i ursprungsläget.) Bilanvändande har ett starkt samband med inkomst, kön, ålder, anknytning till arbetsmarknaden och geografisk belägenhet, varför miljöavgifterna förväntas få olika effekter hos olika delar av befolkningen. 5 I allmänhet förväntas dock antalet bilresor minska eftersom de blir dyrare. Av denna anledning sker en förskjutning mot att fler reser med kollektivtrafiken. Stockholmsförsöket innebär, genom förväntningar om minskad trängsel på gatorna, att yrkestrafikanter och tjänsteresenärerna blir vinnare och samtidigt som kostnaderna för privatpersoner i samband med arbetspendling blir högre förväntas företagens rekryteringsomland bli mindre. 6 Bland de regionalekonomiska effekterna har det i flera utredningar påpekats att miljöavgifterna innebär att hushållens disponibla inkomster minskar. 7 Detta köpkraftsbortfall spiller i förlängningen över på företagen vilka i sin tur kompenserar sig för detta bortfall genom att höja priserna på varor och tjänster. Beräkningarna visar att detta köpkraftsbortfall är en liten del av regionens bruttoregionalprodukt och hushållens disponibla inkomster i länet. Undersökningen har också framhållit att miljöavgifterna skulle kunna medföra barriäreffekter som begränsar konkurrensen i regionen och bidrar till att separera regionhalvor och stadsdelar från varandra. Detta kan få till följd att regionens attraktivitet minskar. Genom uppdelningen 3 Transek (2002) s 21 ff. 4 Statens offentliga utredningar (SOU 2003:61) s samt bilaga 6 och 8; Eliasson J & Lundberg M (2003). 5 Eliasson J & Lundberg M (2003); Statens offentliga utredningar (SOU 2003:61) bilaga 6. 6 Bång K-L, Sandahl J, Mattsson L-G (2003). 7 Statens offentliga utredningar (SOU 2003:61) s 75 samt bilaga 5 s 8. 15

16 av länet i delmarknader bedöms attityderna till att bedriva företagande i regionen påverkas negativt. 8 Denna effekt kan emellertid motverkas genom att influtna medel används på ett sådant sätt att det främjar den inomregionala tillgängligheten. Satsningar på nya trafikleder, upprustningar av befintliga sådana alternativa utbyggnader av kollektivtrafiken förväntas öka regionens attraktionskraft för hushåll och företag och samtidigt motverka segregationen mellan regionens olika delar. 9 Miljöavgifternas effekter på företagens lokalisering bedöms bli små och kan möjligen registreras först på lång sikt Näringslivseffekter De studier kring näringslivseffekter som har genomförts i Sverige har haft fokus på transportnäringen, varutransporterna och detaljhandeln. I samband med Stockholmsberedningens betänkande 2003:61 presenterade Inregia en undersökning av hur miljöavgifterna skulle kunna påverka yrkestrafiken samt de anställdas arbets- och inköpsresor. Ett allmänt antagande var att speditionsföretag kan påverkas av ökade transportkostnader i kronor, tillgängligheten minskar således, men att miljöavgifterna beräknas leda till en minskad trängsel, varför transporttiderna förkortas och tillgängligheten ökar. I Stockholm bedömdes varken antalet bilar, transportkilometer eller transporternas fördelning över tid att påverkas av miljöavgifterna. Miljöavgifternas styrande effekt på varutransporterna förväntas därför bli liten. Det framhölls dock att det fanns en risk för nya köer på avgiftsfria gator och trafikleder utanför avgiftszonen samt på tider före och efter avgiftsintervallet. Enligt utredningen pekar litet på att yrkestransporterna skulle minska i omfattning eller omfördelas över dygnets timmar alternativt att transportrutterna skulle förändras. Miljöavgifterna förväntas medföra ökade transportkostnader för företagen. Då transportkostnaden är en liten av del av företagens totala kostnader ansåg de intervjuade företagen att det inte var motiverat att höja priserna på sina varor/tjänster som en följd av miljöavgifterna. På längre sikt finns dock en risk att kunden får betala genom prishöjningar inom företag eller hela branscher Statens offentliga utredningar (SOU 2003:61) s 73 f. 9 Statens offentliga utredningar (SOU 2003:61) bilaga Ibid. 11 Ibid. 16

17 Institutionen för infrastruktur på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, fick i samband med Stockholmsberedningens arbete i uppdrag att studera näringslivseffekter av miljöavgifterna. Syftet med projektet var att ta fram en generell metod för att analysera hur miljöavgifterna kan påverka förutsättningarna för olika typer av näringsliv samt en långsiktig inverkan på näringslivet. Under arbetet med förstudien intervjuades företagsledare samt anställda och besökare om sina inställningar till och förväntningar på effekterna av miljöavgifterna. Intervjuer med företagsledarna antydde att omkring vart fjärde företag övervägde att flytta utanför avgiftszonen vid införande av miljöavgifter. Mer specifika intervjuer med företag i detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter antydde att de var positiva till låga miljöavgifter snarare än höjda parkeringsavgifter. Därtill trodde man att effekterna på detaljhandeln skulle bli små genom en ökad köptrohet inom dagligvaruhandeln och att sällanköpskonsumenterna inte tog bil till innerstaden för att göra sina inköp. Intervjuer med konsumenter i innerstaden antydde att omkring 60 procent av respondenterna inte skulle förändra sitt inköpsbeteende då miljöavgifterna införs. Av dem som uppgav att de kommer att förändra sitt inköpsbeteende framhölls att de kommer att göra färre inköp i innerstaden. 12 KTH:s beräkningar av effekter på detaljhandeln antyder att innerstadens detaljhandel kommer att tappa omsättning till köpcentrum och externhandel i förortskommunerna. Detaljhandeln i city antas klara sig bättre än detaljhandeln på malmarna. Anledningen till detta antogs vara den barriäreffekt som uppstår mellan innerstaden och förorterna i samband med miljöavgifterna. Storleken på denna förlust bedöms som liten, men anses också öka beroende på avgiftssystemets utformning, det vill säga avgiftens storlek vid olika dagar och tidpunkter, samt analysperiodens längd. De långsiktiga effekterna bedömdes bli mer omfattande på grund av en långsamt avtagande attraktionskraft, ett minskat antal förvärvsarbetande i innerstaden samt en förväntad expansion hos externa köpcentrum. KTH:s undersökning antyder att miljöavgifternas skatteeffekt kan förväntas minska invånarnas köpkraft. Givet förutsättningarna kring miljöavgifterna vid beräkningstillfället antyder KTH:s studie att sällanköpsvaruhandeln skulle förlora mellan 0,5-3 procent årligen. På kort sikt bedömdes cityhandeln förlora 170 miljoner kronor per år enligt KTH:s basscenario med miljöavgifter endast på vardagar. Om miljöavgifter infördes på helger bedömdes dock bortfallet uppgå till 12 Bång K-L, Sandahl J, Mattsson L-G (2003) s 9 f och 15 f. 17

18 230 miljoner kronor per år. På lång sikt bedömdes, på grund av butiksnedläggningar och en successivt avtagande attraktivitet i innerstaden, försäljningsbortfallet bli i det närmaste dubbelt så stort. Effekterna blir mindre avseende dagligvaruhandeln, men på grund av barriäreffekter antas dagligvarupriserna stiga i innerstaden samtidigt som trafikarbetet kring externa handelsplatser kan förväntas öka. Möjligen skulle mellan 1000 och 2000 heltidssysselsatta beröras av den negativa omsättnings- och lönsamhetsutvecklingen i detaljhandeln Näringslivseffekter i London ett empiriskt exempel Inför införandet av miljöavgifter i London gav Transport for London (TFL) ut en omfattande förstudie till utvärderingen av miljöavgifternas påverkan på näringslivet i London. I denna var syftet att avgöra vilka underliggande långsiktiga ekonomiska trender som påverkade den lokala ekonomin samt att försöka mäta med vilken styrka som miljöavgifter påverkar dessa trender. Undersökningen syftade också till att ge en bild av hur företagen och företagarna uppfattar och påverkas av miljöavgifterna. 14 I London infördes miljöavgifter i mitten av februari år Tre månader därefter presenterade Handelskammaren i London resultatet från en postal enkätundersökning riktad till ett slumpmässigt urval av detaljhandelsföretag innanför avgiftszonen. Anledningen till att detaljhandeln följdes noga var dels att detaljhandelsföretagen ansågs vara av sådan beskaffenhet att förändringar i omgivningen gav snabba resultat på deras verksamhet dels att detaljhandeln utgjorde en stor del av näringslivet innanför avgiftszonen. Studien antydde att tre av fyra respondenter hade fått se sin försäljning och sitt kundunderlag minska sedan införandet av miljöavgifter. Svaren var relativt jämnt fördelade mellan arbetsställen av olika storlek. Mer än hälften uppgav vidare att miljöavgifterna var huvudorsaken till denna utveckling men även lågkonjunktur och minskad turism framhölls som tänkbara anledningar. 25 procent av respondenterna uppgav också att de kunde tänka sig att flytta sin verksamhet utanför avgiftszonen som en följd av miljöavgifterna. Detta var framförallt vanligt bland mindre företag såsom tidningshandlare och livsmedelsbutiker Bång K-L, Sandahl J, Mattsson L-G (2003) s 26 f; Kungliga Tekniska Högskolan (2003). 14 Transport for London (2003). 15 Winsor-Cundell E (2003). 18

19 En uppföljningsstudie presenterades av Handelskammaren i London i februari år I denna avsågs att visa att förhållandena för detaljhandeln hade förvärrats under det gångna året. Undersökningen visade att en något större andel av respondenterna uppgav att deras omsättning och kundunderlag minskat. En något mindre andel ansåg miljöavgifterna var den huvudsakliga anledningen till denna nedgång tätt följda av den ekonomiska lågkonjunkturen och minskade turismen. En något större andel av respondenterna övervägde samtidigt att flytta sin verksamhet utanför avgiftszonen. 16 Den andra officiella utvärderingen av miljöavgifternas effekter presenterades i april Undersökningen uppmärksammade inledningsvis allmänna näringslivseffekter, men då detaljhandeln uppgav att den drabbats hårt av miljöavgifternas införande genomfördes en mer djupgående studie kring detaljhandelns utveckling i London. I denna jämfördes första halvåret från 2002 med resultaten från första halvåret I Transport for Londons (TFL) företagsundersökning uppgav omkring 70 procent av de tillfrågade företagen att de inte kunde uppvisa några eller endast mycket små effekter på sin verksamhet. I genomsnitt hade alla näringslivssektorers omsättning backat sedan föregående år, men detta mönster speglades även i den nationella konjunkturen under motsvarande period. När de tillfrågade företagen ombads rapportera vilka orsaker som de trodde låg bakom denna nedgång uppgav nästan hälften av företagen att den allmänna konjunkturen var en viktig faktor. Drygt tio procent av de tillfrågade ansåg att miljöavgifternas införande hade något med nedgången att göra. Denna förklaring var vanligare inom handelssektorn än inom servicesektorn. På frågan om företagen hade påbörjat att förändra olika centrala verksamheter i sitt företag till följd av miljöavgifternas införande uppgav endast en mindre andel av företagen att så varit fallet. Det som framförallt förändrats var tidpunkten för detaljhandelns och servicesektorns varuleveranser. Efter införandet av trängselavgifter skedde varuleveranserna innan miljöavgifterna började gälla. En majoritet av företagen i alla näringslivssektorer ansåg inte att miljöavgifterna hade gjort det dyrare att driva deras butik eller kontor London Chamber of Commerce and Industry (2004); London Chamber of Commerce and Industry (2005). 17 Transport for London (2004) s

20 En närmare studie av detaljhandeln i London visade att den lokala konjunkturen utvecklades sämre än den nationella redan under sista kvartalet 2002 och att detta hade fortsatt under inledningen av Från mars år 2003 och framåt kom detaljhandelskonjunkturen i London successivt att närma sig rikskonjunkturen, trots införandet av miljöavgifter. Efter en i huvudsak positiv tillväxt under senare delen av år 2003 och inledningen av år 2004 har tillväxten i detaljhandelsförsäljningen försvagats på nytt. Detaljhandelskonjunkturen i London har därigenom under en längre period i princip kommit att följa detaljhandelskonjunkturen i riket. 18 TFL:s intervjuer med besökare på några centrala gatuavsnitt i London stärker slutsatsen att miljöavgifterna haft små negativa effekter på detaljhandelns utveckling. Bland annat visade dessa intervjuer att drygt 50 procent av besökarna kom från områden utanför London. Knappt 40 procent av dessa var primärt där för att handla, medan drygt 40 procent handlade i området eftersom de ändå var i dess närhet av andra anledningar. Utredningen framhåller bland annat nedläggning av tunnelbanelinjer (minskad tillgänglighet), Irak-kriget och risken för ökad terrorism som tänkbara förklaringar till detaljhandelns svaga resultat under första halvåret år Resultatet av detta kännetecknades främst av en minskad närvaro av utländska turister och således mindre intäkter från dessa i detaljhandeln. 19 Sammantaget drog TFL slutsatsen att effekterna var små och att en mängd omvärldsfaktorer gjorde det svårt att påvisa miljöavgifternas negativa påverkan på Londons näringsliv. Transport for London har i sin företagsundersökning delat upp näringslivet i sex sektorer. Restauranger ingår i sektorn fritid tillsammans med bland annat hotell, caféer, pubar och biografer. Den första studien av effekterna visade att fritidssektorn gått ned 2 procent under första halvan av år procent av de totalt svarande uppgav att miljöavgifterna var den huvudsakliga anledningen till nedgången. 30 procent uppgav att de upplevde att centrala London hade gått sämre än landet som helhet samtidigt som 40 procent uppgav att de inte såg någon skillnad. Över 15 procent av fritidssektorn hade ändrat sina leveranstider de senaste sex månaderna och 7-8 procent uppgav att de ändrat sina öppettider eller sina transportmönster. 4 procent hade flyttat. Nästan 20 procent av de svarande inom fritidssektorn uppgav att de fått 18 Transport for London (2004) s 85-90; Transport for London (2005) 23 ff. Dessa slutsatser styrktes också av andra indikatorer i rapporten. 19 Transport for London (2004) s Transport for London (2004) s

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH Franchisebarometern 2, 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise November 2014 Innehåll Avsnitt Sida Bakgrund 3 Franchisebarometern 2014 4 Läget inom svensk ekonomi 5 Framtidstron inom franchising

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

FRANCHISING I SVERIGE 2013

FRANCHISING I SVERIGE 2013 Tryck: Lindgren & söner AB, Mölndal 214 FRANCHISING I SVERIGE 213 S P O NS O R ER Undersökningen är utförd av Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av föreningen Svensk Franchise. Svensk Franchise

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Kraftig inbromsning i handeln

Kraftig inbromsning i handeln 2012-12-17 Kraftig inbromsning i handeln Jämfört med i november månad har handlarnas framtidstro minskat kraftigt denna månad. Framtidsindikatorn, som är ett mått på handlarnas tro på utvecklingen i detaljhandeln,

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 FÖRORD År 2007 antog Östersunds kommun en handelspolicy som kom att uppdateras och utvärderas under

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (15) 2011-02-04 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 5, 2011-02-04 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på mycket låg nivå 50

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 Bilaga Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på Betongstationen m fl. 2014-03-07

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Juni 214 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Räntans påverkan och semesterplaner 5. Kontaktuppgifter

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer