Ekonomisk uppföljning per juli 2012 med prognos och riskbedömning för 2012 och 2013 Antagen av nämnd

Transkript

1 SOCIALFO RVALTNINGEN Ekonomisk uppföljning per juli 2012 med prognos och riskbedömning för 2012 och 2013 Antagen av nämnd

2 Inledning Förvaltningen har under 2012 intensifierat sin finansiella uppföljning där nu månadsutfall och påföljande korrigerade årsprognoser riskbedöms och sedan avrapporteras till socialnämnden. Till uppdraget har förvaltningen skapat ett antal särskilda handlingsplaner för en budget i balans. Denna finansiella hantering ligger utanför den av kommunen reglerade uppföljningen med Tertial-, Delår- och Bokslutsrapportering vilken genomförs i enlighet med gällande anvisningar. Inför månadsuppföljningen för juli 2012 gavs förvaltningen i uppdrag av Socialnämnden (SN 2012/365, 92) att redovisa och riskbedöma samtliga osäkra faktorer som kan försämra budgetutfallet för 2012 och som också kommer att påverka underlaget för budget Inför månadsuppföljningen för juli 2012 har förvaltningen valt att försöka skapa en transparens i hur den finansiella prognostiseringen, riskhanteringen tillsammans med utfall per juli månad skapar en prognos över året som helhet. Även detta verksamhetsår kan ses ökande volymer i framförallt äldreomsorg och individoch familjeomsorg vilket tillsammans med en hög kostnadsnivå vid årets ingång ger ett sannolikt överskridande av tilldelad rambudget. Detta dokument försöker även att ge en första utblick framåt mot detaljbudget inför nästa verksamhetsår och vidare även mot kommande tvåårsbudget Inledningsvis återges en sammanfattande bild av förvaltningens verksamheter för att därefter följas av en fördjupning av respektive programområde. Där fortsatta osäkerheter finns i prognosarbetet som kan påverka prognosens träffsäkerhet nämns de i löpande text. Prognos per juli 2012 Prognosen för 2012 har sedan i maj förändrats från ett prognostiserat överskridande på -36,4 mnkr till att nu visa på ett prognostiserat överskridande med -54,0 mnkr. Prognosavvikelsen på ytterligare -17,6 mnkr sedan maj härrör till dels fortsatt ökande volymer inom framförallt individ- och familjeomsorgen samt dels en omvärdering av de särskilda handlingsplanerna inom äldreomsorgen. Då nämnden verkar i en ständigt föränderlig omvärld bygger samtliga prognoser på ett stort antal omvärldsfaktorer, nyckeltal och indikatorer vilka nämnden kan påverka olika grad. En likväl viktig komponent i prognosarbetet är riskhantering vilket handlar om att identifiera risker var de än förekommer och att väga kostnaden för en reducering mot kostnaden vid ett eventuellt riskfall. Kommunens ekonomistyrningsmodell bygger på en för nämnden tilldelad budgetram vilken först i efterhand justeras efter volymutfall i samband med årsbokslut och påföljande ombudgetering. Vid en eventuell fortsatt volymökning leder modellen till en konstant negativ prognos i de fall förvaltningen inte lyckas kompensera detta med motsvarande effektiviseringar. Om det under en längre tid återfinns alltför stor diskrepans enligt ovan riskerar budget att förlora i styrka såsom det centrala styrdokumentet. Inför 2013 har nämnden ytterligare en stor utmaning då nämnden i tvåårsbudget har erhållit en generell kostnadsuppräkning på 2,0% och löneavtalen ger ~2,6 samtidigt som många externa utförare inom individ- och familjeomsorgen höjer sina priser mellan 3 och 5 %. 1

3 Årsprognos 2012 Prognos Mnkr Budget 2012 Reultat per juli Linjär prognos Volymutveckling mot budget per juli Gemensamt & Politik 31,02 2,5 4,5 0,0 1,9 Äldreomsorg 415,68-22,6-38,7 16,5-27,5 Funktionshinder 334,76 6,2 10,6 7,7 1,3 Individ- och familjeomsorg 223,71-10,4-17,9 31,5-27,4 Flykting (avslutas ) 0-2,3-2,3 0,0-2,3 Arbetsmarknad 9,91 1,3 2,2 0,0 0,0 SUMMA Socialförvaltningen 1 015,08-25,3-41,6 55,7-54,0 Kommentar till prognos per juli 2012 Årsprognosen bedöms ge ett samlat underskott på -54,0 mnkr fördelat på politik 0,0 mnkr, gemensamt 1,9 mnkr, äldreomsorg -27,5, Funktionshinder 1,3 mnkr, individ- och familjeomsorg -27,4 mnkr, arbetsmarknad 1,3 mnkr och flyktingmottagning -2,3 mnkr. Volymökningen i äldreomsorgen är större än den resursförstärkning som nämnden fick i budget år 2012 enligt volymberäkningsmodellen för ÄO. Under jan-jul finns en volymökning med drygt timmar vilket motsvarar drygt -6,5 mnkr per helår. Handlingsplanen rörande tidmätning av hemtjänstinsatser har tidsmässigt reviderats efter slutsatser från införandeprojektet. Full effekt förväntas från oktober/november under innevarande år samt vidare med viss justering under Program funktionshinder prognostiserar med ett litet överskott en ekonomi i balans. Handlingsplanen rörande tidmätning ligger i fas och bedöms ge full effekt från första kvartalet Inom delprogram försörjningsstöd ökar kostnaderna, men nu på en nivå som kan tyda på en långsam stabilisering. Nivån för försörjningsstödet bedöms något högre (80 mnkr) än utfall för helår Det faktum att nämnden tillförs personer från flyktingenheten leder till att nämnden tvingas hantera de effekter som uppstått då kommunen inte på ett effektivt sätt lyckats få ut personerna i sysselsättning. Volymnivån är vidare fortsatt hög/ökande gällande vård och behandling av både barn och ungdomar. Den sammanlagda volymutvecklingen står därför för största delen av nämnden prognostiserade resultat. Sammantagen riskbedömning för socialnämnden Det ekonomiska läget bedöms vara allvarligt för socialnämnden som helhet, delvis relaterat till volymförändringar inom samtliga program samt också till det faktum att förvaltningen gick in verksamhetsåret med en väldigt stor kostnadskostym, alltså med ett kostnadsläge som vida översteg tilldelad ram. Eftersvallningar av lågkonjunkturen kan fortfarande skönjas inte minst inom försörjningsstöd. I gruppen av bidragstagare finns ett antal individer vilka inte utbildningsmässigt svarar mot arbetsmarknadens behov. Ett antal personer flyttas över från flykting till försörjningsstöd vilket motsvarar ~3 mnkr av delprogrammets överskridandet av tilldelad ram. Antalet insatser och timmar fortsätter att öka, vilket inte kommunens fördelningsmodell kompenserar fullt ut då fördelningen sker främst med hänsyn tagen till antal brukare. Förändringar, framförallt åtstramningar, inom socialförsäkringsområdet och landstingets avgränsningar är ytterligare faktorer som i hög grad påverkar verksamheternas ekonomiska prognoser. Ytterligare riskbedömning av respektive program och delprogram ges vidare under respektive område. 2

4 Utifrån riskbedömningen som tidigare gjordes i samband med årets verksamhetsplanering finns fem områden att kontinuerligt analysera och riskbedöma enligt följande riskmatris: Den vita linjen i matrisen är ett exempel på riskacceptans. Bruttorisk vilken värderas som låg eller medel prioriteras inte och nettorisk värderas då som acceptabel. Riskbedömningen enligt ovan utgår från en bedömning av Sannolikhet/Påverkan, t.ex Bedömningen ger ett riskvärde, t.ex. 3-3 = 9 och 4-3 = 12. Äldreomsorg - Ordinärt boende Antalet timmar per brukare i hemtjänsten ökar i snabbare takt än volymtilldelningsmodellen kompenserar för. Ett elektroniskt tidmätningssystem tas i bruk under verksamhetsåret och påverkar det fakturerade antalet timmar. Handlingsplanen för delprogrammet bedöms trovärdig i sak men kommer att ge full effekt först under nästa verksamhetsår. Hög risk bedöms föreligga med 4-3 (riskvärde 12). Äldreomsorg - Särskilt boende Nämnden köper ett 40-tal externa särskilda boendeplatser och har medel för 18 platser i budget. Handlingsplanen på delprogrammet har under jan-jul medelst avbrutna placeringar minskat årsutfallet med 9,5 mkr. Stor osäkerhet råder kring handlingsplanens totala ekonomiska effektivitet och förväntade effekter tenderar att komma senare än prognostiserat. Ett antal ärenden kan komma ifråga senare under året men kommer då att få liten påverkan på årets utfall. Hög risk bedöms föreligga med 4-3 (riskvärde 12). Funktionshinder Inom området finns en stor komplexitet vid prognostisering med ökande volymer tillsammans med påverkan av lagar som styr verksamheten både direkt och indirekt. Programmet prognostiserar ett litet överskott per verksamhetsåret men osäkerheten är hög. Handlingsplanerna för programmet bedöms trovärdiga. Medel risk bedöms föreligga med 3-2 (riskvärde 6). Individ- och familjeomsorg Vård och behandling Socialnämnden har åren 2010 och 2011 haft ökande volymer och därför höga kostnader för vård och behandling. Komplexiteten ökar i ärenden rörande barn och ungdomar samtidigt som det totala antalet ärenden gör detsamma, framförallt inom delprogrammet barn- och ungdom. Stora förändringar i prisnivåer rörande SIS- och HVB-placeringar vilka inte är budgeterade har tillkommit och genererar tillsammans med stora volymer också följaktligen stora kostnader. Hög risk bedöms föreligga med 4-3 (riskvärde 12). 3

5 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Järfälla har en hög kostnad för försörjningsstöd vilken tidigare har prognostiserats minska i takt med att arbetslösheten sjunker. Den budget som nämnden fastställde för verksamhetsåret bygger på ett antal förutsättningar och antaganden vilka har visat sig vara felaktiga då arbetslösheten har ökat under året. Den ekonomiska oron i omvärlden påverkar arbetslösheten negativt och kostnaderna för försörjningsstöd bedöms eventuellt stagnera något på en gentemot budget högre nivå. Ytterligare osäkerhet finns också inför detaljbudgetarbetet Hög risk bedöms föreligga med 4-3 (riskvärde 12). Sammanfattningsvis budgetpåverkan 2013 Under respektive program ges en inblick över vilka nu kända faktorer som kan påverka kostnaderna för 2013 utöver volymökningar. I en rad fall handlar det om statliga eller regionala påverkansfaktorer medan i andra fall interna beslut såsom upphandlingar, utredningar, hantering av hemtagningar samt ambitionsnivåer i övrigt. Under individ- och familjeomsorgen påverkas utfallet starkt av bl. a. arbetsmarknadsutveckling samt övervältringseffekten kring etableringsreformen. Det är i dagsläget svårt för förvaltningen att ge en sammantagen bild över 2013 beroende på vilka av de återgivna scenariona som slutligen blir verklighet. Intern kontroll - behov av ytterligare genomlysningar Förvaltningen har på uppdrag av socialnämnden under 2012 intensifierat arbetet med intern kontroll av verksamheten med inriktning på utvalda riskområden (internkontrollplan). Utfallet och den fortsatta negativa ekonomiska prognosen pekar på en rad områden som ytterligare behövs granskas och säkras ur ett internkontrollperspektiv. Inom såväl äldreomsorg, barn- och ungdom (IFO) samt försörjningsstöd/ arbetsmarknad (IFO) finns en samlad bekymmersam kostnadsutveckling. Förvaltningen planerar därför under hösten att genomföra genomlysningar inom dessa områden med bäring på effektivitet, tillämpning av tillämpningsföreskrifter (handläggning), flödeseffektivitet samt alternativa lösningar. Genomförandet bör även ske ur ett jämförandeperspektiv med andra kommuner utifrån nämndens ambitionsnivåer. Målsättningen och förväntningarna är att identifiera förbättringsområden och i förekommande fall effektivisera kostnadsutvecklingen samt säkra kostnadskontrollen. Målsättning är dessutom att sådan genomlysning ytterligare säkrar nämndens myndighetsutövning. Omvärld SCB och SKL ger varje år ut skriften Vad kostar verksamheten i din kommun? och här nedan följer ett sammandrag av ett antal jämförande tabeller vilka visar att Järfällas samlade insatser inte kostar mer utan mindre än hos jämförbara kommuner. Under respektive programområde finns redovisat tabeller med kostnadsjämförelser. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annan kommun utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på huruvida en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått i detta sammanhang är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens strukturårsjusterade standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet vilket görs i tabellen här nedan. 4

6 Kostnader jämfört med strukturkostnader 2011 Äldreomsorg Individ o familjeomsorg Län indextal indextal steg steg steg steg steg steg Kommun steg 1 = Indextal redovisad nettokostnad med riket 100; steg 2 = Indextal standardkostnad med riket = 100; steg 3 = Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad. Järfälla , ,9 Sollentuna , ,7 Tyresö , ,6 Norrtälje , ,9 Sigtuna , ,4 Sundbyberg , ,8 Upplands-Bro , ,3 Upplands Väsby , ,1 Haninge , ,8 Sthlm Län , ,2 En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Avvikelserna kan bero på att kommunerna bedriver verksamheterna på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte påverkas i utjämningen. 5

7 Gemensamt Ekonomisk uppföljning per juli 2012 (mnkr) Nettokostnader Budget Resultat Resultat Rak års- Årsprog Årsprog Årsprog Mnkr 2012 per maj per juli prognos per apr per maj per juli Socialdirektör Ledning o administration 5,0 0,0-0,3-0,5-0,9-0,9-1, Bitr socialdirektör Ledning o administration 16,2 1,2 1,6 2,8 1,0 1,0 1, Myndighetschef Ledning o administration 2,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Summa 23,2 1,1 1,2 2,2 0,0 0,0-0, Bostadsanpassning Bostadsanpassning 6,8 1,4 1,3 2,3 0,0 0,0 2,0 TOTALT 30,0 2,5 2,5 4,5 0,0 0,0 1,9 Prognos per juli Inom området ledning och administration ligger ansvaret för samordning och övergripande utveckling av nämndens verksamheter, vilket främst sker genom utredning, analys, uppföljning och omvärldsbevakning. Här ligger också ansvaret för nämndadministrationen, vilket innebär planering av nämndens arbete och beredning av ärenden till nämnden. En viktig del i detta arbete är handhavandet och skötseln av nämndens handlingar. Inom ledning och administration finns också kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, MAS. På helår prognostiseras ett överskott framförallt härrörande till bostadsanpassning. Under gemensamt finns en felaktighet i nuvarande budget då inte är biträdande socialdirektör utan avdelningschef för Stöd- och utvecklingsavdelningen. En intern justering kommer att ske inför budget

8 ÄLDREOMSORG Ekonomisk uppföljning per juli 2012 (mnkr) Mnkr Resultat Budget Utfall Utfall Resultat Rak års- Årsprog Årsprog Årsprog Årsprog Handl intäkt Kostn per juli prognos per mars per apr per maj per juli plan Gemensamt -0,6 14,2 10,3-10,0 0,3 0,5 0,0 0,0 0,0-0,2 0,0 Ledning o administration -0,7 14,0 10,2-9,9 0,3 0,5 0,0 0,0 0,0-0,2 Riksfärdtjänst 0,1 0,2 0,1-0,1 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ordinärt boende -15,3 212,4 134,9-143,6-8,7-14,9-2,8-2,4-2,4-7,6 15,0 Hemhjälp (hemtjänsttimmar) -13,9 133,2 85,8-95,3-9,5-16,3-3,4-2,3-2,3-8,1 15,0 Nattpatrullen 0,0 12,1 7,1-7,1 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Larmpatrullen 0,6 5,7 3,3-3,3 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpta korttidsplatser -1,7-0,1 0,0-0,3-0,3-0,5-0,1-0,3-0,3-0,3 Korttidsplatser 0,0 34,6 21,2-21,2 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Dagverksamhet -0,3 6,4 3,8-3,5 0,3 0,5 0,8 0,3 0,3 0,3 Mötesplatser 0,0 9,9 5,9-5,8 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,5 Bidrag till föreningar 0,0 0,3 0,2-0,2 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 FOU Äldre Norr 0,0 0,5 0,3-0,3 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ledsagarservice 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 Turbundna resor -0,3 2,1 1,2-1,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetslarm -0,1 0,4 1,2-0,8 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Hemstöd 0,0 3,4 2,6-2,6 0,0 0-0,1-0,1-0,1-0,1 Boendestöd 0,1 0,4 0,2-0,2 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omvårdnadsbidrag 0,2 2,6 1,5-1,3 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,2 Personlig assistans 0,1 0,9 0,5-0,6-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2 Särskilt boende -11,7 189,1 128,5-142,7-14,2-24,3-8,6-9,1-9,6-19,7 16,4 Äldreboende 2,5 178,7 121,1-122,5-1,4-2,4-4,5-4,5-5,0-3,0 Köpt permanent boende -14,2 10,4 7,4-20,2-12,8-21,9-4,1-4,6-4,6-16,7 16,4 Betalningsansvar 0,1 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt -27,6 415,8 273,7-296,3-22,6-38,7-11,4-11,5-12,0-27,5 31,4 Kommentar till prognos per juli 2012, prognosavvikelser och inför 2013 Prognosen bedöms efter att hänsyn tagits till handlingsplanen ge ett nettounderskott om -27,5 mnkr. Stor osäkerhet råder i prognosen för resten av året avseende utvecklingen av hemtjänsttimmar och köpta platser. Påverkan från kvarboendeprincipen leder till att i princip samma antal brukare beviljas fler timmar och antalet timmar per brukare ökar sannolikt även detta år. En liknande utveckling finns hos de flesta av nordvästkommunerna där många har samma problembild. Järfällas samlade kostnader för äldreomsorg ligger på en relativt låg nivå i jämförelse med övriga Sveriges kommuner. En fördröjning av åtgärderna för att minska antalet köpta platser har skett. Anledningen till detta är att flera personer tackat nej till att flytta tillbaka till äldreboende i Järfälla. Åtgärder för att påskynda hemflyttning pågår och kommer att ge viss effekt senare under verksamhetsåret. Kostnaderna för Olovslunds äldreboende är underbudgeterade med -5,5 mnkr då planerad ombyggnad under delar av år 2012 inte skett. Kommunens egen regi, Vård och omsorg, övertar driften av Tallbohovs äldreboende och Kastanjens korttidsboende fr.o.m. 1 september år Detta övertagande innebär en kostnadsökning för vilken nämnden inte har kostnadstäckning i sin budget. Osäkerhet råder vidare framåt 2013 härrörande till Socialstyrelsens bemanningskrav inför Kommentarer till prognosavvikelser. De särskilda handlingsplaner som finns för Äldreomsorgen är: Hjälp i hemmet (införande av Mobipen) - ekonomisk effekt 15 mnkr Mellan är 2012 och 2013 prognostiseras antalet invånare som är 65-w öka med ~326 personer av dessa kommer ~12,8 % att behöva hemtjänst. 7

9 I maj 2012 påbörjades arbetet med att driftsätta tidmätningssystemet Mobipen. Två av kommunens egenregiverksamheter har från maj registrerat sina hemtjänstinsatser i systemet. Vård och omsorgs resterande enheter samt ytterligare sex externa hemtjänstutförare beräknas att använda Mobipen fullt ut från oktober/november månad. Resterande hemtjänstutförare förväntas tillkomma i februari 2013 och full effekt av Mobipen förväntas under första kvartalet Äldreenhetens brist på systematisk uppföljning av individbeslut har försvårat vid införandet av Mobipen. För att få full effekt av satsningen på Mobipen så behöver alla beslut vara aktuella och helt korrekta. Fakturering mellan kommunen och hemtjänstföretagen går att genomföra utan dessa förändringar men kommer att ta mer tid i anspråk. Särskilt boende - ekonomisk effekt 20,1 mnkr Korttidsboende Långa placeringar på korttidsboende ger ett ökat inflöde till särskilt boende då de äldre riskerar att lättare hospitaliseras vilket i förlängningen innebär ökade kostnader. Ett arbete har inletts att förtydliga kriterier till korttidsboende, tydliga uppdrag till korttidsboendet och tydligare information till kunden som ska minska antalet korttidsdygn per person. Äldreomsorgen har under våren kunnat sälja två korttidsplatser, totalt 70 dygn till programområde Funktionshinder. Funktionshinder sparar därigenom ca 500 kr/dygn ( kr) och Äldreomsorgen får extra intäkter från funktionshinder för dessa dygn ( kr) För funktionshinders brukare är detta en kvalitetsökning då omvårdnaden kan ges på hemmaplan. Särskilt boende Mellan är 2012 och 2013 prognostiseras antalet invånare som är 65-w öka med ~326 personer av dessa prognostiseras ~3,3 % att behöva en plats i särskilt boende. Ombyggnationen av äldreboendet Olovslund har inte påbörjats och den planerade tomställningen av halva boendet kommer inte att genomföras. Kostnaden för drift av boendet blir därigenom -5,5 mkr högre än budgeterat för innevarande år. Viss risk finns för att kommande upprustning och förtätning av Olovslund kan komma att innebära att personer under en kortare perioder kan behöva tillfälligt boende. Tänkbart är att använda korttidsplatserna på Kastanjen och Flottiljen för att tillgodose detta eventuella tillkommande behov. I juli 2012 fanns tomma boendeplatser, dessa ska erbjudas personer som är placerade i andra kommuner och som vill tillbaka till Järfälla. Något lägre intäkter för hyror och avgifter prognostiseras därför. Köpta externa platser En stor tröghet i att få hem brukare som tidigare placerats i andra kommuner är uppenbar. Otydligheter i de fattade boendebesluten gör att det är svårt att hävda att placeringen i annan kommun varit en tillfällig lösning. Även överföring av personer vilka placerats med stöd av Länsöverenskommelsen och som är folkbokförda i placeringskommunen har visat sig svårare än planerat. Under januari till juli har avbrutna externa placeringar minskat årskostnaden med 9,5 mkr. Samtliga beslut om särskilt boende är för närvarande verkställda. Ett 40-tal personer har fortfarande boendeplacering i annan kommun. Av dessa är 15 boendeplaceringar av sådan art att de ska fortgå (språk, religion och aggressivt beteende). Av de 26 personer som kvarstår, prognostiseras fem personer att avslutas naturligt inom nästkommande halvår. 8

10 Ingen konkurrensutsättning av äldreboende Då nämnden beslutat att inte konkurrensutsätta ytterligare äldreboende så kommer en planerad besparing på uppskattningsvis 1,0 mkr inte att kunna verkställas vilket påverkar prognosen. Övrigt Informations och Kommunikations Tjänster (IKT) har sedan år 2006 huvudsakligen bekostats av stimulansmedel. Kostnaden för IKT uppgår till ca 1,5 mkr. Ca 0,5 mkr av dessa finns i budgeten för Kvarvarande stimulansmedlen beräknas inte täcka kostnaden för IKT år 2012 fullt ut. Budgetpåverkan 2013 Organisation Under våren har en organisationsöversyn på äldreenheten gjorts. Handläggarna har i projektform prövat en alternativ organisation. Handläggarna har också genomfört studiebesök i syfte att lära av andra kommuner. Erfarenheterna av detta kommer att ligga till grund för en ny organisation som ska starta under hösten För att en ny effektiv organisation ska kunna etableras så krävs en utökning av handläggartjänster på äldreenheten med en ny handläggartjänst samt med en tillfällig utökning med ytterligare en handläggare under ca 8 månader. I arbetet med den nya organisationen ingår också en översyn av riktlinjer och rutiner samt ett arbete med att tydliggöra uppdraget. Översynen av riktlinjer och rutiner krävs också i införandet av Mobipen. Lagförändringar En lag om parboendegaranti införs i äldreomsorgen från november Erfarenheten från andra kommuner är begränsad och hur många personer som kommer att vilja utnyttja detta är i dagsläget svårt att bedöma. Parboendegarantin är inte beaktad i prognosen för år Bemanningskrav Socialstyrelsen krav på ökad bemanning på enheter för demenshandikappade nattetid kan ge en kostnadsökning på mellan 4 och 7 mkr. Avtal Första mars löper nuvarande avtal ut för äldreboendet Björken. Nuvarande utförare är kommunens egen regi vård och omsorg, och driften kommer också fortsatt att skötas av egen regi. Det finns risk för att ersättningen till vård och omsorg kan komma att öka vid en förhandling om ny överenskommelse. Föreningsbidrag Äldreomsorgens föreningsbidrag har hittills till stor del bekostats av stimulansmedel men från och med 2013 så finns inte dessa medel. Med bibehållen nivå kommer nämnden inför 2013 att behöva avsätta ~250 tkr för kostnadsökning i budget. Ökad bemanning på äldreboenden enligt socialstyrelsen Om socialstyrelsens krav om ökad bemanning får genomslag 2013 kan kostnaden för särskilt boende öka med mellan 4-7 mkr beroende på avtalens utformning. Äldreboende Viksjö I enligt med tidigare prognos kvarstår behovet av ytterligare ett äldreboende i Viksjö år

11 Tabell 8A ("Vad kostar verksamheten?") Nyckeltal för Äldreomsorg 2011 Hemtjänst Särskilda boendeformer Äldreomsorg inkl. öppen verksamhet Färdtjänst Kostnad kr per Kostnad kr per m.m. Andel personer med hjälp i Andel personer i särskilda boende- Kommun invånare 65-w år Kostnad, ordinärt boende efter ålder, % former efter ålder, % Totalt exkl hyres- Totalt exkl hyres- kr per inv 0-64 år 65-w år 0-64 år 65-w år intäkter intäkter var2 var3 var4 V5391 var11 var16 var17 var19 var20 Järfälla ,5 12,8 0,1 3,3 Sollentuna ,2 12,6 0,0 5,1 Tyresö ,2 8,9 0,0 3,2 Norrtälje ,3 10,4 0,1 5,0 Sigtuna ,2 9,2 0,1 3,5 Sundbyberg ,2 12,7 0,1 6,6 Upplands-Bro ,2 9,1 0,0 4,7 Upplands Väsby ,2 10,0 0,0 3,0 Haninge ,3 8,1 0,2 3,1 Sthlm Län ,2 10,2 0,1 4,3 Förändringar har under 2011 skett främst i underliggande fördelningar. Järfälla har en relativt stor andel personer som har hemtjänst och en något mindre andel personer som bor i särskilda boendeformer, här spelar kvarboendeprincipen en stor roll för fördelningen. Järfällas totalkostnad för äldreomsorg ligger i mitten eller just därunder av kommunerna i jämförelsegruppen. 10

12 FUNKTIONSHINDER Ekonomisk uppföljning per juli 2012 (mnkr) Mnkr Resultat Budget Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Rak års- Årsprog Årsprog Årsprog Årsprog per febr per mars per april per maj per juli prognos per mars per april per maj per juli Gemensamt 0,5 20,4 0,3 0,3 0,6 0,0-0,1-0,2-0,7 0,0 0,0-1,2 Ledning o adm 1,4 12,9 0,4 0,6 0,3 0,4 0,5 0,9 0,0 0,0 0,0-0,2 Riksfärdtjänst 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 Turbundna resor -1,1 7,2-0,2-0,4 0,2-0,5-0,7-1,2-0,7 0,0 0,0-1,2 Timrelaterat stöd -11,5 83,9-1,4 1,3-4,6-4,6-6,1-10,5-7,2-11,7-10,8-9,5 Hemhjälp (hemtjänsttimmar) -9,2 22,4-1,2-0,7-3,6-3,8-5,0-8,6-6,2-7,7-7,7-7,7 Ledsagarservice SoL -0,3 3,0-0,1 0,1-0,2-0,2-0,3-0,5 0,0-1,1-0,9-0,5 Avlösarservice SoL 0,6 1,9 0,0 0,3 0,3 0,4 0,5 0,9 0,0 1,0 1,0 1,0 Boendestöd -0,8 4,9 0,0 0,4-0,1-0,2-0,3-0,5 0,0-0,3-0,5-0,5 Personlig ass LSS 0,0 5,2-0,4 0,2-1,2-1,4-2,2-3,8-1,0-3,6-3,4-3,8 Personlig ass LASS -1,7 37,3 0,1 0,1 0,2 0,4 0,9 1,5 0,0 0,0 0,5 1,5 Ledsagarservice LSS 0,0 4,4 0,1 0,4 0,0 0,1 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,3 Avlösarservice LSS -0,1 4,8 0,1 0,5 0,0 0,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,2 0,2 Sysselsättning 3,6 59,3 0,5 4,4 1,1 1,1 1,3 2,2 2,0 2,4 2,6 2,3 Dagverksamhet SoL 0,5 1,3 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 0,9 0,0 0,4 0,6 0,9 Sysselsättning SoL 0,4 9,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Daglig verksamhet LSS 3,5 41,4 0,6 3,8 1,2 1,0 1,5 2,6 3,0 3,0 3,0 2,6 Daglig verksamhet, köpt plats -0,8 7,3-0,2 0,3-0,4-0,3-0,7-1,2-1,0-1,0-1,0-1,2 Bostad med särskilt service 1,0 139,0 0,3 3,7 0,5 1,4 5,8 9,9 1,8 0,5 0,1-1,8 Boende SoL 0,6 9,0-0,3-0,4-0,5-0,5-0,2-0,3 0,0-0,4-0,5-0,5 Köpta boendeplatser SoL -8,6 18,0-0,8 0,3-1,9-2,6-3,0-5,1-4,8-5,7-7,2-8,9 Betalningsansvar SoL 0,3 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,3 Boende f barn o ungd, köpt plats 2,8 15,4 0,3 0,7 0,8 1,0 1,4 2,4 1,8 2,8 2,8 0,0 Boende för vuxna LSS 4,7 94,1 0,8 2,7 1,8 3,2 7,4 12,7 4,8 5,3 5,3 4,7 Boende för vuxna, köpta platser 1,2 2,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0-1,5-0,3 2,6 Mnkr Resultat Budget Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Rak års- Årsprog Årsprog Årsprog Årsprog per febr per mars per april per maj per juli prognos per mars per april per maj per juli Korttidsvistelse/korttidstillsyn 2,6 26,2 1,9 3,8 3,7 4,7 6,0 10,3 3,8 8,8 8,8 10,9 Korttidsvistelse utanför hemmet 0,1 4,3 0,4 0,8 0,9 1,3 1,5 2,6 0,3 3,1 3,1 3,3 Korttidshem LSS 1,2 5,8 0,3 0,8 0,7 0,9 1,3 2,2 1,0 2,1 2,1 2,2 Korttidshem, köpta platser -0,3 5,8 0,4 0,8 0,4 0,4 1,0 1,7 2,0 0,4 0,4 1,4 Korttidsfamilj LSS 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Korttidstillsyn LSS 0,5 3,9 0,3 0,6 0,7 0,8 1,1 1,9 0,0 1,2 1,2 1,9 Korttidstillsyn LSS, köpt plats 0,7 4,5 0,2 0,3 0,4 0,5 0,7 1,2 0,0 1,2 1,2 1,2 Kollo 0,4 1,8 0,3 0,5 0,6 0,8 0,5 0,9 0,5 0,8 0,8 0,9 Övriga verksamheter -0,2 5,5-0,1 0,2 0,0-0,5-0,7-1,2 0,3 0,0 0,0 0,6 Larmpatrull 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag till föreningar 0,1 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 Kontaktperson -0,1 1,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetstelefon 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 Omvårdnadsbidrag 0,0 0,5 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 Personligt ombud 0,0 0,3-0,1-0,1-0,1-0,2-0,2-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Kontaktperson LSS -0,2 2,3 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,1 Anhörigstöd 0,0 0,1-0,1 0,0-0,4-0,8-1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt -4,0 334,3 1,5 13,7 1,3 2,1 6,2 10,6 0,0 0,0 0,7 1,3 Kommentarer till prognos per juli 2012 Prognosen per juli kan sägas visa på ett resultat i balans och fördelar sig enligt följande: Av underskott för timrelaterat stöd med -9,5 mnkr har hjälp i hemmet ett underskott med -7,7 mnkr. Underskottet handlar om ökat antal timmar (4 674 timmar) under perioden januari-juli i jämförelse med föregående år samma period. Totalt under perioden har timmar utförs utöver budget. Tidmätningssystemet Mobipen har till delar införts, viss ekonomisk effekt ges (from juni), men då det samtidigt finns ökade volymer syns inte effekten på totalen. Det är även ett tidigt skede för att dra slutsatser av införandet, handlingsplanen på 3 mnkr kvarstår dock. Försäkringskassans restriktiva regler vid bedömning av personlig assistans gör att kostnader för personlig assistans i kommunen ökar. Ökningen beräknas ge ett underskott med -2,3 mnkr. 11

13 Överskott inom sysselsättning på 2,3 mnkr beror främst på daglig verksamhet som prognostiserar ett överskott med 2,6 mnkr. Överskottet beror på en effektivisering av ersättning till utförarna. För bostad med särskild service prognostiseras ett underskott om -1,8 mnkr. Inom funktionshinderområdet finns personer (unga vuxna som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)) som har mycket komplexa funktionsnedsättningar. Komplexiteten gör att köp av plats sker inom privat verksamhet som har tillstånd enligt socialtjänstlagen och inte enligt LSS. Köpta boendeplatser (socialtjänstlagen) beräknas ge ett underskott med -8,9 mnkr samtidigt som boende för vuxna, LSS ger ett överskott med 7,3 mnkr. Här har en negativ förändring skett sedan tertialbokslutet då fler köpta platser enligt socialtjänstlagen har skett under sommaren. Korttidsvistelse/korttidstillsyn prognostiseras ett överskott på 10,9 mnkr, vilket främst beror på färre personer som har beviljats insats. Här har en positiv förändring skett sedan tertialbokslutet då färre personer beviljats kollo än beräknat. Generellt för prognosen är att det inte finns något utrymme för vidare kostnadsökning inom de olika delprogrammen. För att prognosen ska hålla krävs ett strikt förhållningssätt vid avtalsförhandlingar samt att handläggarna fortsätter att upprätthålla en rättssäker men strikt myndighetsutövning. Riskbedömning Prognosen för funktionshinderområdet är relativt stabil, utifrån idag kända faktorer kommer årets resultat att vara i balans. Under sommaren 2012 har ett ökat inflöde tillkommit gällande personer som har stora omvårdnadsbehov och inte klarar att bo i egen lägenhet med stöd. Alternativt har behov av mycket personlig assistans i hemmet. Utöver det har även antal timmar inom hemtjänsten ökat. Trots Mobipens införande, ökar kostnaderna för insatsen i och med ökade volymer. Förhoppningsvis är detta något temporärt och inte en trend som fortsätter under hösten. De särskilda handlingsplaner som finns för funktionshinderområdet är: Hjälp i hemmet (införande av Mobipen) - ekonomisk effekt 3 mnkr Mobipen för tidmätning är installerad och en pilotgrupp inom egen regin har börjat använda systemet från och med 1 maj Pilotgruppen består av ca 14 % av det totala antalet kunder. Förväntad ekonomisk effekt beräknas från och med juni månads resultat. Utifrån det faktum att andel användare av Mobipen ökar, kommer också den ekonomiska effekten att öka under kommande månader. Från och med oktober/november kommer endast en mindre andel kunder att inte omfattas av Mobipen. Resterande kunder kommer att anslutas februari Full effekt av införandet av tidmätningssystemet förväntas under första kvartalet Turbunden resa (effektiviserad process) - ekonomisk effekt 0,5 mnkr Uppdaterade bedömningsgrunder och handläggningsrutiner för insatsen har upprättats, ett implementeringsarbete har startat. Nya arbetsrutiner har även upprättats gentemot utföraren. Ett arbete att strukturera upp kontrollfunktioner av beställningar, månadsstatistik/fakturahantering kvarstår, detta arbete måste ske tillsammans med BUF och UKF då insatsen är gemensam. Det är osäkert om förväntad ekonomisk effekt beräknas kunna uppnås till årets slut. På grund av förestående upphandling av insatsen under 2013 måste eventuellt visst förändringsarbete skjutas till nästkommande år. Korttidsvistelse (antal utförda dygn) - ekonomisk effekt 0,5 mnkr Uppdaterade bedömningsgrunder och handläggningsrutiner för insatsen har upprättats, ett implementeringsarbete har startat. Förväntad ekonomisk effekt är uppnådd. 12

14 Budgetpåverkan 2013 Under 2012 har återupphandling av bostad med särskild service, LSS skett. Upphandlingens resultat ger en positiv effekt för 2013 års budget med drygt 5 mnkr Införande av tidmätning med Mobipen förväntas få full effekt under Uppstart av en ny gruppbostad och ett nytt serviceboende kommer att ske under 2013, utökade driftskostnader beräknas rymmas inom befintligt tilldelade volymmedel Bostad med särskild service, psykiatri, behöver förstärkas med sjuksköterska dygnet runt vilket ger ökade kostnader med uppskattningsvis ~3,0 mnkr. LOV införs på daglig verksamhet och korttidsvistelse för 2013, förväntas ge minskade kostnader Tabell 8A ("Vad kostar verksamheten?") Nyckeltal för Funktionshinder 2011 Hemtjänst Särskilda boendeformer Funktionshinderomsorg inkl. öppen verksamhet Färdtjänst Kostnad kr per Kostnad kr per 0-64 m.m. Andel personer med hjälp i Andel personer i särskilda boende- Kommun invånare år Kostnad, ordinärt boende efter ålder, % former efter ålder, % Totalt exkl hyres- Totalt exkl hyres- kr per inv 0-64 år 0-64 år intäkter intäkter var6 var7 var8 V5392 var11 var16 var19 Järfälla ,5 0,1 Sollentuna ,2 0,0 Tyresö ,2 0,0 Norrtälje ,3 0,1 Sigtuna ,2 0,1 Sundbyberg ,2 0,1 Upplands-Bro ,2 0,0 Upplands Väsby ,2 0,0 Haninge ,3 0,2 Sthlm Län ,2 0,1 För verksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) har funktionshinderområdet något högre kostnader än det genomsnittliga länet. Avvikelsen kan härledas till att Järfälla har en högre andel personer vilka har behov av omvårdnadsinsatser i hemmet i form av insatsen hemtjänst än vad andra kommuner har. Standardkostnad LSS Standardkostnad i utjämningssystemet för LSS, kr/inv Järfälla Sollentuna Tyresö Norrtälje Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Upplands Väsby Haninge Sthlm Län Funktionshinderområdet i Järfälla kommun har totalt relativt sett låga kostnader för verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 13

15 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Ekonomisk uppföljning per juli 2012 (mnkr) Mnkr Budget Resultat Rak årsprogn Årsprognos Resultat kostnader intäkter netto per juli Raindance juli maj april mars feb 2011 Gemensamt 22,6 1,4 21,2 2,9 5,0 1,0 1,5 1,5 0,4 0,0 1,8 Ledning o administartion 22,6 1,4 21,2 2,9 5,0 1,0 1,5 1,5 0,4 0,0 1,8 Vuxenvård 33,5 1,1 32,4 2,5 4,3 0,8 1,3 1,5 3,7 4,7-6,1 Ledning o administration 3,6 3,6 0,5 0,9 0,8 1,0 1,0 0,7 0,5-1,4 Institution 8,4 0,5 8,0 2,4 4,0 2,2 1,4 2,6 3,7 3,8-0,7 Familjehemsvård 0,0-0,5-0,9-0,6-0,4-0,8-0,8-0,8-1,1 Inackordering (Fågelsjö) 2,1 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 Träningslght (Fågelsjö) 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Kategoriboende (Hus 226) 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sociala lägenheter 0,7 0,7-0,2-0,3-0,2-0,2-0,2 0,0 0,0-0,2 Övrigt boendestöd 9,2 0,4 8,8 0,5 0,9 0,8 1,3 1,1 1,6 1,6 1,1 Kontaktpersoner 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig öppenvård 2,1 0,1 1,9-0,3-0,5-0,6-0,6-0,6-0,4-0,4-3,1 Egen öppenvård 3,2 3,2 0,3 0,5-0,5-0,2-0,2 0,3 0,2-0,5 Alkoholrådgivning 2,1 2,1 0,3 0,5-0,1-0,1-0,6 0,0 0,0-0,3 Budget o skuld 0,7 0,7 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,2 Stöd till frivillgorg 1,1 0,1 1,0-0,4-0,7-0,4-0,7-0,7-0,7 0,0 0,0 Övrig vuxenvård 0,0 0,0-0,3-0,4-0,7-0,1-0,1-0,5 0,0-0,1 Barn- o ungdomsvård 103,0 14,1 88,9-9,7-16,5-15,4-11,8-6,5-7,0-8,5-17,7 Ledning o administration 15,6 15,6 0,5 0,8 0,0-0,9-1,0 0,2-0,1-1,7 Institutionsvård, ex ensamk flybarn28,3 1,8 26,5 0,5 0,9 0,5 1,5 1,6-1,5-7,1-14,4 Institutionsvård ens flybarn 12,3 12,3 0,0-4,5-7,7 1,0 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Familjehem 12,8 12,8-1,8-3,1-5,1-5,1-2,8-3,2-0,3 0,8 Jourfamiljehem 7,9 7,9-2,7-4,7-6,1-4,6-1,9 0,1 0,5 1,9 Försökslägenhet 1,0 1,0-0,9-1,5-2,0-2,1-2,4-2,4-1,8-2,5 Cylindern 0,5 0,5 0,0 0,0-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,4 Kontaktperson 1,7 1,7-1,8-3,1-2,8-2,9-2,6-1,8-1,6-1,8 Kontaktfamiljer 1,8 1,8 0,6 1,0 1,0 1,3 1,2 1,2 1,2 0,7 Elev- o behandlingsass 0,6 0,6 0,3 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 Familjebehandling bistånd 5,5 5,5 1,6 2,7 2,1 2,0 2,0 2,4 2,4 Dag- o gruppverksamhet 1,9 1,9-0,4-0,6-0,6-0,3-0,5 0,0 0,2-0,2 Övrig öppenvård 3,8 3,8-1,7-2,9-3,6-1,5-1,1-1,7-1,7-0,3 Ungdomsmottagning 1,9 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Familjebehandling ö dörr 1,7 1,7 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,2-0,3 Familjerådgivning 1,4 1,4 0,3 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Socialsekr MVC/BVC 0,9 0,9 0,2 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialsekr på polisen 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Drog/brottsförebyggande verk 0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nätverksarbete/Fältverksamhet 2,3 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ekonomiskt bistånd 82,9 2,1 80,8-6,2-10,6-13,7-14,2-13,7-11,4-6,9-12,8 Ekonomiska o sociala utred 12,9 12,9 0,3 0,5-0,8-0,7-0,7 0,1 0,0-0,7 Riksnorm 70,0 2,1 67,9-2,9-4,9-9,6-11,0-11,2-10,2-6,1-6,5 Behovsprövat stöd -1,1-1,9-1,1-0,7-0,6-0,4-0,3-2,0 Bistånd andra former -2,6-4,4-2,2-1,7-1,2-0,8-0,6-3,6 Totalt 242,0 18,7 223,3-10,4-17,8-27,4-23,1-17,2-14,3-10,7-34,8 14

16 Kommentarer till årsprognos Vuxenvården prognostiserar för helåret ett överskott på 0,8 mnkr. Prognosen för delverksamheterna vuxna institutionsvård och familjehemsvård prognostiseras ge ett överskott på 1,6 mnkr. Underskott prognostiseras inom öppenvård -2,1 mnkr. Prognosen för boendestöd beräknas ge ett överskott på 0,5 mnkr. Ledning och administration prognostiserar ett överskott på 0,8 mnkr. Barn- och ungdomsvård prognostiserar för helår ett underskott på 15,4 mnkr. Prognosen för delverksamheten barn- och unga institutionsvård prognostiseras ge ett överskott på 1,5 mnkr. Underskott finns inom öppenvård -3, mnkr, familjehemsvård/jourfamiljehem -11,2 mnkr och bistånd som avser boende -2,3 mnkr. Ekonomiskt bistånd prognostiserar för helår ett underskott på -13,7 mnkr Kostnaden för försörjningsstöd prognostiseras till 83,0 mnkr på helår, budget är 70,0 mnkr, det ger ett underskott på -13,7 mnkr varav från flykting tillkommande ärenden -3,0 mnkr. Kommenterarer till prognosavvikelse Följande tillkommande kostnader var okända i tertialprognosen: Försörjningsstöd: Kostnader för flyktingar med integrationsersättning har överförts till försörjningsstöd Barn och ungdom: Sedan tidigare prognos har ökade kostnader tillkommit i en omfattning som varit stora och inte tidigare prognostiserats. Detta har varit kostnader för nya jourhemsplaceringar, HVB-placeringar samt extern öppenvård. Sådana insatser genererar ofta en längre tids kostnader vilket därmed påverkar en prognos för resterande del av året. Därutöver har en rad planerade hemtagningar inte kunnat verkställas med planerat resultat. Ekonomiskt bistånd De som har låg utbildningsnivå, saknar betyg, har funktionsnedsättningar, är språksvaga har fortsatt svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. De är hänvisade till försörjningsstöd som tenderar att bli en långvarig lösning. Särskilt den unga målgruppen riskerar att hamna i ett långvarigt försörjningsstödsberoende om deras situation inte löser sig relativt snabbt. En stor grupp unga har psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar som leder till att de ej har förmågan att gå ut i arbete. Enligt Arbetsförmedlingens statistik för Järfälla har antalet öppet arbetslösa personer ökat med 277 personer sedan januari månad. Enligt arbetsförmedlingens statistik har antalet arbetslösa unga år har under perioden ökat med 98 personer och antalet utrikes födda arbetslösa personer har under perioden ökat med 157 personer. En annan faktor som påverkar kostnadsutvecklingen är Socialstyrelsens årliga uppräkning av riksnormen för försörjningsstöd. Beloppen bestäms inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. Riksnormen grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och utgör summan av personliga kostnader för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Den årliga uppräkningen på riksnormen prognostiseras betyda en icke finansierad kostnadsökning på ~0,5 mnkr under Andra myndigheters regelverk kan påverka Individ- och familjeomsorgens kostnader såsom Försäkringskassans strängare bedömningar för utförsäkrade. Även den generella prisutvecklingen och särskilt hyreshöjningar är påverkande faktorer för försörjningsstöd. Under våren/sommaren har cirka 80 hushåll gått över från Flyktingmottagningens introduktion till försörjningsstöd och denna kostnadsökning är beräknad till 3,0 mnkr. Anhöriginvandringen från Somalia har via ambassaderna öppnats upp med anledning av att DNA-tester kunnat genomföras i snabbare takt än beräknat. De familjer som beräknas anlända till kommunen inom kort 15

17 saknar bostad. Kännedom finns i dagsläget om 10 familjer varav 5 familjer har 7-11 barn, 2 familjer har 4 barn och 3 familjer har 3 barn. Även invandring/återvändare från Syrien ökar och dessa personer bosätter sig hos släktingar inom kommunen varpå försörjningsansvaret hamnar hos försörjningsstöd. Bostadsbehovet är stort för dessa målgrupper och kostnader för de flyktingar inom etableringen som har ett tillfälligt boende (vandrarhem- /hotell) är icke återsökningsbara i nuvarande lagstiftning. Andelen flyktingar med låg utbildningsbakgrund, liten eller ingen arbetslivserfarenhet sedan tidigare är stort och innebär en stor utmaning för förvaltningen. Försörjningsstöd per månad A B C A B C A B C A B C Social- Antal Bistånd/ Social- Antal Bistånd/ Social- Antal Bistånd/ Social- Antal Bistånd Bidrag* hushåll* hushåll Bidrag* hushåll* hushåll Bidrag* hushåll* hushåll bidrag* hushåll* /hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul** Aug Sep Okt Nov Dec Summa * Pro capita ** Inklusive kostnader för övertagande från flyktingenheten A = Kostnad för socialbidrag i kkr B = Antal hushåll med bidrag C = Utbetalt bistånd per hushåll (kr i snitt) Barn och unga Prognosen visar ett underskott på -15,4 mnkr. Höga kostnader finns på HVB placeringar enligt SoL samt omfattande kvalificerad öppenvård. Placeringarna tenderar att vara långvariga. Antal barn som är i behov av insatser har ökat och unga i behov av insatser är relativt konstant över åren. Däremot har komplexiteten varierat och under 2012 är behovet störst för barn beträffande insatser på grund av barnmisshandel och föräldrars psykiska ohälsa samt för unga är behovet störst beträffande insatser på grund av kriminalitet, ofta relaterat till gäng och missbruk. En så kallad Social insatsstyrka planeras vilket skulle innebära en nära samverkan mellan polis och socialtjänst med syfte att på längre sikt minska risken för att ungdomar söker sig till kriminella nätverk. Under våren har Individ- och familjeomsorgen haft höga kostnader med anledning av skyddsplacering av hela familjer då de utsatts för hot av kriminella gäng. För att stärka vården på hemmaplan och minska institutionsplaceringar av främst ungdomar, har behovet av familjehemsplaceringar och öppenvårdsinsatser ökat. Behovet av tvångsinsatser enligt LVU ligger på en konstant hög nivå beroende på stor komplexitet i ärenden. Dessa tvångsinsatser är mycket kostnadsdrivande eftersom placeringarna tenderar bli långvariga på grund av komplexiteten i ärendena. Statens institutionsstyrelse (SIS) har nästintill fördubblat dygnspriset på så kallade särskilda platser, vilket har påverkat våra kostnader i ett par ärenden. Behov av sociala lägenheter finns även för de ungdomar som ej kan flytta hem efter en placering. Dessa unga blir ofta placerade i kostsamma boendelösningar. 16

18 Vuxna Prognosen visar ett överskott på 0,8 mnkr. Behovet av tvångsinsatser enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) ligger på en konstant relativt låg nivå. Behovet av boendeplaceringar för missbrukare har minskat med anledning av start av Lågtröskelboendet Kvarntorpet. Behovet av sociala lägenheter är fortsatt högt för målgruppen. Metodiken inom Individ- och familjeomsorgen har ändrats beträffande missbrukare som är i behov av högkvalitativa kostnadskrävande insatser. Dessa ges endast då brukaren har en tydlig motivation till en förändring. Kontaktskapande och stödjande insatser kan ges i öppna former till grupper av brukare vilket är kostnadseffektivt. Omvärld Förvaltningens kostnader påverkas av arbetslösheten liksom det allmänna kostnadsläget i samhället. Arbetslöshet leder till att fler familjer blir beroende av försörjningsstöd som i sin tur bidrar till att barn växer upp i barnfattigdom vilket är en riskfaktor för barnens utveckling. Dessa familjer blir sköra i flera avseenden och blir ofta aktuella inom Individ- och familjeomsorgen. De beslut som tas kring mottagande av flyktingar och den stora förväntade anhöriginvandringen till kommunen, förväntas påverka förvaltningens kostnader. Ekonomiskt bistånd: Prognosen visar ett underskott på -13,7 mnkr. I prognosen ligger 3,0 mnkr i ökad kostnad för överförda ärenden från Flyktingmottagningen. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat och ligger nu på en kostnadsnivå kring 7,0 mnkr per månad. Den största delen av utbetalningarna går till arbetslösa. Majoriteten av hushållen som uppbär försörjningsstöd är ensamhushåll i åldrarna år. Ett stort antal personer som varit aktuella inom Flyktingmottagningens introduktion, övergår successivt till Försörjningsstöd. Riskbedömning Prognos per juli 2012 En riskfaktor är att antalet barnärenden där förälder har psykisk ohälsa har ökat och behovet av att utredningsplacera mor och barn alternativt hel familj för att bedöma föräldraförmågan har ökat. Dessa placeringar är kostsamma. Barn- och ungdomsärenden med komplex problematik ökar och de insatser som sätts in i dessa ärenden är kostsamma. Flyktingar och anhöriginvandrare som är på ingång till kommunen har ofta många barn och ingen bostad eller försörjning. Familjerna kommer nu i snabbare takt än beräknat och deras behov av insatser påverkar förvaltningens kostnader. Enligt etableringslagstiftningen ska Arbetsförmedlingen anvisa bostäder vilket ibland kan dröja 8 månader upp till ett år och under den tiden ansvarar Individ- och familjeomsorgen för kostnader som ej är återsökningsbara. Intentionen med att förkorta placeringstiden för ungdomar har varit svårt att genomföra eftersom ärendena i många fall är alltför komplicerade för hemmaplanslösningar och vissa ungdomar kan ej återvända hem till familjen utan behöver en boendeplaceringar innan de är självförsörjande. 17

19 Åtgärder Ett flertal åtgärder har vidtagits under våren/sommaren för att sänka kostnadsnivån både på kort och lång sikt. Internkontroll avseende fakturarutiner sker kontinuerligt, tjänster har tillsatts på en förebyggande nivå för att hitta och åtgärda problem på tidigt stadium. En satsning har gjorts inom försörjningsstöd på alla nysökande för att snabbt få ut människor i egen försörjning. Åtgärder har vidtagits för att öka samverkan internt mellan verksamheter för att undvika externa placeringar genom hemmaplanslösningar. Resultat av insatta åtgärder kommer att följas upp i slutet av året. Budgetpåverkan 2013 Försörjningsstöd Utvecklingen pekar på fortsatta höga kostnader för försörjningsstöd dock på en stabil nivå. Detta beror på en utveckling av fler långtidsarbetslösa med behov av försörjningsstöd. I Regeringens departementsskrivelse har aviserats om att i samband med presentation av budget 2013 kommer beslut om finansiering till kommunerna för anhöriginvandring från bland annat Somalia. De allra flesta som anhöriginvandrar kommer att omfattas av reglerna i etableringslagstiftningen men för att dessa ska gälla ska man ansöka om uppehållstillstånd inom två år från det att anknytningspersonen togs emot i kommunen och fick uppehållstillstånd. En mindre grupp kommer inte att omfattas av befintliga regler eftersom de inte hinner ansöka om uppehållstillstånd i tid. För den gruppen föreslås nu en lagändring. Barn och unga Behov av insatser för familjer med barn och ungdomar med komplexa problem minskar inte. Antalet familjer med behov ligger relativt konstant men utvecklingen går mot behov av flera kostsamma insatser samtidigt i en familj. Erfarenheter från tidigare år visar även att extremkostnader uppstår någon gång per år för särskilt komplexa ärenden. Vuxna En positiv utveckling har skett under året, där färre personer är i behov av externa institutionsplaceringar och verksamheten har lyckats arbeta på hemmaplan. De externa placeringar som gjorts har kortats ner i tid vilket inneburit effektiviseringar. 18