Mål för dagvattenhanteringen

Transkript

1 Nya verktyg och arbetsmetoder för hållbar dagvattenhantering Vatten Avlopp Kretslopp, Uppsala 2012 Dagvattenseminarium 23 mars 2012 Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet Hållbar dagvattenhantering Mål för dagvattenhanteringen Säker framtida dagvattenhantering Arbetsmetoder och verktyg Bli vän med vatten på ytan Håll dagvattnet rent Lite exempel Sammanfattning (P. Stahre, 2004) Vad är dagvatten? Mål för dagvattenhanteringen Definitionsmässigt är det ett avloppsvatten, men dagvatten är ett naturligt rent vatten till skillnad från spillvatten som är ett naturligt smutsigt vatten. Alltså borde vi inte automatiskt definiera dagvatten som ett avloppsvatten. Avled dagvatten så att mark, gårdar, parkeringsplatser, vägar och gator inte översvämmas Bibehåll grundvattenbildning och öppna vattensamlingar i den urbana miljön Påverka inte mark- och vattenrecipienter så att dessa på sikt tar skada ; erosion, höga halter av oönskade ämnen i mark, vatten och sediment Hantera dagvattnet på ett kostnadseffektivt sätt UTMANING 1 Säker dagvattenhantering Säkerhet Extrema regn under blöta förhållanden ger även avrinning från grönytor och naturmark, inte bara hårdgjorda ytor. Andra varaktigheter och volymer än vi är vana vid. Magasinen fylls snabbt. Krav på rain evaporation mer balanserad dagvattenavrinning (t ex LOD). runoff infiltration drainflow leakage Översvämning: År 1980: 2-årsregn 135 l/s,ha,(fylld ledning) År 2000: 10-årsregn 225 l/s,ha (marknivå) År 2020: Extremregn > 200 l/s, ha (marknivå), bebyggelse förläggs högt Dimensioneringsproblem i kombination med stadsplanering! infiltration gilbert.svensson@cit.chalmers.se 1

2 Säkerhet Förändring grönyta per person För mycket täta ytor! Källa SCB Säkerhet Äldre duplikatsystem Viktigt att ha kunskap och kompetens! Placera byggnaderna på rätt plats!!! Källa: P105 Källa: P105 Ny Plan och Bygglag, maj 2011 Frågor, diskussion 2

3 Nya publikationer Plushöjd i detaljplan P104 P105 Boverket anser att det finns förutsättningar att i en detaljplan ta in bestämmelser som föreskriver en viss färdig golvhöjd. Det avgörande är att det fortfarande handlar om regler som möjliggör att marken tas i anspråk på ett visst angivet sätt. Höjdsättning Lokalt omhändertagande av dagvatten i detaljplan Nya plan- och bygglagen möjliggör att bygglov endast kan lämnas under förutsättning att åtgärder enligt bestämmelser i detaljplan vidtas för att åstadkomma lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) som en skyddsåtgärd. Så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. Viktigt att ha marginaler men även att tänka på tillgänglighet Källa: P105 LOD och avrinningsstråk Låt dagvattnet rinna ut över infiltrationsvänliga ytor Dagvattenintag i avrinningsstråk Dagvattnet ges möjlighet att infiltrera. Intagen placeras vid sidan av stråket och högre än botten i detta. Foto: Göran Lundgren Källa: P105 gilbert.svensson@cit.chalmers.se 3

4 Håll bebyggelsen borta från översvämningsområden och undvik instängda områden Markera övergripande grönstråk som krävs för dagvattenhantering Beskriv den generella hanteringen av dagvatten Markera recipienter och skyddsområden för vattentäkter Höjdsätt byggnader så att en översvämning inte skadar bebyggelsen Kräv fördröjning av dagvatten Ställ krav på rening av dagvatten. Redovisa läge och utbredning för dagvattenanläggningar som avvattningsstråk och fördröjningsmagasin. Höjdsättning UTMANING 2 Bli vän med vatten på ytan Behov av ökad kapacitet måste antagligen tillgodoses på annat sätt än ökad ledningsdimension. Vi måste istället lära oss att hantera vatten på ytan genom planläggning och rain kontrollerad översvämning. evaporation Ökade krav på skydd mot översvämningar i vattendrag - integrerad syn på ledningsnät/vattendrag runoff infiltration drainflow leakage infiltration Skapa säkra vattenvägar Verkligheten - Linnéstaden i Göteborg Ulf Thysell VA-SYD gilbert.svensson@cit.chalmers.se 4

5 Trög avledning och fördröjning Ställ krav på infiltrationsvänliga ytor Ytliga fördröjningsmagasin i kombination med genomsläppliga ytor Avled dagvatten från hårdgjorda ytor via gräsytor Anordna avrinningsstråk Öppna avrinningsstråk Kapacitet? Öppna avvattningsstråk har stor kapacitet Kräver visst utrymme Risker med fyllda magasin När volymerna redan delvis är utnyttjade minskar säkerheten Kort tid mellan regnen Liten avdunstning Stor regnvolym har minskat tillgänglig magasinsvolym 100 % 100 % Frågor, diskussion 20 % 100 % gilbert.svensson@cit.chalmers.se 5

6 UTMANING 3 Håll dagvattnet rent Föroreningsbelastning på urbana recipienter dagvatten en betydande föroreningskälla EUs kemikalielista med många organiska föroreningar, som vi inte vet så mycket om vilken hänsyn behöver tas? 33 Prioriterade ämnen ämnen eller grupper av ämnen som utgör en betydande risk för vatten eller via vattenmiljön utgör en sådan risk 2015 Vattendirektivet 12 aktuella i dagvatten i Sverige ämnen eller grupper av ämnen som är toxiska, beständiga och har benägenhet för bioackumulering, samt andra ämnen eller grupper av ämnen som ger upphov till motsvarande farhågor + De ämnen vi sedan tidigare vill ha bort (Arsenik, Krom, Koppar, Zink, Silver, PCB, Fosfor, Kväve, m.fl.) Bildkälla: DHI Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Förekomst Källor, anv. omr. Separation Nonylfenoler Oktylfenol Urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Över MKN Urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Över MKN Trafik, fordon, byggnader. Ingår i färg, 70-80% i dagvattenlack, plast, betong, fogmassor, rengöringsmedel dammar Stabilisatorer i gummidäck Endosulfan I dagvatten, Över MKN Insekticid, träskyddsmedel Ftalater Kadmium Bly Urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Över MKN Sediment, yt- och dagvatten. Över MKN Sediment, yt- och dagvatten Fordon, byggnader mm. Mjukgörare i plast, gummi och färg. Finns i rostskyddfärg och lack. Fordon och byggnader. Ingår i batterier, korrosionsskydd, färg, pigment, handelsgödsel. Mark och sediment från blybensintiden, atmosfäriskt nedfall. Bilbatterier Ca 40% i dagvattendammar Ca 80% i dagvattendammar Prioriterade ämnen Förekomst Källor, anv. omr. Separation Kvicksilver Nickel Tributyltenn Fluoranten Polyaromatiska kolväten Bromerade difenyletrar dagvatten. dagvatten. dagvatten. Över MKN dagvatten. Över MKN i sediment. dagvatten. Över MKN i sediment. I ytvatten över MKN, runt detektionsgränsen i dagvatten. Atmosfärisk deposition. Legeringsmetall. Ingår i batterier, katalysatorer och konstruktionsmaterial. Båtbottenfärg, träskyddsmedel, konserveringsmedel för gummi och plast. Bildas vid ofullsändig förbränning. Trafik, vedeldning. Bildas vid ofullständig förbränning petroliumprodukter och ingår som mjukgörare i högaromatiska oljor. Flamskyddsmedel i isolationsmaterial, textilier, elektronik mm % i dagvattendammar 40-50% i dagvattendammar Ca 70% i dagvattendammar Vad klarar vi idag? Substanser i dagvatten Flyktiga Partikulära Kolloider Joner Avdunstar 2-0,2 0,2-0,05 0,05-0, Sedimenterar snabbt Brunnsfilter Dammar Ca 70% i dagvattendammar Sedimenterar långsamt, filtrering Teknik för rening av dagvatten Brunnsfilter Dammar Svackdiken Kravuppfyllelse Flockning, Jonbyte, sedimentering, adsorbtion, filtrering, nanoteknik adsorbtion, nanoteknik Brunnsfilter Ytaktiva substanser Dammar Svackdiken Idag? % Idag? % Idag? % Idag? % Status i recipienten - MKN? Var ska vi mäta? gilbert.svensson@cit.chalmers.se 6

7 Systemlösning Brunnsfilter Krav Behovsanalys Beslut Teknikval Proj. Inst. Drift Återv. EU krav Systemlösning Kravuppfyllelse En hållbar lösning för dagvattenrening som möter EU kraven. Systemlösningen bygger på de lösningar som finns och utvecklas av företagen i Rent Dagvatten. Abonnera på Rent Dagvatten Vilka hanteringssätt uppfyller målen? Ett konventionellt system klarar att avleda dagvattnet tillfredsställande men kommer i konflikt med vattenbalansmålet Ett LOD-system klarar vattenbalansmålet men kommer lätt i konflikt med målen om avledningssäkerhet och opåverkad mark Kostnadseffektivitet får vi om vi om vi använder naturliga vattenvägar så långt möjligt och leder ut ett Rent Dagvatten till närmaste recipient Hanteringsprinciper LOD och källkontroll av föroreningar är kostnadseffektivt låt dagvattnet förbli rent! LOD och behandling av smutsigt dagvatten i brunnsfilter, ränndalsfilter kan vara kostnadseffektivt när källkontroll inte är möjlig eller är otillräcklig, t ex för trafikdagvatten Frågor, diskussion gilbert.svensson@cit.chalmers.se 7

8 Sammanfattning Källkontroll och lokal rening Höjdsättning för att säkra bebyggelsen Fördröjning och trög avledning Rening av förorenat dagvatten Ytlig avledning av stora flöden 8