HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING. Gilbert Svensson SP Urban Water Manangement

Transkript

1 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING Gilbert Svensson SP Urban Water Manangement

2 DAGVATTENHANTERING I DEN HÅLLBARA STADEN HUR MÖTER VI NYA KRAV OCH UTMANINGAR?

3 Dagvatten ett problem eller ett positivt inslag i bebyggelsen

4 Ökad nederbörd Klimatförändringar

5 Byggnadsmaterial läcker metaller och mjukgörare

6 Bristfälligt underhåll

7 Trafikens bidrag

8 Föroreningar Diffusa utsläpp

9 Förorenad snö och slask blandad med salt

10 Utmaningar idag och imorgon Ett renare dagvatten Trög dagvattenhantering Stadsplanering med hänsyn till ytliga vattenvägar Blå stråk Stadsplanering med hänsyn till översvämningsrisker vid bebyggelse nära vatten

11 Motstående krav att hantera Upp med husen ned med gatan kontra tillgänglighet Närhet till vattendrag kontra översvämningsrisk Förtätning av bebyggelse kontra plats för vatten

12 Trög avledning minskar risken för översvämningar Svenskt Vatten P105

13 Naturens sätt att ta hand om regn Vår och höst stövlar på!

14 Stadens sätt att ta hand om regn Tidigare Dränera bebyggelsen Avled regnvattnet snabbast möjligt Idag Tänk på vattenbalansen - infiltrera Avled regnvattnet långsamt Många små magasin och ytlig avledning

15 Ta lärdom från naturen

16 Bygg trög dagvattenhantering

17 Fasader Fasadväxtlighet

18 Fördröjning i markytan / övre markprofilen Gräsytor/gräsmattor Genomsläpplig beläggning (singel, gräsarmering, gles stensättning, genomsläpplig asfalt m.m.) Krossdike Skåldike / svackdike Översilningsytor (vägslänter)

19 Marken som reningssystem En utmärkt plats för snabba biologiska processer påväxtytor, näring, syre och vatten Avskiljda föroreningar ligger fast, behöver ej tömmas på slam Även viss avskiljning av lösta föroreningar Ingen koncentrering av föroreningar Kan enkelt integreras i bebyggelsemiljön (flacka diken, gräsytor, grusytor etc.)

20 Genomsläpplig beläggning Gräsarmering Gles stensättning Genomsläpplig Foto: Ulf Thysell, VASYD asfalt m.m.

21 Varför trög dagvattenhantering och lokal hantering av dagvatten? Fördröj och infiltrera viss regnvolym Andel av årsvolymen som fördröjs Minskning av maxflödet (10 års återkomsttid) Reduktion av föroreningar 10 mm 80% 30% 50% - 75% 20 mm 90% 50% 50% 90%

22 LOD och trög dagvattenhantering är alltid bästa förstaval! Även här!

23 Ibland måste vi acceptera Stövlar på!

24 Nederbördsvolym [mm] Men hur klarar vi extrema regn? Hur stort kan ett extremregn anses vara? 100 år 50 år Exklusive klimatfaktor år år 5 år 2 år 1 år Regnvaraktighet [minuter] 24

25 Kan vi klara säkerheten i nya system genom utjämning av flödena trög avledning? Fånga upp regn med upp till x mm Tröga ner och fördröj alla regn mellan x och y mm Säkra ytliga vattenvägar för regn större än y mm upp till 100-års flödet

26 Hur mycket utjämningsvolym skulle behövas för 40 mm regn? Ett hektar med 50% hårdgjort För att utjämna ett kortvarigt regn på 40 mm behövs 400 m 3 I slutna magasin ca 600 m 2, drygt 10% av den obebyggda ytan. I öppna magasin ca 1000 m 2, 20% av den obebyggda ytan.

27 Extremregn måste avledas ytledes

28 Vi måste bli vän med vatten på ytan Behov av ökad kapacitet måste tillgodoses på annat sätt än med ökad ledningsdimension. Vi måste istället lära oss att hantera vatten på ytan genom planläggning och kontrollerad översvämning. Ökade krav på skydd mot översvämningar i vattendrag - integrerad syn på ledningsnät/vattendrag

29 Blåstråk för avledning av dagvatten

30 Fast inte så här utan

31 Så här eller så här.

32 Det finns plats för både träd, regn och snö i gatusektionen! Från: Långsiktigt hållbar dagvattenhantering, P105. Svenskt Vatten

33 Översvämningar på grund av stigande vatten en stor utmaning! 33

34 Havsnivåhöjning på västkusten Normalnivån i havet stiger under det här seklet med 0,5 meter Dagens uppmätta extremnivåer är 1,5-2 meter över normalnivån. En någorlunda säker marknivå i slutet av seklet är 2,5 meter över dagens normalnivå. Nya byggnader måste ges en säker lägsta golvnivå på 2,8-3,0 meter över dagens normalnivå

35 Så här byggde vi förr Så här bygger vi idag

36 Säker dagvattenhantering Extrema regn under blöta förhållanden ger även avrinning från grönytor och naturmark, rain evaporation inte bara hårdgjorda ytor. infiltration runoff infiltration Andra varaktigheter och volymer än drainflow vi är leakage vana vid. Krav på mer balanserad dagvattenavrinning. Rätt höjdsättning av byggnader är A och O. Vårt gemensamma ansvar

37 Ett renare dagvatten Föroreningsbelastning på urbana recipienter dagvatten en betydande föroreningskälla EUs kemikalielista med många organiska föroreningar, som vi inte vet så mycket om vilken hänsyn behöver tas? Källkontroll minskar belastningen på dagvattnet. Rening nära källan underlättar reningen. Trög dagvattenhantering bidrar till ett renare dagvatten.

38 Vattendirektivet EUs ramdirektiv för vatten kom år 2000 Alla yt-, kust- och grundvatten ska kunna klassas till god status 2015 Statusbedömning av ytvatten Ekologisk status och vattenkemisk status 33 Prioriterade ämnen (nyligen uppdaterat till 45) + De ämnen vi sedan tidigare vill ha bort (P, N, Zn, m fl)

39 Prioriterade ämnen i dagvatten Metaller PAHer Alkylfenoler Ftalater Tennorganiska föreningar Bekämpningsmedel

40 Källor till prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Förekomst Källor, anv. omr. Nonylfenoler Oktylfenol Urbana sediment, snö, ytoch dagvatten. Över MKN Urbana sediment, snö, ytoch dagvatten. Över MKN Trafik, fordon, byggnader. Ingår i färg, lack, plast, betong, fogmassor, rengörings-medel Stabilisatorer i gummidäck Endosulfan I dagvatten, Över MKN Insekticid, träskyddsmedel Ftalater Kadmium Bly Urbana sediment, snö, ytoch dagvatten. Över MKN Sediment, yt- och dagvatten. Över MKN Sediment, yt- och dagvatten Fordon, byggnader mm. Mjukgörare i plast, gummi och färg. Finns i rostskyddfärg och lack. Fordon och byggnader. Ingår i batterier, korrosionsskydd, färg, pigment, handelsgödsel. Mark och sediment från blybensintiden, atmosfäriskt nedfall. Bilbatterier

41 Källor till prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Förekomst Källor, anv. omr. Kvicksilver I sediment, yt- och dagvatten. Atmosfärisk deposition. Nickel I sediment, yt- och dagvatten. Legeringsmetall. Ingår i batterier, katalysatorer och konstruktionsmaterial. Tributyltenn Fluoranten I sediment, yt- och dagvatten. Över MKN I sediment, yt- och dagvatten. Över MKN i sediment. Båtbottenfärg, träskyddsmedel, konserveringsmedel för gummi och plast. Bildas vid ofullständig förbränning. Polyaromatiska kolväten Bromerade difenyletrar I sediment, yt- och dagvatten. Över MKN i sediment. I ytvatten över MKN, runt detektionsgränsen i dagvatten. Trafik, vedeldning. Bildas vid ofullständig förbränning petroliumprodukter och ingår som mjukgörare i högaromatiska oljor. Flamskyddsmedel i isolationsmaterial, textilier, elektronik mm.

42 Vattendirektivet EUs ramdirektiv för vatten 2000 Alla yt-, kust- och grundvatten ska kunna klassas till god status 2015 Statusbedömning av ytvatten Ekologisk status och vattenkemisk status 33 Prioriterade ämnen ämnen eller grupper av ämnen som utgör en betydande risk för vatten eller via vattenmiljön utgör en sådan risk + De ämnen vi sedan tidigare vill ha bort

43 Situationen i Sverige Sverige har förbundit sig att klara kraven. Statusbedömningen av vattenförekomsterna görs av vattenmyndigheterna? Redovisas i VISS. HaV är tillsynsmyndighet. Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet avseende avloppsvatten, där dagvatten ingår enligt miljöbalken. Vattenmyndigheterna publicerar åtgärdsplaner för perioden i VISS.

44 Hur hanterar vi detta vid rening av dagvatten Dagvatten medelhalter Reducerad utgående halt Kvot utspädning MKN recipient mg/l Cu (20-100) Zn (60-600) Cd (0,5-3) Pb (10-200) P ( ) Cu<50 Zn<500 Cd<1 Pb<25 P< , ,5 Cu<20 Zn<75 Cd<0,08 Pb<7,2 P<200

45 Rening av dagvatten Att minska dagvattnets föroreningskällor är det självklara förstahandsvalet. Kan vara svårt och dyrt, samt kräver mycket av stadsplanerare, byggare och allmänheten. Kan man inte ta bort dagvattnets föroreningar, måste man bestämma var de skall hamna. Var hamnar de bäst i ytvattnet, i grundvattnet, i marken, på deponi eller inom återvinning?

46 Lokal rening För att begränsa volymerna av vatten som behöver renas bör man rena så nära källan som möjligt Systemlösningens tekniska del bygger på kombinationer av: Fördröjning av flöden för att klara stora volymer Sedimentering för att minska mängder som skall filtreras Filtrering i olika steg

47 Vattnet i staden är ofta ett dagvatten Belastning Resurs

48 Vi måste vända vår syn på dagvatten Resurs Belastning

49 Tack för uppmärksamheten!