Dagvatten ett problem för vattnets kretslopp!?

Transkript

1

2 Dagvatten ett problem för vattnets kretslopp!?

3 Ökad nederbörd Klimatförändringar

4 Byggnadsmaterial läcker metaller och mjukgörare

5 Bristfälligt underhåll

6 Trafikens bidrag

7 Bristande underhåll

8 Föroreningar Diffusa utsläpp

9 Förorenad snö och slask blandad med salt

10 Klimateffekter och föroreningar

11 Vad görs? Krav och riktlinjer utifrån Vattendirektivet

12 Vattendirektivet EUs ramdirektiv för vatten kom år 2000 Alla yt-, kust- och grundvatten ska kunna klassas till god status 2015 Statusbedömning av ytvatten Ekologisk status och vattenkemisk status 33 Prioriterade ämnen (nyligen uppdaterat till 45) ämnen eller grupper av ämnen som utgör en betydande risk för vatten eller via vattenmiljön utgör en sådan risk + De ämnen vi sedan tidigare vill ha bort

13 Prioriterade ämnen i dagvatten Metaller PAHer Prioriterat ämne eller ämnesgrupp CASnummer MKN årsmedel (µg/l) MKN max (µg/l) Kadmium och kadmiumföreningar 1, 2, ,08-0,25* 0,45-1,5* Bly och blyföreningar 1, 2, 3, ,2 - Kvicksilver och kvicksilverföreningar 1, 2, ,05 0,07 Nickel och nickelföreningar 1, 2, Fluoranten 1, ,1 1 Polyaromatiska kolväten (PAH) 1, 2, 3 Ej tillämpligt Alkylfenoler Ftalater Tennorganiska fören. Bekämpningsmedel Bromerade flamskyddsmedel Benso(a)pyren ,05 0,1 Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten =0,03 - Benso(g,h,i)perylen Indeno(1,2,3-c)pyren =0,02 - Nonylfenoler 1, ,3 2 4-nonylfenol Oktylfenol 1, ,1-4-(1,1,3,3 -tetrametylbutyl-fenol) Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 1, 2, ,3 - Tributyltennföreningar (TBT) 1, 3 Tributyltenn-katjon Endosulfan 1, 3 (alfa-endosulfan) ,005 0,01 Bromerade difenyletrar (PBDE) 1, 4 Ej tillämpligt 2,4 -

14 Källor till prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Förekomst Källor, anv. omr. Nonylfenoler Oktylfenol Urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Över MKN Urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Över MKN Trafik, fordon, byggnader. Ingår i färg, lack, plast, betong, fogmassor, rengöringsmedel Stabilisatorer i gummidäck Endosulfan I dagvatten, Över MKN Insekticid, träskyddsmedel Ftalater Kadmium Bly Urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Över MKN Sediment, yt- och dagvatten. Över MKN Sediment, yt- och dagvatten Fordon, byggnader mm. Mjukgörare i plast, gummi och färg. Finns i rostskyddfärg och lack. Fordon och byggnader. Ingår i batterier, korrosionsskydd, färg, pigment, handelsgödsel. Mark och sediment från blybensintiden, atmosfäriskt nedfall. Bilbatterier

15 Källor till prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Förekomst Källor, anv. omr. Kvicksilver Nickel Tributyltenn Fluoranten Polyaromatiska kolväten I sediment, yt- och dagvatten. I sediment, yt- och dagvatten. I sediment, yt- och dagvatten. Över MKN I sediment, yt- och dagvatten. Över MKN i sediment. I sediment, yt- och dagvatten. Över MKN i sediment. Atmosfärisk deposition. Legeringsmetall. Ingår i batterier, katalysatorer och konstruktionsmaterial. Båtbottenfärg, träskyddsmedel, konserveringsmedel för gummi och plast. Bildas vid ofullsändig förbränning. Trafik, vedeldning. Bildas vid ofullständig förbränning petroliumprodukter och ingår som mjukgörare i högaromatiska oljor. Bromerade difenyletrar I ytvatten över MKN, runt detektionsgränsen i dagvatten. Flamskyddsmedel i isolationsmaterial, textilier, elektronik mm.

16 Vattendirektivet EUs ramdirektiv för vatten 2000 Alla yt-, kust- och grundvatten ska kunna klassas till god status 2015 Statusbedömning av ytvatten Ekologisk status och vattenkemisk status 33 Prioriterade ämnen ämnen eller grupper av ämnen som utgör en betydande risk för vatten eller via vattenmiljön utgör en sådan risk + De ämnen vi sedan tidigare vill ha bort

17 Situationen i Sverige Sverige har förbundit sig att klara kraven. Statusbedömningen av vattenförekomsterna görs av vattenmyndigheterna? Redovisas i VISS. HaV är tillsynsmyndighet. Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet avseende avloppsvatten, där dagvatten ingår enligt miljöbalken. Vattenmyndigheterna publicerar åtgärdsplaner för perioden i VISS.

18 Bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen Värdena för god status uttrycks som totala koncentrationer i hela vattenprovet, med undantag för koppar, zink, krom, arsenik och uran; dessa avser upplöst koncentration, det vill säga den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 μm-filter eller motsvarande förbehandling. För zink, arsenik och uran är värdena framtagna för att naturlig bakgrund ska adderas. HVMFS 2014:xx (ändring i HVMFS 2013:19)

19 Gränsvärden för prioriterade ämnen Gränsvärdena som anges för vatten uttrycks som totala koncentrationer i hela vattenprovet, med undantag av metallerna kadmium, bly, kvicksilver och nickel. Gränsvärdena för dessa 4 metaller avser upplöst koncentration, det vill säga den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 μm-filter eller motsvarande förbehandling. För kadmium, bly, antracen, fluoranten och TBT föreslås nationella gränsvärden för sediment.

20 Drivkrafter EU EU s Vattendirektiv MD Miljödepartementet NVV VM Naturvårdsverket Havs och Vattenmyndigheten Vattenmyndigheterna Länsstyrelserna KM Kommunala miljökontor

21 Hur hanterar vi detta vid rening av dagvatten Dagvatten medelhalter Reducerad utgående halt Kvot utspädning MKN recipient mg/l Cu (20-100) Zn (60-600) Cd (0,5-3) Pb (10-200) P ( ) Cu<50 Zn<500 Cd<1 Pb<25 P< , ,5 Cu<20 Zn<75 Cd<0,08 Pb<7,2 P<200

22 Rening av dagvatten Att minska dagvattnets föroreningskällor är det självklara förstahandsvalet. Kan vara svårt och dyrt, samt kräver mycket av stadsplanerare, byggare och allmänheten. Kan man inte ta bort dagvattnets föroreningar, måste man bestämma var de skall hamna. Var hamnar de bäst i ytvattnet, i grundvattnet, i marken, på deponi eller inom återvinning?

23 Lokal rening För att begränsa volymerna av vatten som behöver renas bör man rena så nära källan som möjligt Systemlösningens tekniska del bygger på kombinationer av: Fördröjning av flöden för att klara stora volymer Sedimentering för att minska mängder som skall filtreras Filtrering i olika steg

24 Det finns lösningar

25 Rent Dagvatten och samarbetspartner kan hjälpa till att skapa hållbara, effektiva och ekonomiska lösningar

26 Systemlösning för hållbar dagvattenhantering WFD Behovs analys Val av lösning Design Installation Byggnation Underhåll och funktions kontroll Destr. Återv. EU krav Abonnemang Årlig kvalitets rapport

27 Behovsanalys WFD Behovs analys Val av lösning Design Installation Byggnation Underhåll och funktions kontroll Destr. Återv. EU krav Abonnemang Årlig kvalitets rapport

28 Behovsanalys Analysen tar hänsyn till Områdeskaraktär Estetiska önskemål Avrinningsytor Regnmängder Klimatförändringar Recipientstatus Trafikbelastning Byggnadsmaterial Källspårning Miljökrav Eko-systemtjänstepåverkan Dagvattenskörd

29 Rapport med förslag på lösningar

30 Långsiktiga lösningar WFD Behovs analys Val av lösning Design Installation Byggnation Underhåll och funktions kontroll Destr. Återv. EU krav Abonnemang Årlig kvalitets rapport

31 Exempel på lösningar WFD Behovs analys Val av lösning Design Installation Byggnation Underhåll och funktions kontroll Destr. Återv. EU krav Abonnemang Lokalt anpassade lösningar Årlig kvalitets rapport Designade för effektiv hantering av dagvatten både med hänsyn till volym, förväntade förändringar och effektiv rening för att möta miljökrav

32 Fördröjningslösningar

33 Fördröjningslösningar

34 Fördröjningslösningar

35 Gröna lösningar

36 Reningslösningar

37 Reningslösningar

38

39 Skörda

40

41 DRIFT & UNDERHÅLL Alla typer av reningsanläggningar byggs för att ta bort föroreningar och eller näringsämnen För att säkerställa full funktion måste lokalt anpassade driftsplaner upprättas och följas. Dammar och våtmarker måste rengöras och skördas Sand och sedimentfång slamsugas Filtermaterial bytas Analyser och utvärdering av funktionalitet bör ske regelbundet

42 FRÄMSTA PROBLEMORSAKERNA Felaktigt utförande Avlagringar av sediment, avfall, löv etc. Erosion Bristande underhåll Blecken, 2012

43 DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA (Rätt design) Underhållsplan Minskning av partikel- och föroreningsspridning vid källan Följa underhållsplan! LÄTT ATT SÄGA! MEN

44 UNDERHÅLLSPLAN För de flesta ledningsägare behövs ofta en eller flera underhållstjänster. För en trygg drift så rekommenderas det av varje ledningsägare har en underhållsplan för hela sitt dagvattensystem.

45 UNDERHÅLLSPLAN Funktionskontroller av avskiljare, filter och dammar Utgår från de funktionskrav som ursprungligen ställdes Göra underhållsåtgärder i rätt tid Inte för sällan, men inte heller för ofta Kontrollera föroreningsnivåer, partikelhalter, flöden

46 SAMORDNING AV UNDERHÅLLSPLANER Situationer när flera aktörer samsas om samma system kan försvåra effektivt underhållsarbete Flera fastighetsägare, privata och kommun Kommunal förvaltning och Trafikverket Genom att låta en aktör sköta samordningen och de olika aktörerna delar på abonnemangsavgiften kan detta förenklas!

47 ÅTGÄRDER VID KÄLLAN Åtgärder genom fasta installationer Trafik Industriell verksamhet Minska spridning av partiklar och föroreningar, även vid tillfälliga arbeten! Borrning Schaktning

48 LÖPANDE UNDERHÅLL Bristande underhåll kan få allvarliga konsekvenser Dagvattenledningar som inte underhålls kan vara en starkt bidragande orsak till ökade översvämningar. Varje ledningsägare bör ha en underhållsplan för sitt dagvattensystem för spolning och rör-inspektion. Vid rörinspektion kan man även upptäcka eventuella inläckage och felkopplingar.

49 LÖPANDE UNDERHÅLL Utan underhåll så är investeringen bortkastad För att säkerställa en oljeavskiljares funktion måste man byta ut filter som blivit mättade av slam och oljerester. Själva besiktningen bör ske efter en norm (SS-EN 858-2) som merparten av Sveriges kommuner har anammat. Ragn-Sells har rätt utrustning och certifierade besiktningsmän.

50 LÖPANDE UNDERHÅLL Dagvattenmagasin Lätt konstruktion men komplex funktion Dagvattenmagasin tappar sin funktion om det får byggas upp sedimentlager Växter och mikroorganismer bidrar samtidigt till effektiv rening Värna deras miljö Dubbel negativ effekt av bristande underhåll Sediment sprids i hela bassängen Förlorar funktion

51 LÖPANDE UNDERHÅLL Vid hantering av vatten kan rening behövas innan det återförs till systemet - Möjlighet till avgiftning

52 DRIFT OCH UNDERHÅLL

53 FILTERBYTEN

54 SLAMSUGNING OCH DESTRUKTION

55 RENGÖRING AV DAMMAR OCH FÖRDRÖJNINGSMAGASIN

56 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Växter som får vissna och brytas ner återför näringsämnen till system där de ibland gör skada - Kan vi skörda växter och förädla till energi och näringsämnen som sedan ersätter t.ex. konstgödsel? Sand och grus från halkbekämpning hamnar i brunnar, ledningar och dammar där det ställer till problem. Kan den i stället fångas upp, tvättas och återanvändas lokalt? - Minskade transporter, minska mängden jungfrulig sand, minska volymer till deponi Sedimentet från bassänger innehåller föroreningar som kan vara skadliga, men också organiskt material och näringsämnen som kan förädlas - Kan sediment hanteras så att det inte gör skada men tar tillvara på näringsämnen och energi? T.ex. genom fytosanering med salix. I stället för att läggas på deponier.

57 Systemlösning för hållbar dagvattenhantering WFD Behovs analys Val av lösning Design Installation Byggnation Underhåll och funktions kontroll Destr. Återv. EU krav Abonnemang Årlig kvalitets rapport

58

59 Abonnera på Rent Dagvatten

60 Sammanfattning Hantera ökande volymer bygg hållbara lösningar Minska dagvattnets föroreningskällor - kräver mycket av stadsplanerare, byggare och allmänheten Planera och vidtag åtgärder så tidigt som möjligt Lägg fast en driftsplan 60

61 Rent Dagvatten i samarbete med partners hjälper till att hitta en framtidssäker lösning på ditt problem!

62 Abonnera på Rent Dagvatten

63 Martin Tengsved Erik Bick Gilbert Svensson

64