Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 4 maj 2011, kl. 09:00 på GR

Transkript

1 Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 4 maj 2011, kl. 09:00 på GR Närvarande: Mikael Asplund Lilla Edets kommun Olof Bergstedt Göteborg Vatten Ida Persson Praktikant på Göteborg Vatten Lena Blom Kretsloppskontoret, Göteborgs stad Drazen Kendes Trollhättan Energi AB Eleonore Marcusson LRF Ann-Marie Ramnerö Miljöförvaltningen, Göteborgs stad Stig Samuelsson Södra Skogsägarna Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Hans Oscarsson Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen VG Ragnar Lagergren Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen VG Sofia Räfsnäs Praktikant på Länsstyrelsen Gilbert Svensson Chalmers (Rent Dagvatten) Erik Bick Chalmers (Rent Dagvatten) Lennart Lagerfors, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Monica Dahlberg Göta älvs vattenvårdsförbund (GÄVVF) 1. Information om dagvattenprojekt Gilbert Svensson och Erik Bick, Chalmers. Projektet Rent Dagvatten har som mål att utveckla systemlösningar för rening av dagvatten som hanterar hela kedjan från installation av utrustning till drift och hantering av restprodukter. Projektet är ett samarbetsprojekt med CIT (Chalmers Industriteknik) som projektledare och med deltagare från ett antal företag som erbjuder olika lösningar för rening av dagvatten. CIT arbetar med stöd från Tillväxtverket för att utveckla systemlösningar och bygga företagsnätverket. Företagen deltar för att öka sin försäljning genom att nya marknader öppnar sig. Rent Dagvatten en systemlösning Hantering av dagvatten är ett måste för kommuner, industrier, speditionsföretag, väghållare med flera. Nya krav på rening av dagvatten ställs i ramdirektivet för vatten, som kommer att gälla från Arbetet att möta kraven pågår och vattenmyndigheterna har kartlagt status i våra vattendrag och arbetat fram åtgärdsprogram. Det finns en stor tillväxtpotential för företag med rätt systemlösning för hantering av dagvatten. Lokal rening kommer att behövas som komplement till de stora anläggningar som redan finns.

2 De nätverkande företagen samverkar för att utveckla en systemlösning för rening av dagvatten, som är anpassad till kommande reningskrav för dagvatten. Olika tekniska lösningar föreslås beroende på lokala förhållanden och reningskrav. Systemlösningen ska vara en långsiktigt hållbar lösning och täcker allt från utformning, installation och drift till hantering av restprodukterna. Förmågan att avskilja olika ämnen beror naturligtvis på vilken teknik som används samt i vilken form ämnet förekommer i vattenfas. För varje ämne som ska reduceras måste förekomsten i vattenfas preciseras. Många ämnen kan dessutom bindas till partiklar så att de förefaller förekomma som partikulära, men beroende på andra faktorer som ph i andra fall förekomma som joner. EU krav Behovsanalys Beslut Teknikval Projektering Installation Drift Återvinning Systemlösningen Projektet Projektet löper från oktober 2010 till december Då skall systemlösningarna vara på plats och företagsnätverket väl etablerat. Inledningsvis skannas marknaden för att bedöma marknadspotentialen för systemlösningen Rent dagvatten samt för att inleda diskussioner med de viktigaste svenska aktörerna inom dagvattenhantering och behandling. Kundernas behov och kunskap skall tas in i projektet baserat på aktuellt och förväntat behov när kraven träder i kraft. Flera små företag med nyutvecklade lösningar som kan komplettera helhetslösningen förväntas också komma fram under denna process. Kravuppfyllelse Kvalitetskrav För mer information: Vattendirektivets prioriterade ämnen Ett av stegen för att uppnå målet med Vattendirektivet är att gradvis minska förekomsten av ett antal prioriterade ämnen genom att förhindra utsläpp och spill av dessa eller stegvis eliminera dessa ämnen före år Prioriterade ämnen definieras som ämnen eller grupper av ämnen som utgör en betydande risk för vatten eller via vattenmiljön utgör en sådan risk. En lista över 33 prioriterade ämnen och ämnesgrupper har fastställts av EU kommissionen. Av dessa är 14 identifierade som prioriterade farliga ämnen. EU kommissionen har även beslutat om miljökvalitetsnormer för de prioriterade ämnena och ämnesgrupperna, som är gemensamma för alla medlemsländer. Miljökvalitetsnormerna ska ligga till grund för bedömningen av den vattenkemiska statusen i en vattenförekomst. De är angivna dels som maximalt tillåtna halter, dels som tillåtna årsmedelhalter för olika ytvattenförekomster och är gemensamma för samarbetsländerna. Prioriterade ämnen i dagvatten Projektet har valt att fokusera på de av de prioriterade ämnena och ämnes-grupperna som kan förväntas förekomma i svenskt dagvatten. Dessa presenteras i tabellen nedan: 2

3 Prioriterat ämne eller ämnesgrupp Identifierat som prioriterat farligt ämne Förekomst i yt- och dagvatten* Källor/användnings-områden* Metoder för separation ur dagvatten Nonylfenoler X Har påträffats i urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Trafik, fordon, byggnader. Ingår i färg, lack, plast, betong, fogmassor, rengöringsmedel. Oktylfenol Har detekterats i urbana sediment, snö, yt- och Stabilisator i gummi för däcktillverkning dagvatten. Diuron Pesticid, träskyddsmedel, komponent i limmer, färg och lack. Endosulfam X Har detekterats i överskridna MKN i dagvatten. Insekticid, träskyddsmedel. Di(2-etylhexyl)ftalat Har påträffats i urbana sediment, snö, yt- och dagvatten. Fordon, byggnader mm. Mjukgörare i plast, gummi och (DEHP) färg. Finns i rostskyddsfärg och lack. Kadmium och X Fordon, byggnader. Ingår i batterier, korrosionsskydd vid kadmiumföreningar ytbehandling, färgämne, pigment, handelsgödsel. Bly och blyföreningar Mark/sediment: från blybensintiden, atmosfäriskt nedfall. Bilbatterier Kvicksilver och X Atmosfärisk deposition. kvicksilverföreningar Nickel och Legeringsmetall. Ingår i batterier, katalysatorer och nickelföreningar konstruktionsmaterial. Avfallsförbränning. Tributyltennföreningar X Båtbottenfärg, träskyddsmedel, konserveringsmedel för (TBT) gummi och plast. Flouranten Bildas vid ofullständig förbränning. Naftalen Har på träffats i ytvatten och förekommer runt Används inom petrolium-, färg- och verkstadsindustrin. detektionsgränsen i dagvatten. Bildas vid ofullständig förbränning Polyaromatiska kolväten (PAH) Trafik, vedeldning. PAHer bildas vid ofullständig förbränning av petroliumprodukter och ingår som mjukgörare i högaromatiska oljor. Bromerade X Har påträffats i överskridna MKN i ytvatten och runt Flamskyddsmedel i isoleringsmaterial, textiler, elektronik difenyletrar (PBDE) detektionsgränsen i dagvatten. mm %reduktion i Ca 40% avskiljs i Ca 80% avskiljs i 40-50% reduktion i Ca 70% avskiljs i Generellt omkring 70% reduktion i 3

4 2. Meddelanden. Monica informerade om att man inom Säveåns vattenråds projekt (Fosforfällor inom Antens ARO) ska ha ett markägarmöte den 11 maj. Man ska där informera om projektet, nyttan med fosforfällor och vilka bidrag som finns att söka för att anlägga och underhålla dessa. Projektet i sin helhet rapporteras av konsulten Melica den 21 juni. 3. Diskussion om fortsatt arbete inom projektet om Slumpån. Rådet gick igenom de tidigare föreslagna provtagningspunkterna och parametrarna. De 17 lokalerna kommer att provtas varje månad (12 ggr) under ett års tid. Syftet är att gaffla in källorna till N, P och mikrobiologi i vattendragen och försöka hitta en koppling mellan näringsämnen och mikrobiologin. Viktigt att försöka pricka in både hög- och lågflöden, för detta kan SMHI:s avrinningsmodell S-HYPE användas. Karta över föreslagna provpunkter: Punkter inom GÄVVF:s ordinarie kontrollprogram Nya provtagningspunkter inom projektet Parametrar: Totalfosfor Fosfatfosfor Partikulärt fosfor Totalkväve Mikrobiologi (indikatorbakterier) Kiselalger vid 6 lokaler Drazen informerade om att det inte finns något reningsverk i Sjuntorp utan en pumpstation. Virus och Cryptosporidium provtas inom VISK-projektet. Oscar och Eleonore har i uppdrag att ordna ett informationsmöte där alla boende i området (ca 3000) bjuds in. De ska informeras om Vattendirektivet, vattenrådets projekt och vilka stödformer som finns. Utskicket ska gå ut nu i vår men mötet hålls efter sommaren. 4

5 4. Övriga frågor. Informerades om att Göteborgs kustvattenråd har fått avslag från Vattenmyndigheten när det gäller att få bidrag till verksamheten. Vattenmyndigheten anser att den geografiska indelningen ska vara sådan att arbetet underlättas och effektiviseras och att den bör omfatta ett större påverkansområde än bara inom en kommun. De ser som alternativ att antingen utöka Bohuskustens vattenråd att även omfatta Göteborgs kustvatten eller att göra en motsvarande utökning av Göta älvs vattenråd. Det senare alternativet ser Göteborg som det mest fördelaktigt då man redan tagit ställning mot att vara med i Bohuskustens vattenråd pga dess organisation. Göta älv har ju stor påverkan på havsområdet inom Göteborg. Frågan tas upp på nytt vid nästa möte för Göta älvs vattenråd. 5. Nästa sammanträde Nästa möte med Göta älvs vattenråd hålls onsdagen den 7 september kl. 13:00 på Göteborgsregionens kommunalförbund, Gårdavägen 2 i Göteborg. Monica Dahlberg, GÄVVF Lennart Lagerfors, GR 5