KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING / Grundskola/grundsärskola inkl. förskoleklass / inom enhet Läsår 2009/2010 Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2010

2 Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Förordning om kvalitetsredovisning, (1997:702) skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitets- och förbättringsarbete är ett medvetet skolutvecklingsarbete som bygger på att fokusera på mål och resultat skapa delaktighet arbeta långsiktigt och uthålligt fokusera på mål och resultat skapa delaktighet arbeta långsiktigt och uthålligt Under åren har det också framgått att det är viktigt att göra arbetet så enkelt och tydligt som möjligt. En bild av målstyrningsprocessen har här varit till god hjälp i att synliggöra och skapa gemensamma bilder av kvalitetsarbetet på olika nivåer. Denna redovisning liknar de vi tidigare utformat men från och med 2010/2011 kommer en ny modell att arbetas fram som bygger på nya skollagen.

3 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för kvalitetsarbete Del 2 Läroplanens och kommunens prioriterade områden: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom: Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skolan och omvärlden, VISA Betyg och bedömning Kunskaper Hälsa och livsstil Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden Skolans utvecklingsområde: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom skolans valda utvecklingsområde Del 3 Del 4 Resultatöversikt Nationella prov Måluppfyllelse år 1-9 Betyg Meritvärde Förutsättningar/Nyckeltal Barngrupp Personal Timplan pedagogisk behörighet

4 Del 1. Beskrivning av verksamheten Mössebergsskolan tillhör enhet Mösseberg och består av grundskola, år F-6 Skolan har ca 416 elever. I varje hus finns en fritidshems avdelning. Fritidsavdelningarna har tillsammans ca 200 barn inskrivna. På skolan finns även kommunens grundsärskola för elever i de tidigare skolåren. Skolans lokaler ligger på bergssluttningen nära grönområden och vacker natur. Skolans vision är den hoppfulla skolan som ska ge eleverna goda kunskaper, god hälsa och stark framtidstro. Grunden för detta är vår fina ute- och innemiljö, våra duktiga pedagoger, alla engagerade föräldrar och framförallt alla kreativa elever. Rutiner för kvalitetsarbete Förskola, skola och fritidshem ingår i ett målstyrt system med stort lokalt ansvar. För att redovisa och tydliggöra detta ansvar skall förskola, skola och fritidshem varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Detta arbete innebär att vi bryter ner och synliggör de statliga läroplanerna och kursplanerna som vi har att följa. Läsåret 08/09 blev skolan granskad av skolinspektionen detta kom att prägla årets arbetsplan. Varje år avsätts en heldag för utvärdering av det gångna läsåret och formulering av nya strategier för genomförandet av kommande läsårs läroplansmål. Utvärderingsdagens intensiva arbete uppfattas som effektivt och meningsfullt. Skolledningen ger arbetslagen respons på strategierna och vissa delar revideras eller kompletteras. Att tillsammans arbeta med och diskutera läroplansmål är en viktig process för varje pedagog och skola. Det är väsentligt att kontinuerligt utvärdera verksamheten och samla bevis under hela läsåret. Detta arbete gör att arbetslagen blir mer synliga i vår årliga kvalitetsredovisning. Systematisk utvärdering och analys av resultatet har genomförts och redovisas i kvalitetsredovisningen. Arbetet med att göra elever, föräldrar och övrig personal mer delaktiga har på börjats. Del 2. Läroplansområden

5 Normer och värden Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklat en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska trivas och känna trygghet i skolmiljön Alla medarbetare ska vara goda förebilder Genusperspektivet ska beaktas inom alla verksamheter Skolans Strategier / Metoder: Skolan har en likabehandlingsplan men efter den 1 Januari 2009 då lagrummet som ligger till grund ändrades ska den revideras utifrån nuvarande lagstiftning. Arbete med en ny plan som förebygger diskriminering och kränkande behandling enligt gällande lagar har påbörjats. Denna ska vara klar under höstterminen Skolans rutiner för kartläggning av verksamheten i likabehandlingsplanen ska förändras och förbättras. För att motverka mobbing och kränkande behandling arbetar skolan bla. med Friends. Resultat: Under året har en arbetsgrupp med pedagoger tillsammans med skolledningen gått en av skolverket anordnad seminarieserie om diskriminering. Seminarieserien har bestått av 3 delar och har tagit upp bl.a. diskrimineringsgrunderna. Denna arbetsgrupp har sedan haft som uppgift att revidera vår likabehandlingsplan. Denna plan är klar till läsåret 10/11. I arbetet med planen har en kartläggning gjorts av elevernas utemiljö. Denna kartläggning är gjord tillsammans med friendsgruppen och alla elever på skolan har varit delaktiga. Se bilaga 1 En inventering av skolans främjande arbete för likabehandling har även gjorts. Analys: Arbetet har tagit längre tid än beräknat. Dels för vi ville avsluta skolverkets seminarieserie och för att få en bred förankring bland elever och personal.

6 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering och grund för bedömning: Vi har ej hållit tidsplanen då arbetet har varit mer omfattande än vi beräknat. Vi ser också att det har varit viktigt med en väl utarbetad plan. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Implementering av den nya planen. Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolans Strategier / Metoder: Skolan har ingen plan för att öka elevernas inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hur vi arbetar med detta utifrån stigande ålder och mognad. Mycket görs och på olika sätt, men vi behöver ha en tydlig struktur för detta arbete. En projektgrupp startas som får i uppdrag att göra en plan för elevinflytande utifrån stigande ålder och mognad. Varje lärare får i uppdrag att göra en plan som tydliggör målen och hur eleverna får vara med och påverka undervisningens innehåll och upplägg. Elevrådsmöten och klassråd hålls regelbundet enligt planerad agenda. Projektplanen presenteras senast den 20/ Lärarnas planer följs upp via verksamhetsbesök och medarbetarsamtal med rektor. Elevenkät om elevinflytande ska genomföras regelbundet. Protokoll förs på klassråd och elevråd för återkoppling till samtliga klasser. Resultat: En projektgrupp har under vårterminen tagit fram en plan för elevinflytande.

7 Som en grund för arbetet har en inventering gjorts för att se hur vi arbetar idag. Vi ser där att det saknas en samsyn på enheten. Elevrådsmöten har genomförts enligt givet konferensschema. Enligt den enkäten vi gjorde om elevinflytande visar resultatet att elevrådet fungera bra och tas på allvar av elever och vuxna. Se bilaga 2. I vår plan finns en enkät som är årligen återkommande för att se skolans arbete med elevinflytande över tid. Se bilaga 3. Arbetet med planen har tagit längre tid än beräknat så verksamhetsbesök är inte genomförda utifrån denna plan. Analys: Utifrån inventeringen kan vi se att det är stor variation på graden av elevinflytande och att flera olika metoder tillämpas. Inventeringen ser vi som en bank för vidare arbete och ett sätt för pedagogerna att stödja och delge varandra idéer. Det har upplevts rörigt med alla olika tider för de formella grupperna som eleverna är med i. Från och med i höst kommer det varje vecka ligga en fast tid för eleverna på schemat för de olika grupperna. I vår elevenkät kan man se att eleverna till stor del upplever att de har inflytande men att detta arbete kan förstärkas och utvecklas. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god x Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Implementering av plan för elevinflytande inför läsåret 10/11

8 Skolan och omvärlden, VISA Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Inhämtar tilläckliga kunskaper och erfarenheter för att Kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, Få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Skolplanens önskvärda resultat: Barn och elever ska känna nyfikenhet och ges möjlighet att utveckla entreprenöriellt lärande under hela skoltiden. Alla medarbetare har ett gemensamt ansvar för att vägleda barn och elever inför fortsatta studier och arbetsliv. Alla verksamheter ska ha en VISA-plan (vägledning inför studier och arbetsliv) som följs upp årligen. Skolans Strategier / Metoder: Under läsåret 2008/2009 arbetade vi fram en plan för Visa för enhet Mösseberg. Resultat: Visa planen är implementerad och följd under läsåret. Analys: Då det centralt i kommunen framkommit att näringslivet anser att det är för mycket elever i olika åldrar på VISA-besök så ska vår plan för 2010/2011 revideras till att omfatta fler studiebesök framför enskilda besök. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god x Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Vi avvaktar den centrala planen för VISA innan vi reviderar vår lokala plan.

9 Betyg och bedömning Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Skolans Strategier / Metoder: På kompetensutvecklingsdagar under läsåret 2009/2010 och övrig konferenstid kommer vi att arbeta vidare med betyg, bedömning och individuella utvecklingsplaner. Detta för att stärka kunskaperna inom detta område. Vi kommer att arbeta utifrån exempel i vardagen för att få en individuell utvecklingsplan som är formulerad och klart kopplad till läroplanerna och kursplanernas mål i samtliga ämnen. Lärarna får i uppdrag att använda IUP som ett levande verktyg för eleven i vardagen och som ett instrument för den pedagogiska planeringen. På konferenstid presenteras resultaten för NP i år 3 och 5. Olika konstellationer av lärarlag analyserar och diskuterar resultat och metoder. Analysen kommer att göras systematiskt över tid för att kunna följa skolans utveckling och resultat. Det är viktigt att analysen relateras till de metoder man använder i undervisningen. Olika modeller för analys kommer att presenteras. Skolledningen följer upp arbetet genom att ta in exempel av IUP med So (skriftliga omdömen) från varje lärare. En elevenkät görs i slutet av läsåret där vi undersöker elevernas kännedom/delaktighet om deras individuella utvecklingsplaner. Samtalen dokumenteras och ligger till grund för fortsatt planering. Resultat: Det arbete som är nedlagt på att förbättra och stödja arbetet med IUP och skriftliga omdömen ( So ) visar ett mycket gott resultat. Skolledningen ser en klar och tydlig progression både när det gäller innehåll och formuleringar. Genom att begära in IUP med So under höst och vårterminen har varje lärare fått individuell feedback. Detta arbete har lett till en större kunskap om våra läroplaner och kursplaner och det har i sin tur utvecklat arbetet med lokala pedagogiska planeringar utifrån läroplanens strävans mål. Elever uppfattar att de är med och påverkar sitt arbete genom att vara med och bestämma sina IUP-mål. Se bilaga 2.

10 Analys: Det resultat som skolan nått tror vi beror på att vi satsat mycket tid och kompetensutveckling på detta område. I och med att processen fått ta tid så har våra pedagoger utvecklat en god kunskap och färdighet i sin bedömning. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god x Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Utveckla arbetet med lokala pedagogiska planeringar och påbörja arbetet med bedömningsmatriser. Implementera UNIKUM som ett nätbaserat hjälpmedel för utvecklingssamtal, IUP med So, bedömningsmatriser mm.

11 Kunskaper Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära Utvecklar tillit till sin egen förmåga Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Lär sig utforska, lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Lär sig kommunicera på främmande språk Lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Skolplanens önskvärda resultat: Språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik ska fokuseras för att öka barns och elevers måluppfyllelse. Biblioteken är en viktig resurs i detta arbete. Informations- och kommunikationsteknik ska ses som naturliga verktyg för alla elever Gymnasieskolan ska utvecklas och i samarbete med Gymnasium Skaraborg erbjuda ett attraktivt utbud för våra elever. Alla barn och elever ska få grundläggande kunskap om betydelsen av hållbar utveckling. Skolans strategier / Metoder: Vi arbetar vidare med vårt arbete i Grön Flagg. En grupp av elever och lärare och skolledning har som uppgift att driva detta arbete på skolan. Alla lärare är ansvariga för att arbetet drivs framåt i sin klass. Vi deltar i den kompetensutvecklingssatsning kommunen gör centralt för att utveckla arbetet inom ämnet matematik. Pedagoger får i uppdrag att ta med dessa erfarenheter när de planerar och genomför sin undervisning.

12 Särskolan arbetar med sina matematikprojekt utifrån den projektplanering som är planerad. I all planering och undervisning av samtliga ämnen ska vi utgå ifrån strävansmålen i kursplanerna. Uppföljning sker av de resultat som eleverna når i respektive ämne. Uppföljning och analys av resultat görs som ligger till grund för fortsatt planering och val av metoder. Resultat: Grön Flagg-gruppen har under vårterminen genomfört hälsoaktiviteter för alla skolans elever uppdelat på två dagar. Våra 2 särskolklasser har deltagit i 2 olika matematikprojekt under höstterminen se bilaga 3 och 4. Projekten bidrog till att utveckla så väl undervisningen som elevernas intresse för matematik. 2 matematikverkstäder har byggts upp och ger möjlighet till att låta eleverna arbeta praktiskt i ämnet utifrån målen. Lärarna har fördjupat sina matematiska kunskaper vilket har fått som resultat att matematiklektionerna har blivit mindre läromedelsstyrda. Flertalet av skolans pedagoger har deltagit i den centralt ordnade kompetensutvecklingen inom ämnet matematik. På enheten har specialpedagogerna genomfört en studiecirkel, Förstå och använda tal, för att fördjupa och bredda kunskaperna och arbetssätten inom matematik. Analys: Genom att belysa matematik som ämne så har kunskaperna i ämnet fördjupats. Matematikundervisningen har till stor del varit läromedelsstyrd, Med ny kunskap och öppen dialog mellan pedagogerna så kan variationen på undervisningen öka och därmed högre måluppfyllelse för eleverna nås. Matematikprojekten har gjort att pedagogerna har nått fördjupade kunskaper inom ämnet matematik och i förlängningen utvecklat undervisningen. En stor nackdel var att projektet bara sträckte sig över en termin. Utvärderingsdagen den 14 juni analyserades samtliga ämnen och nationella prov i år 3 och 5 utifrån skolverkets stödmaterial BRUK. Resultatet från analysen syftar till att alla elever ska nå målen. Se resultat i tabeller nedan. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse gentemot läroplanens strävansmål: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god x Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå/enhetsnivå: Fortsätta med analys av nationella prov och i samtliga ämnen, systematiskt över tid. Analyserna ska ligga till grund för utveckling av skolans undervisningsmetoder och för planering av skolans resurser. Arbetet syftar till hög måluppfyllelse för alla elever i samtliga ämnen.

13 Del 3. Resultatöversikt Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 1 Utifrån kursplanemålen i år 3 och 5 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 1 enligt nedan i respektive ämne Ämne elever totalt flickor UM flickor EUM Bild Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Svenska Svenska som andra språk pojkar UM pojkar EUM Kommentar: För några av våra elever är det osäkert om de kommer uppnå målen i svenska och matematik i år 3.

14 Skolans åtgärder för utveckling:vi lärare tillsammans med specialpedagog kommer att vara särskilt uppmärksamma på våra elevers utveckling i svenska och matematik. Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 2 Utifrån kursplanemålen i år 3 och 5 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 2 enligt nedan i respektive ämne Ämne elever totalt flickor UM flickor EUM pojkar UM Bild Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Svenska Svenska som andra språk pojkar EUM

15 Kommentar: De elever som vi misstänker riskerar att ej nå lägsta godtagbara nivå har resurs i specialpedagog och SVA, och kommer fortsätta med detta under hösten. Idrott? Skolans åtgärder för utveckling: Åtgärdsprogram i aktuella ämnen upprättas. Uppföljning utifrån de nationella proven skolår 3 vårterminen år 2010 pojkar och flickor skolår 3 som uppnår kravnivån i svenska, sva och matematik på Nationella prov. Här redovisas det resultat som skolan matat in i Dexter för NP. Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde Total MÖ K MAAÄP MÖ K MABÄP MÖ K MACÄP MÖ K MADÄP MÖ K MAEÄP MÖ K MAFÄP MÖ K MAGÄP MÖ K Total MÖ M MAAÄP MÖ M MABÄP MÖ M MACÄP MÖ M MADÄP MÖ M MAEÄP MÖ M MAFÄP MÖ M MAGÄP MÖ M Total MÖ Total Total

16 Ej deltagit Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde Total MÖ K SVAÄP MÖ K SVBÄP MÖ K SVCÄP MÖ K SVDÄP MÖ K SVEÄP MÖ K SVFÄP MÖ K SVGÄP MÖ K SVHÄP MÖ K Total MÖ M SVAÄP MÖ M SVBÄP MÖ M SVCÄP MÖ M SVDÄP MÖ M SVEÄP MÖ M SVFÄP MÖ M SVGÄP MÖ M SVHÄP MÖ M Total MÖ Total Total Kommentarer till tabellen: Analys: Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: på enhetsnivå:

17 Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 3 Utifrån kursplanemålen i år 3 och 5 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 3 enligt nedan i respektive ämne Ämne elever totalt flickor UM flickor EUM Bild pojkar UM Engelska Hem- och konsumentkunsk ap Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik 1 1 pojkar EUM Kommentar: De eleverna som inte når målen har sedan tidigare åtgärdsprogram. Dessa ska utvärderas och nya skrivs vid behov. Skolans åtgärder för utveckling:

18 Klasserna är stora och är i behov av särskilt stöd. Rektors ansvar.

19 Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 4 Utifrån kursplanemålen i år 5 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 4 enligt nedan i respektive ämne Ämne elever totalt flickor UM flickor EUM pojkar UM Bild Engelska Hem- och konsumentkunsk ap Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik pojkar EUM Kommentar: Vi har bedömt våra elever utefter mål att uppnå för år 5. Vi kan utefter de pedagogiska planeringar vi gjort med uppställda mål för ämnet/ området se att eleven inte uppnår lägst uppsatta nivån för godkänt. Detta kan vi se genom dialog och i samtal och vid olika prov/redovisningar. Skolans åtgärder för utveckling: Fler elever ska ha individuella åtgärdsprogram.

20 Uppföljning utifrån de nationella proven skolår 5 vårterminen år 2010 pojkar och flickor skolår 5 som uppnår kravnivån i svenska, sva, matematik och engelska på Nationella prov. Här redovisas det resultat som skolan matat in i Dexter för NP. Ämnesprov åk 5 Total bedömning vt Total Kön Prov Ej Ej Uppnått uppnått deltagit MÖ K ENAÄP MÖ K ENBÄP MÖ K ENCDÄP MÖ K ENEÄP MÖ K MAAÄP MÖ K MABÄP MÖ K MACÄP MÖ K MADÄP MÖ K SVAÄP MÖ K SVBÄP MÖ K SVCÄP MÖ K SVDÄP MÖ K SVEÄP MÖ K Total MÖ M ENAÄP MÖ M ENBÄP MÖ M ENCDÄP MÖ M ENEÄP MÖ M MAAÄP MÖ M MABÄP MÖ M MACÄP MÖ M MADÄP MÖ M SVAÄP MÖ M SVBÄP MÖ M SVCÄP MÖ M SVDÄP MÖ M SVEÄP MÖ M Total MÖ Total Total

21 Tot ENAÄP ENBÄP ENCDÄP ENEÄP MAAÄP MABÄP MACÄP MADÄP SVEÄP SVDÄP SVCÄP SVBÄP SVAÄP Kommentarer till tabellen: Analys: Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: på enhetsnivå:

22 Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5 Utifrån kursplanemålen i år 5 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 5 enligt nedan i respektive ämne samt även måluppfyllelsen avseende simkunnighet Ämne elever totalt flickor UM flickor EUM pojkar UM Bild Engelska Hem- och konsumentkunska p Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik pojkar EUM Simkunnighet Analys: So - Undervisningen behöver riktas mot att läsa och förstå faktatexter och mot att utveckla begrepp. /Ett par elever når målen med viss tvekan och behöver få hjälp med att lära sig ta ansvar för självständigt arbete. Bild - Det saknas underlag för att man ska kunna bedöma att eleverna nått

23 målet. Båda eleverna behöver stöd och uppmuntran för att starta och hålla arbetet igång. Eng- Eventuellt behöver timplanen i engelska revideras för att lägga mer tid i de yngre åren. Skolans åtgärder för utveckling: So Sva- undervisning stödjer arbetet i so. Bild En handlingsplan bör upprättas i samförstånd med eleverna och deras målsmän. Musik Musikläraren funderar på om enskild musikundervisning kan hjälpa eleven. Simkunnighet Extralektioner Eng.-Lägga mer vikt på hörförståelse med olika dialektala inslag. Ta bättre tillvara på elevernas förförståelse av språket. Vi behöver analysera varför så många elever inte når målen i engelska och hur skolan kan ge stöd.

24 Måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 6 Utifrån kursplanemålen i år 9 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 6 enligt nedan i respektive ämne Ämne elever totalt Flickor UM flickor EUM pojkar UM pojkar EUM Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem-och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk, språkval Modersmål 1 1 Musik NO Religion Samhällskunskap Slöjd SO Svenska Svenska som andra språk Teknik Kommentar: Analys: Förslag till åtgärder Inför flytten till Kyrkerörsskolan har överlämning skett mellan ansvariga specialpedagoger och rektorer. En tydlig uppföljning under hösten av elevernas utveckling är önskvärd.

25 Del 4: Nyckeltal (elever den 1 maj 2010) Elever förskoleklass 79 skolår varav modersmål 12 varav svenska 2 22 SUMMA träningsskola grundsärskola 10 individintegr. särskola SUMMA 416 fritidsgårdar musikskolan besök: elever: Jmf föreg.år: Jmf föreg.år: Kommentarer: Analys: Åtgärder för utveckling:

26