Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera.
|
|
- Viktoria Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEFINITIONER VKV 2010 Tabell 1 Resultaträkning 2010 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räkenskaper. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kostnader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstingskommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verksamheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar, i de fall de inte klassificeras som extraordinära. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter 2009 baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för 2010 (+456 kr/inv.) samt definitiv korrigering av slutavräkning för 2009 ( kr/inv.) ingår. Denna periodiceringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning. Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och
2 Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även LSSutjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå (summeringsnivå) visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljningar av kommunala företag. I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extraordinära kostnader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Tabell 2 Balansräkning 2010 Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har vid årets slut. Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulderna delas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Skillnaden mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som kommunens bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen. I de jämförelsetal som redovisas har vi för kommunen Gotland uppskattat att 65 procent av tillgångarna och skulderna tillhör den kommunala verksamheten. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Materiella anläggningstillgångar Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier. Tillgångarna ska värderas efter anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar. Förekommande immateriella anläggnings-till-gångar ingår också i denna summa.
3 Finansiella anläggningstillgångar Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar. Bidrag till statlig infrastruktur Här redovisas aktiverade bidrag till statlig infrastruktur. I Koncerndelen ingår bidrag till statlig infrastruktur i kolumnen Anläggningstillgångar, materiella. Omsättningstillgångar Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar. Eget kapital Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Avsättningar för pensioner och löneskatt Här redovisas pensionsskulden och särskild löneskatt enligt blandad modell för kommunens avtalspensioner. Därutöver redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner. I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken Andra avsättningar. Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem. Andra avsättningar Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek. Långfristiga skulder Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Kortfristiga skulder Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning Här anges det pensionsåtagande som kommunen har till sin nuvarande och tidigare personal som är intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen inte ska redovisas i balansräkningen. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser Här anges de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus- och egnahemsägare. Tabell 3 Finansiella nyckeltal 2010 I denna tabell presenteras ett antal finansiella nyckeltal som hämtats från kommunernas resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar.
4 Definitioner Verksamhetens nettokostnader som andel av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet visar om skatteintäkterna med mera täcker in den löpande verksamhetens kostnader. Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Finansnettot visar kommunens finansiella kostnader minskade med de finansiella intäkterna. Från och med 2010 redovisas ett positivt finansnetto med positivt tal. Tidigare redovisades ett positivt netto med negativt tecken ( ). Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver resultat före extraordinära (EO) poster i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott på denna resultatnivå. Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver årsresultatet (det vill säga inklusive eo poster) i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott som årsresultat. Verksamhetens självfinansieringsgrad Underlag hämtas från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver i procent hur stor del av kostnaderna som finansieras med avgifter, hyror och riktade statsbidrag, det vill säga alla intäkter utom kommunalskatt, generella statsbidrag, räntor och eo intäkter. Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen och finansieringsanalysen. Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgågar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet beskriver investeringarnas omfattning i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar.
5 Driftöverskott som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen och resultaträkningen. Driftöverskottet definieras i finansieringsanalysens summeringsrad för löpande verksamhet. Nyckeltalet beskriver driftöverskottets storlek i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via årets driftöverskott. Likvida medel i förhållande till externa kostnader Underlagen är hämtade från balansräkningen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver en del av kommuners betalningsberedskap. Likvida medel har definierats som de medel som redovisas som kassa och bank i balansräkningen. De externa kostnaderna är summan av resultaträkningens samtliga kostnader. Soliditet enligt balansräkningen Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden Eget kapital i balansräkningen har minskats med de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter 2010 I tabell 4 presenteras kommunernas driftskostnader fördelade på tio verksamhetsområden. Den verksamhetsindelning som används är definierad i anvisningarna till räkenskapssammandraget (RS) för Principerna för kostnadsfördelningen innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemensamma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördelningar är i vissa fall komplicerade att göra då kommuners organisation och ekonomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efterfrågas i RS. I många fall kan uppdelningar och fördelningar endast göras via olika schablonmetoder. Observera att två olika kostnadsbegrepp används: Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i RS driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltningar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i huvudsak riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. Definitioner Politisk verksamhet Här redovisas kostnader för nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, kostnader för allmänna val, överförmyndarverksamhet samt den admi-
6 nistration som är direkt knuten till kommunens politiker som politiska sekreterare, sammanträdesadministration, nämndsekreterare och liknande. Kostnader för förvaltningschefer och liknande personal ska i likhet med övriga personalkostnader fördelas inom verksamhetsområdena. Infrastruktur, skydd m m I kostnaderna för infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. Fritid Här redovisas kostnader för kommunens fritidsverksamhet, bland annat stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Kultur Här redovisas kostnader för kommunens kulturverksamhet, bland annat bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musikoch kulturskola. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet (inklusive öppen förskola) och skolbarnsomsorg samt öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår i Utbildning. Utbildning Här redovisas kommunens kostnader för utbildning (inklusive förskoleklass). Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan avdrag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Här redovisas kommunens kostnader för vård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas boende i särskilda boendeformer, sjukhem, hemtjänst, färdtjänst. Även omsorg om psykiskt utvecklingsstörda ingår. Individ- och familjeomsorg Här redovisas kommunens kostnader för socialbidrag, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. Särskilt riktade insatser Här redovisas kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten.
7 Affärsverksamhet Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De mest omfattande verksamheterna är energi, vatten och avfallshantering. Kollektivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här. Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad 2010 I tabell 5 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamheter) inom sex olika verksamhetsområden; alltså när en annan producent än kommunen själv producerar kommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sammanhållen tjänst inte inköp av varor, materiel eller hyreskostnader. Summan av hur stor andel av verksamheten som bedrivs i kommunal regi återfinns i tabell 10. Definitioner Köp av verksamhet Begreppet köp av verksamhet definieras i den kommunala normalkontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Fyra grundläggande förutsättningar ska samtidigt vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Det gäller verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds invånarna. 4. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Externa producenter De typer av externa producenter som förekommer kan grovt delas upp i följande: föreningar och stiftelser, övriga företag, kommunägda företag, stat, enskilda, andra kommuner, kommunalförbund och landsting. Nyckeltal för köp av verksamhet De nyckeltal som presenteras är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhetsområdena enligt driftredovisningen i RS. Kostnaden är definierad på samma sätt som i tabell 4. Kolumnen totalt anger den sammanlagda andelen externa producenter. I kolumnen därav föreningar och övriga företag har köp av verksamhet från kommunägda företag, stat, enskilda, kommunalförbund och landsting inte medräknats. Tabell 6 Nyckeltal för utbildning 2010 I tabell 6 presenteras nyckeltal som omfattar utbildning, det vill säga förskoleklass, grundskola och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, musik- och kulturskola. Dessutom redovisas en tabell som visar hur stor andel av folkmängden som utgörs av befolkningen 6 15 år respektive år. Verksamhetsindelningen för verksamheten i de olika skolformerna följer redovisningen i anvisningarna till räkenskapssammandraget (RS).
8 Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler. För att få överensstämmelse med Skolverkets nyckeltal i publikationen Skolan jämförelsetal för skolhuvudmän har samtliga intäkter för skolmåltider och lokaler tagits bort från bruttokostnaden. Observera att definitionen av kostnader därmed skiljer sig mot den definition som gjorts i tabell 4. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas hemkommunens kostnader. Här ingår all skolverksamhet som kommunen har betalningsansvar för. Även kostnader för fristående och landstingskommunala skolor ingår. Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för Komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. Definitioner Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev Kostnaderna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksamhetsmässigt integrerad med förskola, grundskola eller fritidshem. Den kan också vara helt fristående. Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt Kostnaderna för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare Kostnaderna för gymnasieskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasiefrekvens Andel av befolkningen år som går i gymnasieskolan. Antal i kommunen folkbokförda elever som går i kommunal gymnasieskola, fristående skolor och landstingskommunala skolor dividerat med antalet invånare i åldern år. Antal folkbokförda elever räknas som ett genomsnitt av 2009 och 2010.
9 Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande Den kommunala vuxenutbildningens kostnader utslaget per antalet elever som omräknats till heltidsstuderande. Här ingår grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning. Vid beräkning av antalet heltidsstuderande använder Skolverket en ny metod från och med Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i Komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7 15 år Den kommunala musik- och kulturskolans kostnader utslaget per invånare mellan 7 och 15 år. Kostnaderna för denna verksamhet ingår i tabell 4 under kulturverksamhet. Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern Invånare i åldern 6 15 år respektive invånare i åldern år redovisas som andel av kommunens totala antal invånare. Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2010 I tabell 7 presenteras nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarns-omsorg. Redovisningen är ny från och med 2003 och ersätter de tidigare tabellerna 7a och 7b. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas först barnomsorgens olika delverksamheter i kronor per invånare. Detta gör det möjligt att jämföra vilken tyngd olika verksamheter har av den totala kostnaden för barnomsorgen. Med övrig verksamhet avses öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår inte i barnomsorgen utan redovisas i tabell 6. Kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen kon-sumtion. Kostnad per heltidsbarn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem går inte att beräkna på grund av för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar. Definitioner Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar Här redovisas kostnaden för delverksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem samt övrig verksamhet i kronor per invånare. Stora skillnader i dessa nyckeltal beror både på skillnader i ålderssammansättning och hur stor andel av respektive målgrupper som har barnomsorg. Redovisningen omfattar verksamhet i både egen regi och som utförs på entreprenad, alternativt i enskild verksamhet.
10 Förskola, kr per invånare 1 5 år Kostnad för förskola i kronor per invånare 1 5 år som är målgruppen för förskolan. Andel inskrivna i förskola Visar hur stor del av barn i åldern 1 5 år som har plats i förskola. Kostnad per inskrivet barn i förskola Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunal förskola som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i kommunal förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets stati-stik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i enskild förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Pedagogisk omsorg, kr per invånare 1 12 år Kostnad för pedagogisk omsorg i kronor per invånare 1 12 år som är mål-gruppen för pedagogisk omsorg. Andel inskrivna i pedagogisk omsorg Visar hur stor del av barn i åldern 1 12 år som har plats i pedagogisk omsorg. Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg. Fritidshem, kr per invånare 6 12 år Kostnad för fritidshem i kronor per invånare 6 12 år som är målgruppen för fritidshem. Andel inskrivna i fritidshem Visar hur stor del av barn i åldern 6 12 år som har plats i fritidshem. Kostnad per inskrivet barn i fritidshem Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i fritidshem. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunala fritidshem som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader).
11 Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem Visar antal årsarbetare i fritidshem utslaget per inskrivna barn i kommunala fritidshem. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Tabell 8a Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 2010 Nyckeltalsredovisningen för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas i tre tabeller. I tabell 8a presenteras sammanfattande nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I den första kolumnen presenteras nyckeltal som beskriver de sammanlagda kostnaderna för dessa verksamheter. Sedan presenteras nyckeltal som beskriver kostnaderna uppdelade på omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I tabell 8a redovisas även kostnader för färdtjänsten, för att stämma överens med den totala kostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som redovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sedan en fördjupad analys av äldreomsorgen och i tabell 8c en fördjupad analys av omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan påverka jämförelser med tidigare år Flera nyckeltal i denna tabell bygger på statistik från Socialstyrelsen. En övergång har skett till individbaserad statistik, vilket har påverkat mättidpunkten. Övergången till individbaserad statistik uppvisar ännu sådana brister att den inte går att redovisa åldersgruppsindelad på samma sätt som förra året. Statistiken bygger därför inte på den individbaserade statistiken utan som tidigare på mängdstatistik med mättidpunkt den 1 oktober. Förändringen av mättidpunkt och metod kan påverka statistiken. Definitioner Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting (samma kostnadsdefinition som i tabell 4). Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning per invånare totalt Här ingår de insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälsooch sjukvård (HSL), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser samt stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) ingår. Verksamhetens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Dessutom ingår kostnader för färdtjänst och primärvård i detta nyckeltal.
12 Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt Här ingår kostnader för de insatser som ges till äldre enligt socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård, det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreomsorgens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Öppen verksamhet ingår men färdtjänst ingår inte. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Denna kostnadsdefinition stämmer överens med den som Socialstyrelsen använder i Jämförelsetal för socialtjänsten. Äldreomsorg, kostnad per invånare 65 w år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen som är 65 år och äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare totalt Här ingår den kostnad för omsorgen enligt SoL och HSL som avser funktionshindrade under 65 år samt alla insatser enligt LSS och LASS. Kostnaden för öppen verksamhet ingår också. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Denna kostnadsdefinition stämmer överens med den som Socialstyrelsen använder i Jämförelsetal för socialtjänsten. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare 0 64 år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen under 65 år. Färdtjänst m m Här redovisas kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst till äldre och funktionshindrade som ges enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riksfärdtjänst. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Ansvaret för färdtjänsten skiljer sig åt mellan länen. Stora skillnader mellan kommuner kan därför bero på hur stor del av verksamheten som drivs av kommunen respektive landstinget
13 i de olika länen. Till exempel har kommunerna i Stockholms län inte ansvar för färdtjänsten. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, andel verksamhet i kommunal regi, % Detta nyckeltal anger hur stor del av totalkostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som utförs i egen regi av kommunen. Folkmängd, 0 64 år, år, 80 w år, % Kolumnerna anger hur stor andel av kommunens befolkning som finns i vissa åldersgrupper. Hemtjänst som andel av antalet invånare, % Här ingår endast hemtjänst i ordinärt boende. Nyckeltalet beräknas som andelen omsorgstagare med beviljad hemtjänst den 1 oktober uppdelat i två åldersgrupper. Den tidigare indelningen i tre grupper har inte gått att göra på grund av brister i statistiken. Antalet hemtjänsttimmar kan dock variera mellan olika omsorgstagare. Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, % Här anges andelen omsorgstagare som bor permanent i så kallade särskilda boendeformer uppdelade i olika åldersgrupper. Andel personer med insatser enligt LSS, 0 64 år, % Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS. Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2010 Tabell 8b är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan skilja på kostnaderna för omsorg om äldre respektive personer med funktionsnedsättning. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa intressanta nyckeltal från statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Från och med bokslutsåret 2004 finns några nya nyckeltal som kan användas som ett komplement i analysen av äldreomsorgen. Nyckeltalen visar uppgifter inom korttidsvård och hemtjänst och gör det möjligt att ytterligare belysa skillnader med avseende på de insatser som ges i det ordinära boendet. Nyckeltalen är under utveckling varför vi i tabellen har prickat extremt låga värden liksom extremt höga då de bedömts vara orealistiska eller felaktiga. Minusposter kan dock förekomma bland annat beroende på svårigheter att fördela gemensamma kostnader. För definitioner av de nya nyckeltalen se Definitioner på sidan 178. Även en utveckling av personalnyckeltal pågår. Dessa redovisas i tabell 8d som endast finns på våra webbplatser. I tabellen finns snitt för personalkostnader och personaltäthet i verksamhet i egen regi. Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned Redovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis nedbrytning av kostnaderna i olika delar kan göras.
14 Utgångspunkt för redovisningen är kostnad för äldreomsorg totalt. Denna kostnad redovisas dels som kostnad i kronor per invånare, dels som kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre. För att visa sambandet mellan kostnaderna i kronor per invånare och kronor per invånare 65 år och äldre redovisas i tabellen också andelen invånare 65 år och äldre. En hög andel äldre i kommunen innebär oftast högre kostnad i kronor per invånare även om servicenivån för verksamheten är låg. För att analysera kostnadsskillnader för äldreomsorg i kronor per 65 år och äldre måste ytterligare särredovisning av olika kostnadsposter göras. Analysen kan göras enligt den analysmodell som beskrivs i figur 1. Modellen ger en helhetsbild och visar sambanden mellan nyckeltalen. Figur 1 Analysmodell för äldreomsorgen Av figur 1 framgår att lokal- och kapitalkostnader i steg 1 särredovisas för att sedan kunna bryta ned omsorgskostnaden i olika delverksamheter. Genom att dessa nyckeltal anges i kronor per invånare 65 år och äldre, kan man i steg 2 utläsa och jämföra hur de olika kommunerna satt samman sina resurser. Därefter följer nyckeltal som berör brukaren eller vårdtagaren det vill säga andel som får hjälp, kostnad per vårdtagare i ordinärt respektive särskilt boende. Sista uppdelningen av totalkostnaden visar personaltäthet och personalkostnad med nyckeltalen antal årsarbetare per vårdtagare och kostnaden per årsarbetare. Dessa nyckeltal redovisas endast i elektronisk form i tabell 8d. Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger på nationell statistik avseende ekonomi, verksamhet och personal är det viktigt att samma avgränsning och definitioner används i de olika statistikunderlagen. De nyckeltal som beräknas utifrån befolkningsstatistik är säkrare än de som bygger på verksamhets- och personalstatistik. Vilka kostnader kan kommunen påverka? Strukturella faktorer såsom ålderssammansättning bland de äldre, andelen som är ensamboende och annan social struktur påverkar behovet av eller kostnaden för äldreomsorg. Att jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att beakta dessa skillnader ger en begränsad indikation på om kommunen har höga eller
15 låga kostnader i relation till den jämförda kommunen. Kostnader beroende på strukturella skillnader kan kommunen inte påverka. I tabell 11 redovisas därför en jämförelse mellan kommunens redovisade kostnad och den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till sin struktur den så kallade standardkostnaden. Genom att jämföra den redovisade kostnaden med standardkostnaden erhålls den procentuella avvikelsen i förhållande till standardkostnaden. En positiv avvikelse indikerar att man har en kostnadsnivå som ligger högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Den högre eller lägre kostnaden beror då inte på ogynnsam eller gynnsam struktur utan på exempelvis skillnad i ambitionsnivå eller effektivitet det vill säga faktorer som kommunen kan påverka. De skillnader som finns mellan de redovisade kostnaderna och standardkostnaderna är därför viktiga att ha med som bakgrund när man analyserar de olika nyckeltal som redovisas i tabell 8b. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år Flera nyckeltal i denna tabell bygger på statistik från Socialstyrelsen. Övergången till individbaserad statistik uppvisar ännu sådana brister att den inte går att redovisa åldersgruppindelad på samma sätt som tidigare år. Statistiken för 2010 bygger därför inte på den individbaserade statistiken utan som tidigare på mängdstatistik med mättidpunkt den 1 oktober. Förändringen av mättidpunkt och metod kan påverka statistiken. Definitioner Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare Här ingår alla insatser som ges till äldre enligt SoL och HSL (se sidan 153), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser utan individuellt biståndsbeslut ingår. Äldreomsorgens andel av kommungemensam verksamhet och gemensamma lokaler är påförd. Färdtjänst ingår däremot inte. Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Kostnader enligt samma definition som ovan men beräknat per invånare 65 år och äldre. Nettokostnad, kr per invånare 65 w år Kostnader (enligt ovanstående definition) minus alla övriga verksamhetsintäkter såsom riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyres-intäkter och andra försäljningsintäkter. Indextal standardkostnad, kr per invånare 65 w år Beräkningen bygger på de standardkostnadskvoter som redovisas i tabell 11 som steg 2 och svarar på om kommunen har en gynnsam eller ogynnsam struktur. Till skillnad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad per invånare 65 år och äldre. Variationer i standardkostnad i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer medan motsvarande variationer i tabell 8b förklaras av sådant som inte be-
16 ror på att andelen invånare 65 år och äldre skiljer sig åt. Det är i stället olikheter vad gäller kön, ålderssammansättning och yrkesbakgrund inom gruppen invånare 65 år och äldre samt bebyggelsestruktur som förklarar skillnaderna. Andel invånare 65 w år, % Visar hur stor andel av kommunens befolkning som är 65 år och äldre. Kostnad kr per invånare 65 w år i ordinärt boende Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den enskilde att kunna bo kvar hemma. Dit räknas de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, rehabilitering samt dagverksamhet och bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och matdistribution/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall. Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [ ] före kostnaden i ordinärt boende. Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redovisas under Lokalkostnader SoL/HSL. Andel av 65 w år med omsorg i ordinärt boende, % Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2010 i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Observera att från och med 2007 omfattar omsorgen även personer som enbart har matdistribution, trygghetslarm och/eller snöröjning men ingen hemtjänst i övrigt, detta under förutsättning att de berörda personerna är beviljade hemtjänst. Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende Visar vad det ordinära boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Nya nyckeltal De nya nyckeltalen som finns från 2004 utgör en särredovisning av den hemtjänst och korttidsvård som ingår i ordinärt boende enligt definitionen ovan. Kostnad i kr per invånare, 65 w år, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i det ordinära boendet kostar per invånare. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad enligt SoL. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp och ärenden samt tillredning eller distribution av måltider och dylikt. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta, klä och förflytta sig, personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet (bland annat genom larm, kvälls- och nattpatrull). I hemtjänstbegreppet ingår avlösning av anhörigvårdare.
17 Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i ordinärt boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Samma uppgift avseende antal vårdtagare har använts vid beräkning av nyckeltal för ordinärt boende totalt. Vid beräkningen av Kostnad per vårdtagare, ordinärt boende (se ovan) har utgångspunkten varit de personer som får hemtjänst och på dessa personer har övriga kostnader inom det ordinära boendet fördelats. Det ger ett övergripande mått för de samlade insatserna i ordinärt boende. Det nya nyckeltalet är mer precist då kostnaderna endast omfattar hemtjänst. Detta innebär att Andel av 65 w år med omsorg, % används både vid analys av kostnad per vårdtagare i det ordinära boendet totalt och för kostnad per vårdtagare, hemtjänst. Kostnad i kr per invånare 65 w år, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per invånare. Korttidsvård avser tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bland annat avlösning, växel- och eftervård. Det är en individuellt inriktad insats med biståndsbeslut enligt SoL samt insatser enligt HSL. Kostnad per boendedygn, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per boendedygn. Antalet boendedygn under året beräknas utifrån totala antalet boendedygn som utförs under oktober månad till personer med beviljad korttidsvård. Kostnad per invånare 65 w år, övrigt Denna kostnad kan ses som en restpost och innehåller kostnader för alla andra insatser inom det ordinära boendet utom hemtjänst och korttidsvård. En viktig insats är hemsjukvården för de kommuner som tagit över ansvaret för denna. Andra insatser är exempelvis dagverksamhet, anhörigbidrag och bostadsanpassning. Kostnad kr per invånare 65 w år i särskilt boende Här ingår de insatser som ges till permanentboende vårdtagare i särskilda boendeformer såsom servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppbostad och dylikt. För att betecknas som särskilt boende krävs att vårdtagaren har ett biståndsbeslut för att kunna bo i boendet. Korttidsvården är inte permanentboende och räknas inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår. Även här är det individuellt riktade insatser enligt SoL och HSL som avses. Lokalkostnader för särskilt boende har tagits bort från särskilt boende och redovisas under Lokalkostnader. Andel av 65 w år med omsorg i särskilt boende, % Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober 2010 i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende Visar vad vård och omsorg i det särskilda boendet kostar per vårdtagare. Med vårdtagare avses antalet personer i särskilt boende den 1 oktober 2010.
18 Öppen verksamhet, kr per invånare 65 w år Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut. Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till föreningar med mera. Lokalkostnader har tagits bort och redovisas under lokalkostnader. Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65 w år Här avses lokal- och kapitalkostnader för hela verksamhetsområdet. Det innebär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende vårdtagare, korttidsplatser och verksamhetslokaler. Här finns stora skillnader hur kommunerna hanterat boendet för de äldre och därmed hur de redovisar dessa kostnader. För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård och omsorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende i tabell 8b är det endast vårdinsatserna som ingår. Lokalkostnader särredovisas inte i räkenskapssammandraget (RS) för äldreomsorgen. Vi har därför gjort en schablonmässig beräkning av hur mycket av lokalkostnaderna för vård och omsorg som avser äldreomsorgen. Denna andel bygger på hur de totala kostnaderna fördelar sig mellan äldre- och handikappomsorg. I vår beräkning har vi också antagit att merparten av dessa lokalkostnader finns inom särskilt boende. Kostnaden för särskilt boende är därför reducerad med denna schablonmässigt framräknade lokalkostnad. Även kostnaden för ordinärt boende och öppen verksamhet har reducerats med en mindre del som avser lokalkostnader. För ordinärt boende gäller det korttidsplatser. Lokalkostnader netto, kr per invånare 65 w år Nyckeltalet visar samtliga lokalkostnader enligt definitionen ovan, reducerad med hyresintäkter. Detta visar hur mycket av lokalkostnaderna som subventioneras med skattemedel. Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Här redovisas taxor och avgifter för till exempel hemtjänst samt service och omvårdnad i särskilda boendeformer. Exempel på analys För att illustrera hur de olika nyckeltalen kan användas har vi valt att göra en analys där vi jämför två kommuner med varandra. Skillnader mellan olika kommuners kostnader kan i stort förklaras av tre faktorer: Strukturella faktorer. Politiska ambitioner och målsättningar. Effektivitet/produktivitet. En stor del av de kostnadsskillnader för äldreomsorgen totalt som framgår av kostnad i kronor per invånare eller kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre kan bero på strukturella faktorer. Hit hör till exempel skillnader i åldersstruktur och kön, social struktur samt geografisk struktur. Denna typ av kostnadsskillnader kan kommunerna i de flesta fall inte påverka. För att analysera vilka kostnadsskillnader som kan påverkas är det därför lämpligt att göra jämförelser mellan kommuner med ungefär samma strukturella förutsättningar. Uppgifter om
19 detta framgår av tabell 11 samt av kolumnen indextal för standardkostnad i tabell 8b. I tabell 11 redovisas kommunens standardkostnad i kr per invånare och i tabell 8b i kr per invånare 65 år och äldre. Skillnaden i standardkostnaden i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer. Skillnaden i standardkostnad i tabell 8b förklaras av sådana strukturella faktorer som inte beror på variationer i andelen invånare 65 år och äldre. I vårt exempel har vi valt två kommuner med ungefär samma standardkostnad. De kommuner vi valt för att illustrera den stegvisa analysen är Höganäs och Hörby. Vi ska därför utifrån de redovisade nyckeltalen i tabell 8b försöka illustrera hur man kan analysera skillnaderna i kostnader mellan två kommuner med en viss skillnad i kostnader i kronor per invånare som sedan kan variera för olika delar av äldreomsorgen. Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare? Av figur 2 framgår att Höganäs har en marginellt högre kostnad, 248 kr per invånare mer än Hörby. Höganäs har en något högre andel pensionärer. Studeras kostnaden per pensionär har Hörby högre kostnader. Observera att kostnadsskillnaden i detta exempel huvudsakligen beror på faktorer som kan påverkas av kommunerna själva, eftersom vårt exempel bygger på att båda kommunerna har en likvärdig struktur. Nästa steg i analysen blir att försöka se om det finns skillnader mellan ordinärt och särskilt boende. Figur 2 Kostnadsskillnader i kr per invånare totalt
20 Figur 3 Kostnadsskillnader för befolkningen 65 w år Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per invånare? Av figur 3 framgår att i Höganäs är kostnaden i det ordinära boendet 37 procent lägre per ålderspensionär än i Hörby, och kostnaden i särskilt boende är cirka 27 procent högre. Höganäs har högre lokalkostnader än Hörby. Hörby satsar mer på den öppna verksamheten. Nästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnaderna i det ordinära respektive särskilda boendet. Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende Figur 4 visar en högre kostnad per ålderspensionär i ordinärt boende i Hörby. Servicenivån är något högre i Hörby. Figur 4 Kostnadsskillnader för ordinärt boende Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skillnaden i särskilt boende Inom det särskilda boendet är också servicenivå i stort lika (se figur 5). De som får hjälp i Hörby får emellertid betydligt mer hjälp, eftersom prestationskostnaden är 26 procent högre.
21 Figur 5 Kostnadsskillnader för särskilt boende Sammanfattning av jämförelsen mellan Höganäs och Hörby Viktigt att studera mixen av verksamheter. Större delen av kostnadskillnaderna kan inte förklaras av strukturella orsaker. Hörby har en högre servicenivå och kostnad per prestation i ordinarie boende. Höganäs har en högre kostnad per prestation i särskilt boende. Stora skillnader i prestationskostnader både i särskilt och ordinärt boende. Tabell 8c Nyckeltal för omsorg om personer med funktions-nedsättning 2010 Tabell 8c är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart omsorg om personer med funktionsnedsättning. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan dela upp kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. De kommuner som inte kunnat göra denna särredovisning på ett tillfredsställande sätt redovisas med [..] i tabellen. Om insatserna ges till för få personer (tre eller färre) är insatsstatistiken sekretessbelagd och ett nyckeltal kan därför inte beräknas. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa en kombination av statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Det finns stora skillnader mellan enskilda kommuners olika nyckeltal. En del av dessa skillnader förklaras av att kommunerna inte fullständigt lyckats redovisa statistiken enligt den indelning som krävs för att ta fram helt jämförbara nyckeltal. Fortfarande återstår därför mycket utvecklingsarbete för att förbättra nyckeltalen inom omsorg om personer med funktionsnedsättning. Även utveckling av personalnyckeltal pågår. Dessa redovisas i en ny tabell 8d, som endast finns på våra webbplatser. I tabellen finns mått på kostnader och täthet för personal i egen regi. Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan påverka jämförelser med tidigare år Flera nyckeltal i denna tabell bygger på statistik från Socialstyrelsen. En övergång har skett till individbaserad statistik, vilket har påverkat mättidpunkten. Övergången till individbaserad statistik uppvisar ännu sådana brister att den inte går att redovisa åldersgruppsindelad på samma sätt som tidigare år. Statistiken för 2010 bygger därför inte på den individbaserade statistiken utan som tidigare
Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget
Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget hos SCB Vad kostar verksamheten i Din kommun? definitioner-vkv-juni-2013.docx 1 (38) Innehållsförteckning Tabell 1 Resultaträkning 3 Definitioner 3
Läs merDefinitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun
Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen
Läs merDefinitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun
Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen
Läs merDefinitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009
STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson
STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs merDefinitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008
Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008 Tabell 1 Resultaträkning 2008 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader.
Läs merBilaga C. Radnummer 275 i RS
Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga
Läs mer290 Övrigt inom infrastruktur och skydd Hit räknas personal som arbetar inom följande verksamheter; Fysisk och teknisk planering och
1 (8) Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga
Läs merAffärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet
Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,
Läs merRedovisningsprinciper
1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och
Läs merKommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2009 Kommunernas ekonomi och verksamhet 8 Kommunernas ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och verksamheten i de större verksamhetsområdena som bedrivs
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merVar kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;
Läs merCirkulärnr: 2005:44 Diarienr: 2005/1147 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för
Cirkulärnr: 2005:44 Diarienr: 2005/1147 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomisk analys Datum: 2005-05-16 Rubrik: Nyckeltal inom
Läs mer2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013
215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning
Läs merNyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Läs merUtredning av gemensamma verksamheter
Utkast/Version Sida Rapport 1 (8) 2016-05-11 OE0107_Räkenskapssammandrag för kommuner NR/OEM Anita Brandt Håkan Wilén Elisabeth Siegrist Utredning av gemensamma verksamheter Inledning Driftredovisningens
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merJämförelsetal för år Timrå kommun
Jämförelsetal för år 2015 Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1.Inledning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Avgränsning... 3 Metod... 3 2. Jämförelsetal... 4 2.1 Kommunprofil över ekonomi
Läs merBilaga 1. Tabeller. är kostnadsmåtten tillförlitliga? RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2016- 1568 Bilaga 1. Tabeller RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser är kostnadsmåtten tillförlitliga? RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 1.
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merBudget 2018 och plan
Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merLandstingets finanser
5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merCirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)
Läs merCirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:
Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas
Läs merRESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018
RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3
Läs merResultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001
Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014
1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader
Läs merSTATISTIKUPPGIFTER. Det förekommer olika tidsangivelser i frågorna: den 1 oktober 2015 hela oktober månad 2015
STATISTIKUPPGIFTER Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453) Mängduppgifter 2015 Avser: Statistiken I denna blankett ska uppgifter redovisas
Läs merEkonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Läs merExtraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879
RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Läs merDokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet
Läs mer31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och
Läs merFörändring av brukarstatistik för äldreomsorgen
Förändring av brukarstatistik för äldreomsorgen Från och med måndag 18 juni 2018 visar vi ny brukarstatistik för äldreomsorg i Kolada. Det påverkar alla nyckeltal där vi använder antalsuppgifter från Socialstyrelsens
Läs merNothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER
Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt
Läs merNågra övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella
Läs merDRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004
DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8
Läs merKommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1
Läs merResultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)
Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46
Läs merExtern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda
www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden
Läs merFinansförvaltning under kommunstyrelsen
Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER Kommunalskatt* 948 878 1 006 388 1 074 592 1 122 403 Inkomstutjämning 69 997 58 437 48 932 73 614 Kostnadsutjämning 68 612 51 346 66 939 87 082 Regleringsavgift/strukturbidrag
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merMånadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Läs merRedovisningsmodell och ord & begreppsförklaringar
Redovisningsmodell och ord & begreppsförklaringar Version 2018-05-29 Innehåll Redovisningsmodell... 3 Resultaträkningen... 3 Balansräkningen... 3 Kassaflödesanalysen... 3 Noter... 3 Redovisningsprinciper...
Läs merPersonalstatistik Bilaga 1
Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merKostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg
1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad
Läs merBokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor
Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0
Läs merDeloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.
Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag
Läs merINFORMATION. Mars Bakgrund
INFORMATION Fastställande av ingångsbalansräkning och andra jämförelsetal 2019 i samband med över gång till rapportering enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning vägledning och exempel
Läs merSammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET
Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.
Läs merCirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016
PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Läs merPreliminär Bokslutsrapport December 2016
Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.
Läs merResultatbudget 2016, opposition
Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning
Läs merKostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada
Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal
Läs merNyckeltal. Bilaga 2. Förskoleverksamhet. Skolbarnsomsorg. Grundskola och förskoleklass
Bilaga 2 Nyckeltal Förskoleverksamhet 1. Stadens kostnad per inskrivet barn i kommunal förskoleverksamhet Nettokostnad per barn (kr) Förskola 113 941 66 890 Familjedaghem 69 000 70 667 2. Antal barn per
Läs merDelårsrapport. Maj 2013
Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av
Läs merUppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2
Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av
Läs merKassaflöde möjliga analyser. Presentation av Henrik Berggren Maj 2019
Kassaflöde möjliga analyser Presentation av Henrik Berggren Maj 2019 Det finansiella sparandet har varit negativt i kommuner och regioner de senaste tio åren (förutom 2010), som en följd av de stora investeringarna.
Läs merMånadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs mer1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år
1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998
Läs merPM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning
Läs merDelårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Läs merHjälpmedel vid inrapportering av hemtjänstbeslut till Socialstyrelsens månadsstatistik om äldre och personer med funktionsnedsättning
Hjälpmedel vid inrapportering av hemtjänstbeslut till Socialstyrelsens månadsstatistik om äldre och personer med funktionsnedsättning Uppdaterad 2018-03-23 Instruktioner Dom flesta blåa rutorna är länkar
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13)
1 (13) s bedömning av de preliminära erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet samt skola och vuxenutbildning budgetåret 2018 Denna rapport redovisar en bedömning och analys av följande
Läs merOmsorgsförvaltningen - nyckeltal
Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004
1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs merFilm i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)
Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning
Läs merNyckeltalsanalys Orsa kommun
Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1
Läs merNågra övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning
Läs merBokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden
Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar
Läs merRESULTATBUDGET. Budgetberedningens förslag. Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak besl. juni
RESULTATBUDGET tak 2019 2018 besl. juni 2018 2019 2020 2021 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 347,0-3 507,3-3 512,9-3 688,9-3 819,5 Avskrivningar -206,0-205,0-215,0-228,0-240,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Läs mer