Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008"

Transkript

1 Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008 Tabell 1 Resultaträkning 2008 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räkenskaper. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kostnader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landsting s- kommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verksamheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den lands tings kommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter H är red ovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utb e- talda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kom m uners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar, i de fall de inte klassificeras som extraordinära. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnad erna är högre än verksam hetens intäkter. N ett o- kostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella stats bidrag och utjämning samt räntenetto. Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter 2008 baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för sluta v- räkningen för 2008 ( 242 kr/ inv.) samt definitiv korrigering av slutav räkning för 2007 ( 67 kr/ inv.) ingår. Denna periodiceringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning.

2 Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna reg ler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnad sutjäm ning, strukturbid rag sam t införand ebid rag). Även LSSutjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostna der. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår här. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå (summeringsnivå) visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från ver k- samheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är utförsäljnin gar av kommunala företag. I koncernen red ovisas även företagens skattekostnad er som extra ord inära kos t- nader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett öv er skott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Tabell 2 Balansräkning 2008 Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har vid årets slut. Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgån gar och omsättningstillgångar. Skuld erna d elas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skuld er. Skilln a- den mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som kommunens bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen. I de jämförelsetal som redovisas har vi för kommunen Gotland uppskattat att 65 procent av tillgångarna och skulderna tillhör den kommunala verksamheten. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet.

3 Definitioner Materiella anläggningstillgångar Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier. Tillgångarna ska värd eras efter anskaffningsvärd et m inus plan enliga avskrivningar. Förekommande immateriella anläggningstillgångar ingår också i denna summa. Finansiella anläggningstillgångar Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga ford ringar. Omsättningstillgångar Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar. Eget kapital Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Avsättningar för pensioner och löneskatt Här redovisas pensionsskulden och särskild löneskatt enligt blandad modell för kommunens avtalspensioner. Därutöver redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner. I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken "Andra avsättningar". Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem. Andra avsättningar Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek. Långfristiga skulder Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till beta l- ning senare än ett år från bokslutsdagen. Kortfristiga skulder Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsd a- gen. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning Här anges det pensionsåtagande som kommunen har till sin nuvarande och tidigare personal som är intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen inte ska redovisas i balansräkningen. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser Här anges de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus- och egnahemsägare.

4 Tabell 3 Finansiella nyckeltal 2008 I d enna tabell presenteras ett antal finansiella nyckeltal som häm tats från ko m- munernas resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar. Definitioner Verksam hetens nettokostnad er som and el av sum m an av skatteintäkter, genere l- la statsbidrag och utjämning Und erlagen är hämtad e från resultaträkningen. N yckeltalet visar om skatteintä k- terna med mera täcker in den löpande verksamhetens kostnader. Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Finansnettot visar kommunens finansiella kostnader minskade med de finansiella intäkterna. Är nyckeltalet n e- gativt är intäkterna högre än kostnaderna. Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver resultat före extraordinära (eo) poster i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt har kommunen ett un derskott på denna resultatnivå. Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Und erlagen är hämtad e från resultaträkningen. N yckeltalet beskriver årsresult a- tet (det vill säga inklusive eo poster) i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt har kommunen ett underskott som årsresultat. Verksamhetens självfinansieringsgrad Underlag hämtas från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver i procent hur stor del av kostnaderna som finansieras med avgifter, hyror och riktade statsbidrag, det vill säga alla intäkter utom kommunalskatt, generella statsbidrag, räntor och eo intäkter. Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Und erlagen är hämtad e från resultaträkningen och finansieringsanalysen. Inv e- steringsbegreppet är här d efinierat som kom m unens bruttoinvesteringar i a n- läggningstillgågar m inskat m ed erhållna investeringsbid rag. N yckeltalet beskr i- ver investeringarnas om fattning i förhålland e till skatteintäkter, generella stat s- bidrag, utjämning och fatighetsavgift.

5 Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, gen e- rella statsbidrag och utjämning Und erlagen är hämtad e från finansieringsanalysen och resultaträkningen. N yckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna i förhå l- lande till skatteintäkter, generella statsbidrag och u tjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar. D riftöverskott som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Und erlagen är hämtad e från finansieringsanalysen och resultaträkningen. Driftöverskottet d efinieras i finansieringsanalysens sum m eringsrad för löpande verksam het. N yckeltalet beskriver d riftöverskottets storlek i förhålland e till skattei n- täkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via årets driftöverskott. Likvida medel i förhållande till externa kostnader Underlagen är hämtade från balansräkningen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver en del av kommuners betalningsberedskap. Likvida medel har definierats som de medel som red ovisas som kassa och bank i balansräkningen. De externa kostnaderna är summan av resultaträkningens samtliga kostnader. Soliditet enligt balansräkningen Eget kapital divid erat med sum m a tillgångar i balansräkningen. N yckeltalet b e- skriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden Eget kapital i balansräkningen har minskats med de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter 2008 I tabell 4 presenteras kommunernas driftskostnader fördelade på tio verksa m- hetsområden. Den verksamhetsindelning som används är definierad i anvisnin g- arna till räkenskapssamm and raget (RS) för Principerna för kostnad sförd elningen innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemensamma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördelningar är i vissa fall komplicerade att göra då kommuners organisation och ekonomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efterfrågas i RS. I många fall kan uppdelningar och fördelningar endast göras via olika schablonmetoder. Observera att två olika kostnadsbegrepp används: Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i RS driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltnin gar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för

6 verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls g e- nom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i h u- vud sak riktad e statsbid rag, taxor och avgifter, hyresintäkter sam t and ra försäljningsintäkter. Definitioner Politisk verksamhet Här redovisas kostnader för nämnd - och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, kostnader för allmänna val, överförmyndarverksamhet samt den adm i- nistration som är d irekt knuten till kom m unens politiker som politiska sekreter a- re, sammanträdesadministration, nämndsekreterare och liknande. Kostnader för förvaltningschefer och liknande personal ska i likhet m ed övriga personalko stnader fördelas inom verksamhetsområdena. Infrastruktur, skydd mm I kostnad erna för infrastruktur och skyd d ingår fysisk och teknisk planering, b o- stad sförbättring, näringslivsfrämjand e åtgärd er, turistverksam het, gator och v ä- gar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. Fritid Här redovisas kostnader för kommunens fritidsverksamhet, bland annat stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Kultur Här redovisas kostnader för kommunens kulturverksamhet, bland annat bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musik - och kulturskola. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet (inklusive öppen förskola) och skolbarnsom sorg sam t öppen fritidsverksam het. Förskoleklass ingår i Utbildning. Utbildning Här redovisas kommunens kostnader för utbildning (inklusive förskoleklass). Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan a v- drag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner. Äldre- och handikappomsorg Här redovisas kommunens kostnader för vård och omsorg av äldre och fun k- tionshind rad e. I d etta innefattas boend e i särskild a boend eform er, sjukhem, he m- tjänst, färdtjänst. Även omsorg om psykiskt utvecklingsstörda ingår. Individ- och familjeomsorg Här redovisas kommunens kostnader för socialbidrag, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behan dling.

7 Särskilt riktade insatser Här redovisas kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det komm unala flyktingm ottagand et och kostnad er för sysselsättningsfrämjand e åtgä r- der. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. Affärsverksamhet Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De m est om fattand e verksam heterna är energi, vatten och avfallshantering. Kolle k- tivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här. Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad 2008 I tabell 5 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamheter) inom sex olika verksamhetsområden; alltså när en annan producent än kommunen själv producerar kommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sam m anhållen tjänst inte inköp av varor, m ateriel eller hyreskostnad er. Su m- man av hur stor andel av verksamheten som bedrivs i kommunal regi återfinns i tabell 10. Definitioner Köp av verksamhet Begreppet köp av verksamhet definieras i den kommunala normal konto planen Kommun-Bas (konto 463). Fyra grundläggande förutsättningar ska samtidigt vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Det gäller verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds invånarna. 4. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Externa producenter De typer av externa producenter som förekommer kan grovt delas upp i följande: föreningar och stiftelser, övriga företag, kommunägda företag, stat, enskilda, andra kommuner, kommunalförbund och land sting. Nyckeltal för köp av verksamhet De nyckeltal som presenteras är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhet s-

8 områdena enligt driftredovisningen i RS. Kostnaden är definierad på samma sätt som i tabell 4. Kolumnen totalt anger den sammanlagda andelen externa producenter. I kolu m- nen därav föreningar och övriga företag har köp av verksamhet från kommu n- ägda företag, stat, enskilda, kommunalförbund och land sting inte medräknats. Tabell 6 Nyckeltal för utbildning 2008 I tabell 6 presenteras nyckeltal som omfattar utbild ning, d et vill säga förskoleklass, grundskola och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, musik- och kulturskola. Dessutom redovisas en tabell som visar hur stor andel av folkmän g- den som utgörs av befolkningen 6 15 år respektive år. Verksamhetsindelningen för verksamheten i de olika skolformerna följer red o- visningen i anvisningarna till räkenskapssammandraget (RS). Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det v ill säga kostnad erna beräknas som bruttokostnad er m inus interna intäkter och fö r- säljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler. För att få överensstämmelse med Skolverkets nyckeltal i publikationen Skolan jämförelsetal för skolhuvudmän har samtliga intäkter för skolmåltider och lokaler tagits bort från bruttokostnaden. Observera att definitionen av kostnader därmed skiljer sig mot den definition som gjorts i tabell 4. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats d ärefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna st a- tistikredovisningar. I tabellen redovisas hemkommunens kostnader. Här ingår all skolverksamh et som kommunen har betalningsansvar för. Även kostnader för fristående och landstingskommunala skolor ingår. Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. Definitioner Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev Kostnaderna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksam hetsmässigt integrerad med förskola, grundskola eller fritidshem. Den kan också vara helt fristående. Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt Kostnaderna för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev.

9 Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare Kostnaderna för gymnasieskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasiefrekvens Andel av befolkningen år som går i gymnasieskolan. Antal i kommunen folkbokförda elever som går i kommunal gymnasieskola, fristående skolor och landstingskommunala skolor dividerat med antalet invånare i åldern år. Antal folkbokförda elever räknas som ett genomsnitt av 2007 och Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande Den kommunala vuxenutbildningens kostnader utslaget per antalet elever som omräknats till heltidsstuderande. Här ingår grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning. Vid beräkning av antalet heltidsstuderande använder Skolverket en ny metod från och m ed Antal heltid sstud erand e (årsstud ieplatser) i Kom vux berä k- nas som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7 15 år Den kommunala musik- och kulturskolans kostnader utslaget per invånare mellan 7 och 15 år. Kostnaderna för denna verksamhet ingår i tabell 4 under kultu r- verksamhet. Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern Invånare i åld ern 6 15 år respektive invånare i åld ern år red ovisas som andel av kommunens totala antal invånare. Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2008 I tabell 7 presenteras nyckeltal för förskoleverksam het och skolbarnsomsorg. Redovisningen är ny från och med 2003 och ersätter de tidigare tabellerna 7a och 7b. Då statistiken för kostnad er red ovisas för kalend erår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikred ovisningar. I tabellen red ovisas först barnom sorgens olika d e l- verksamheter i kronor per invånare. Detta gör det möjligt att jämföra vilken tyngd olika verksamheter har av den totala kostnaden för barnomsorgen. Med övrig verksam het avses öppen förskola och öppen fritid sverksamhet. Förskoleklass ingår inte i barnomsorgen utan redovisas i tabell 6. Kostnaderna beräknas som bruttokostnad er m inus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsu mtion.

10 Kostnad per heltidsbarn i förskolan, familjedaghem och fritidshem beräknas inte längre pga för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Definitioner Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar H är red ovisas kostnad en för d elverksamheterna förskola, familjedaghem, fr i- tidshem samt övrig verksamhet i kronor per invån are. Stora skillnader i dessa nyckeltal beror både på skillnader i ålderssammansättning och hur stor andel av respektive m ålgrupper som har barnom sorg. Redovisningen omfattar verksa m- het i både egen regi och som utförs på entreprenad, alternativt i enskild ver k- samhet. Förskola, kr per invånare 1 5 år Kostnad för förskola i kronor per invånare 1 5 år som är målgruppen för förskolan. Andel inskrivna i förskola Visar hur stor del av barn i åldern 1 5 år som har plats i förskola. Kostnad per inskrivet barn i förskola Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunal förskola som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltäth eten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i kom m unal förskola. Berä k- ningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i enskild förskola. Beräknin g- en av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal a n- ställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Familjedaghem, kr per invånare 1 12 år Kostnad för familjedaghem i kronor per in vånare 1 12 år som är målgruppen för familjedaghem. Andel inskrivna i familjedaghem Visar hur stor del av barn i åldern 1 12 år som har plats i familjedaghem.

11 Kostnad per inskrivet barn i familjedaghem Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i familjedaghem. Fritidshem, kr per invånare 6 12 år Kostnad för fritidshem i kronor per invånare 6 12 år som är målgruppen för fritidshem. Andel inskrivna i fritidshem Visar hur stor del av barn i åldern 6 12 år som har plats i fritidshem. Kostnad per inskrivet barn i fritidshem Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i fritidshem. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunala fritidshem som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem Visar antal årsarbetare i fritid shem utslaget per inskrivna barn i fritid shem. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Tabell 8a Nyckeltal för äldre- och handikappomsorg 2008 N yckeltalsred ovisningen för äld re- och hand ikappom sorgen red ovisas i tre tabeller. I tabell 8a presenteras sam m anfattand e nyckeltal för äld re- och hand ikap p- omsorgen. I den första kolumnen presenteras nyckeltal som beskriver de sammanlagda kostnaderna för dessa verksamheter. Sedan presenteras nyckeltal som beskriver kostnad erna uppd elad e på äld re- och hand ikappom sorg. I tabell 8a redovisas även kostnader för färdtjänsten, för att stämma överens med den totala kostnaden för äldre- och handikappomsorg som redovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sedan en fördjupad analys av äldreomsorgen och i tabell 8c en fördjupad analys av handikappomsorgen. Utöver dessa tre tabeller har vi också tagit fram en tabell 8d som enbart redov isas på våra w ebbplatser. Den innehåller nyckeltal för personal i egen regi inom äldre- och handikappomsorgen. Här redovisas snitt för personalkostnader och personaltäthet. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år Flera nyckeltal i d enna tabell bygger på statistik från Socialstyr elsen. En övergång har skett till individbaserad statistik, vilket har påverkat mättidpunkten.

12 Tidigare var redovisningsperioden oktober månad. Statistiken för 2008 avser 30 juni. Förändringen av mättidpunkt och metod kan påverka statistiken. Definitioner Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting (samma kostnadsdefinition som i tabell 4). Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad för äldre- och handikappomsorg per invånare totalt Här ingår de insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälsooch sjukvård (HSL), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser samt stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) ingår. Verksamhetens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Dessutom ingår kostnader för färdtjänst och primärvård i detta nyckeltal. Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt Här ingår kostnader för de insatser som ges till äldre enligt socialtjän stlagen och lagen om hälso- och sjukvård, det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreomsorgens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Öppen verksamhet ingår m en färd tjänst ingår inte. Kostnad en har berä k- nats i kronor per invånare i kommunen. Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård - och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Denna kostnadsdefinition stämmer överens med den som Socialstyrelsen använder i Jämförelsetal för socialtjänsten. Äldreomsorg, kostnad per invånare 65 w år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen som är 65 år och äldre. Handikappomsorg, kostnad per invånare totalt Här ingår den kostnad för omsorgen enligt SoL och HSL som avser funktionshindrade under 65 år samt alla insatser enligt LSS och LASS. Kostnaden för öppen verksamhet ingår också. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Handikappomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att

13 öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård - och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Denna kostnadsdefinition stämmer överens med den som Socialstyrelsen använder i Jämförelsetal för socialtjänsten. Handikappomsorg, kostnad per invånare 0 64 år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen under 65 år. Färdtjänst mm Här redovisas kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst till äldre och funktion s- hindrade som ges enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riksfärdtjänst. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Ansvaret för färdtjän s- ten skiljer sig åt mellan länen. Stora skillnader mellan kommuner kan därför bero på hur stor del av verksamheten som drivs av kommunen respektive landstinget i de olika länen. Till exempel har komm unerna i Stockholms län inte ansvar för färdtjänsten. Äldre- och handikappomsorg, andel verksamhet i kommunal regi, % Detta nyckeltal anger hur stor del av totalkostnaden för äldre- och handikappomsorgen som utförs i egen regi av kommunen. Folkmängd, 0 64 år, år, 80 w år, % Kolumnerna anger hur stor andel av kommunens befolkning som finns i vissa åldersgrupper. Hemtjänst som andel av antalet invånare, % Här ingår endast hemtjänst i ordinärt boende. Nyckeltalet beräknas som andelen omsorgstagare med beviljad hemtjänst den 1 oktober uppdelade i olika åldersgrupper. Antalet hemtjänsttimmar kan dock variera mellan olika omsorgstagare. Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, % Här anges andelen omsorgstagare som bor permanent i så kallade särskilda boendeformer uppdelade i olika åldersgrupper. Andel personer med insatser enligt LSS, 0 64 år, % Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS. Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2008 Tabell 8b är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att komm u- nerna på ett tillförlitligt sätt kan skilja på kostnaderna för äld re- respektive handikappomsorg. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa intressanta nyckeltal från statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Från och med bokslutsåret 2004 finns några nya nyckeltal som kan användas som ett komplement i analysen av

14 äldreomsorgen. Nyckeltalen visar uppgifter inom korttidsvård och hemtjänst och gör det möjligt att ytterligare belysa skillnader med avseende på de insatser som ges i det ordinära boendet. Nyckeltalen är under utveckling varför vi i tabellen har prickat extremt låga värden liksom extremt höga då de bedömts vara orealistiska eller felaktiga. Minusposter kan dock förekomma bland annat beroende på svårigheter att fördela gemensamma kostnader. För definitioner av de nya nyckeltalen se avsnittet "Definitioner" på sidan 178. Även en utveckling av personalnyckeltal pågår. Dessa redovisas i tabell 8d som endast finns på våra webbplatser. I tabellen finns snitt för personalkostnader och personaltäthet i verksamhet i egen regi. Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned Redovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis nedbrytning av kostnaderna i olika delar kan göras. Utgångspunkt för red ovisningen är kostnad för äld reom sorg totalt. Denna kos t- nad redovisas dels som kostnad i kronor per invånare, dels som kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre. För att visa sambandet mellan kostnaderna i kronor per invånare och kronor per invånare 65 år och äldre redovisas i tabellen också andelen invånare 65 år och äldre. En hög andel äldre i kommunen innebär oftast högre kostnad i kronor per invånare även om servicenivån för ver ksamheten är låg. Figur 1. Analysmodell för äldreomsorgen För att analysera kostnadsskillnader för äldreomsorg i kronor per 65 år och äldre måste ytterligare särredovisning av olika kostnadsposter göras. Analysen kan göras enligt den analysmodell som beskrivs i figur 1. Modellen ger en helhetsbild och visar sambanden mellan nyckeltalen. Av figur 1 framgår att lokal- och kapitalkostnader i steg 1 särredovisas för att sedan kunna bryta ned omsorgskostnaden i olika delverksamheter. Genom att dessa nyckeltal anges i kronor per invånare 65 år och äldre, kan man i steg 2 utläsa och jämföra hur de olika kommunerna satt samman sina resurser. Därefter följer nyckeltal som berör brukaren eller vårdtagaren det vill säga andel som får hjälp, kostnad per vårdtagare i ordinärt respektive särskilt boende. Sista uppdelningen av totalkostnaden visar personaltäthet och personalkostnad med nyckeltalen antal årsarbetare per vårdtagare och kostnaden per årsarbetare. Dessa nyckeltal redovisas endast i elektronisk form i tabell 8d. Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger på nationell statistik avseende ekonomi, verksamhet och personal är det viktigt att samma avgränsning och definitioner använd s i de olika statistikund erlagen. De nyckeltal som beräknas utifrån b e- folkningsstatistik är säkrare än d e som bygger på verksam hets- och personalstatistik. Vilka kostnader kan kommunen påverka? Strukturella faktorer såsom ålderssammansättning bland de äldre, andelen som är ensamboende och annan social struktur påverkar behovet av eller kostnaden för äldreomsorg. Att jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att bea k- ta dessa skillnader ger en begränsad indikation på om kommunen har höga eller

15 låga kostnader i relation till den jämförda kommunen. Kostnader beroende på strukturella skillnader kan kommunen inte påverka. I tabell 11 redovisas därför en jämförelse mellan kommunens redovisade kostnad och den kostnad kommunen borde ha m ed hänsyn till sin struktur den så kallade standardkostnaden. Genom att jämföra den redovisade kostnaden med sta n- d ard kostnad en erhålls den procentuella avvikelsen i förhålland e till standar d- kostnaden. En positiv avvikelse indikerar att man har en kostnadsnivå som ligger högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Den högre eller lägre kostnaden beror då inte på ogynnsam eller gynnsam struktur utan på exempelvis skillnad i ambitionsnivå eller effektivitet det vill säga fakt o- rer som kommunen kan påverka. De skillnader som finns mellan de redovisade kostnaderna och standardkostnaderna är därför viktiga att ha med som bakgrund när man analyserar de olika nyckeltal som redovisas i tabell 8b. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år Flera nyckeltal i d enna tabell bygger på statistik från Socialstyr elsen. En övergång har skett till individbaserad statistik, vilket har påverkat mättidpunkten. Tidigare var redovisningsperioden oktober månad. Statistiken för 2008 avser 30 juni. Förändringen av mättidpunkt och metod kan påverka statistiken. Definitioner Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare Här ingår alla insatser som ges till äldre enligt SoL och HSL (se sidan 153), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser utan individuellt biståndsbeslut ingår. Äldreomsorgens andel av kommung e- mensam verksamhet och gemensamma lokaler är påförd. Färdtjänst in går däremot inte. Med kostnad avses bruttokostnad m inus interna intäkter och försäljning av ver k- samhet till andra kommuner och landsting. Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Kostnader enligt samma definition som ovan men beräknat per invåna re 65 år och äldre. Nettokostnad, kr per invånare 65 w år Kostnader (enligt ovanstående definition) minus alla övriga verksamhetsintäkter såsom riktad e statsbid rag, taxor och avgifter, hyresintäkter och and ra försäljningsintäkter. Indextal standardkostnad, kr per invånare 65 w år Beräkningen bygger på de standardkostnader som redovisas i tabell 11. Till skillnad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad per invånare 65 år och äldre. Variationer i standardkostnad i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer medan motsvarande variationer i tabell 8b förklaras av sådant som inte beror på att andelen invånare 65 år och äldre skiljer sig åt. Det är i stället olikh eter vad

16 gäller kön, ålder och yrkesbakgrund bland de äldre samt bebyggelsestruktur som förklarar skillnaderna. Andel invånare 65 w år, % Visar hur stor andel av kommunens befolkning som är 65 år och äldre. Kostnad kr per invånare 65 w år i ordinärt boende Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den enskilde att kunna bo kvar hemma. Dit räknas de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, rehabilitering samt dagverksamhet och bostad sanpassning. Även m ind re insatser såsom larm och matd istrib u- tion/ m atlåd or ingår. H älso- och sjukvård sinsatser upp till och m ed sjuksköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall. Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt socia l- tjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt vid kostnaden i ordinärt boende. En fylld punkt [ ] avser hemsju k- vård upp till och med sköterskenivå. Två fyllda punkter [ ] avser hemsjukvård upp till och med undersköterskenivå. Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och red o- visas under Lokalkostnader SoL/ HSL. Andel av 65 w år med omsorg i ordinärt boende, % Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 30 juni 2008 i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende Visar vad det ordinära boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 30 juni Nya nyckeltal De nya nyckeltalen som finns från 2004 u tgör en särredovisning av den hemtjänst och korttidsvård som ingår i ordinärt boende enligt defin itionen ovan. Kostnad i kr per invånare, 65 w år, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i det ordinära boendet kostar per invånare. Hemtjänst a v- ser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad enligt SoL. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, h jälp med inköp och ärenden samt tillredning eller distribution av måltider och dylikt. Personlig omvårdnad avser de insatser som d ärutöver behövs för att tillgod ose fysiska, psykiska eller sociala b e- hov. Detta kan innebära hjälp med att äta, klä och förflytta sig, personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa tryg g- het och säkerhet (bland annat genom larm, kvälls- och nattpatrull). I hem tjänstbegreppet ingår avlösning av anhörigvårdare.

17 Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i ordinärt boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vård tagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer m ed beviljad he m- tjänst i ordinärt boende den 30 juni Samma uppgift avseende antal vårdtagare har använts vid beräkning av nyckeltal för ord inärt boend e totalt. Vid beräkningen av "Kostnad per vård tagare, ord i- närt boende" (se ovan) har utgångspunkten varit de personer som får hemtjänst och på dessa personer har övriga kostnader inom det ordinära boendet fördelats. Det ger ett övergripande mått för de samlade insatserna i ordinärt boende. Det nya nyckeltalet är mer precist då kostnaderna endast omfattar hemtjänst. Detta innebär att "Andel av 65 w år med omsorg, %" används både vid analys av kostnad per vårdtagare i det ordinära boendet totalt och för kostnad per vårdtagare, hemtjänst. Kostnad i kr per invånare 65 w år, korttidsvård Visar vad korttid svård en kostar per invånare. Korttid svård avser tillfälligt boe n- de förenat med behandling, rehabilitering och/ eller omvårdnad för bland annat avlösning, växel- och eftervård. Det är en individuellt inriktad insats m ed b i- ståndsbeslut enligt SoL samt insatser enligt HSL. Kostnad per vårddygn, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per vårddygn. Antalet vårdd ygn under året beräknas utifrån totala antalet boendedygn som utförs under oktober månad till personer med beviljad korttidsvård. Kostnad per invånare 65 w år, övrigt Denna kostnad kan ses som en restpost och innehåller kostnader för alla andra insatser inom det ordinära boendet utom hemtjänst och korttidsvård. En viktig insats är hemsjukvården för de kommuner som tagit över ansvaret för denna. And ra insatser är exem pelvis d agverksam het, anhörigbid rag och bostad sanpas s- ning. Kostnad kr per invånare 65 w år i särskilt boende Här ingår de insatser som ges till permanentboende vårdtagare i särskilda boendeformer såsom servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppbostad och dylikt. För att betecknas som särskilt boende krävs att vårdtagaren har ett biståndsbeslut för att kunna bo i boendet. Korttidsvården är inte permanentboende och räknas inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår. Även här är det individuellt riktade insatser enligt SoL och HSL som avses. Lokalkostnader för särskilt boende har tagits bort från särskilt boende och red o- visas under Lokalkostnader. Andel av 65 w år med omsorg i särskilt boende, % Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 30 juni 2008 i relation till antalet invånare 65 år och äldre.

18 Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende Visar vad vård och omsorg i det särskilda boendet kostar per vårdtagare. Med vårdtagare avses antalet personer i särskilt boende den 30 juni Öppen verksamhet, kr per invånare 65 w år Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut. Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till föreningar med mera. Lokalkostnader har tagits bort och redovisas under loka l- kostnader. Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65 w år Här avses lokal- och kapitalkostnader för hela verksamhetsområdet. Det innebär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende vårdtagare, korttid s- platser och verksamhetslokaler. H är finns stora skillnad er hur kom m unerna ha n- terat boendet för de äldre och därmed hur de redovisar dessa kostnader. För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård och omsorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende i tabell 8b är det endast vårdinsatserna som ingår. Lokalkostnader särred ovisas inte i räkenskapssam m and raget (RS) för äldreomsorgen. Vi har därför gjort en schablonmässig beräkning av hur mycket av loka l- kostnaderna för vård och omsorg som avser äldreomsorgen. Denna andel bygger på hur de totala kostnaderna fördelar sig mellan äldre- och handikappomsorg. I vår beräkning har vi också antagit att merparten av dessa lokalkostnader finns inom särskilt boende. Kostnaden för särskilt boende är därför reducerad med denna schablonmässigt framräknade lokalkostnad. Även kostnaden för ordinärt boende och öppen verksamhet har reducerats med en mindre del som avser lokalkostnader. För ordinärt boende gäller det korttidsplatser. Lokalkostnader netto, kr per invånare 65 w år Nyckeltalet visar samtliga lokalkostnader enligt definitionen ovan, reducerad m ed hyresintäkter. Detta visar hur m ycket av lokalkostnad erna som subventioneras med skattemedel. Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Här redovisas taxor och avgifter för till exempel hemtjänst samt service och omvårdnad i särskilda boendeformer. Exempel på analys För att illustrera hur de olika nyckeltalen kan användas har vi valt att göra en analys där vi jämför två kommuner med varandra. Skillnader mellan olika kommuners kostnader kan i stort förklaras av tre faktorer: Strukturella faktorer. Politiska ambitioner och målsättningar. Effektivitet/ produktivitet.

19 En stor del av de kostnadsskillnader för äldreomsorgen totalt som framgår av kostnad i kronor per invånare eller kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre kan bero på strukturella faktorer. Hit hör till exempel skillnader i åldersstruktur och kön, social struktur sam t geografisk struktur. Denna typ av kostnad sskilln a- der kan kommunerna i de flesta fall inte påverka. För att analysera vilka kostnadsskillnader som kan påverkas är det därför lämpligt att göra jämförelser mellan kommuner med ungefär samma strukturella förutsättningar. Uppgifter om detta framgår av tabell 11 samt av kolumnen indextal för stand ardkostnad i tabell 8b. I tabell 11 redovisas kommunens standardkostnad i kr per invånare och i tabell 8b i kr per invånare 65 år och äldre. Skillnaden i standardkostnaden i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer. Skillnad en i stand ard kostnad i tabe ll 8b förklaras av sådana strukturella faktorer som inte beror på variationer i andelen inv å- nare 65 år och äldre. I vårt exempel har vi valt två kommuner med ungefär samma standardkostnad. De kommuner vi valt för att illustrera den stegvisa analysen är Höganäs och Hörby. Vi ska därför utifrån de redovisade nyckeltalen i tabell 8b försöka illustrera hur man kan analysera skillnaderna i kostnader mellan två kommuner med en viss skillnad i kostnader i kronor per invånare som sedan kan variera för olika delar av äldreomsorgen. Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare? Av figur 2 framgår att Höganäs har en något högre kostnad, 705 kr per invånare mer än Hörby. Höganäs har en något högre andel pensionärer som troligen förklarar den högre kostnaden. Studeras kostnaden per pensionär har Hörby något högre kostnader. Observera att kostnadsskillnaden i detta exempel huvudsakligen beror på fakt o- rer som kan påverkas av kommunerna själva, eftersom vårt exempel bygger på att båda kommunerna har en likvärdig struktur. Nästa steg i analysen blir att försöka se om det finns skillnader mellan ordinärt och särskilt boende. Figur 2. Kostnadsskillnader i kr per invånare totalt Figur 3. Kostnadsskillnader för befolkningen 65 w år Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per pensionär? Av figur 3 framgår att i Höganäs är kostn aden i det ordinära boendet 17 procent lägre per ålderspensionär än i Hörby, och kostnaden i särskilt boende är cirka 4 procent lägre. H öganäs har högre lokalkostnader än H örby. H öganäs satsar också mer på den öppna verksamheten. Nästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnaderna i det ordinära respektive särskilda boendet.

20 Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende Figur 4 visar att den högre kostnaden per ålderspensionär i ordinärt boende i Hörby beror framförallt på att man har en betydligt högre servicenivå. I Hörby får något fler vårdtagare ett lägre belopp medan man i Höganäs har en något högre kostnad per vårdtagare. Figur 4. Kostnadsskillnader för ordinärt boende Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skil l- naden i särskilt boende Inom det särskilda boendet har Hörby en lägre servicenivå än Högan äs (se figur 5). De som får hjälp i Hörby får emellertid betydligt mer hjälp, eftersom prest a- tionskostnaden är 18 procent högre. Figur 5. Kostnadsskillnader för särskilt boende Sammanfattning av jämförelsen mellan H öganäs och Hörby Viktigt att studera mixen av verksamheter. Större delen av kostnadskillnaderna kan inte förklaras av strukturella orsaker. Höganäs har en högre servicenivå i särskilt boende men Hörby ger mer hjälp per vård tagare (högre prestationskostnad). Det om vänd a gäller i ord inärt bo ende. Tabell 8c Nyckeltal för handikappomsorg 2008 Tabell 8c är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart handikap p- omsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan dela up p kostnaderna för vård och omsorg i äldre- och handikappomsorg. De kommuner som inte kunnat göra denna särredovisning på ett tillfredsställande sätt redovisas med [..] i tabellen. Om insatserna ges till för få personer (tre eller färre) är insatsstatistiken sekretessbelagd och ett nyckeltal kan därför inte beräknas. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa en kombination av statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Det finns stora skillnader mellan enskilda kommuners olika nyckeltal. En del av dessa skillnader förklaras av att kommunerna inte fullständigt lyckats redovisa statist i- ken enligt den indelning som krävs för att ta fram helt jämförbara nyckeltal. For t- farande återstår därför mycket utvecklingsarbete för att förbättra nyckeltalen inom handikappomsorgen. Även utveckling av personalnyckeltal pågår. Dessa redovisas i en ny tabell 8d, som endast finns på våra webbplatser. I tabellen finns mått på kostnader och täthet för personal i egen regi.

Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun

Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget

Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget hos SCB Vad kostar verksamheten i Din kommun? definitioner-vkv-juni-2013.docx 1 (38) Innehållsförteckning Tabell 1 Resultaträkning 3 Definitioner 3

Läs mer

Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera.

Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. DEFINITIONER VKV 2010 Tabell 1 Resultaträkning 2010 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen

Läs mer

Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun

Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Bilaga C. Radnummer 275 i RS

Bilaga C. Radnummer 275 i RS Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Kommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Kommunernas ekonomi och verksamhet 8 Kommunernas ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och verksamheten i de större verksamhetsområdena som bedrivs

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013 215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Landstingets finanser

Landstingets finanser 5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda

Läs mer

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

STATISTIKUPPGIFTER. Det förekommer olika tidsangivelser i frågorna: den 1 oktober 2015 hela oktober månad 2015

STATISTIKUPPGIFTER. Det förekommer olika tidsangivelser i frågorna: den 1 oktober 2015 hela oktober månad 2015 STATISTIKUPPGIFTER Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453) Mängduppgifter 2015 Avser: Statistiken I denna blankett ska uppgifter redovisas

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Granskning av socialnämndens verksamhet

Granskning av socialnämndens verksamhet Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.2

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005 Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 1 2 Innehållsförteckning Inledning/bakgrund 4 Invånarjämförelse 5 Övergripande nyckeltal 5 Nyckeltal inom äldreomsorgen 7 Personalnyckeltal

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Nyckeltalsanalys Orsa kommun

Nyckeltalsanalys Orsa kommun Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning Ludvika kommun Utbildningscentrum LudvikaHem AB 100 % Energi 28,6 % Kraft AB 42 % GGAB 100 % Elförsäljning Elnät Sammanställd redovisning Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs

Läs mer

Kaisa Ahola, SCB, tfn 019-17 61 14 - Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn 019-17 61 69 - Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se

Kaisa Ahola, SCB, tfn 019-17 61 14 - Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn 019-17 61 69 - Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se OE 30 SM 1201 Kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut 2011 Financial statements from local government sector I korta drag Fortsatt kostnadsökning för kommuner och landsting Den sammanlagda

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015 Bilaga 4 TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET Enligt kommunstyrelsen 2014-03-05 Definitioner: Presentationen i översikten är uppdelad i 3 olika perspektiv med olika innebörd beroende

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2004:9 Utkom

Läs mer

Kommunernas hushållning med resurser Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005

Kommunernas hushållning med resurser Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005 OE 25 SM 0601 Kommunernas hushållning med resurser 2005 Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005 Municipal use of resources, 2005; data from municipal financial statements I korta

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

INKÖP AV ANLÄGGNINGS- OCH UNDERHÅLLSMATERIAL (SCB)

INKÖP AV ANLÄGGNINGS- OCH UNDERHÅLLSMATERIAL (SCB) INKÖP AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA 40 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR (SCB) 401X Inköp av finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar (SCB) 4011 Inköp av finansiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärdet

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling

Katrineholms kommuns författningssamling Vård- och omsorgsnämndens förslag till ändringar är markerade med röd över- respektive understruken text. Vård- och omsorgsnämndens handling nr 29/2009 Katrineholms kommuns författningssamling Avgifter

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6) STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6) SCBFS 2015:10 Bilaga 1 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om kvartalsutfall för kommuner. De begärda uppgifterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:776) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:1338 Utkom från trycket den 30 november

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Resultaträkning

Resultaträkning Resultaträkning 1999-07-01-1999-12-31 1998-07-01-1999-06-30 Kkr 6 månader 12 månader* Rörelsens intäkter m m Visa rad Visa rad Nettoomsättning 9 837 8 289 Aktiverat arbete för egen räkning 0 1 215 Summa

Läs mer

Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2004

Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2004 Tabell Nyckeltal för äldreomsorg 2004 Tabell är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett

Läs mer

Ekonomiska rapporter

Ekonomiska rapporter Ekonomiska rapporter 1. Resultaträkning (utfall januari-april) 2. Resultaträkning (helårsprognos) 3. Kassaflödesanalys 4. Balansräkning 5. Resultat och prognos per nämnd, förvaltning och bolag 6. Investeringsuppföljning

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

Gävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun

Gävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Gävle kommun 7 december 2010 Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Innehåll 1. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Uppdrag och syfte...2

Läs mer

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl. Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1 Delårsrapport Januari-augusti 2016 2016-09-27/Regionstab Ekonomi 1 Resultatrapport Region Gävleborg Januari-augusti 2016, mnkr Utfall Budget Avvikelse Föregående år Förändring % Verksamhetens intäkter

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Resultaträkning (i mkr) 2005 2004 Koncern Koncern Verksamhetens intäkter 92,5 97,3 Verksamhetens kostnader -271,3-282,6 Avskrivningar -13,4-11,5 Verksamhetens nettokostnad - 192,2-196,8

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN. Basår 2007

NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN. Basår 2007 NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN Basår 2007 Ekonomienheten 2008 2 INNEHÅLL Sid Inledning 1 Ord- och begreppsförklaringar 2 Sammanfattning 3 Verksamhetens nettokostnad 4 Personal 5 Infrastruktur, skydd m.m. 7 Fritid

Läs mer

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Stadsdelsnämnd Norrmalm

Stadsdelsnämnd Norrmalm Stadsdelsnämnd Norrmalm Handläggare, tel: Agneta Heiroth Lindström 09334/Helena Fischer Högberg 09069 Individ- och familjeomsorg, barn och ungdom 1, och kostnad för dygnetruntvård för barn och ungdom Nettokostnad

Läs mer

Resultaträkning Not

Resultaträkning Not Resultaträkning Not 2016 2015 Föreningens Intäkter Nettoomsättning 1 4 503 197 4 517 408 Offentligrättsliga bidrag 2 21 597 29 945 Medlemsavgifter 400 000 382 865 Övriga föreningsintäkter 88 547 130 059

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer