Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun

Transkript

1 Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räkenskaper. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kostnader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstingskommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verksamheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen ska finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter räkenskapsåret baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för bokslutsåret samt definitiv korrigering av slutavräkning för året innan ingår. Denna periodiceringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning.

2 Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även LSSutjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljningar av kommunala företag. I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extraordinära kostnader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Tabell 2 Balansräkning Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har vid årets slut. Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulderna delas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Skillnaden mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som kommunens bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen. I de jämförelsetal som redovisas har vi för kommunen Gotland uppskattat att 65 procent av tillgångarna och skulderna tillhör den kommunala verksamheten. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet.

3 Definitioner Materiella anläggningstillgångar Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier. Tillgångarna ska värderas efter anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar. Förekommande immateriella anläggningstillgångar ingår också i denna summa. Finansiella anläggningstillgångar Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar. Bidrag till statlig infrastruktur Här redovisas aktiverade bidrag till statlig infrastruktur. I Koncerndelen ingår bidrag till statlig infrastruktur i kolumnen Anläggningstillgångar, materiella. Omsättningstillgångar Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar. Eget kapital Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Avsättningar för pensioner och löneskatt Här redovisas pensionsskulden och särskild löneskatt enligt blandad modell för kommunens avtalspensioner. Därutöver redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner. I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken Andra avsättningar. Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem. Andra avsättningar Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek. Långfristiga skulder Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Kortfristiga skulder Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning Här anges det pensionsåtagande som kommunen har till sin nuvarande och tidigare personal som är intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen inte ska redovisas i balansräkningen. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser Här anges de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus- och egnahemsägare.

4 Tabell 3 Finansiella nyckeltal I denna tabell presenteras ett antal finansiella nyckeltal som hämtats från kommunernas resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar. Definitioner Verksamhetens nettokostnader som andel av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet visar om skatteintäkterna med mera täcker in den löpande verksamhetens kostnader. Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Finansnettot visar kommunens finansiella kostnader minskade med de finansiella intäkterna. Från och med 2010 redovisas ett positivt finansnetto med positivt tal. Tidigare redovisades ett positivt netto med negativt tecken ( ). Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver resultat före extraordinära (EO) poster i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott på denna resultatnivå. Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver årsresultatet (det vill säga inklusive EO poster) i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott som årsresultat. Verksamhetens självfinansieringsgrad Underlag hämtas från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver i procent hur stor del av kostnaderna som finansieras med avgifter, hyror och riktade statsbidrag, det vill säga alla intäkter utom kommunalskatt, generella statsbidrag, räntor och EO intäkter. Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen och investeringsredovisningen. Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgågar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet beskriver investeringarnas omfattning i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen och investeringsredovisningen. Nyckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna

5 i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar. Likvida medel i förhållande till externa kostnader Underlagen är hämtade från balansräkningen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver en del av kommuners betalningsberedskap. Likvida medel har definierats som de medel som redovisas som kassa och bank i balansräkningen. De externa kostnaderna är summan av resultaträkningens samtliga kostnader. Soliditet enligt balansräkningen Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden Eget kapital i balansräkningen har minskats med de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter I tabell 4 presenteras kommunernas driftskostnader fördelade på tio verksamhetsområden. Den verksamhetsindelning som används är definierad i anvisningarna till räkenskapssammandraget (RS) för bokslutsåret. Principerna för kostnadsfördelningen innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemensamma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördelningar är i vissa fall komplicerade att göra då kommuners organisation och ekonomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efterfrågas i RS. I många fall kan uppdelningar och fördelningar endast göras via olika schablonmetoder. Observera att två olika kostnadsbegrepp används: Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i RS driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltningar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i huvudsak riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. Definitioner Politisk verksamhet Här redovisas kostnader för nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, kostnader för allmänna val, överförmyndarverksamhet samt den administration som är direkt knuten till kommunens politiker som politiska sekreterare, sammanträdesadministration, nämndsekreterare och liknande. Kostnader för förvaltningschefer och liknande personal ska i likhet med övriga personalkostnader fördelas inom verksamhetsområdena.

6 Infrastruktur, skydd mm I kostnaderna för infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. Fritid Här redovisas kostnader för kommunens fritidsverksamhet, bland annat stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Kultur Här redovisas kostnader för kommunens kulturverksamhet, bland annat bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musikoch kulturskola. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet (inklusive öppen förskola) och skolbarnsomsorg samt öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår i Utbildning. Utbildning Här redovisas kommunens kostnader för utbildning (inklusive förskoleklass). Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan avdrag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Här redovisas kommunens kostnader för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas bland annat boende i särskilda boendeformer, hemtjänst och färdtjänst. Även omsorg om psykiskt funktionsnedsatta ingår. Individ- och familjeomsorg Här redovisas kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. Särskilt riktade insatser Här redovisas kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. Affärsverksamhet Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De mest omfattande verksamheterna är energi, vatten och avfallshantering. Kollektivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här.

7 Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad I tabell 5 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamheter) inom sex olika verksamhetsområden; alltså när en annan producent än kommunen själv producerar kommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sammanhållen tjänst inte inköp av varor, materiel eller hyreskostnader. Summan av hur stor andel av verksamheten som bedrivs i kommunal regi återfinns också i tabell 10. Definitioner Köp av verksamhet Begreppet köp av verksamhet definieras i den kommunala normalkontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Fyra grundläggande förutsättningar ska samtidigt vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Det gäller verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds invånarna. 4. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Externa producenter De typer av externa producenter som förekommer kan grovt delas upp i följande: föreningar och stiftelser, övriga företag, kommunägda företag, stat, enskilda, andra kommuner, kommunalförbund och landsting. Nyckeltal för köp av verksamhet De nyckeltal som presenteras är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhetsområdena enligt driftredovisningen i RS. Kostnaden är definierad på samma sätt som i tabell 4. Kolumnen totalt anger den sammanlagda andelen externa producenter. I kolumnen därav föreningar och övriga företag har köp av verksamhet från kommunägda företag, stat, enskilda, kommunalförbund och landsting inte medräknats. Tabell 6 Nyckeltal för utbildning I tabell 6 presenteras nyckeltal som omfattar utbildning, det vill säga förskoleklass, grundskola och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, musik- och kulturskola. Dessutom redovisas en tabell som visar hur stor andel av folkmängden som utgörs av befolkningen 6 15 år respektive år. Verksamhetsindelningen för verksamheten i de olika skolformerna följer redovisningen i anvisningarna till räkenskapssammandraget ( RS). Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler.

8 Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas hemkommunens kostnader. Här ingår all skolverksamhet som kommunen har betalningsansvar för. Även kostnader för fristående och landstingskommunala skolor ingår. Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. Definitioner Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev Kostnaderna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksamhetsmässigt integrerad med förskola, grundskola eller fritidshem. Den kan också vara helt fristående. Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt Kostnaderna för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare Kostnaderna för gymnasieskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasiefrekvens Andel av befolkningen år som går i gymnasieskolan. Antal i kommunen folkbokförda elever som går i kommunal gymnasieskola, fristående skolor och landstingskommunala skolor dividerat med antalet invånare i åldern år. Antal folkbokförda elever räknas som ett genomsnitt av räkenskapsåret och föregående år. Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande Den kommunala vuxenutbildningens kostnader utslaget per antalet elever som omräknats till heltidsstuderande. Här ingår grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning. Vid beräkning av antalet heltidsstuderande använder Skolverket en ny metod från och med Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i Komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800.

9 Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7 15 år Den kommunala musik- och kulturskolans kostnader utslaget per invånare mellan 7 och 15 år. Kostnaderna för denna verksamhet ingår i tabell 4 under kulturverksamhet. Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern Invånare i åldern 6 15 år respektive invånare i åldern år redovisas som andel av kommunens totala antal invånare. Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I tabell 7 presenteras nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas först barnomsorgens olika delverksamheter i kronor per invånare. Detta gör det möjligt att jämföra vilken tyngd olika verksamheter har av den totala kostnaden för barnomsorgen. Med övrig verksamhet avses öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår inte i barnomsorgen utan redovisas i tabell 6. Kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad per heltidsbarn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem går inte att beräkna på grund av för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar. Definitioner Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar Här redovisas kostnaden för delverksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem samt övrig verksamhet i kronor per invånare. Stora skillnader i dessa nyckeltal beror både på skillnader i ålderssammansättning och hur stor andel av respektive målgrupper som har barnomsorg. Redovisningen omfattar verksamhet i både egen regi och som utförs på entreprenad, alternativt i enskild verksamhet. Förskola, kr per invånare 1 5 år Kostnad för förskola i kronor per invånare 1 5 år som är målgruppen för förskolan. Andel inskrivna i förskola Visar hur stor del av barn i åldern 1 5 år som har plats i förskola. Kostnad per inskrivet barn i förskola Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola.

10 Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunal förskola som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i kommunal förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i enskild förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Pedagogisk omsorg, kr per invånare 1 12 år Kostnad för pedagogisk omsorg i kronor per invånare 1 12 år som är målgruppen för pedagogisk omsorg. Andel inskrivna i pedagogisk omsorg Visar hur stor del av barn i åldern 1 12 år som har plats i pedagogisk omsorg. Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg. Fritidshem, kr per invånare 6 12 år Kostnad för fritidshem i kronor per invånare 6 12 år som är målgruppen för fritidshem. Andel inskrivna i fritidshem Visar hur stor del av barn i åldern 6 12 år som har plats i fritidshem. Kostnad per inskrivet barn i fritidshem Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i fritidshem. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunala fritidshem som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem Visar antal årsarbetare i fritidshem utslaget per inskrivna barn i kommunala fritidshem. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden.

11 Tabell 8a Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Nyckeltalsredovisningen för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas i tre tabeller. I tabell 8a presenteras sammanfattande nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I den första kolumnen presenteras nyckeltal som beskriver de sammanlagda kostnaderna för dessa verksamheter. Sedan presenteras nyckeltal som beskriver kostnaderna uppdelade på omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I tabell 8a redovisas även kostnader för färdtjänsten, för att stämma överens med den totala kostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som redovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sedan en fördjupad analys av äldreomsorgen och i tabell 8c en fördjupad analys av omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens mängdstatistik med mätdatum den 1 oktober bokslutsåret. Definitioner Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting (samma kostnadsdefinition som i tabell 4). Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning per invånare totalt Här ingår de insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälsooch sjukvård (HSL), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser samt stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ingår. Verksamhetens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Dessutom ingår kostnader för färdtjänst och primärvård i detta nyckeltal. Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt Här ingår kostnader för de insatser som ges till äldre enligt socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård, det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreomsorgens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Öppen verksamhet ingår men färdtjänst ingår inte. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal.

12 Äldreomsorg, kostnad per invånare 65 w år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen som är 65 år och äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare totalt Här ingår den kostnad för omsorgen enligt SoL och HSL som avser personer med funktionsnedsättning under 65 år samt alla insatser enligt LSS. Kostnaden för öppen verksamhet ingår också. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare 0 64 år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen under 65 år. Färdtjänst Här redovisas kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst till äldre och personer med funktionsnedsättning som ges enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riksfärdtjänst. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Ansvaret för färdtjänsten skiljer sig åt mellan länen. Stora skillnader mellan kommuner kan därför bero på hur stor del av verksamheten som drivs av kommunen respektive landstinget i de olika länen. Till exempel har kommunerna i Stockholms län inte ansvar för färdtjänsten. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, andel verksamhet i kommunal regi, % Detta nyckeltal anger hur stor del av totalkostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som utförs i egen regi av kommunen. Folkmängd, 0 64 år, år, 80 w år, % Kolumnerna anger hur stor andel av kommunens befolkning som finns i vissa åldersgrupper. Hemtjänst som andel av antalet invånare, % Här ingår endast hemtjänst i ordinärt boende. Nyckeltalet beräknas som andelen omsorgstagare med beviljad hemtjänst den 1 oktober räkenskapsåret uppdelat i två åldersgrupper. Den tidigare indelningen i tre grupper har inte gått att göra på grund av brister i statistiken. Antalet hemtjänsttimmar kan dock variera mellan olika omsorgstagare.

13 Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, % Här anges andelen omsorgstagare som bor permanent i så kallade särskilda boendeformer uppdelade i olika åldersgrupper. Andel personer med insatser enligt LSS, 0 64 år, % Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS. Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg Tabell 8b är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan skilja på kostnaderna för omsorg om äldre respektive personer med funktionsnedsättning. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa intressanta nyckeltal från statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Nyckeltalen är under utveckling. Därför har orealistiska eller direkt felaktiga värden prickats för vissa kommuner. Minusposter kan dock förekomma bland annat beroende på svårigheter att fördela gemensamma kostnader. Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned Redovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis nedbrytning av kostnaderna i olika delar kan göras. Utgångspunkt för redovisningen är kostnad för äldreomsorg totalt. Denna kostnad redovisas dels som kostnad i kronor per invånare, dels som kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre. För att visa sambandet mellan kostnaderna i kronor per invånare och kronor per invånare 65 år och äldre redovisas i tabellen också andelen invånare 65 år och äldre. En hög andel äldre i kommunen innebär oftast högre kostnad i kronor per invånare även om servicenivån för verksamheten är låg. För att analysera kostnadsskillnader för äldreomsorg i kronor per 65 år och äldre måste ytterligare särredovisning av olika kostnadsposter göras. Analysen kan göras enligt den analysmodell som beskrivs i figur 1. Modellen ger en helhetsbild och visar sambanden mellan nyckeltalen. Av figur 1 framgår att lokal- och kapitalkostnader i steg 1 särredovisas för att sedan kunna bryta ned omsorgskostnaden i olika delverksamheter. Genom att dessa nyckeltal anges i kronor per invånare 65 år och äldre, kan man i steg 2 utläsa och jämföra hur de olika kommunerna satt samman sina resurser. Därefter följer nyckeltal som berör brukaren eller vårdtagaren det vill säga andel som får hjälp, kostnad per vårdtagare i ordinärt respektive särskilt boende.

14 Figur 1 Analysmodell för äldreomsorgen Sista uppdelningen av totalkostnaden visar personaltäthet och personalkostnad med nyckeltalen antal årsarbetare per vårdtagare och kostnaden per årsarbetare. Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger på nationell statistik avseende ekonomi, verksamhet och personal är det viktigt att samma avgränsning och definitioner används i de olika statistikunderlagen. De nyckeltal som beräknas utifrån befolkningsstatistik är säkrare än de som bygger på verksamhets- och personalstatistik. Vilka kostnader kan kommunen påverka? Strukturella faktorer såsom ålderssammansättning bland de äldre, andelen som är ensamboende och annan social struktur påverkar behovet av eller kostnaden för äldreomsorg. Att jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att beakta dessa skillnader ger en begränsad indikation på om kommunen har höga eller låga kostnader i relation till den jämförda kommunen. Kostnader beroende på strukturella skillnader kan kommunen inte påverka. I tabell 11 redovisas därför en jämförelse mellan kommunens redovisade kostnad och den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till sin struktur, den så kallade standardkostnaden. Genom att jämföra den redovisade kostnaden med standardkostnaden erhålls den procentuella avvikelsen i förhållande till standardkostnaden. En positiv avvikelse indikerar att man har en kostnadsnivå som ligger högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Den högre eller lägre kostnaden beror då inte på ogynnsam eller gynnsam struktur utan på exempelvis skillnad i ambitionsnivå eller effektivitet det vill säga faktorer som kommunen kan påverka. De skillnader som finns mellan de redovisade kostnaderna och standardkostnaderna är därför viktiga att ha med som bakgrund när man analyserar de olika nyckeltal som redovisas i tabell 8b. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens mängdstatistik med mätdatum den 1 oktober räkenskapsåret.

15 Definitioner Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare Här ingår alla insatser som ges till äldre enligt SoL och HSL (se sidan 153), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser utan individuellt biståndsbeslut ingår. Äldreomsorgens andel av kommungemensam verksamhet och gemensamma lokaler är påförd. Färdtjänst ingår däremot inte. Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Kostnader enligt samma definition som ovan men beräknat per invånare 65 år och äldre. Nettokostnad, kr per invånare 65 w år Kostnader (enligt ovanstående definition) minus alla övriga verksamhetsintäkter såsom riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter. Indextal standardkostnad, kr per invånare 65 w år Beräkningen bygger på de standardkostnadskvoter som redovisas i tabell 11 som steg 2 och svarar på om kommunen har en gynnsam eller ogynnsam struktur. Till skillnad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad per invånare 65 år och äldre. Variationer i standardkostnad i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer medan motsvarande variationer i tabell 8b förklaras av sådant som inte beror på att andelen invånare 65 år och äldre skiljer sig åt. Det är i stället olikheter vad gäller kön, ålderssammansättning och yrkesbakgrund inom gruppen invånare 65 år och äldre samt bebyggelsestruktur som förklarar skillnaderna. Andel invånare 65 w år, % Visar hur stor andel av kommunens befolkning som är 65 år och äldre. Kostnad kr per invånare 65 w år i ordinärt boende Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den enskilde att kunna bo kvar hemma. Dit räknas de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, rehabilitering samt dagverksamhet och bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och matdistribution/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall. Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [ ] före kostnaden i ordinärt boende. Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redovisas under Lokalkostnader SoL/HSL.

16 Andel av 65 w år med omsorg i ordinärt boende, % Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende Nyckeltalet redovisas inte detta år då statistiken har för stor osäkerhet. Kostnad i kr per invånare, 65 w år, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i det ordinära boendet kostar per invånare. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad enligt SoL. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp och ärenden samt tillredning eller distribution av måltider och dylikt. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta, klä och förflytta sig, personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet (bland annat genom larm, kvälls- och nattpatrull). I hemtjänstbegreppet ingår avlösning av anhörigvårdare. Från och med 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå som utförs i den enskildes bostad, så kallad hemsjukvård, i förekommande fall. Vid jämförelse mellan kommuner är det viktigt att tänka på att det varierar mellan kommunerna om och i vilken utsträckning man tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kostnader för boendestöd ingår inte i nyckeltalet. Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i ordinärt boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Samma uppgift avseende antal vårdtagare har använts vid beräkning av nyckeltal för ordinärt boende totalt. Vid beräkningen av Kostnad per vårdtagare, ordinärt boende (se ovan) har utgångspunkten varit de personer som får hemtjänst och på dessa personer har övriga kostnader inom det ordinära boendet fördelats. Det ger ett övergripande mått för de samlade insatserna i ordinärt boende. Detta nyckeltal är mer precist då kostnaderna endast omfattar hemtjänst. Detta innebär att Andel av 65 w år med omsorg, % används både vid analys av kostnad per vårdtagare i det ordinära boendet totalt och för kostnad per vårdtagare, hemtjänst. Kostnad i kr per invånare 65 w år, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per invånare. Korttidsvård avser tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bland annat avlösning, växel- och eftervård. Det är en individuellt inriktad insats med biståndsbeslut enligt SoL samt insatser enligt HSL. Kostnad per boendedygn, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per boendedygn. Antalet boendedygn under året beräknas utifrån totala antalet boendedygn som utförs under oktober månad räkenskapsåret till personer med beviljad korttidsvård.

17 Kostnad per invånare 65 w år, övrigt Denna kostnad kan ses som en restpost och innehåller kostnader för alla andra insatser inom det ordinära boendet utom hemtjänst och korttidsvård. Insatserna omfattar exempelvis boendestöd, dagverksamhet, anhörigbidrag och bostadsanpassning. Kostnad kr per invånare 65 w år i särskilt boende Här ingår de insatser som ges till permanentboende vårdtagare i särskilda boendeformer såsom servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppbostad och dylikt. För att betecknas som särskilt boende krävs att vårdtagaren har ett biståndsbeslut för att kunna bo i boendet. Korttidsvården är inte permanentboende och räknas inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår. Även här är det individuellt riktade insatser enligt SoL och HSL som avses. Lokalkostnader för särskilt boende har tagits bort från särskilt boende och redovisas under Lokalkostnader. Andel av 65 w år med omsorg i särskilt boende, % Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende Visar vad vård och omsorg i det särskilda boendet kostar per vårdtagare. Med vårdtagare avses antalet personer i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Öppen verksamhet, kr per invånare 65 w år Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut. Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till föreningar med mera. Lokalkostnader har tagits bort och redovisas under lokalkostnader. Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65 w år Här avses lokal- och kapitalkostnader för hela verksamhetsområdet. Det innebär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende vårdtagare, korttidsplatser och verksamhetslokaler. Här finns stora skillnader gällande hur kommunerna hanterat boendet för de äldre och därmed hur de redovisar dessa kostnader. För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård och omsorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende i tabell 8b är det endast vårdinsatserna som ingår. Lokalkostnader särredovisas inte per delverksamhet inom äldreomsorgen i Räkenskapssammandraget ( RS). Vi har därför gjort en schablonmässig beräkning av hur mycket av lokalkostnaderna som avser de olika delverksamheterna. Denna beräkning bygger på hur de totala kostnaderna fördelar sig mellan särskilt boende, kortidsvård och öppen verksamhet. Kostnaden för särskilt boende, korttidsvård och öppen verksamhet är därför reducerade med denna schablonmässigt framräknade lokalkostnad.

18 Lokalkostnader netto, kr per invånare 65 w år Nyckeltalet visar samtliga lokalkostnader enligt definitionen ovan, reducerad med hyresintäkter. Detta visar hur mycket av lokalkostnaderna som subventioneras med skattemedel. Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Här redovisas taxor och avgifter för till exempel hemtjänst samt service och omvårdnad i särskilda boendeformer. Exempel på analys För att illustrera hur de olika nyckeltalen kan användas har vi valt att göra en analys där vi jämför två kommuner med varandra. Skillnader mellan olika kommuners kostnader kan i stort förklaras av tre faktorer: Strukturella faktorer. Politiska ambitioner och målsättningar. Effektivitet/produktivitet. En stor del av de kostnadsskillnader för äldreomsorgen totalt som framgår av kostnad i kronor per invånare eller kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre kan bero på strukturella faktorer. Hit hör till exempel skillnader i åldersstruktur och kön, social struktur samt geografisk struktur. Denna typ av kostnadsskillnader kan kommunerna i de flesta fall inte påverka. För att analysera vilka kostnadsskillnader som kan påverkas är det därför lämpligt att göra jämförelser mellan kommuner med ungefär samma strukturella förutsättningar. Uppgifter om detta framgår av tabell 11 samt av kolumnen indextal för standardkostnad i tabell 8b. I tabell 11 redovisas kommunens standardkostnad i kr per invånare och i tabell 8b i kr per invånare 65 år och äldre. Skillnaden i standardkostnaden i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer. Skillnaden i standardkostnad i tabell 8b förklaras av sådana strukturella faktorer som inte beror på variationer i andelen invånare 65 år och äldre. I vårt exempel har vi valt två kommuner med ungefär samma standardkostnad. De kommuner vi valt för att illustrera den stegvisa analysen är Höganäs och Hörby. Vi ska därför utifrån de redovisade nyckeltalen i tabell 8b försöka illustrera hur man kan analysera skillnaderna i kostnader mellan två kommuner med en viss skillnad i kostnader i kronor per invånare som sedan kan variera för olika delar av äldreomsorgen. OBS De siffror som förekommer i analyserna härrör från tabellerna i bokslut 2011 Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare? Av figur 2 framgår att Höganäs har en marginellt högre kostnad, 132 kr per invånare mer än Hörby. Höganäs har en något högre andel pensionärer. Studeras kostnaden per pensionär har Hörby högre kostnader. Observera att kostnadsskillnaden i detta exempel huvudsakligen beror på faktorer som kan påverkas av kommunerna själva, eftersom vårt exempel bygger på att båda kommunerna har en likvärdig struktur.

19 Nästa steg i analysen blir att försöka se om det finns skillnader mellan ordinärt och särskilt boende. Figur 2 Kostnadsskillnader i kr per invånare totalt Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Figur 3 Kostnadsskillnader för befolkningen 65 w år Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per invånare? Av figur 3 framgår att i Höganäs är kostnaden i det ordinära boendet 32 procent lägre per ålderspensionär än i Hörby, och kostnaden i särskilt boende är cirka 6 procent högre. Höganäs har lägre lokalkostnader än Hörby. Höganäs satsar mer på den öppna verksamheten. Nästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnaderna i det ordinära respektive särskilda boendet. Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende Figur 4 visar en högre kostnad per ålderspensionär i ordinärt boende i Hörby. Hörby har en något högre servicenivån i ordinärt boende och en högre prestationskostnad i hemtjänsten.

20 Figur 4 Kostnadsskillnader för ordinärt boende. Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skillnaden i särskilt boende Inom det särskilda boendet är servicenivån något högre i Höganäs (se figur 5). Prestationskostnaden är dock densamma. Figur 5 Kostnadsskillnader för särskilt boende Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Sammanfattning av jämförelsen mellan Höganäs och Hörby Viktigt att studera mixen av verksamheter. Kostnadsskillnaderna kan inte bara förklaras av strukturella orsaker. Hörby har en högre servicenivå och kostnad per prestation i hemtjänsten i ordinärt boende. Ingen skillnad i kostnad per prestation i särskilt boende. Tabell 8c Nyckeltal för omsorg om personer med funktionsnedsättning Tabell 8c är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart omsorg om personer med funktionsnedsättning. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan dela upp kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. De kommuner som inte kunnat göra denna särredovisning på ett tillfredsställan-

21 de sätt redovisas med [..] i tabellen. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa en kombination av statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Det finns stora skillnader mellan enskilda kommuners olika nyckeltal. En del av dessa skillnader förklaras av att kommunerna inte fullständigt lyckats redovisa statistiken enligt den indelning som krävs för att ta fram helt jämförbara nyckeltal. Fortfarande återstår därför mycket utvecklingsarbete för att förbättra nyckeltalen inom omsorg om personer med funktionsnedsättning. Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på från Socialstyrelsens mängdstatistik med mättidpunkt den 1 oktober räkenskapsåret. Definitioner Kostnad omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt, kr per invånare 0 64 år Här ingår kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning under 65 år med beslut enligt socialtjänstlagen och/ eller hälso- och sjukvårdslagen, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) I gruppen med beslut ingår även personer 65 år och äldre (som dock utgör en mindre andel). Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Omsorgen om personer med funktionsnedsättnings andel av kommungemensam verksamhet och gemensamma lokaler är också påförd. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för den egna konsumtionen. Observera dock att för personer med personlig assistans har stat och kommun ett delat betalningsansvar enligt SFB. Kommunen är ansvarig för de 20 första timmarna medan staten är betalningsansvarig för resterande timmar. Här redovisad kostnad följer bruttoredovisningsprincipen. Detta innebär en viss dubbelredovisning av kostnaderna eftersom kostnaderna inkluderar både hela kostnaden för att utföra den kommunalt tillhandahållna assistansen enligt bestämmelser om assistansersättning i SFB och den betalning till Försäkringskassan kommunen gör för de 20 första timmarna. Kostnaden för att utföra assistansen motsvaras av ersättningar från Försäkringskassan som redovisas som intäkt. För att redovisa den kommunala kostnaden måste ersättningen från Försäkringskassan exkluderas. Detta görs i nästa nyckeltal. Kostnad omsorg om personer med funktionsnedsättning exklusive ersättning från Försäkringskassan, kr per invånare 0 64 år Här redovisas den totala kostnaden för personer med funktionsnedsättning enligt samma definition som ovan exklusive ersättningar från Försäkringskassan för assistans enligt bestämmelserna om assistansersättning i SFB. Detta nyckeltal visar således kostnaden efter justering för det delade ansvaret, det vill säga den kommunala kostnaden för omsorg om personer med funktionsnedsättning.

22 Därav LSS och assistansersättning enligt SFB, % Här anges hur stor andel som kostnader för LSS och assistansersättning utgör av den totala kostnaden för omsorg om personer med funktionsnedsättning exklusive ersättning från Försäkringskassan. Kostnad kr per invånare 0 64 år i ordinärt boende Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den enskilde för att kunna bo kvar hemma, till exempel boendestöd. Hit räknas även de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, dagverksamhet samt bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och matdistribution/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall. Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [ ] före kostnaden i ordinärt boende. Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redovisas under Lokalkostnader SoL/HSL. Kostnad kr per invånare 0 64 år med hemtjänst i ordinärt boende Visar vad hemtjänsten i ordinärt boende kostar per invånare 0 64 år. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad, enligt socialtjänstlagen. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning eller distribution av måltider med mera. Personlig omvårdnad avser insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet. I hemtjänstbegreppet ingår också avlösning av anhörigvårdare. Från och med 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå som utförs i den enskildes bostad, så kallad hemsjukvård, i förekommande fall. Vid jämförelse mellan kommuner är det viktigt att tänka på att det varierar mellan kommunerna om och i hur stor utsträckning man tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kostnader för boendestöd ingår inte. Andel av 0 64 år med omsorg i ordinärt boende, % Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2011 i relation till antalet invånare under 65 år. Kostnad kr per brukare, med hemtjänst i ordinärt boende Visar vad hemtjänsten i ordinärt boende, enligt definitionen ovan, kostar per brukare. Antalet brukare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Kostnad kr per invånare 0 64 år i särskilt boende Här ingår de insatser som ges till permanentboende personer i särskilda boendeformer såsom servicehus, sjukhem, gruppbostad och dylikt. Korttidsvård är inte