Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat"

Transkript

1 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 5 december 1999 Nytt t influensaläkemedel registrerat men vilka patienter ska behandlas? Det nya läkemedlet zanamivir (Relenza ) är ett relativt biverkningsfritt medel för influensabehandling men effekten är begränsad, endast virostatiskt och bara visad hos de med feber. För att få effekt måste behandlingen dessutom påbörjas inom 48 timmar. Detta innebär stora praktiska svårigheter då våra patienter ej brukar söka så tidigt. Den medicinska ändamålsenligheten av att behandla alla med influensa är diskutabel. Behandling kan istället övervägas i riskgrupperna med ökad risk för influensarelaterad mortalitet. Det är viktigt att komma ihåg att antiviral behandling endast är ett komplement till vaccination som rekommenderas i första hand. Influensan uppträder epidemiskt i december-mars och slår regelbun det till mot vårt land. Det kommande millennieskiftet lär inte bli något undan tag. Under en normalepidemi insjuknar 5-10% av den vuxna befolkningen. Dödligheten i influensa för i övrigt friska yngre FÖRFATT TTARE Urban Hellgren, Studierektor Sydvästra läkemedelskommittén/specialistläkare Infektionskliniken, HS personer är i det närmaste försumbar. Hos riskgrupperna, äldre personer och de med underliggande kronisk hjärt- eller lungsjukdom är den emellertid betydande. Under pågående influensaepidemi går sjukvården på knäna och den totala dödligheten i befolkningen ökar markant. Tidigare behandlingsmöjligheter Vår arsenal av läkemedel för att behandla influensa har tidigare varit forts sid 2 kommittén Kurs i kritisk läkemedels- värdering Nya läkemedel, dyrare läkemedel, men kanske hälsoekonomiska i alla fall? Är du också intresserad av läkemedelsfrågor finns nu en unik möjlighet att fördjupa dina kunskaper. Kursen är gratis, ger akademiska poäng och hålls på hemmaplan! Läkemedelskommittén hälsar alla läkare verksamma inom primär vården i Sydvästra sjukvårdsområdet eller på Huddinge/Södertälje sjukhus välkomna att deltaga. Målsättningen är att deltagarna ska få kunskaper vilka är väsentliga för att på ett självständigt och allsidigt sätt kunna värdera läkemedel. Kursen omfattar två akademiska poäng (motsvarande två veckors heltidsstudier) under våren Innehållet består dels av föreläsningar/ forts sid 6 I övrigt: Betablockad ❺ EK-gruppen våren 2000 ❺ Stop-2 studien

2 Nytt t influensaläkemedel... forts från sid 1 begränsad. Amantadin (virofral) har en dokumenterad effekt på symtomen men är tyvärr belastat med en hel del CNS biverkningar varför användningen varit mycket begränsad. Resistensutvecklingen mot amantadin är snabb och substansen har endast effekt mot influensa A. Under en influensasäsong utgörs i genomsnitt ca 30% av fallen av influensa B. Ny neuraminidashämmare Neuraminidas är ett enzym som influensavirus (både A och B) behöver för att sprida sig i luftvägsepitelet. Den första s k neuraminidashämmaren är nu registrerad i Sverige. Substansen heter zanamivir och preparatet har fått det fyndiga namnet Relenza (relieve from influenza?). I de kliniska studier som utvärderats av läkemedelsverket (se monografi, har effekten varit relativt begränsad med en förkortning av sjukdomsdurationen på 1,5 dagar (median) hos de med säkerställd influensa (ca 60-70% av patienterna). Vid praktisk användning i rutinsjukvård kommer sannolikt andelen influensapatienter bland de med influensaliknande besvär att vara lägre. I hela gruppen, (s k intention to treat analys), vilket bättre återspeglar den kliniska verkligheten, förkortades symtomdurationen med endast en dag (median) från 6 till 5 dagar. Zanamivir har ingen effekt vid afebril sjukdom (<37,8 ). Ett problem är att behandling måste sättas in tidigt inom 48 timmar och ju tidigare desto bättre resultat. Detta kontrasterar mot de råd som präntats in i den svenska befolkningen att vänta 3-5 dagar med att söka sjukvård och bara göra detta om febern inte går ner av sig själv. I riskgrupperna förefaller effekten på symtomen vara åtminstone jämförbar med den för övriga influensapatienter men det finns inga studier som visat en minskad mortalitet eller ens en minskning av risken för nedre luftvägsinfektioner (bronkit och pneumoni). Zanamivir tas upp dåligt från magtarmkanalen och ges därför som inhalation med s k diskhaler, två inhalationer två gånger dagligen under 5 dagar. Frågan om febrila gamlingar utan tidigare inhalationserfarenhet verkligen klarar av att ta läkemedlet är inte besvarad. Vad gäller biverkningar har zanamivir, i de kliniska studierna, tolererats lika bra som placebo men erfarenheten är fortfarande begränsad. Allvarliga sällsynta biverkningar kan därför ännu ej uteslutas. För att zanamivir ska kunna bli receptfritt krävs några säsongers fortsatt användning utan biverkningsproblematik. Gravida kvinnor bör ej ges zanamivir då det inte finns någon dokumentation i denna grupp (kategori B:1). Dokumentation saknas fortfarande (studier pågår) för barn yngre än 12 år. Lokal policy Att zanamivir, som kostar 210 kr/ behandling har en måttlig men dokumenterad effekt innebär inte att vi inom sjukvården måste rekommendera behandling till alla patienter. Den medicinska ändamålsenligheten av att i epidemitider prioritera yngre i övriga Rekommendation Enligt LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar Antiviral behandling är endast ett komplement till vaccination som rekommenderas i första hand till de medicinska riskgrupperna. Behandling av yngre i övrigt friska personer rekommenderas ej då den medicinska ändamålsenligheten är begränsad. Behandling kan övervägas hos de patienter som har störst potentiell nyta, dvs personer >65 år, hjärt- eller lungsjuka. Rekommendation friska personer är tveksam. De kanske kan återgå något tidigare i arbete men löper ingen medicinsk risk om de ej behandlas. Behandling kan istället övervägas hos de grupper som har störst potentiell nytta d v s riskgrupperna (se rekommendationsruta). Varje vårdcentral/mottagning uppmanas diskutera igenom vilka patienter man vill prioritera utifrån lokala resurser och arbetsbelastning. Det är önskvärt om en sådan lokal policy finns färdig i god tid innan epidemin brakar loss. En miniworkshop om antiviral behandling vid influensa A och B har ordnats av läkemedelsverket och referensgruppen för antiviral terapi (RAV). Den finns nu tillgänglig på läkemedelsverkets hemsida. Deras rekommendationer är något mindre restriktiva än de som utarbetats av LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar (www.janusinfo.org). Alla är dock överens om att vi inte på bred front ska gå ut och ge zanamivir till alla med misstänkt influensa. 2

3 Betablockad vid hjärtsvikt Betablockad vid symtomatisk hjärtsvikt beroende på nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion får nu betraktas som en etablerad behandlingsform. Tre stora undersökningar med tre olika betablockerare och sammanlagt nästan 8000 patienter har visat likvärdiga resultat. En procentig minskning av totalmortaliteten har dokumenterats med tillägg av betablockad till standard-behandling med ACE-hämmare och diuretika. Intresserade allmänläkare bör idag kunna initiera betablockadbehandling vi lätt till måttlig hjärtsvikt. Bisoprolol och metoprolol har bäst dokumentation och är billigast. Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i högre åldrar, den har hög mortalitet och är mycket kostsam. Symtomen är framför allt andfåddhet, trötthet och perifera ödem. I anamnesen finns ofta hjärtinfarkt och/eller hypertoni. Hörnstenar i utredningen är EKG, ekokardiografi och laboratorieprover. Viktiga differentialdiagnoser är lungsjukdomar (KOL), fetma, venös insuff, atypisk angina och anemi. Modern basbehandling utgörs av ACEhämmare och diuretika. I slutet av åttio- och början av nittiotalet kom flera stora studier som visade goda effekter av ACE-hämmarbehandling vid kronisk hjärtsvikt. De mest uppmärksammade var CON- SENSUS, V-HeFT II och SOLVD, där en minskning av totalmortalitet på mellan procent visades. Dessa undersökningar var bakgrunden till att ACE-hämmare började lyftas fram i Läkemedelsverkets rekommendationer från I rekommendationerna från 1996 slår man fast att ACEhämmarna utgör basbehandling vid kronisk hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (Faktaruta I). Enligt aktuell statistik råder det fortfarande underbehandling med dessa preparat på just denna indikation. Läkemedelskommittèn och LÄKSAK rekommenderar enalapril (Renitec ) och ramipril (Triatec ). Nya studier Den första betablockeraren som registrerades på indikationen hjärtsvikt var karvedilol (Kredex ). Karvedilol är en ickeselektiv betablockerare som dessutom har en alfablockerande effekt. I en metaanalys av flera studier fram till 1997 hade sammanlagt drygt 3000 patienter inkluderats i studier med karvedilol. Patienterna stod på standardbehandling med ACE-hämmare och diuretika. Resultatet var en reduktion av totalmortalitet med 32 procent. Cibis II Nästa stora studie var Cibis II där nästan 2700 patienter randomiserades till bisoprolol (Emconcor ) eller placebo. Bisoprolol är en selektiv betablockerare. Startdos var 1,25 mg x 1. Måldos 10 mg x 1 vilket nåddes hos 43% av patienterna. Patienterna stod även här på ACE-hämmare och Faktaruta I: Typ av hjärtsvikt Systolisk hjärtsvikt diuretika. Studien avbröts i förtid pga att mortaliteten i behandlings-gruppen hade minskat med 34 procent. I studien ingick patienter med nedsatt vänster-kammarfunktion (EF <0,35) och medelsvår till svår hjärtsvikt - funktionsklass III och IV enligt NYHA-klassificeringen (Faktaruta II). Våren -99 registrerades bisoprolol på indikationen hjärtsvikt. MERIT Den senaste och största studien publicerades i somras. Det är den s.k MERIT-studien där man jämfört metoprolol (Seloken ZOC ) mot placebo. Nästan 4000 patienter inkluderades. Studien avbröts i förtid, efter i genomsnitt 1 års uppföljning pga att man i behandlings-gruppen såg en minskning av totalmortaliteten med 34 procent. En lite utförligare presentation av MERIT-studien kan vara på sin plats: Medelåldern för patienterna var 64 år. 77 procent var män och 33 procent kvinnor. 41 procent av patienterna tillhörde funktionsklass NYHA II, 56 procent NYHA III och endast 3 procent NYHA IV. 48 procent av patienterna hade haft hjärtinfarkt tidigare, 44 procent hade hypertoni, 25 procent hade diabetes och 16 procent förmaksflimmer. Således en ganska normal hjärtsviktspopulation, dock något yngre och möjligen något sjukare än genomsnittet på en vårdcentral. Nedsättning av vänsterkammarens tömningsförmåga, pumpförmåga. Bedöms vanligen med ekokardiografi. Anges som ejektionsfraktion (EF). EF är den andel av kammarens slutdiastoliska volym som pumpas ut i varje slag. Normalt är EF 0,55-0,70, vid systolisk hjärtsvikt <0,40. FÖRFATT TTARE Christer Norman, Studierektor/ Allmänläkare SVPO Granskad av: Arne Martinsson, kardiolog Diastolisk Nedsättning av vänsterkammarens eftergivlighet, hjärtsvikt relaxationsförmåga. Leder till ett ökat motstånd mot fyllnaden. Kan uppskattas med ekokardiografi men är svår att kvantifiera. 3

4 Genomsnittlig ejektionsfraktion (EF) i studien var 0,28 (<0,40 krävdes för inklusion). Standardbehandlingen vid inkludering i studien var ACE-hämmare och diuretika. 89 procent stod på ACEhämmare och 91 procent på diuretika. 63 procent medicinerade med digitalis, 46 procent med lågdos ASA och 25 procent med lipidsänkande farmaka. Startdosen för metoprolol var 25 mg i NYHA II och 12,5 mg i NYHA III-IV. Dosen dubblerades sedan varannan vecka till måldosen 200 mg. Hela upptitreringen tog således 6-8 veckor. 64 procent nådde måldos och genomsnittlig slutdos blev 159 mg. Metoprolol doserades en gång om dagen i slowreleaseberedning. Faktaruta II: Funktionsklassificering enligt New York Heart Association NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV nedsatt hjärtfunktion utan symtom lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast efter mer än måttlig fysisk aktivitet medelsvår svikt med andfåddhet och trötthet redan efter måttlig till lätt fysisk aktivitet svår svikt med symtom redan i vila eller vid minsta ansträngning Den relativa riskminskningen var 34 procent för metoprololgruppen. Bakom detta döljs en mortalitet i placebogruppen på 11,0 procent jämfört med 7,2 procent i behandlingsgruppen under en ettårig uppföljningstid. Det ger en absolut riskreduktion på 3,8 procent. Detta kan också uttryckas som att det krävs behandling av 27 patienter under ett år för att rädda ett liv - sk number needed to treat. Betablockad ter sig därför som en kostnadseffektiv behandling. Metoprolol är ännu ej registrerat på indikationen hjärtsvikt men kommer med all sannolikhet att bli det efter nyår. Kardiella effekter fekter Alla dessa tre betablockerare synes ha likartad effekt vid behandling av hjärtsvikt. Dokumentationen för karvedilol förefaller dock inte vara riktigt lika gedigen som den numera är för bisoprolol och metoprolol. Vidare har karvedilol ett tvådosförfarande och är vid rekommenderade måldoser vid hjärtsvikt ett dyrare alternativ. Vilka möjliga positiva kardiella effekter av betablockad finns det? En förbättrad hjärtfunktion med ökad ejektionsfraktion har setts. Detta medför minskande hjärtsviktsymtom och förbättrad prestationsförmåga. Effekterna kommer dock långsamt, först efter ett par till flera veckor. Initialt och vid dosökningar kan till och med övergående försämring ske. Detta är orsaken till att initialdoserna måste vara mycket låga. Man tror att betablockerarna kan förbättra metabolismen i hjärtat pga sina antiischemiska effekter. Dessutom kan de troligen skydda det sviktande hjärtat mot hög sympatikusaktivitet som i sin tur kan generera arrytmier och plötslig hjärtdöd. Behandlingsrekommendationer vid betablockad Betablockad har för närvarande ingen indikation vid enbart nedsatt vänsterkammarfunktion dvs. NYHA I. Störst tilläggseffekt förefaller betablockaden ha vid kronisk systolisk hjärtsvikt i funktionsklass II-III. Även vid NYHA IV har man effekt, men behandlingen är svårstyrd hos dessa svårt sjuka patienter och är därför nästan undantagslöst en specialistangelägenhet. Intresserade allmänläkare bör dock i dag kunna initiera betablockad vid NYHA II och vid lindrig NYHA III. Behovet av täta kontroller i början gör att närhet till vården blir en viktig faktor. Vårdcentralen ligger då bättre till än sjukhuset. Givetvis samråder man med en specialist om man känner sig osäker eller om upptitreringen medför problem. Vid insättning av betablockerare ska patienten ha hjärtsviktssymtom och nedsatt vänsterkammarfunktion ska vara säkerställd med ekokardiografi. Optimal behandling med ACE-hämmare i fulldos och diuretika ska redan pågå. Den kliniska bilden ska ha varit stabil de senaste veckorna. Systoliskt blodtryck bör vara mer än 100 mmhg och puls bör vara mer än eftersom betablockaden ökar risken för hypotension och bradycardi. Som vanligt får man vara försiktig vid obstruktiva lungsjukdomar. Patienter över 80 år har ej studerats. Startdosen ska vara mycket låg och patienten får gärna kvarstanna på mottagningen någon timme för observation. Därefter kontrolleras puls och blodtryck cirka en gång per vecka under upptitreringen ffa i anslutning till dosändringar. Dosökning sker med 2-4 veckors intervall. Om besvärande yrsel eller ökande hjärtsviktssymtom uppstår får dosen minskas, eventuellt bara tillfälligt. Måldos bör eftersträvas. Faktaruta III: Upptitrering Bisoprolol Metoprolol Startdos 1,25 mg 12,5 mg Dosökningsintervall 2-4 veckor 2-4 veckor Måldos 10 mg x mg x 1 Diastolisk svikt Vid isolerad symtomatisk diastolisk hjärtsvikt saknas ännu dokumentation och klara behandlingsrekommendationer. Detta gäller även för betablockad. forts sid 6 4

5 Stop-2 studien. Ingen skillnad mellan nyare och äldre blodtrycksmedel SBU-rapportens slutsatser står sig bra i förhållande till de allra senaste rönen inom klinisk blodtrycksforskning! Stop 2 studien har nyligen publicerats i Lancet och en intressant översikt ges på SFAM s läkemedelsråd hemsida (www.timl.se/sfam.lakemedel). Stop2-studien genomfördes under 6 år i svensk primärvårdsmiljö och omfattade ca 6000 äldre patienter och behandlingsår som randomiserades öppet till antingen konventionell behandling med 1. betablockerare (atenolol, metoprolol, pindolol) eller hydroklortiazid/amilorid eller 2. ACE-hämmare (lisinopril eller enalapril) eller 3. Kalciumantagonister (felodipin eller isradipin). Man mätte antal kardiovaskulära dödsfall, antal stroke och antal hjärtinfarkter och analyserade sedan data enligt intention to treat. Analysen visade att det inte fanns någon skillnad mellan de äldre läkemedlen och de nyare. Vid jämförelse mellan ACE-hämmare och kalciumantagonister framkom en skillnad till ACE-hämmarnas fördel. Studien hade en 80%-ig power (=god) att upptäcka en minst 25%-ig förändring i endpoints. Bland de behandlade patienterna var drygt 700 diabetiker och inte heller i denna undergrupp framkom några skillnader i dödlighet i hjärtkärlsjukdom, stroke eller hjärtinfarkt mellan behandlingsgrupperna. Studien visade också att det inte fanns någon skillnad i diabetesincidens när man jämförde de olika behandlingsgrupperna. Ökad risk för gastrointestinal blödning vid behandling med SSRI! Med anledning av information på Janus anslagstavla (www.janusinfo.org) SBU-rapportens grundinställning till farmakologisk blodtrycksbehandlings står sig således väl även efter denna studie och betablockerare och tiazider framstår fortfarande som goda förstahandsläkemedel i blodtrycksbehandlingen. Stop2-studien har också visat att nyare blodtrycksläkemedel har en effekt på "hårda endpoints", men dessa bör reserveras för patienter där annan behandling inte är möjlig pga kontraindikationer eller biverkningar. För att nå målblodtryck är också många gånger kombinationsbehandling nödvändig och nyare blodtrycksmedel som ACE-hämmare eller kalciumantagonister har då också en plats. Beslutet att behandla en hypertoniker grundas på den sammanfattade risken utifrån förekomst av andra riskfaktorer som diabetes, rökning, blodfettsrubbning, ischemisk hjärtsjukdom, hereditet m fl. Isolerad måttlig hypertoni utgör en ganska liten risk i sig utan andra komplicerande faktorer. Mot bakgrund av de olika stora kliniska blodtrycksstudier som publicerats under de senaste åren kan man i dag säga att hos patienter utan diabetes förefaller ett målblodtryck om 140/90 vara tillämpligt. Hos diabetiker kan ytterligare behandlingsvinster möjligen hämtas in om blodtrycksnivåerna pressas ytterligare. Blodtrycksbehandlingen är hur som helst av mycket stor vikt hos diabetikerna för att förebygga diabeteskomplikationer som nefropati förutom stroke och kardiovaskulär sjukdom. Lancet: 1999; 354: FÖRFATT TTARE Jan Hasselström, Studierektor/ Distriktsläkare, SVSO Janus har tidigare uppmärksammat denna risk (1). BMJ har nyligen publicerat en populationsbaserad fall-kontrollstudie där man pekar på den ökade risken för gastrointestinal blödning vid behandling med SSRI (fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin, sertralin, citalopram och klomipramin)(2) fall av övre gastrointestinal blödning och 248 fall av magsår med perforation som uppkommit under 4 år jämfördes med en kontrollgrupp på matchade för ålder, kön och studieår. Man fann då en relativ risk på 3.0 (2,1-4,4) för patienter behandlade med SSRI 30 dagar inom tid för blödningen. Ingen patient behandlad med SSRI utvecklade magsår. Risken för gastrointestinal blödning vid samtidig behandling med NSAID uppges vara påtagligt förhöjd och kan tyda på en interaktion. Den relativa risken då man kombinerar SSRI och NSAID ligger på 15.6 ( ). Siffrorna för SSRI resp. NSAID är 2.6 ( ) resp. 3.7 ( ). I en ledare i samma nummer av BMJ (3) påpekades att den databas som använts inte var heltäckande beträffande icke-receptbelagda läkemedel. Exposition för t.ex. ASA eller ibuprofen kan vara en confounding factor. Källa: 1. SSRI och blödningsrisk 2. de Abajo FJ, Rodriguez LAG, Montero D Association between selective serotonin reuptake inhibitors and upper gastrointestinal bleeding: population based case-control study. BMJ; 319: Editorial. Antidepressants and upper gastrointestinal bleeding. BMJ; 319:

6 Betablockad... forts från sid 4 Behandlingen är för närvarande symtomatisk och motsvarar den för systolisk hjärtsvikt: diuretika vid tecken på vätskeretention och tillägg av betablockad/ace-hämmare/ kalciumantagonist med preferens utifrån övriga grundsjukdomar. Digitalispreparat bör undvikas eftersom deras effekt på kontraktionen ej är önskvärd när det är hjärtats relaxation som är försämrad. Diastolisk svikt är associerat till hög ålder, kvinnligt kön, hypertoni och förmaksflimmer. Man uppskattar att 30 Kurs i kritisk... forts från sid 1 seminarier (1.4p) och ett enskilt fördjupningsarbete (0.6p). Kursen äger rum på tisdag eftermiddagar kl med start 7/3 och avslutning 30/5 (uppehåll v 16 och 17). Ämnen som kommer att tas upp är bl.a. farmakoepidemiologi, basal farmakokinetik och metabolism, interaktioner, bedömning av biverkningar, evidence based medicine, kritisk granskning av kliniska prövningar och hälsoekonomisk utvärdering. Sydvästra läkemedelskommittén är huvudman och Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Institutet, HS är ansvarig institution för denna uppdragsutbildning. Kursrådet består av kommitténs studierektorer och docent Marja-Liisa Dahl. Docent Urban Hellgren är kursledare. procent av alla patienter med hjärtsvikt har enbart diastolisk vänsterkammardysfunktion. Prognosen anses bättre än den för systolisk dysfunktion. Till sist kan man konstatera att betablockerarnas historia är ganska brokig. De kom på 60-talet på indikationen hypertoni. Hjärtsvikt var då en absolut kontraindikation. Senare tillkom indikationerna angina pectoris, post hjärtinfarkt och vissa takyarrytmier. Då blev hjärtsvikt en relativ kontraindikation. Numera är betablockerarna, tillsammans med ACE-hämmarna, de bäst dokumenterade preparaten vid hjärtsvikt. Anmälan senast 21/1 år Den ska innehålla en kort beskrivning av tidigare erfarenheter (max ½ sida) och en kort motivering varför du vill gå kursen (max ¼ sida). Anmälan skickas till Urban Hellgren, Infektionskliniken, I 73, Huddinge sjukhus, Huddinge alt E-post: Vid frågor ring Urban på telefon eller sökare Vi ser fram emot ditt deltagande och är övertygade om att vi tillsammans ska kunna skapa en trevlig kurs. EK-gruppens och Läkemedelskommitténs planerade utbildningar under våren 2000 Lokal: Huddinge Folkets hus, Huddinge Centrum om inget annat anges. Tid: , om inget annat anges. 28/1 Röntga lagom 18/2 Gynekologi 17/3 Psykiatri 14/4 Hjärta/klinisk fysiologi 5/5 Demensutredning, demensbehandling? 26/5 Migrationsforskning Distriktsläkare från SVPO i EK-gruppen (efterutbildning och kvalitet) jobbar sedan flera år med att anordna efterutbildningsaktiviteter och driver kvalitetsfrågor. Utbildningen är öppen även för allmänläkare i STPO. Verksamheten stöds av Sydvästra läkemedelskommittén. Utbildningarna annonseras i detalj genom separata utskick. redaktion Ansvarig utgivare: Bo Siwers, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: informationsapotekare Örjan Ericsson, Apoteket, HS, informationsapotekare Marie Persson, apoteket Ärlan, Liljeholmen, studierektor Urban Hellgren, studierektor Jan Hasselström, studierektor Christer Norman och studierektor Kjell Haglund. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli Sydvästra sjukvårdsområdet Box 4013, Huddinge Telefon: E-post: 6

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT INLEDNING Syftet med riktlinjerna är att ge en kortfattad beskrivning av hjärtsviktens förekomst, klinik och den patofysiologi som bilder underlag

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar För referenser till valda preparat se Kloka Listan på www.janusinfo.se. Ledamöter i expertrådet för Hjärt-kärlsjukdomar 2011: Paul lhjemdahl, ordf.

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-05-17

BESLUT. Datum 2010-05-17 BESLUT 1 (9) Datum 2010-05-17 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

European Heart Association Congress (ESC) i Berlin

European Heart Association Congress (ESC) i Berlin I detta nummer: European Heart Association Congress Referat från temamöte 11/9 Nya regler när du skriver ut läkemedel Citalopram ratiopharm ersätter Cipramil Boka in följande möten inför hösten: 8/10 Kritisk

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) "Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion'"

H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion' H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Tema: Handen på hjärtat

Tema: Handen på hjärtat Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Paul Hjemdahl, ordf. Anette Allhammar Frieder Braunschweig Christine Fransson,

Läs mer

När Xenical introducerades. Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Bassortiment 2000. Nr 4 sep 2000

När Xenical introducerades. Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Bassortiment 2000. Nr 4 sep 2000 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 4 sep 2000 Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Orlistat (Xenical) har en begränsad viktreducerande effekt om ca 3-4 kg

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Etiologi och epidemiologi 2 Riskfaktorer 2 Primärprevention 2 Sekundärprevention 3 Stabil icke invalidiserande

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Okända faktorer i samband med behandlingsnytta

Okända faktorer i samband med behandlingsnytta DEL VI.2 Del VI.2.1 DELAR FÖR ETT OFFENTLIGT SAMMANDRAG Översikt över sjukdomens epidemiologi Globalt är de flesta lungcancerfallen icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Studier har visat att förekomstfrekvensen

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: MEQ 2 Arne (Max 23 p) Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: I släkten finns psoriasis hos fader men ingen säker artrit. Tidigare opererad för gallsten och njursten.

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen?

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? En försvagad pump är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska

Läs mer