Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat"

Transkript

1 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 5 december 1999 Nytt t influensaläkemedel registrerat men vilka patienter ska behandlas? Det nya läkemedlet zanamivir (Relenza ) är ett relativt biverkningsfritt medel för influensabehandling men effekten är begränsad, endast virostatiskt och bara visad hos de med feber. För att få effekt måste behandlingen dessutom påbörjas inom 48 timmar. Detta innebär stora praktiska svårigheter då våra patienter ej brukar söka så tidigt. Den medicinska ändamålsenligheten av att behandla alla med influensa är diskutabel. Behandling kan istället övervägas i riskgrupperna med ökad risk för influensarelaterad mortalitet. Det är viktigt att komma ihåg att antiviral behandling endast är ett komplement till vaccination som rekommenderas i första hand. Influensan uppträder epidemiskt i december-mars och slår regelbun det till mot vårt land. Det kommande millennieskiftet lär inte bli något undan tag. Under en normalepidemi insjuknar 5-10% av den vuxna befolkningen. Dödligheten i influensa för i övrigt friska yngre FÖRFATT TTARE Urban Hellgren, Studierektor Sydvästra läkemedelskommittén/specialistläkare Infektionskliniken, HS personer är i det närmaste försumbar. Hos riskgrupperna, äldre personer och de med underliggande kronisk hjärt- eller lungsjukdom är den emellertid betydande. Under pågående influensaepidemi går sjukvården på knäna och den totala dödligheten i befolkningen ökar markant. Tidigare behandlingsmöjligheter Vår arsenal av läkemedel för att behandla influensa har tidigare varit forts sid 2 kommittén Kurs i kritisk läkemedels- värdering Nya läkemedel, dyrare läkemedel, men kanske hälsoekonomiska i alla fall? Är du också intresserad av läkemedelsfrågor finns nu en unik möjlighet att fördjupa dina kunskaper. Kursen är gratis, ger akademiska poäng och hålls på hemmaplan! Läkemedelskommittén hälsar alla läkare verksamma inom primär vården i Sydvästra sjukvårdsområdet eller på Huddinge/Södertälje sjukhus välkomna att deltaga. Målsättningen är att deltagarna ska få kunskaper vilka är väsentliga för att på ett självständigt och allsidigt sätt kunna värdera läkemedel. Kursen omfattar två akademiska poäng (motsvarande två veckors heltidsstudier) under våren Innehållet består dels av föreläsningar/ forts sid 6 I övrigt: Betablockad ❺ EK-gruppen våren 2000 ❺ Stop-2 studien

2 Nytt t influensaläkemedel... forts från sid 1 begränsad. Amantadin (virofral) har en dokumenterad effekt på symtomen men är tyvärr belastat med en hel del CNS biverkningar varför användningen varit mycket begränsad. Resistensutvecklingen mot amantadin är snabb och substansen har endast effekt mot influensa A. Under en influensasäsong utgörs i genomsnitt ca 30% av fallen av influensa B. Ny neuraminidashämmare Neuraminidas är ett enzym som influensavirus (både A och B) behöver för att sprida sig i luftvägsepitelet. Den första s k neuraminidashämmaren är nu registrerad i Sverige. Substansen heter zanamivir och preparatet har fått det fyndiga namnet Relenza (relieve from influenza?). I de kliniska studier som utvärderats av läkemedelsverket (se monografi, har effekten varit relativt begränsad med en förkortning av sjukdomsdurationen på 1,5 dagar (median) hos de med säkerställd influensa (ca 60-70% av patienterna). Vid praktisk användning i rutinsjukvård kommer sannolikt andelen influensapatienter bland de med influensaliknande besvär att vara lägre. I hela gruppen, (s k intention to treat analys), vilket bättre återspeglar den kliniska verkligheten, förkortades symtomdurationen med endast en dag (median) från 6 till 5 dagar. Zanamivir har ingen effekt vid afebril sjukdom (<37,8 ). Ett problem är att behandling måste sättas in tidigt inom 48 timmar och ju tidigare desto bättre resultat. Detta kontrasterar mot de råd som präntats in i den svenska befolkningen att vänta 3-5 dagar med att söka sjukvård och bara göra detta om febern inte går ner av sig själv. I riskgrupperna förefaller effekten på symtomen vara åtminstone jämförbar med den för övriga influensapatienter men det finns inga studier som visat en minskad mortalitet eller ens en minskning av risken för nedre luftvägsinfektioner (bronkit och pneumoni). Zanamivir tas upp dåligt från magtarmkanalen och ges därför som inhalation med s k diskhaler, två inhalationer två gånger dagligen under 5 dagar. Frågan om febrila gamlingar utan tidigare inhalationserfarenhet verkligen klarar av att ta läkemedlet är inte besvarad. Vad gäller biverkningar har zanamivir, i de kliniska studierna, tolererats lika bra som placebo men erfarenheten är fortfarande begränsad. Allvarliga sällsynta biverkningar kan därför ännu ej uteslutas. För att zanamivir ska kunna bli receptfritt krävs några säsongers fortsatt användning utan biverkningsproblematik. Gravida kvinnor bör ej ges zanamivir då det inte finns någon dokumentation i denna grupp (kategori B:1). Dokumentation saknas fortfarande (studier pågår) för barn yngre än 12 år. Lokal policy Att zanamivir, som kostar 210 kr/ behandling har en måttlig men dokumenterad effekt innebär inte att vi inom sjukvården måste rekommendera behandling till alla patienter. Den medicinska ändamålsenligheten av att i epidemitider prioritera yngre i övriga Rekommendation Enligt LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar Antiviral behandling är endast ett komplement till vaccination som rekommenderas i första hand till de medicinska riskgrupperna. Behandling av yngre i övrigt friska personer rekommenderas ej då den medicinska ändamålsenligheten är begränsad. Behandling kan övervägas hos de patienter som har störst potentiell nyta, dvs personer >65 år, hjärt- eller lungsjuka. Rekommendation friska personer är tveksam. De kanske kan återgå något tidigare i arbete men löper ingen medicinsk risk om de ej behandlas. Behandling kan istället övervägas hos de grupper som har störst potentiell nytta d v s riskgrupperna (se rekommendationsruta). Varje vårdcentral/mottagning uppmanas diskutera igenom vilka patienter man vill prioritera utifrån lokala resurser och arbetsbelastning. Det är önskvärt om en sådan lokal policy finns färdig i god tid innan epidemin brakar loss. En miniworkshop om antiviral behandling vid influensa A och B har ordnats av läkemedelsverket och referensgruppen för antiviral terapi (RAV). Den finns nu tillgänglig på läkemedelsverkets hemsida. Deras rekommendationer är något mindre restriktiva än de som utarbetats av LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar (www.janusinfo.org). Alla är dock överens om att vi inte på bred front ska gå ut och ge zanamivir till alla med misstänkt influensa. 2

3 Betablockad vid hjärtsvikt Betablockad vid symtomatisk hjärtsvikt beroende på nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion får nu betraktas som en etablerad behandlingsform. Tre stora undersökningar med tre olika betablockerare och sammanlagt nästan 8000 patienter har visat likvärdiga resultat. En procentig minskning av totalmortaliteten har dokumenterats med tillägg av betablockad till standard-behandling med ACE-hämmare och diuretika. Intresserade allmänläkare bör idag kunna initiera betablockadbehandling vi lätt till måttlig hjärtsvikt. Bisoprolol och metoprolol har bäst dokumentation och är billigast. Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i högre åldrar, den har hög mortalitet och är mycket kostsam. Symtomen är framför allt andfåddhet, trötthet och perifera ödem. I anamnesen finns ofta hjärtinfarkt och/eller hypertoni. Hörnstenar i utredningen är EKG, ekokardiografi och laboratorieprover. Viktiga differentialdiagnoser är lungsjukdomar (KOL), fetma, venös insuff, atypisk angina och anemi. Modern basbehandling utgörs av ACEhämmare och diuretika. I slutet av åttio- och början av nittiotalet kom flera stora studier som visade goda effekter av ACE-hämmarbehandling vid kronisk hjärtsvikt. De mest uppmärksammade var CON- SENSUS, V-HeFT II och SOLVD, där en minskning av totalmortalitet på mellan procent visades. Dessa undersökningar var bakgrunden till att ACE-hämmare började lyftas fram i Läkemedelsverkets rekommendationer från I rekommendationerna från 1996 slår man fast att ACEhämmarna utgör basbehandling vid kronisk hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (Faktaruta I). Enligt aktuell statistik råder det fortfarande underbehandling med dessa preparat på just denna indikation. Läkemedelskommittèn och LÄKSAK rekommenderar enalapril (Renitec ) och ramipril (Triatec ). Nya studier Den första betablockeraren som registrerades på indikationen hjärtsvikt var karvedilol (Kredex ). Karvedilol är en ickeselektiv betablockerare som dessutom har en alfablockerande effekt. I en metaanalys av flera studier fram till 1997 hade sammanlagt drygt 3000 patienter inkluderats i studier med karvedilol. Patienterna stod på standardbehandling med ACE-hämmare och diuretika. Resultatet var en reduktion av totalmortalitet med 32 procent. Cibis II Nästa stora studie var Cibis II där nästan 2700 patienter randomiserades till bisoprolol (Emconcor ) eller placebo. Bisoprolol är en selektiv betablockerare. Startdos var 1,25 mg x 1. Måldos 10 mg x 1 vilket nåddes hos 43% av patienterna. Patienterna stod även här på ACE-hämmare och Faktaruta I: Typ av hjärtsvikt Systolisk hjärtsvikt diuretika. Studien avbröts i förtid pga att mortaliteten i behandlings-gruppen hade minskat med 34 procent. I studien ingick patienter med nedsatt vänster-kammarfunktion (EF <0,35) och medelsvår till svår hjärtsvikt - funktionsklass III och IV enligt NYHA-klassificeringen (Faktaruta II). Våren -99 registrerades bisoprolol på indikationen hjärtsvikt. MERIT Den senaste och största studien publicerades i somras. Det är den s.k MERIT-studien där man jämfört metoprolol (Seloken ZOC ) mot placebo. Nästan 4000 patienter inkluderades. Studien avbröts i förtid, efter i genomsnitt 1 års uppföljning pga att man i behandlings-gruppen såg en minskning av totalmortaliteten med 34 procent. En lite utförligare presentation av MERIT-studien kan vara på sin plats: Medelåldern för patienterna var 64 år. 77 procent var män och 33 procent kvinnor. 41 procent av patienterna tillhörde funktionsklass NYHA II, 56 procent NYHA III och endast 3 procent NYHA IV. 48 procent av patienterna hade haft hjärtinfarkt tidigare, 44 procent hade hypertoni, 25 procent hade diabetes och 16 procent förmaksflimmer. Således en ganska normal hjärtsviktspopulation, dock något yngre och möjligen något sjukare än genomsnittet på en vårdcentral. Nedsättning av vänsterkammarens tömningsförmåga, pumpförmåga. Bedöms vanligen med ekokardiografi. Anges som ejektionsfraktion (EF). EF är den andel av kammarens slutdiastoliska volym som pumpas ut i varje slag. Normalt är EF 0,55-0,70, vid systolisk hjärtsvikt <0,40. FÖRFATT TTARE Christer Norman, Studierektor/ Allmänläkare SVPO Granskad av: Arne Martinsson, kardiolog Diastolisk Nedsättning av vänsterkammarens eftergivlighet, hjärtsvikt relaxationsförmåga. Leder till ett ökat motstånd mot fyllnaden. Kan uppskattas med ekokardiografi men är svår att kvantifiera. 3

4 Genomsnittlig ejektionsfraktion (EF) i studien var 0,28 (<0,40 krävdes för inklusion). Standardbehandlingen vid inkludering i studien var ACE-hämmare och diuretika. 89 procent stod på ACEhämmare och 91 procent på diuretika. 63 procent medicinerade med digitalis, 46 procent med lågdos ASA och 25 procent med lipidsänkande farmaka. Startdosen för metoprolol var 25 mg i NYHA II och 12,5 mg i NYHA III-IV. Dosen dubblerades sedan varannan vecka till måldosen 200 mg. Hela upptitreringen tog således 6-8 veckor. 64 procent nådde måldos och genomsnittlig slutdos blev 159 mg. Metoprolol doserades en gång om dagen i slowreleaseberedning. Faktaruta II: Funktionsklassificering enligt New York Heart Association NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV nedsatt hjärtfunktion utan symtom lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast efter mer än måttlig fysisk aktivitet medelsvår svikt med andfåddhet och trötthet redan efter måttlig till lätt fysisk aktivitet svår svikt med symtom redan i vila eller vid minsta ansträngning Den relativa riskminskningen var 34 procent för metoprololgruppen. Bakom detta döljs en mortalitet i placebogruppen på 11,0 procent jämfört med 7,2 procent i behandlingsgruppen under en ettårig uppföljningstid. Det ger en absolut riskreduktion på 3,8 procent. Detta kan också uttryckas som att det krävs behandling av 27 patienter under ett år för att rädda ett liv - sk number needed to treat. Betablockad ter sig därför som en kostnadseffektiv behandling. Metoprolol är ännu ej registrerat på indikationen hjärtsvikt men kommer med all sannolikhet att bli det efter nyår. Kardiella effekter fekter Alla dessa tre betablockerare synes ha likartad effekt vid behandling av hjärtsvikt. Dokumentationen för karvedilol förefaller dock inte vara riktigt lika gedigen som den numera är för bisoprolol och metoprolol. Vidare har karvedilol ett tvådosförfarande och är vid rekommenderade måldoser vid hjärtsvikt ett dyrare alternativ. Vilka möjliga positiva kardiella effekter av betablockad finns det? En förbättrad hjärtfunktion med ökad ejektionsfraktion har setts. Detta medför minskande hjärtsviktsymtom och förbättrad prestationsförmåga. Effekterna kommer dock långsamt, först efter ett par till flera veckor. Initialt och vid dosökningar kan till och med övergående försämring ske. Detta är orsaken till att initialdoserna måste vara mycket låga. Man tror att betablockerarna kan förbättra metabolismen i hjärtat pga sina antiischemiska effekter. Dessutom kan de troligen skydda det sviktande hjärtat mot hög sympatikusaktivitet som i sin tur kan generera arrytmier och plötslig hjärtdöd. Behandlingsrekommendationer vid betablockad Betablockad har för närvarande ingen indikation vid enbart nedsatt vänsterkammarfunktion dvs. NYHA I. Störst tilläggseffekt förefaller betablockaden ha vid kronisk systolisk hjärtsvikt i funktionsklass II-III. Även vid NYHA IV har man effekt, men behandlingen är svårstyrd hos dessa svårt sjuka patienter och är därför nästan undantagslöst en specialistangelägenhet. Intresserade allmänläkare bör dock i dag kunna initiera betablockad vid NYHA II och vid lindrig NYHA III. Behovet av täta kontroller i början gör att närhet till vården blir en viktig faktor. Vårdcentralen ligger då bättre till än sjukhuset. Givetvis samråder man med en specialist om man känner sig osäker eller om upptitreringen medför problem. Vid insättning av betablockerare ska patienten ha hjärtsviktssymtom och nedsatt vänsterkammarfunktion ska vara säkerställd med ekokardiografi. Optimal behandling med ACE-hämmare i fulldos och diuretika ska redan pågå. Den kliniska bilden ska ha varit stabil de senaste veckorna. Systoliskt blodtryck bör vara mer än 100 mmhg och puls bör vara mer än eftersom betablockaden ökar risken för hypotension och bradycardi. Som vanligt får man vara försiktig vid obstruktiva lungsjukdomar. Patienter över 80 år har ej studerats. Startdosen ska vara mycket låg och patienten får gärna kvarstanna på mottagningen någon timme för observation. Därefter kontrolleras puls och blodtryck cirka en gång per vecka under upptitreringen ffa i anslutning till dosändringar. Dosökning sker med 2-4 veckors intervall. Om besvärande yrsel eller ökande hjärtsviktssymtom uppstår får dosen minskas, eventuellt bara tillfälligt. Måldos bör eftersträvas. Faktaruta III: Upptitrering Bisoprolol Metoprolol Startdos 1,25 mg 12,5 mg Dosökningsintervall 2-4 veckor 2-4 veckor Måldos 10 mg x mg x 1 Diastolisk svikt Vid isolerad symtomatisk diastolisk hjärtsvikt saknas ännu dokumentation och klara behandlingsrekommendationer. Detta gäller även för betablockad. forts sid 6 4

5 Stop-2 studien. Ingen skillnad mellan nyare och äldre blodtrycksmedel SBU-rapportens slutsatser står sig bra i förhållande till de allra senaste rönen inom klinisk blodtrycksforskning! Stop 2 studien har nyligen publicerats i Lancet och en intressant översikt ges på SFAM s läkemedelsråd hemsida (www.timl.se/sfam.lakemedel). Stop2-studien genomfördes under 6 år i svensk primärvårdsmiljö och omfattade ca 6000 äldre patienter och behandlingsår som randomiserades öppet till antingen konventionell behandling med 1. betablockerare (atenolol, metoprolol, pindolol) eller hydroklortiazid/amilorid eller 2. ACE-hämmare (lisinopril eller enalapril) eller 3. Kalciumantagonister (felodipin eller isradipin). Man mätte antal kardiovaskulära dödsfall, antal stroke och antal hjärtinfarkter och analyserade sedan data enligt intention to treat. Analysen visade att det inte fanns någon skillnad mellan de äldre läkemedlen och de nyare. Vid jämförelse mellan ACE-hämmare och kalciumantagonister framkom en skillnad till ACE-hämmarnas fördel. Studien hade en 80%-ig power (=god) att upptäcka en minst 25%-ig förändring i endpoints. Bland de behandlade patienterna var drygt 700 diabetiker och inte heller i denna undergrupp framkom några skillnader i dödlighet i hjärtkärlsjukdom, stroke eller hjärtinfarkt mellan behandlingsgrupperna. Studien visade också att det inte fanns någon skillnad i diabetesincidens när man jämförde de olika behandlingsgrupperna. Ökad risk för gastrointestinal blödning vid behandling med SSRI! Med anledning av information på Janus anslagstavla (www.janusinfo.org) SBU-rapportens grundinställning till farmakologisk blodtrycksbehandlings står sig således väl även efter denna studie och betablockerare och tiazider framstår fortfarande som goda förstahandsläkemedel i blodtrycksbehandlingen. Stop2-studien har också visat att nyare blodtrycksläkemedel har en effekt på "hårda endpoints", men dessa bör reserveras för patienter där annan behandling inte är möjlig pga kontraindikationer eller biverkningar. För att nå målblodtryck är också många gånger kombinationsbehandling nödvändig och nyare blodtrycksmedel som ACE-hämmare eller kalciumantagonister har då också en plats. Beslutet att behandla en hypertoniker grundas på den sammanfattade risken utifrån förekomst av andra riskfaktorer som diabetes, rökning, blodfettsrubbning, ischemisk hjärtsjukdom, hereditet m fl. Isolerad måttlig hypertoni utgör en ganska liten risk i sig utan andra komplicerande faktorer. Mot bakgrund av de olika stora kliniska blodtrycksstudier som publicerats under de senaste åren kan man i dag säga att hos patienter utan diabetes förefaller ett målblodtryck om 140/90 vara tillämpligt. Hos diabetiker kan ytterligare behandlingsvinster möjligen hämtas in om blodtrycksnivåerna pressas ytterligare. Blodtrycksbehandlingen är hur som helst av mycket stor vikt hos diabetikerna för att förebygga diabeteskomplikationer som nefropati förutom stroke och kardiovaskulär sjukdom. Lancet: 1999; 354: FÖRFATT TTARE Jan Hasselström, Studierektor/ Distriktsläkare, SVSO Janus har tidigare uppmärksammat denna risk (1). BMJ har nyligen publicerat en populationsbaserad fall-kontrollstudie där man pekar på den ökade risken för gastrointestinal blödning vid behandling med SSRI (fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin, sertralin, citalopram och klomipramin)(2) fall av övre gastrointestinal blödning och 248 fall av magsår med perforation som uppkommit under 4 år jämfördes med en kontrollgrupp på matchade för ålder, kön och studieår. Man fann då en relativ risk på 3.0 (2,1-4,4) för patienter behandlade med SSRI 30 dagar inom tid för blödningen. Ingen patient behandlad med SSRI utvecklade magsår. Risken för gastrointestinal blödning vid samtidig behandling med NSAID uppges vara påtagligt förhöjd och kan tyda på en interaktion. Den relativa risken då man kombinerar SSRI och NSAID ligger på 15.6 ( ). Siffrorna för SSRI resp. NSAID är 2.6 ( ) resp. 3.7 ( ). I en ledare i samma nummer av BMJ (3) påpekades att den databas som använts inte var heltäckande beträffande icke-receptbelagda läkemedel. Exposition för t.ex. ASA eller ibuprofen kan vara en confounding factor. Källa: 1. SSRI och blödningsrisk 2. de Abajo FJ, Rodriguez LAG, Montero D Association between selective serotonin reuptake inhibitors and upper gastrointestinal bleeding: population based case-control study. BMJ; 319: Editorial. Antidepressants and upper gastrointestinal bleeding. BMJ; 319:

6 Betablockad... forts från sid 4 Behandlingen är för närvarande symtomatisk och motsvarar den för systolisk hjärtsvikt: diuretika vid tecken på vätskeretention och tillägg av betablockad/ace-hämmare/ kalciumantagonist med preferens utifrån övriga grundsjukdomar. Digitalispreparat bör undvikas eftersom deras effekt på kontraktionen ej är önskvärd när det är hjärtats relaxation som är försämrad. Diastolisk svikt är associerat till hög ålder, kvinnligt kön, hypertoni och förmaksflimmer. Man uppskattar att 30 Kurs i kritisk... forts från sid 1 seminarier (1.4p) och ett enskilt fördjupningsarbete (0.6p). Kursen äger rum på tisdag eftermiddagar kl med start 7/3 och avslutning 30/5 (uppehåll v 16 och 17). Ämnen som kommer att tas upp är bl.a. farmakoepidemiologi, basal farmakokinetik och metabolism, interaktioner, bedömning av biverkningar, evidence based medicine, kritisk granskning av kliniska prövningar och hälsoekonomisk utvärdering. Sydvästra läkemedelskommittén är huvudman och Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Institutet, HS är ansvarig institution för denna uppdragsutbildning. Kursrådet består av kommitténs studierektorer och docent Marja-Liisa Dahl. Docent Urban Hellgren är kursledare. procent av alla patienter med hjärtsvikt har enbart diastolisk vänsterkammardysfunktion. Prognosen anses bättre än den för systolisk dysfunktion. Till sist kan man konstatera att betablockerarnas historia är ganska brokig. De kom på 60-talet på indikationen hypertoni. Hjärtsvikt var då en absolut kontraindikation. Senare tillkom indikationerna angina pectoris, post hjärtinfarkt och vissa takyarrytmier. Då blev hjärtsvikt en relativ kontraindikation. Numera är betablockerarna, tillsammans med ACE-hämmarna, de bäst dokumenterade preparaten vid hjärtsvikt. Anmälan senast 21/1 år Den ska innehålla en kort beskrivning av tidigare erfarenheter (max ½ sida) och en kort motivering varför du vill gå kursen (max ¼ sida). Anmälan skickas till Urban Hellgren, Infektionskliniken, I 73, Huddinge sjukhus, Huddinge alt E-post: Vid frågor ring Urban på telefon eller sökare Vi ser fram emot ditt deltagande och är övertygade om att vi tillsammans ska kunna skapa en trevlig kurs. EK-gruppens och Läkemedelskommitténs planerade utbildningar under våren 2000 Lokal: Huddinge Folkets hus, Huddinge Centrum om inget annat anges. Tid: , om inget annat anges. 28/1 Röntga lagom 18/2 Gynekologi 17/3 Psykiatri 14/4 Hjärta/klinisk fysiologi 5/5 Demensutredning, demensbehandling? 26/5 Migrationsforskning Distriktsläkare från SVPO i EK-gruppen (efterutbildning och kvalitet) jobbar sedan flera år med att anordna efterutbildningsaktiviteter och driver kvalitetsfrågor. Utbildningen är öppen även för allmänläkare i STPO. Verksamheten stöds av Sydvästra läkemedelskommittén. Utbildningarna annonseras i detalj genom separata utskick. redaktion Ansvarig utgivare: Bo Siwers, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: informationsapotekare Örjan Ericsson, Apoteket, HS, informationsapotekare Marie Persson, apoteket Ärlan, Liljeholmen, studierektor Urban Hellgren, studierektor Jan Hasselström, studierektor Christer Norman och studierektor Kjell Haglund. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli Sydvästra sjukvårdsområdet Box 4013, Huddinge Telefon: E-post: 6

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

European Heart Association Congress (ESC) i Berlin

European Heart Association Congress (ESC) i Berlin I detta nummer: European Heart Association Congress Referat från temamöte 11/9 Nya regler när du skriver ut läkemedel Citalopram ratiopharm ersätter Cipramil Boka in följande möten inför hösten: 8/10 Kritisk

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) "Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion'"

H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion' H J Ä R T S V I K T (CN - HT 2005) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ pga 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Tema: Handen på hjärtat

Tema: Handen på hjärtat Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Etiologi och epidemiologi 2 Riskfaktorer 2 Primärprevention 2 Sekundärprevention 3 Stabil icke invalidiserande

Läs mer

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen?

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? En försvagad pump är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Promenaden basbehandling vid diabetes

Promenaden basbehandling vid diabetes Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 April 2004 FiF Farmaka i Fokus Behandlingsrekommendationer vid hypertoni Pollensäsongen

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna. 2011-06-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex,

Läs mer

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6 Att leva med KOL Innehåll Allmänt om KOL 3 Sjukdomen KOL 5 Symtom och diagnos 6 Hur ställs diagnosen? 5 Sluta röka! 6 Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6 Fysisk aktivitet och träning 7 Patientutbildning

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING GILENYA PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING Patienten ska ha en säkerställd MS diagnos enligt de reviderade McDonaldskriteriererna samt ett mycket aktiv skovvis förlopp enligt gällande terapeutiska indikationer:

Läs mer

Intervju med Urban Hellgren

Intervju med Urban Hellgren Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 5 November - December 2002 FiF Farmaka i Fokus Trombocythämmande läkemedel Intervju med

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Information till patienter och anhöriga. att leva med hjärtsvikt

Information till patienter och anhöriga. att leva med hjärtsvikt 80 80 80 80 80 80 80 80 Information till patienter och anhöriga att leva med hjärtsvikt 80 80 80 2 att leva med hjärtsvikt Innehållsförteckning Vad är hjärtsvikt? 6 Hjärtats uppbyggnad 7 Blodcirkulationen

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid influensa

Läkemedelsbehandling vid influensa Läkemedelsbehandling vid influensa Publicerad 01-01-12 Komplettering 04-05-04 Version 1:1 Kompletterande information Alertrapporten Läkemedelsbehandling vid influensa som publicerades i januari 2001, handlar

Läs mer

Rekommendationer för profylax och behandling av influensa

Rekommendationer för profylax och behandling av influensa Rekommendationer för profylax och behandling av influensa Rekommendationer för profylax och behandling av influensa Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009

Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. VIAGRA 25 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare frågor vänd dig

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2009:06 HV Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07 Daniel Lindgren Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k "p-sprutor" (preventivmedel) räknas som läkemedel

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k p-sprutor (preventivmedel) räknas som läkemedel ÖVNINGSDUGGA DELKURS 1 Question 1 / 25 Vilket begrepp används för att speciellt beskriva läkemedels effekter på organismen? A) Farmakologi B) Farmaci C) Farmakodynamik D) Farmakokinetik E) Farmakognosi

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta! Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 februari 2007 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Tema:

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling. Claes Lundgren

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling. Claes Lundgren 2 FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling Claes Lundgren 2 FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling Claes Lundgren 1 Författarens

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år.

PRODUKTRESUMÉ. Barn: Glukosamin Pharma Nord skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glukosamin Pharma Nord 400 mg, hårda kapslar 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller glukosaminsulfat-kaliumkloridkomplex motsvarande 400 mg glukosamin

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Vårdprogram för vuxna med hjärtsvikt

Vårdprogram för vuxna med hjärtsvikt 2005-02-11 Vårdprogram för vuxna med hjärtsvikt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicin och Kardiologi Vårdprogrammet om hjärtsvikt har utarbetats på uppdrag av specialitetsgrupperna i Medicin och Kardiologi

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Behandling och profylax av influensa med antivirala medel Uppdaterad behandlingsrekommendation

Behandling och profylax av influensa med antivirala medel Uppdaterad behandlingsrekommendation Behandling och profylax av influensa med antivirala medel Uppdaterad behandlingsrekommendation Läkemedelsverket och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) har vid ett expertmöte den 12 september 2007

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Få ut det mesta av din behandling

Få ut det mesta av din behandling Version 1/2013-10 tabletter Få ut det mesta av din behandling Information om Inlyta (axitinib) Du har fått denna informationsbroschyr eftersom läkaren har skrivit ut Inlyta till dig. Läs också Bipacksedel:

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer