Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat"

Transkript

1 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 5 december 1999 Nytt t influensaläkemedel registrerat men vilka patienter ska behandlas? Det nya läkemedlet zanamivir (Relenza ) är ett relativt biverkningsfritt medel för influensabehandling men effekten är begränsad, endast virostatiskt och bara visad hos de med feber. För att få effekt måste behandlingen dessutom påbörjas inom 48 timmar. Detta innebär stora praktiska svårigheter då våra patienter ej brukar söka så tidigt. Den medicinska ändamålsenligheten av att behandla alla med influensa är diskutabel. Behandling kan istället övervägas i riskgrupperna med ökad risk för influensarelaterad mortalitet. Det är viktigt att komma ihåg att antiviral behandling endast är ett komplement till vaccination som rekommenderas i första hand. Influensan uppträder epidemiskt i december-mars och slår regelbun det till mot vårt land. Det kommande millennieskiftet lär inte bli något undan tag. Under en normalepidemi insjuknar 5-10% av den vuxna befolkningen. Dödligheten i influensa för i övrigt friska yngre FÖRFATT TTARE Urban Hellgren, Studierektor Sydvästra läkemedelskommittén/specialistläkare Infektionskliniken, HS personer är i det närmaste försumbar. Hos riskgrupperna, äldre personer och de med underliggande kronisk hjärt- eller lungsjukdom är den emellertid betydande. Under pågående influensaepidemi går sjukvården på knäna och den totala dödligheten i befolkningen ökar markant. Tidigare behandlingsmöjligheter Vår arsenal av läkemedel för att behandla influensa har tidigare varit forts sid 2 kommittén Kurs i kritisk läkemedels- värdering Nya läkemedel, dyrare läkemedel, men kanske hälsoekonomiska i alla fall? Är du också intresserad av läkemedelsfrågor finns nu en unik möjlighet att fördjupa dina kunskaper. Kursen är gratis, ger akademiska poäng och hålls på hemmaplan! Läkemedelskommittén hälsar alla läkare verksamma inom primär vården i Sydvästra sjukvårdsområdet eller på Huddinge/Södertälje sjukhus välkomna att deltaga. Målsättningen är att deltagarna ska få kunskaper vilka är väsentliga för att på ett självständigt och allsidigt sätt kunna värdera läkemedel. Kursen omfattar två akademiska poäng (motsvarande två veckors heltidsstudier) under våren Innehållet består dels av föreläsningar/ forts sid 6 I övrigt: Betablockad ❺ EK-gruppen våren 2000 ❺ Stop-2 studien

2 Nytt t influensaläkemedel... forts från sid 1 begränsad. Amantadin (virofral) har en dokumenterad effekt på symtomen men är tyvärr belastat med en hel del CNS biverkningar varför användningen varit mycket begränsad. Resistensutvecklingen mot amantadin är snabb och substansen har endast effekt mot influensa A. Under en influensasäsong utgörs i genomsnitt ca 30% av fallen av influensa B. Ny neuraminidashämmare Neuraminidas är ett enzym som influensavirus (både A och B) behöver för att sprida sig i luftvägsepitelet. Den första s k neuraminidashämmaren är nu registrerad i Sverige. Substansen heter zanamivir och preparatet har fått det fyndiga namnet Relenza (relieve from influenza?). I de kliniska studier som utvärderats av läkemedelsverket (se monografi, har effekten varit relativt begränsad med en förkortning av sjukdomsdurationen på 1,5 dagar (median) hos de med säkerställd influensa (ca 60-70% av patienterna). Vid praktisk användning i rutinsjukvård kommer sannolikt andelen influensapatienter bland de med influensaliknande besvär att vara lägre. I hela gruppen, (s k intention to treat analys), vilket bättre återspeglar den kliniska verkligheten, förkortades symtomdurationen med endast en dag (median) från 6 till 5 dagar. Zanamivir har ingen effekt vid afebril sjukdom (<37,8 ). Ett problem är att behandling måste sättas in tidigt inom 48 timmar och ju tidigare desto bättre resultat. Detta kontrasterar mot de råd som präntats in i den svenska befolkningen att vänta 3-5 dagar med att söka sjukvård och bara göra detta om febern inte går ner av sig själv. I riskgrupperna förefaller effekten på symtomen vara åtminstone jämförbar med den för övriga influensapatienter men det finns inga studier som visat en minskad mortalitet eller ens en minskning av risken för nedre luftvägsinfektioner (bronkit och pneumoni). Zanamivir tas upp dåligt från magtarmkanalen och ges därför som inhalation med s k diskhaler, två inhalationer två gånger dagligen under 5 dagar. Frågan om febrila gamlingar utan tidigare inhalationserfarenhet verkligen klarar av att ta läkemedlet är inte besvarad. Vad gäller biverkningar har zanamivir, i de kliniska studierna, tolererats lika bra som placebo men erfarenheten är fortfarande begränsad. Allvarliga sällsynta biverkningar kan därför ännu ej uteslutas. För att zanamivir ska kunna bli receptfritt krävs några säsongers fortsatt användning utan biverkningsproblematik. Gravida kvinnor bör ej ges zanamivir då det inte finns någon dokumentation i denna grupp (kategori B:1). Dokumentation saknas fortfarande (studier pågår) för barn yngre än 12 år. Lokal policy Att zanamivir, som kostar 210 kr/ behandling har en måttlig men dokumenterad effekt innebär inte att vi inom sjukvården måste rekommendera behandling till alla patienter. Den medicinska ändamålsenligheten av att i epidemitider prioritera yngre i övriga Rekommendation Enligt LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar Antiviral behandling är endast ett komplement till vaccination som rekommenderas i första hand till de medicinska riskgrupperna. Behandling av yngre i övrigt friska personer rekommenderas ej då den medicinska ändamålsenligheten är begränsad. Behandling kan övervägas hos de patienter som har störst potentiell nyta, dvs personer >65 år, hjärt- eller lungsjuka. Rekommendation friska personer är tveksam. De kanske kan återgå något tidigare i arbete men löper ingen medicinsk risk om de ej behandlas. Behandling kan istället övervägas hos de grupper som har störst potentiell nytta d v s riskgrupperna (se rekommendationsruta). Varje vårdcentral/mottagning uppmanas diskutera igenom vilka patienter man vill prioritera utifrån lokala resurser och arbetsbelastning. Det är önskvärt om en sådan lokal policy finns färdig i god tid innan epidemin brakar loss. En miniworkshop om antiviral behandling vid influensa A och B har ordnats av läkemedelsverket och referensgruppen för antiviral terapi (RAV). Den finns nu tillgänglig på läkemedelsverkets hemsida. Deras rekommendationer är något mindre restriktiva än de som utarbetats av LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar (www.janusinfo.org). Alla är dock överens om att vi inte på bred front ska gå ut och ge zanamivir till alla med misstänkt influensa. 2

3 Betablockad vid hjärtsvikt Betablockad vid symtomatisk hjärtsvikt beroende på nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion får nu betraktas som en etablerad behandlingsform. Tre stora undersökningar med tre olika betablockerare och sammanlagt nästan 8000 patienter har visat likvärdiga resultat. En procentig minskning av totalmortaliteten har dokumenterats med tillägg av betablockad till standard-behandling med ACE-hämmare och diuretika. Intresserade allmänläkare bör idag kunna initiera betablockadbehandling vi lätt till måttlig hjärtsvikt. Bisoprolol och metoprolol har bäst dokumentation och är billigast. Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom i högre åldrar, den har hög mortalitet och är mycket kostsam. Symtomen är framför allt andfåddhet, trötthet och perifera ödem. I anamnesen finns ofta hjärtinfarkt och/eller hypertoni. Hörnstenar i utredningen är EKG, ekokardiografi och laboratorieprover. Viktiga differentialdiagnoser är lungsjukdomar (KOL), fetma, venös insuff, atypisk angina och anemi. Modern basbehandling utgörs av ACEhämmare och diuretika. I slutet av åttio- och början av nittiotalet kom flera stora studier som visade goda effekter av ACE-hämmarbehandling vid kronisk hjärtsvikt. De mest uppmärksammade var CON- SENSUS, V-HeFT II och SOLVD, där en minskning av totalmortalitet på mellan procent visades. Dessa undersökningar var bakgrunden till att ACE-hämmare började lyftas fram i Läkemedelsverkets rekommendationer från I rekommendationerna från 1996 slår man fast att ACEhämmarna utgör basbehandling vid kronisk hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (Faktaruta I). Enligt aktuell statistik råder det fortfarande underbehandling med dessa preparat på just denna indikation. Läkemedelskommittèn och LÄKSAK rekommenderar enalapril (Renitec ) och ramipril (Triatec ). Nya studier Den första betablockeraren som registrerades på indikationen hjärtsvikt var karvedilol (Kredex ). Karvedilol är en ickeselektiv betablockerare som dessutom har en alfablockerande effekt. I en metaanalys av flera studier fram till 1997 hade sammanlagt drygt 3000 patienter inkluderats i studier med karvedilol. Patienterna stod på standardbehandling med ACE-hämmare och diuretika. Resultatet var en reduktion av totalmortalitet med 32 procent. Cibis II Nästa stora studie var Cibis II där nästan 2700 patienter randomiserades till bisoprolol (Emconcor ) eller placebo. Bisoprolol är en selektiv betablockerare. Startdos var 1,25 mg x 1. Måldos 10 mg x 1 vilket nåddes hos 43% av patienterna. Patienterna stod även här på ACE-hämmare och Faktaruta I: Typ av hjärtsvikt Systolisk hjärtsvikt diuretika. Studien avbröts i förtid pga att mortaliteten i behandlings-gruppen hade minskat med 34 procent. I studien ingick patienter med nedsatt vänster-kammarfunktion (EF <0,35) och medelsvår till svår hjärtsvikt - funktionsklass III och IV enligt NYHA-klassificeringen (Faktaruta II). Våren -99 registrerades bisoprolol på indikationen hjärtsvikt. MERIT Den senaste och största studien publicerades i somras. Det är den s.k MERIT-studien där man jämfört metoprolol (Seloken ZOC ) mot placebo. Nästan 4000 patienter inkluderades. Studien avbröts i förtid, efter i genomsnitt 1 års uppföljning pga att man i behandlings-gruppen såg en minskning av totalmortaliteten med 34 procent. En lite utförligare presentation av MERIT-studien kan vara på sin plats: Medelåldern för patienterna var 64 år. 77 procent var män och 33 procent kvinnor. 41 procent av patienterna tillhörde funktionsklass NYHA II, 56 procent NYHA III och endast 3 procent NYHA IV. 48 procent av patienterna hade haft hjärtinfarkt tidigare, 44 procent hade hypertoni, 25 procent hade diabetes och 16 procent förmaksflimmer. Således en ganska normal hjärtsviktspopulation, dock något yngre och möjligen något sjukare än genomsnittet på en vårdcentral. Nedsättning av vänsterkammarens tömningsförmåga, pumpförmåga. Bedöms vanligen med ekokardiografi. Anges som ejektionsfraktion (EF). EF är den andel av kammarens slutdiastoliska volym som pumpas ut i varje slag. Normalt är EF 0,55-0,70, vid systolisk hjärtsvikt <0,40. FÖRFATT TTARE Christer Norman, Studierektor/ Allmänläkare SVPO Granskad av: Arne Martinsson, kardiolog Diastolisk Nedsättning av vänsterkammarens eftergivlighet, hjärtsvikt relaxationsförmåga. Leder till ett ökat motstånd mot fyllnaden. Kan uppskattas med ekokardiografi men är svår att kvantifiera. 3

4 Genomsnittlig ejektionsfraktion (EF) i studien var 0,28 (<0,40 krävdes för inklusion). Standardbehandlingen vid inkludering i studien var ACE-hämmare och diuretika. 89 procent stod på ACEhämmare och 91 procent på diuretika. 63 procent medicinerade med digitalis, 46 procent med lågdos ASA och 25 procent med lipidsänkande farmaka. Startdosen för metoprolol var 25 mg i NYHA II och 12,5 mg i NYHA III-IV. Dosen dubblerades sedan varannan vecka till måldosen 200 mg. Hela upptitreringen tog således 6-8 veckor. 64 procent nådde måldos och genomsnittlig slutdos blev 159 mg. Metoprolol doserades en gång om dagen i slowreleaseberedning. Faktaruta II: Funktionsklassificering enligt New York Heart Association NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV nedsatt hjärtfunktion utan symtom lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast efter mer än måttlig fysisk aktivitet medelsvår svikt med andfåddhet och trötthet redan efter måttlig till lätt fysisk aktivitet svår svikt med symtom redan i vila eller vid minsta ansträngning Den relativa riskminskningen var 34 procent för metoprololgruppen. Bakom detta döljs en mortalitet i placebogruppen på 11,0 procent jämfört med 7,2 procent i behandlingsgruppen under en ettårig uppföljningstid. Det ger en absolut riskreduktion på 3,8 procent. Detta kan också uttryckas som att det krävs behandling av 27 patienter under ett år för att rädda ett liv - sk number needed to treat. Betablockad ter sig därför som en kostnadseffektiv behandling. Metoprolol är ännu ej registrerat på indikationen hjärtsvikt men kommer med all sannolikhet att bli det efter nyår. Kardiella effekter fekter Alla dessa tre betablockerare synes ha likartad effekt vid behandling av hjärtsvikt. Dokumentationen för karvedilol förefaller dock inte vara riktigt lika gedigen som den numera är för bisoprolol och metoprolol. Vidare har karvedilol ett tvådosförfarande och är vid rekommenderade måldoser vid hjärtsvikt ett dyrare alternativ. Vilka möjliga positiva kardiella effekter av betablockad finns det? En förbättrad hjärtfunktion med ökad ejektionsfraktion har setts. Detta medför minskande hjärtsviktsymtom och förbättrad prestationsförmåga. Effekterna kommer dock långsamt, först efter ett par till flera veckor. Initialt och vid dosökningar kan till och med övergående försämring ske. Detta är orsaken till att initialdoserna måste vara mycket låga. Man tror att betablockerarna kan förbättra metabolismen i hjärtat pga sina antiischemiska effekter. Dessutom kan de troligen skydda det sviktande hjärtat mot hög sympatikusaktivitet som i sin tur kan generera arrytmier och plötslig hjärtdöd. Behandlingsrekommendationer vid betablockad Betablockad har för närvarande ingen indikation vid enbart nedsatt vänsterkammarfunktion dvs. NYHA I. Störst tilläggseffekt förefaller betablockaden ha vid kronisk systolisk hjärtsvikt i funktionsklass II-III. Även vid NYHA IV har man effekt, men behandlingen är svårstyrd hos dessa svårt sjuka patienter och är därför nästan undantagslöst en specialistangelägenhet. Intresserade allmänläkare bör dock i dag kunna initiera betablockad vid NYHA II och vid lindrig NYHA III. Behovet av täta kontroller i början gör att närhet till vården blir en viktig faktor. Vårdcentralen ligger då bättre till än sjukhuset. Givetvis samråder man med en specialist om man känner sig osäker eller om upptitreringen medför problem. Vid insättning av betablockerare ska patienten ha hjärtsviktssymtom och nedsatt vänsterkammarfunktion ska vara säkerställd med ekokardiografi. Optimal behandling med ACE-hämmare i fulldos och diuretika ska redan pågå. Den kliniska bilden ska ha varit stabil de senaste veckorna. Systoliskt blodtryck bör vara mer än 100 mmhg och puls bör vara mer än eftersom betablockaden ökar risken för hypotension och bradycardi. Som vanligt får man vara försiktig vid obstruktiva lungsjukdomar. Patienter över 80 år har ej studerats. Startdosen ska vara mycket låg och patienten får gärna kvarstanna på mottagningen någon timme för observation. Därefter kontrolleras puls och blodtryck cirka en gång per vecka under upptitreringen ffa i anslutning till dosändringar. Dosökning sker med 2-4 veckors intervall. Om besvärande yrsel eller ökande hjärtsviktssymtom uppstår får dosen minskas, eventuellt bara tillfälligt. Måldos bör eftersträvas. Faktaruta III: Upptitrering Bisoprolol Metoprolol Startdos 1,25 mg 12,5 mg Dosökningsintervall 2-4 veckor 2-4 veckor Måldos 10 mg x mg x 1 Diastolisk svikt Vid isolerad symtomatisk diastolisk hjärtsvikt saknas ännu dokumentation och klara behandlingsrekommendationer. Detta gäller även för betablockad. forts sid 6 4

5 Stop-2 studien. Ingen skillnad mellan nyare och äldre blodtrycksmedel SBU-rapportens slutsatser står sig bra i förhållande till de allra senaste rönen inom klinisk blodtrycksforskning! Stop 2 studien har nyligen publicerats i Lancet och en intressant översikt ges på SFAM s läkemedelsråd hemsida (www.timl.se/sfam.lakemedel). Stop2-studien genomfördes under 6 år i svensk primärvårdsmiljö och omfattade ca 6000 äldre patienter och behandlingsår som randomiserades öppet till antingen konventionell behandling med 1. betablockerare (atenolol, metoprolol, pindolol) eller hydroklortiazid/amilorid eller 2. ACE-hämmare (lisinopril eller enalapril) eller 3. Kalciumantagonister (felodipin eller isradipin). Man mätte antal kardiovaskulära dödsfall, antal stroke och antal hjärtinfarkter och analyserade sedan data enligt intention to treat. Analysen visade att det inte fanns någon skillnad mellan de äldre läkemedlen och de nyare. Vid jämförelse mellan ACE-hämmare och kalciumantagonister framkom en skillnad till ACE-hämmarnas fördel. Studien hade en 80%-ig power (=god) att upptäcka en minst 25%-ig förändring i endpoints. Bland de behandlade patienterna var drygt 700 diabetiker och inte heller i denna undergrupp framkom några skillnader i dödlighet i hjärtkärlsjukdom, stroke eller hjärtinfarkt mellan behandlingsgrupperna. Studien visade också att det inte fanns någon skillnad i diabetesincidens när man jämförde de olika behandlingsgrupperna. Ökad risk för gastrointestinal blödning vid behandling med SSRI! Med anledning av information på Janus anslagstavla (www.janusinfo.org) SBU-rapportens grundinställning till farmakologisk blodtrycksbehandlings står sig således väl även efter denna studie och betablockerare och tiazider framstår fortfarande som goda förstahandsläkemedel i blodtrycksbehandlingen. Stop2-studien har också visat att nyare blodtrycksläkemedel har en effekt på "hårda endpoints", men dessa bör reserveras för patienter där annan behandling inte är möjlig pga kontraindikationer eller biverkningar. För att nå målblodtryck är också många gånger kombinationsbehandling nödvändig och nyare blodtrycksmedel som ACE-hämmare eller kalciumantagonister har då också en plats. Beslutet att behandla en hypertoniker grundas på den sammanfattade risken utifrån förekomst av andra riskfaktorer som diabetes, rökning, blodfettsrubbning, ischemisk hjärtsjukdom, hereditet m fl. Isolerad måttlig hypertoni utgör en ganska liten risk i sig utan andra komplicerande faktorer. Mot bakgrund av de olika stora kliniska blodtrycksstudier som publicerats under de senaste åren kan man i dag säga att hos patienter utan diabetes förefaller ett målblodtryck om 140/90 vara tillämpligt. Hos diabetiker kan ytterligare behandlingsvinster möjligen hämtas in om blodtrycksnivåerna pressas ytterligare. Blodtrycksbehandlingen är hur som helst av mycket stor vikt hos diabetikerna för att förebygga diabeteskomplikationer som nefropati förutom stroke och kardiovaskulär sjukdom. Lancet: 1999; 354: FÖRFATT TTARE Jan Hasselström, Studierektor/ Distriktsläkare, SVSO Janus har tidigare uppmärksammat denna risk (1). BMJ har nyligen publicerat en populationsbaserad fall-kontrollstudie där man pekar på den ökade risken för gastrointestinal blödning vid behandling med SSRI (fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin, sertralin, citalopram och klomipramin)(2) fall av övre gastrointestinal blödning och 248 fall av magsår med perforation som uppkommit under 4 år jämfördes med en kontrollgrupp på matchade för ålder, kön och studieår. Man fann då en relativ risk på 3.0 (2,1-4,4) för patienter behandlade med SSRI 30 dagar inom tid för blödningen. Ingen patient behandlad med SSRI utvecklade magsår. Risken för gastrointestinal blödning vid samtidig behandling med NSAID uppges vara påtagligt förhöjd och kan tyda på en interaktion. Den relativa risken då man kombinerar SSRI och NSAID ligger på 15.6 ( ). Siffrorna för SSRI resp. NSAID är 2.6 ( ) resp. 3.7 ( ). I en ledare i samma nummer av BMJ (3) påpekades att den databas som använts inte var heltäckande beträffande icke-receptbelagda läkemedel. Exposition för t.ex. ASA eller ibuprofen kan vara en confounding factor. Källa: 1. SSRI och blödningsrisk 2. de Abajo FJ, Rodriguez LAG, Montero D Association between selective serotonin reuptake inhibitors and upper gastrointestinal bleeding: population based case-control study. BMJ; 319: Editorial. Antidepressants and upper gastrointestinal bleeding. BMJ; 319:

6 Betablockad... forts från sid 4 Behandlingen är för närvarande symtomatisk och motsvarar den för systolisk hjärtsvikt: diuretika vid tecken på vätskeretention och tillägg av betablockad/ace-hämmare/ kalciumantagonist med preferens utifrån övriga grundsjukdomar. Digitalispreparat bör undvikas eftersom deras effekt på kontraktionen ej är önskvärd när det är hjärtats relaxation som är försämrad. Diastolisk svikt är associerat till hög ålder, kvinnligt kön, hypertoni och förmaksflimmer. Man uppskattar att 30 Kurs i kritisk... forts från sid 1 seminarier (1.4p) och ett enskilt fördjupningsarbete (0.6p). Kursen äger rum på tisdag eftermiddagar kl med start 7/3 och avslutning 30/5 (uppehåll v 16 och 17). Ämnen som kommer att tas upp är bl.a. farmakoepidemiologi, basal farmakokinetik och metabolism, interaktioner, bedömning av biverkningar, evidence based medicine, kritisk granskning av kliniska prövningar och hälsoekonomisk utvärdering. Sydvästra läkemedelskommittén är huvudman och Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Institutet, HS är ansvarig institution för denna uppdragsutbildning. Kursrådet består av kommitténs studierektorer och docent Marja-Liisa Dahl. Docent Urban Hellgren är kursledare. procent av alla patienter med hjärtsvikt har enbart diastolisk vänsterkammardysfunktion. Prognosen anses bättre än den för systolisk dysfunktion. Till sist kan man konstatera att betablockerarnas historia är ganska brokig. De kom på 60-talet på indikationen hypertoni. Hjärtsvikt var då en absolut kontraindikation. Senare tillkom indikationerna angina pectoris, post hjärtinfarkt och vissa takyarrytmier. Då blev hjärtsvikt en relativ kontraindikation. Numera är betablockerarna, tillsammans med ACE-hämmarna, de bäst dokumenterade preparaten vid hjärtsvikt. Anmälan senast 21/1 år Den ska innehålla en kort beskrivning av tidigare erfarenheter (max ½ sida) och en kort motivering varför du vill gå kursen (max ¼ sida). Anmälan skickas till Urban Hellgren, Infektionskliniken, I 73, Huddinge sjukhus, Huddinge alt E-post: Vid frågor ring Urban på telefon eller sökare Vi ser fram emot ditt deltagande och är övertygade om att vi tillsammans ska kunna skapa en trevlig kurs. EK-gruppens och Läkemedelskommitténs planerade utbildningar under våren 2000 Lokal: Huddinge Folkets hus, Huddinge Centrum om inget annat anges. Tid: , om inget annat anges. 28/1 Röntga lagom 18/2 Gynekologi 17/3 Psykiatri 14/4 Hjärta/klinisk fysiologi 5/5 Demensutredning, demensbehandling? 26/5 Migrationsforskning Distriktsläkare från SVPO i EK-gruppen (efterutbildning och kvalitet) jobbar sedan flera år med att anordna efterutbildningsaktiviteter och driver kvalitetsfrågor. Utbildningen är öppen även för allmänläkare i STPO. Verksamheten stöds av Sydvästra läkemedelskommittén. Utbildningarna annonseras i detalj genom separata utskick. redaktion Ansvarig utgivare: Bo Siwers, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: informationsapotekare Örjan Ericsson, Apoteket, HS, informationsapotekare Marie Persson, apoteket Ärlan, Liljeholmen, studierektor Urban Hellgren, studierektor Jan Hasselström, studierektor Christer Norman och studierektor Kjell Haglund. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli Sydvästra sjukvårdsområdet Box 4013, Huddinge Telefon: E-post: 6

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

NSAID är diklofenak farligare?

NSAID är diklofenak farligare? NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud

Läs mer

Influensasäsongen närmar sig

Influensasäsongen närmar sig 4-2000 2 oktober 2000 Influensasäsongen närmar sig Troget varje år kommer influensan till Sverige någon gång mellan vecka 43 och vecka 4. Vi kan nog förutsätta att så blir fallet även i år. Därför kommer

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV HJÄRTSVIKT INLEDNING Syftet med riktlinjerna är att ge en kortfattad beskrivning av hjärtsviktens förekomst, klinik och den patofysiologi som bilder underlag

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT

Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Samverkansdokument mellan Primärvård och Medicinklinikerna i Västmanland HJÄRTSVIKT Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Ingemar Lönnberg, överläkare, Hjärt- och Akutmedicinska sektionen, Medicinkliniken

Läs mer

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology':

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology': H J Ä R T S V I K T (CN) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ p g a 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European Society

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-03-31

BESLUT. Datum 2016-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2016-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 B 189 79 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p) Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 1 Omtentamen MC025G Hjärtsjukdomar 151205 Kursansvarig: Siw Lunander Examinator: Maria Fernström 1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 2. Ange ett exempel på mer

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150515 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Procoralan, tabletter, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Procoralan, tabletter, ska ingå i läkemedelsförmånerna. 2008-12-22 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Servier Sverige AB Box 725 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Procoralan,

Läs mer

Tentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Tentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Tentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-10-05 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 57 poäng Poängfördelning: Allmänfarmakologi

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Isosorbidmononitrat Mylan 10 mg tablett Isosorbidmononitrat Mylan 20 mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Isosorbid-5-mononitrat

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

MÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK

MÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK Bilaga 2 MÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK SBU:s sammanfattning och slutsatser Från SBU-rapport nr 121, publicerad i juni 1994 53 Följande personer ingick i SBU:s styrelse och expertgrupp vid den aktuella tidpunkten.

Läs mer