Livet som doktorand. en rapport om forskarstuderandes livssituation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livet som doktorand. en rapport om forskarstuderandes livssituation"

Transkript

1 Livet som doktorand en rapport om forskarstuderandes livssituation

2 Författare: Ulf Andréasson, TCO Inger Ehn Knobblock, ST Produktion: TCO Foto: INA Agency/Gruner & Jahr Verlag ISBN-nummer: Art nr: Tryck: Ljungbergs tryckeri, augusti

3 SÅ HÄR ÄR DET: Nära hälften av Sveriges doktorander har övervägt att avsluta sin forskarutbildning Doktoranderna tvingas sätta livet utanför universitetet på undantag för att klara av alla krav under studierna Flertalet forskarstuderande är nöjda med sina handledare, men många saknar stöd av sina chefer och är osäkra på om de verkligen är inbegripna i institutionernas verksamhet Forskarstuderande är oroliga för att inte få arbete efter examen Utomeuropeiska doktorander känner sig ofta diskriminerade 3

4 Forskarutbildning en facklig angelägenhet I Sverige finns forskarstuderande, i vardagligt tal även kallade doktorander, på universitet och högskolor och ungefär examineras årligen. Under senare år har det kommit larmsignaler om doktorandernas situation. Det har också varit uppenbart i det fackliga arbetet att villkoren inte är bra för dem. Bland annat därför har Statstjänstemannaförbundet (ST) och TCO skrivit denna rapport En ytterligare anledning till varför vi intresserar oss för forskarutbildningen är den centrala roll som den har i samhällslivet. Genom forskning produceras ny kunskap och idéer som ofta får spridning långt utanför den akademiska världen. Här initieras och förs också en viktig del av det offentliga samtalet. Forskningen tilldelas också allt större resurser. Sverige är ett av de länder som satsar mest offensivt på forskning (FoU), i dagsläget närmare fyra procent av BNP, vilket ger oss en tätposition inom OECD. Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet bland EU-länderna. Att vara med och påverka forskningens organisation är en del av fackets samhällsansvar. Men forskarvärlden är en facklig angelägenhet av fler skäl. På universiteten utbildas inte bara morgondagens forskare. Många av de personer som idag genomgår forskarutbildning kommer att bli framtidens ledare på företag och i organisationer, inom statsförvaltning och kommuner. Att högskolan erbjuder goda arbetsförhållanden och en demokratisk arbetsmiljö är därför av största betydelse även utanför den akademiska världen. Därför är doktoranders arbets- och livssituation en facklig angelägenhet med hög prioritet. Enkäten ST och TCO har med hjälp av TEMO genomfört en omfattande undersökning av drygt forskarstuderande (av cirka utskickade enkäter, vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 55 procent) som har besvarat frågor om allt från arbete och fritid till alkoholkonsumtion och hur man ser på sin framtid efter examen. Livspusslet har stått i centrum. Hur får man de olika delarna av livet att passa ihop med forskarutbildningens hårda krav? Men enkäten har inte bara handlat om livspusselfrågor. Vi har också tagit reda på hur man upplever arbetsmiljön vid institutionen. Med denna rapport vill ST och TCO förmedla den bild av forskarstuderandes situation, så som den framstår i undersökningen. Vi undviker att späcka redogörelsen med procentsatser och diagram. 4

5 Istället kommer några särskilt angelägna teman att lyftas fram och diskuteras. De ger förstås inte en helhetsbild av tillvaron som doktorand, men det är de som vår undersökning pekar ut som mest betydelsefulla. Situationen för många forskarstuderande är i flera avseenden problematisk och behöver åtgärdas. Vi kommer därför inte bara att presentera resultat från enkäten utan också föreslå förändringsåtgärder. TEMO:s sammanställning av enkäten och statistiskt underlag finns att hämta på följande webbadresser: eller Vad är en forskarstuderande? Forskarutbildningen är tänkt att vara fyra år lång (i verkligheten pågår den för många mycket längre) och består av egna studier, forskning med hjälp av handledare samt författandet av en doktorsavhandling. Dessutom tillkommer institutionstjänstgöring som mestadels består av undervisning. Utbildningen leder till en doktorsexamen. Efter de två första åren kan man få licentiatexamen. Forskarutbildning bedrivs inom fyra vetenskapsområden: humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap/teknik samt medicin/odontologi. När man är klar med sin avhandling står man är det meningen - på egna ben och kan, på universitet och högskolor, söka jobb som lektor eller söka anslag för olika forskningsprojekt. I praktiken är det dock inte så enkelt. Under 1990-talet drogs flera så kallade mellantjänster in och konkurrensen om forskningsmedel hårdnade. Forskarstuderande är i dag ett mellanting av student och institutionspersonal. Å ena sidan är doktoranden fortfarande i lära, å andra sidan anställd som vilken lärare/forskare som helst (om än med tidsbegränsad anställning). Det innebär att tydligheten i arbetssituationen många gånger går förlorad. Ibland behandlas den forskarstuderande som student utan att arbetsgivaren tar ordentlig hänsyn till de arbetsrättsliga regler som styr doktorandens anställning. I andra sammanhang betraktas hon eller han som en fullvärdig anställd som förväntas vara lojal med den egna institutionen och beredd att där genomföra kvalificerade arbetsuppgifter. 5

6 Stöd och krav i arbetet Att skriva en doktorsavhandling är en krävande uppgift. Det är många faktorer som inverkar på hur det går. Utöver rent vetenskapliga förhållanden har också institutionsarbetets villkor stor betydelse. Det är viktigt för forskarstuderande att känna sig involverade i institutionslivet, att ha en rimlig arbetsbörda och gott stöd av handledare och chefer för att avhandlingsarbetet skall utvecklas. Många doktorander (cirka 40 procent) säger nu att de inte känner sig inbegripna i institutionens verksamhet och att de saknar tillräckligt stöd från sin chef, prefekten. Över 40 procent av de tillfrågade var missnöjda med sin prefekt i detta avseende. Det faktum att de allra flesta doktorander har en stor arbetsbörda och dessutom saknar tillräckligt stöd leder givetvis till att situationen blir frustrerande och att kraven upplevs som alltför höga. Kompetenta chefer är avgörande för att universiteten skall utvecklas till goda arbetsplatser även för forskarstuderande. I dag är ledarskapet inom högskolan fortfarande relativt outvecklat. Chefer tillsätts snarare på vetenskapliga meriter än utifrån erfarenheter av personalsocialt arbete och ekonomisk kompetens. Däremot är många, men långtifrån alla, av doktoranderna nöjda med stödet från den egna handledaren. Särskilt nöjda är forskarstuderande inom det humanistiska vetenskapsområdet. Av de forskarstuderande som uppger att de under de senaste året funderat på att avbryta sina studier (så många som 45 procent) svarar majoriteten att det är på grund av missnöje med handledaren. Resultatet är alltså motsägelsefullt. Å ena sidan ger många doktorander uttryck för att de är nöjda med sina handledare, å andra sidan när det uppstår problem under avhandlingsskrivandet rör det sig oftast om en besvärlig relation till just handledaren. Men i huvudsak visar enkäten att universiteten i mångt och mycket har lyckats bra i strävan att professionalisera handledarrollen. På allt fler håll utbildas disputerade forskare till att bli goda handledare. Det sociala arbetsklimatet Arbetskamraternas betydelse för trivsel och kreativitet på universitetet är stor. Det sociala klimatet kan många gånger vara avgörande för hur väl någon trivs på sitt arbete, t.ex. om det är ett tillåtande samtalsklimat. Därför är det ett oroande besked att så många som var femte forskarstuderande anser 6

7 att det sociala klimatet på den egna institutionen är dåligt. Varje doktorand bör få uppleva sin arbetsplats som ett ställe där de sociala kontakterna fungerar tillfredsställande. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att även högskolesektorn drabbas av ökande långtidssjukskrivningar, särskilt bland doktoranderna. När vi undersökte hur vanligt det är att forskarstuderande blivit illa behandlade i samband med sin utbildning svarade drygt tio procent att man hade varit med om det. Vanligaste orsaken var på grund av kön. Delar man upp resultatet på vetenskapsområden är siffran för samhällsvetenskap nästan det dubbla, 18 procent. Därtill kommer att 13 procent av de kvinnliga doktoranderna har varit utsatta för ovälkomna sexuella anspelningar eller handlingar. Av de forskarstuderande som är födda i ett utomeuropeiskt land uppger 30 procent att de känt sig illa behandlade, merparten av prefekt eller handledare. Resultatet är i och för sig inte unikt i jämförelse med den övriga arbetsmarknaden men likväl allvarligt. Under de senaste 25 åren har jämställdhetsförespråkare och genusforskare arbetat för att förändra situationen för kvinnor vid landets universitet och högskolor. Det arbetet har varit framgångsrikt, men som enkäten visar återstår en hel del att göra. Nu står högskolan inför andra svåra frågor som rör integrationen av människor med utländsk bakgrund. Det jämställdhetsarbete som har pågått bör här kunna fungera som en inspirerande modell för det fortsatta mångfaldsarbetet på universitetet. Arbete och fritid Att vara forskarstuderande är att sätta stora delar av livet i övrigt på undantag. Tecknen på detta är flera. Arbetsbelastningen är hög. För många medför det arbetsveckor långt utöver det normala. Inte oväntat anger en majoritet att forskarstudierna påverkar privatlivet. Den vanligaste orsaken till att man haft funderingar på att lämna forskarstudierna, vid sidan om missnöje med handledare, är att man upplever arbetet som alltför krävande. Därtill arbetar en stor del dessutom extra utanför studierna. Men det är inte bara arbetsbelastningen som är hög. Att vara forskarstuderande är något man lever med dygnets alla timmar. Mer än 80 procent av de tillfrågade uppgav att de inte kan koppla av tankarna på sin utbildning och sin avhandling när de är lediga. Siffran blir ännu högre om man ser till vissa vetenskapsområden. Inom samhällsvetenskap svarar nästan 90 procent att de har svårt att koppla av arbetet på fritiden. 7

8 Om man kunde styra sin tid Arbetsbelastning och hårda krav gör att forskarstudierna för många doktorander innebär att de försakar viktiga delar av sitt liv utanför universitetet. Vår undersökning tyder på att de känner en stark saknad efter dessa livsområden. Om forskarstudenter kunde omprioritera sin tid så skulle man, enligt enkätsvaren, framförallt vilja ägna mer tid åt fritidsintressen. Det uppger 75 procent. Fritidsintressen prioriterades högst oavsett forskningsområde, kön eller etnicitet. Det är sannolikt ett uttryck för att det är sådana intressen som man först försakar när arbetsbelastningen ökar. Kanske handlar det om mer tid till att träna eller gå på kurser i något utanför forskarstudierna som man finner intressant. Men det är nog lika mycket ett uttryck för att vilja ligga på soffan och inte göra något alls, vilket är en inte oväsentlig del av livspusslet. Man vill också lägga ner mer tid på partner, barn och socialt umgänge. Så många som en tredjedel vill faktiskt ägna mer tid åt sina forskarstudier, vilket kan tyda på att man tycker sig sakna möjligheterna att tillräckligt koncentrera sig på avhandlingsarbetet. Mycket av problematiken, kring arbetsbelastning och försakelser, kan sägas bero på den universitetskultur som belönar dem som satsar allt på forskningen och sätter livet utanför universitetet på undantag. I dag förefaller det som om idealet är en obunden man som kan ägna sin tid uteslutande åt forskning och institutionen. Ju mera hängiven arbetet, desto mera premieras den enskilde forskaren. Men är det så det framtida idealet skall se ut? Att motverka denna kultur är i grund och botten en attitydfråga. Därför är det angeläget att högskolan tar initiativ till diskussioner på institutionerna om hur man egentligen ser på forskarrollen. Det är nödvändigt att även forskarstudenter ges möjlighet att utveckla alla delar av livet, inte minst för att i framtiden göra forskarstudier attraktivt för fler. Kan man vara doktorand och förälder? En annan följd av de rådande forskaridealen är att doktorander ser vissa svårigheter i att kombinera studierna med föräldraskap. Barn är, tillsammans med fritidsintressen, det som man skulle vilja lägga ner mer tid på om man kunde omprioritera. Oroväckande många föräldrar anger att de till följd av forskarstudierna avstått från att ta ut föräldraledighet. Så många som 40 procent av de sammanboende har av samma anledning väntat med att försöka få barn. 8

9 Samtidigt finns det inslag i enkäten som är positiva på detta område. Glädjande nog uppger omkring hälften av alla föräldrar att deras institution ger goda möjligheter att kombinera forskarstudier och föräldraskap. Färre än 20 procent anser att möjligheterna är dåliga. En grupp som avviker negativt och som förtjänar särskild uppmärksamhet är ensamstående med barn. Det är förvisso ingen stor grupp, ungefär fem procent, men deras situation utmärker sig i så stor utsträckning att deras situation bör observeras. Ensamstående med barn utmärker sig negativt bl.a. i livspusselfrågorna. De har också svårast att koppla av från arbetet under fritiden. En betydelsefull aspekt av de ensamståendes situation utgörs av ekonomin. De är överrepresenterade bland dem som under de senaste tolv månaderna har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. Enskilt viktigast är ändå att bland föräldrar med delad eller gemensam vårdnad av barn anser enbart sex procent att institutionen ger bra möjligheter att kombinera forskarstudier och föräldraskap. Motsvarande andel bland sammanboende med barn är närmare hälften. De förra uppger också i betydligt högre utsträckning än sammanboende föräldrar att de har för lite tid för sina barn. Även i andra och inte lika förväntade avseenden utmärker sig ensamstående föräldrar negativt. Undersökningen tyder nämligen på att denna grupp upplever ett starkt utanförskap på sin arbetsplats. Exempelvis uppger de att de i mindre utsträckning känner sig delaktiga i verksamheten på institutionen och de beskriver även det sociala arbetsklimatet som mindre bra. Vidare har nästan 20 procent av de ensamstående föräldrarna med egen vårdnad av barn blivit illa behandlade på arbetsplatsen (i första hand av prefekter men också av handledare). Av de med delad eller gemensam vårdnad är siffran 24 procent. Det kan jämföras med sammanboende med barn. Där uppger knappt tio procent att de blivit illa behandlade. Det utanförskap ensamstående föräldrar uppger kan inte sägas höra samman med att de arbetar mindre än andra forskarstuderande, tvärtom verkar de snarare ha en högre arbetstid än andra. Föga förvånande toppar ensamstående föräldrar överlägset listan över dem som under det senaste året har funderat på att avbryta forskarstudierna. 9

10 Framtida arbete Forskarstudier är den högsta möjliga utbildningsnivån. Ekonomer har också i allt högre utsträckning tilldelat doktorander med sina spetskunskaper rollen som motorer för den framtida tillväxten. Trots det är en majoritet av dem som svarat på enkäten (60 procent) oroliga för att inte få något arbete efter examen. Vad som är ännu mer förvånande är att forskarstudenter inom de traditionella tillväxtområdena naturvetenskap/teknik tycks känna störst vånda. Men även inom medicin/odontologi är många oroliga för att få arbete. Mindre överraskande är kanske att närmare 30 procent av forskarstudenterna inom humaniora anger att de minst varje vecka ängslas för framtiden på arbetsmarknaden. Att personer med landets högsta utbildningsnivå i så hög grad oroar sig är motsägelsefullt. Det finns inga siffror på hur många utexaminerade doktorer som idag inte har lyckats få ett lämpligt arbete, men bakom doktorandernas farhågor döljer sig sannolikt den ekonomiska situation som högskolesektorn har befunnit sig i under den senare delen av 1990-talet. Allt fler etablerade forskare har osäkra anställningar och allt mer av arbetstiden används till att söka forskningsmedel i hård konkurrens. Detta skiljer sig givetvis mellan olika forskningsområden, men att forskarstudenter inom naturvetenskap/teknik i så hög utsträckning våndas tyder på att skillnaderna är mindre än man skulle kunna tro. Med tanke på att nästan 80 procent av doktoranderna dessutom ängslas för sin avhandling kommer den att bli klar och tillräckligt bra för att disputera på? och att nästan 60 procent är oroliga för hur studierna i övrigt framskrider, är åren av forskarstudier en tid då rädslan för framtiden är stark. Då är det inte förvånande att som sagt närmare hälften av doktoranderna under det senaste året uppger att de haft funderingar på att hoppa av. Det finns sannolikt ett samband mellan all denna oro och de begränsade förberedelser för arbetsmarknaden utanför den akademiska världen som forskarutbildningen ger. En överväldigande majoritet i undersökningen uppger att deras utbildning inte har innehållit några särskilda förberedelser för yrkeslivet efter examen. Troligtvis är det så att de flesta av dem som trots allt anser sig ha fått sådana förberedelser menar att de gällde den akademiska karriären. Ingen i ST:s och TCOs undersökning uppger att de haft någon form av praktik eller möten med företag/myndighet/ organisation som del av förberedelserna för det framtida yrkeslivet. 10

11 Trots stora kommande pensionsavgångar kan inte den akademiska världen anställa de närmare årligen forskarexaminerade. Det är heller inte önskvärt. Om de färdiga doktorerna ska få en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten krävs att de också arbetar i näringsliv och organisationer samt i statlig och kommunal verksamhet. Så sker redan idag, men akademikernas arbetsmarknad kommer att behöva expandera ytterligare. Reflektioner och krav Inför denna enkät som ST och TCO gjort bland Sveriges doktorander om deras livssituation hade vi vissa förväntningar. Vi förväntade oss att inom de vetenskapsområden som vanligen har mest gynnsamma ekonomiska förutsättningar (naturvetenskap/teknik och medicin/odontologi) skulle de forskarstuderande besvara enkäten mer positivt. På motsvarande sätt förväntade vi oss att de vetenskapsområden med vanligen sämre ekonomiska förutsättningar (humaniora och samhällsvetenskap) skulle utmärka sig negativt. Men riktigt så enkelt är det inte, visade det sig. Även om vetenskapsområde verkar ha en stor inverkan större än faktorer som vid vilket universitet/högskola man studerar, kön, etnicitet och ålder (även om dessa faktorer i vissa fall spelar en betydande roll) - så är mönstret mer komplext. Inget vetenskapsområde ger dock överlag bättre eller sämre förutsättningar, undantaget lärarhögskolorna som genomgående avviker negativt. Antalet besvarade enkäter från forskarstuderande vid lärarhögskolorna är emellertid få och vi har därför undvikit att dra några större slutsatser av svaren. Undersökningen visar att forskarstuderandes situation inte kan reduceras till en enkel ekonomisk fråga. I lika stor utsträckning handlar det om generella drag i forskarutbildningen och om ledarskap, attityder och socialt klimat på den enskilda arbetsplatsen. Helhetsintrycket av enkäten är att det ställs höga krav på forskarstuderande. Att vara doktorand kräver avsevärda individuella uppoffringar. Många måste arbeta en stor del av dygnet, dra ned på umgänget med familj och vänner, avstå från delar av sin fritid och kanske vänta med att försöka få barn. Samtidigt oroar man sig för avhandlingen och för den egna framtiden på arbetsmarknaden. 11

12 Trots högt ställda krav och betydande personliga uppoffringar upplever många doktorander att de inte får nödvändigt stöd från ledningen på arbetsplatsen och att de inte känner sig delaktiga i institutionsarbetet. Det finns också flera andra inslag i arbetsmiljön som kunde vara bättre. Landets forskarstuderande har på många sätt en bekymmersam situation. Frågan är om doktorander idag har så goda arbetsförhållanden och den demokratiska arbetsmiljö som de och samhället kan begära? Vår undersökning tyder på att det inte är så. Men att bara se det som en arbetsmiljöfråga som berör doktoranderna själva är alltför snävt. Hur arbetsplatsen fungerar har stor betydelse för kvaliteten i den forskning som svenska universitet och högskolor presterar. Betydelsen sträcker sig t.o.m. längre än så. Med tanke på att disputerade ofta får viktiga poster i samhällslivet är deras utbildning dessutom något som berör hela samhället. På sikt kan doktorandernas bristfälliga arbetsförhållanden till och med innebära ett hot mot den svenska tillväxten. Forskarstuderande är, som tidigare nämnts, en hybrid mellan att vara student och anställd personal. Detta har placerat doktorander i ett olyckligt mellanläge när det gäller vilka som ska försvara deras rättigheter på arbetsplatsen. Är det först och främst de fackliga organisationerna, vilket vore naturligt med tanke på att de är anställda? Eller är det den studentkår som de (obligatoriskt) tillhör, vilket vore lika naturligt med tanke på att de fortfarande studerar? Vår förhoppning är att de fackliga organisationerna i framtiden i ännu större utsträckning än hittills ska ta sig an doktoranderna så att deras situation förbättras. 12

13 Följande sex punkter anser ST och TCO vara särskilt angelägna i förbättringen av doktoranders arbets- och livssituation: Forskarutbildningens organisation och de krav som ställs på en doktorsavhandling bör omprövas. Är de vetenskapliga kraven rimliga i förhållande till forskarutbildningens innehåll, doktorandernas undervisningsinsatser och deras tidsbegränsade försörjning? De ekonomiska villkoren för forskarstuderande måste ses över. Ingen skall behöva lönearbeta utöver sin forskarutbildning. Varje universitet och högskola bör införa obligatorisk handledarutbildning. Det är angeläget att institutionernas chefer görs medvetna om de skyldigheter som de har gentemot forskarstuderande, men också att institutionerna vid anställningen klargör vilka krav som ställs på den enskilde forskarstudenten. Genom utbildning kan förmågan till omsorgsfull personalledning utvecklas. Det är nödvändigt att högskolesektorn och de fackliga organisationerna intensifierar medvetenheten om allas rätt att bli lika behandlade i arbetslivet. Detta är en fråga som måste framträda tydligt i alla ledarskaps- och handledarutbildningar. Forskarstudier bör självklart innehålla moment som förbättrar doktorandernas möjligheter till arbete utanför den akademiska världen. En idé är att alla forskarstudenter skulle erbjudas en mentor från andra verksamhetsområden. Överhuvud taget måste kontakter med företag/myndigheter/organisationer utökas som ett led i att ge förutsättningar för en framtida karriär utanför universitetet. 13

14 Avslutning ST:s och TCOs undersökning visar att det finns många svårigheter att övervinna för den som tänker sig en framtid som forskare. Avslutningsvis vill vi också säga att allt naturligtvis inte är elände för forskarstuderande. Vi frågade exempelvis om man kunde tänka sig att rekommendera någon närstående att påbörja en forskarutbildning. Hela 80 procent kunde tänka sig att göra det. Det är en talande siffra. Forskarutbildning är inte bara hårt arbete under osäkra villkor, utan också en tid då man får tänka och arbeta självständigt med intressanta arbetsuppgifter. Det är en verksamhet som medför både nationella och internationella forskarkontakter. Men kanske viktigast av allt forskarutbildningen ger doktoranden möjligheten att låta sig uppslukas av fascinerande vetenskapliga frågor. 14

15 15

16 Besöksadress: Sturegatan 15 Postadress: Box 5308, Stockholm Telefon: ST Direkt: E-post: Besöksadress: Linnégatan 14 Postadress: Stockholm Telefon: E-post:

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Medarbetarenkät 2010

Medarbetarenkät 2010 Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 Resultat -06 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarenkät Höst -07

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst : Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag Chefsbarometer 2007 delrapport 2 Våga välja offentlig sektor! Under min karriär har jag träffat på några av de mest hängivna och kompetenta medarbetarna under mina

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST Kurskatalog 2008 Höst TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under hösten 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10% Samtliga kategorier 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarundersökning Höst 2005 Samtliga

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Här finns framtidens chefer

Här finns framtidens chefer Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola 1 (13) Dnr. MDH 1.1-23/14 Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet efter 2014-12-16. Doktorander

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer