SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET Avdelning Knatte 17 st Humlan 20 st Myran 20 st Totalt 57 barn Födda -10 Födda Födda Födda - Födda- Födda-- F/P / / /8 Förskolan utökade under våren barnantalet från 54 till 57 på grund av kösituationen. Personal Förskollärare Barnskötare Knatte 3.0 Humlan Myran FAKTA OCH ORGANISATION Hattstugans förskola ligger i ett villaområde i centrala Smedjebacken med närhet till Röda Bergaskolan F-4 och Bergaskolan 5-9. Förskolan har närhet till centrum med affärer och bibliotek men lika nära lekpark, skog och elljuspår. Förskolan består av tre avdelningar en småbarnsavdelning 1-3 år och två syskonavdelningar 3-5 år. Förskolan har ett eget tillagningskök och serverar husmanskost, kravprodukter är en naturlig del av sortimentet. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Harnäs, Sagans och Stegelbackens förskolor. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har arbetet med att göra kvalitetsarbetet både systematiskt och kontinuerligt fortsatt. All pedagogisk planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under två år har hela förskoleområdet haft en gemensam satsning på språkstimulering i olika former. Med stöd från Kulturrådet startades ett språkprojekt Språkgiva. Inom projektet har personal getts stöd genom material, handledning och genom så kallade work-shops. Vid start av vårterminen gjordes en uppföljning av höstens pedagogiska arbete. Planering, genomförande och har analyserats och sammanställdes för att se om något behövde korrigeras eller förändras. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram angående hela läsårets pedagogiska arbete. Vid en kvalitetsdag i maj har arbetslagen summerat resultaten av årets arbete mot strävansmålen. Detta har sedan sammanställts till förskolans egna dokument för det systematiska kvalitetsarbetet. Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Erfarenhetsutbyte och diskussion inom hela förskoleverksamheten kring den gemensamma satsningen med Ester ett material för arbetet med barn riskzon för normbrytande beteende. Bildandet av fokusgrupp i förskoleverksamheten gällande arbetet med Ester. Gemensamma diskussioner på arbetsplatsträffar utifrån boken: Utmaningar i förskolan - att förebygga problemskapande beteende. Fortsatt arbete med språkstärkande material; berättarpåsar, boksamtal m.m. Under hösten genomfördes medarbetarsamtal i arbetslagen och under våren diskuterades lönekriterier och pedagogisk professionsutveckling. Föreläsning av Tomas Nyblom angående autism Deltagande i föreläsning från landstinget om Smitta i förskolan ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Språkstimulering ska främjas; med sångkort, att ny boklåda iordningsställs för arbetet med läsfixarna, genom att läsvilan delas upp Var har sångkort till samlingarna, och vi delar upp läsvilan. Vi går till biblioteket, men ingen boklåda har iordningsställts. Vi ska främja leken med styrda lekar, gemensamma lekar i lekhallen tex musik och dans, introducera aktivitetslådor efter sagostunden, iordningsställande av lekstugan ska ge ny dimension till uteleken, regler för cykling ska bestämmas Lekstugan iordningsställdes både ut- och invändigt till höststarten. Styrda lekar förekommer oftare i verksamheten. Aktivitetslådor har iordningsställts och fungerar bra. Det ger barnen nya kamratrelationer och vi hjälper barnen till koncentration. Regler för cykling och lekstuga är kvar att bestämma. Svårt att genomföra något gemensamt i lekhallen då det blir alltför många barn. Skapandet ska utvecklas så att barnen själva kan ta fram målarsaker, instrument m.m. pyssellådan ska fyllas på med nya spännande saker. Pyssellåda finns med saker att inspireras av. Naturvetenskap ska synliggöras genom ett årstidsfönster och vi ska köpa in nytt material till naturvetenskap och teknik Ett fönster har sattas upp med foton som synliggöra årstidsväxlingarna. Nytt material som främjar naturvetenskap och teknik har köpts in.

3 HELHET/ALLSIDIGHET Förskolan arbetar mycket med att skapa trygghet genom förutsägbarhet. Barnen ska veta vilka regler och rutiner man har på de olika avdelningarna, vad som förväntas av dem. Barnens tilltro till sin egen förmåga växer när de börjar klä på sig själva, klarar av instruktioner som leder till att rutinerna följs. Detta skapar också en självständighet i takt med ålder. Genom samlingar med sånger, rim & ramsor får barnen del av vårt kulturarv. Pippi Långstrumps 70-årsdag uppmärksammades på biblioteket och där deltog syskonavdelningarna. Ett årstidsfönster och ett årstidshjul åskådliggör årstidsväxlingarna. Vårt arbete med regler, rutiner och framförhållning har skapat trygghet för barnen. Barnen får uppleva vår kultur genom lekar, sånger och högtider. Pippis 70-årsdag satte spår hos barnen som även efter detta hade ett hum om vem som skrivit boken (Astrid Lingongren, Lingding). Temaarbetet med årstidsväxlingar innehåller många strävansmål; matematik, teknik, naturvetenskap, lek & rörelse. HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen leker utomhus varje dag, att få vara ute varje dag är en stor del av förskolans verksamhet. Vår gård är som gjord för rörelse och lek med gungor, vid klätterställningar, på fotbollsplan m.m. Höstfest med Pippi-tema där man under en promenad skulle räkna Pippiatribut, Hasaloppet som brukar innebära skidåkning blev stavgång på grund av snöfattig vinter. Inomhus arbetar man bl.a. med rörelsesamlingar för småbarnen. Inspiration hämtas via I-pad. Samtal vid måltiderna stärker kostens betydelse och den viktiga handtvätten värnar om att ha god hygien. Genom utevistelsen får barnen pröva sin motorik och sin kroppskoordination. Vi märker att barnen blir smidigare och säkrare i sina rörelser. Cyklingen på gården gör att det kan bli rörigt och cyklingen sker med hög fart. Genom rörelsesamlingarna har småbarnen lärt sig uppskatta och tycka om att röra sig mer. Förskolan har bra och varierade gemensamma aktiviteter för de olika årstiderna. Genom diskussioner vid måltiderna vågar barnen smaka på nya saker. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION På småbarnsavdelningen gäller det att hela tiden tänka på språket; upprepning av ord, att sätta ord på det man gör, sätta ord på det barnen gör osv. Förskolans personal strävar hela tiden efter att vara engagerade vuxna som pratar, läser, sjunger och lyssnar på barnen. Av- och påklädning, matsituationen samlingar är tillfällen att öva både berättande men även lyssnandet. Vi har sångkort och sångpåsar som underlättar för barnen när de ska komma ihåg texterna. Barngruppen delas upp på läsvilan så att barnen får en bättre upplevelse men också för att kunna anpassa böcker efter mognad, och för att tillgodose barn med annat modersmål. Bibliotekets bokpåsar används och barnen får gå till biblioteket och låna böcker till förskolan. Barnen har själva skapat

4 teater med inspiration från Pippi. Barnen berättar gärna om sina upplevelser på och utanför förskolan för sina kamrater. På småbarnsavdelningen ser man en utveckling individ för individ där fler och fler ord kommer. Där ser man också att barnen har blivit bättre på att berätta för varandra vad de vill och vad de känner. De äldre barnen på förskolan är alla intresserade av bokstäver, de är nyfikna och har stor lust att lära. De lär sig många nya begrepp, utvecklar ordförrådet och kommunicerar med varandra. Bokpåsar och biblioteksbesök berikar barnens upplevelser och ger nya ord och begrepp. Även varje nytt temaområde, varje nytt material eller leksak ger barnen nya ord och begrepp. LEK Mycket utomhuslek stimulerar barnen till spontan rörelse. Vi har en bra lekgård med möjlighet för barnen att leka och röra sig; klätterställningar, rutschbana och gungor. Vår, sommar och höste ger möjlighet att vara ute och detta stimulerar både fantasi, naturvetenskap och teknik.det finns också många vrår där barnen leker roll- och fantasilekar. Barnen ges tid till både fri lek och planerad pedagogledd lek. Inomhus delar barnen ofta upp sig i de olika rummen. Leklådorna som infördes på Humlan har, efter en introduktionsperiod, har slagit väl ut. Småbarnen har fått mer vuxenstyrd och strukturerad lek. Leklådorna har inspirerat barnen att utforska nya områden. Barnen är duktiga på att gruppera sig i olika grupper. Utegården är bra med sina många lekhörnor. Barnen utvecklar, med hjälp av vuxna, sitt samarbete och de kompromissar sig fram under lekens gång. Småbarnen har börjat ta efter och själva leka de strukturerade lekar som personalen introducerat tex rullat boll. Även på syskonavdelningarna leker barnen själva spontant gärna lekar som de vuxna introducerat. SKAPANDE Barnen har tillgång till fritt skapande med papper, färger, klister, pärlor m.m. Genom instruktioner har de fått prova på olik tekniker: potatis- och rotfruktstryck, filmjölksmålning, flaskmålning, plastpåsemålning är några exempel. Gaffeltryck och vaxmålning är ytterligare exempel på detta. Barnen sjunger mycket, dramatiserar och dansar och rör sig till musik. Detta sker både spontant och med vuxenstyrning. Utomhus sker skapandet med sand, vatten, lera, blad och stenar. Fantasin sätter inga gränser.

5 De flesta barnen ser en glädje i skapandet. Ibland kan småbarnen först vara osäkra vid vissa skapande aktiviteter eftersom det ofta är nytt för dem. De äldre barnen tycker när de får ny inspiration genom vuxenstyrda aktiviteter. Barnen har fått uppleva ett varierat utbud av skapande. De skapar ibland fritt och ibland är aktiviteterna styrda. Inspiration till nya varianter för skapande hämtas ofta via internet. MATEMATIK Matematik finns runt omkring oss. Siffror, datum när man fyller år, datumlappar m.m. Vi räknar barn, bilar, pärlor m.m. barnen ser mönster i pussel och pärlplattor. Småbarnen räknar alltid till tre innan de börjar sjunga en sång. På småbarnsavdelningen har en tydligare sortering av leksaker har introcerats, med tydligare bilder på plastbackarna/lådorna. I takt med ökande ålder kan barnen räkna + och -. De finner ett intresse för siffrorna bakom räknandet. Barnen kan föra resonemang med korrekta begrepp och för att sedan hitta lösningar på matematiskt problem. Teknik och matematik hör ofta ihop. Man måste räkna ut vilken lego- eller duplobit som ska passa, eller när det gäller att bygga clics efter en ritning. Vardagsmatematiken finns i det mesta, bara vi uppmärksammar det. Vi ser att barnen har ett intresse för siffror och de har ett matematiskt tänkande tex två halva smörgåsar blir en hel. Inköp av glitterclics har inspirerat både pojkar och flickor i skapandet och byggandet. Småbarnen har blivit mer delaktiga i städning/sortering av leksaker efter att man gjort tydligare bilder på lådorna/plastbackarna. NATURVETENSKAP/TEKNIK Barnen uppmärksammar växter, djur och årstidsväxlingar både när de leker på gården, i skogen, eller sitter inomhus och tittar ut genom fönstret. Vi har en lummig bra gård med träd, buskar och lekredskap. Detta underlättar och inspirerar vid uteleken. Varje år deltar förskolan i Skräpplockardagen för att uppmärksamma barnen på vikten av att städa och plocka upp skräp. Barnen har fått uppleva utvecklingen från frö till planta. Våra leksaker på förskolan handlar mycket om teknik, lego, duplo, tågbana, magneter och clics, även skapandet innebär mycket teknik och koordination. Nyinköpta kugghjul har utökat lärandet gällande teknik. Att väva och sy kräver både barnens koncentration och innebär mycket teknik. Gården gör att barnen får uppleva olika väder och årstider. Skräpplockardagen har givit till resultat att småbarnen fortsätter att hitta och samla skräp som de plockar upp på gården. Genom byggandet med lego, duplo m.m. lär sig barnen att se resultat och att byggandet leder fram till något. Nya material och leksaker inspirerar och utvecklar barnens byggande och känsla för teknik.

6 SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Alla avdelningar har rutiner och gemensamma regler under dagen. Barnen lär sig på detta vis att både fungera enskilt och i grupp. De dagliga samtalen om hjälpsamhet, bra kompis/kamrat, att vänta på sin tur inryms i verksamheten varje dag. Det märks, att när man pratar och resonerar mycket om förhållningssätt, så vet och lär sig barnen vad som är rätt och fel. Vid ihopplockning och städning märks ansvar för förskolans miljö och material. Varje år uppmärksammas vi på de fiskmåsar som bygger bo i närheten av förskolan. Det kommer ofta en liten ännu ej flygfärdig fiskmåsunge till gården. Barnen ser vilken omsorg föräldrarna har om ungen och hur de vakar och försvarar den. Där uttrycker barnen sin empati, sina åsikter och kan leva sig in i föräldrarnas situation. Arbetet med rutiner och trivselreglerna är en ständigt pågående process tills de blir väl förankrade i barngrupperna. Barnen har efter hand lärt sig respekt för varandra och ansvar om vår miljö på förskolan. Barnen är hjälpsamma gentemot varandra och hjälper varandra vid ex.vis av- och påklädning. Barnen har fått en vänligare ton mot varandra och mot vuxna. Vi hör ofta; Kan jag få mjölken? Tack.

7 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. 8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan 9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokumentation Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

8 Analys av resultat: C:a 65% av föräldrarna besvarade enkäten. Föräldrar och barn känner sig trygga i verksamheten på förskolan och de upplever att de får ett väl bemötande. Förskolan stimulerar barnen i deras lärande. Likabehandlingsplanen och den pedagogiska dokumentationen är inte fullt kända.

9 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalen upplever trivsel och meningsfullhet i arbetet. De upplever att de har god kompetens för arbetet, men att arbetsbelastningen är stor. Kontakten med arbetsledaren är god

10 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Vi ska främja språket ; genom att ha särskilda lådor med böcker för läsvila, genom att uppdatera aktivitetslådorna med nytt material, genom att ha samtalsbilder för att förstärka och tydliggöra samspel och relationer Vi behöver bli bättre på materialvård och ska ha framförhållning under skolloven Vi ska aktivt söka kunskap och material tillsammans med barnen på vår I-pad Vi ska bestämma gemensamma regler för cykelåkningen och för leken i lekstugan Vi ska utveckla matematiken både för småbarnen men även för de äldre med nytt material tex sifferpussel : Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: