SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET Avdelning Födda -09 Födda - 10 Födda -11 Födda - 12 Födda- 13 Födda- 14 Knatte 17 barn /10 Humlan 19 barn /10 Myran 18 barn /6 Totalt 54 barn 28/26 F/P Personal Förskollärare Barnskötare Knatte 3.0 Humlan Myran FAKTA OCH ORGANISATION Hattstugans förskola ligger i ett villaområde i centrala Smedjebacken med närhet till Röda Bergaskolan F-4 och Bergaskolan 5-9. Förskolan har närhet till centrum med affärer och bibliotek men lika nära skog och elljuspår. Förskolan består av tre avdelningar organiseras i en småbarnsavdelning 1-3 år och två syskonavdelningar 3-5 år. Förskolan har ett eget tillagningskök och serverar husmanskost, kravprodukter är en naturlig del av sortimentet. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Harnäs, Sagan och Vinsbo förskolor. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att få kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. All planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet fått kompetenshöjning gällande barns språk. Ett språkprojekt Språkgiva startades av specialpedagogerna med stöd från Kulturrådet. Inom projektet ges stöd med material och handledning genom så kallade work-shops, ett besök/arbetslag. Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med läsfixarmaterial. Annika Löthagen. Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan. Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande. Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Ett gemensamt dokument gällande det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan har sedan sammanställts. ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vårt värdegrundsarbete har utgått utifrån barngruppens behov. På avdelningsplaneringarna utvärderas barngruppernas lek- och förhållningssätt. Vid behov finns böcker och värdegrundsmaterial att arbeta med. Vi har skapat trygghet och förutsägbarhet för barnen på förskolan genom att vi har skapat tydliga regler och rutiner. Samarbete och hjälpsamhet har uppmärksammats. Vi har gjort regler för lekar och aktiviteter i lekhallen. Vi har inköpt material tex balansbrädor som utvecklat leken både ute och inne. Varje vecka har barnen delats in i mindre lek- och aktivitetsgrupper bl.a. gällande sagoläsning Förskolan har fortsatt ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar alla barn på förskolan. HELHET/ALLSIDIGHET Småbarnsavdelningen har haft många inskolningar utspridda över hela läsåret. Fokus har varit på att skapa trygghet och rutiner. Humlans syskonavdelning har haft fokus på att ge trygghet vid inskolningar, att barn och personal är förberedda och att barnen får växa in i sin delaktighet i vår förskoleverksamhet. Myran har arbetat med årstiderna, almanackan och årstidshjulet. För att skapa trygghet har alla barn namnlappar på hyllor, samlingsprickar m.m. Genom samlingar med sånger, rim & ramsor får barnen del av vårt kulturarv. För att skapa gemenskap för hela förskolan har avdelningarna turats om att göra en rolig fredag. Vårt arbete med regler, rutiner och framförhållning har skapat trygghet för barnen. Vår kultur ges utrymme i lekar, sånger och högtider. Arbetet med helhet och allsidighet finns i tankarna också när vi arbetar med många av de andra strävansmålen i läroplanen. Arbetet med en rolig fredag bidrog både till nya gemenskap och nya aktiviteter.

3 HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen har möjlighet att vara utomhus varje dag, vår gård är som gjord för rörelse och lek. Att få vara ute varje dag är en stor del av förskolans verksamhet. Tillgång till gungor, bandyklubbor, balansdäck och cyklar gör att barnen utvecklar sin grovmotorik och koordination. Bamseloppet uppmuntrar till både träning och spänning samtidigt som barnen får tillfälle att uppskatta sin motoriska prestationer och en känsla av gemenskap på förskolan. Samtal om kostens betydelse för hälsan och vikten av att hålla god hygien diskuteras ofta. Barnen har god tillgång till att utveckla utelekar i en kuperad terräng. De upplever och visar gärna när de lyckats med nya färdigheter. Trots många olika lekhörnor på gården, kan vissa dagar upplevas som röriga när många barn vistas ute på gården samtidigt. Förskolan är bra på att väcka barnens intresse för utelek. Genom dagliga samtal vid matsituationen om vikten av god hygien och bra mat så bidrar detta till ökad måluppfyllelse angående strävansmålen. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Alla barn ges möjlighet att bli hörda. En stor del av språkutvecklingen ligger också i själva lyssnandet. De yngsta barnen på förskolan lär sig förstå instruktioner. Alla förskoleavdelningar sjunger och dramatiserar ramsor och sånger. Barnen berättar gärna om sina upplevelser på och utanför förskolan för sina kamrater. Vi går regelbundet till biblioteket. Det finns många möjligheter att se utveckla intresse för bilder och texter genom sångkort, sagoläsning och sina egna namnlappar. De äldre barnen på förskolan är alla intresserade av bokstäver, de är nyfikna och har stor lust att lära. De lär många nya begrepp, utvecklar ordförrådet och kommunicerar med varandra. De yngre barnen förstår instruktioner bra och kan många sånger med rörelser. Förskolan har bra kunskap om hur de kan ge barnen god språkstimulans. LEK Vid både inne- och utelek får barnen utlopp för sin fantasi och de bearbetar saker som de upplevt. De leker rollekar, bygger, klättrar, cyklar, ritar, pusslar och spelar spel. I leken utvecklar barnen även sin kommunikations- och samarbetsförmåga.

4 Barnen är duktiga på att gruppera sig i olika grupper. Utegården är bra med sina många lekhörnor. Barnen utvecklar, med hjälp av vuxna, sitt samarbete och de kompromissar sig fram under lekens gång. SKAPANDE Skapande finns i leken både inne och ute. I sandlådan bygger och gräver barnen och de använder vatten och naturmaterial i leken. I leken utomhus skapar barnen mönster och kompositioner genom att använda stenar, blommor och blad. Barnen har möjlighet att varje dag pyssla, sjunga, dramatisera och dega. Genom sångsamlingar får de uppleva glädjen av musik och dans. Barnen skapande är varierat. De skapar ibland fritt och ibland är aktiviteterna styrda. Vi har ett bra utbud av skapande material. MATEMATIK De yngre barnen sorterar leksaker, bygger med duplo, lär sig former och färger genom pussel. Matematik finns därför hela tiden naturligt med i vår verksamhet. Matsituationen ger upphov till många matematiska begrepp mittemot, mellan, bredvid, räkna barn. Baren lär sig följa matematiska begrepp och samband. Vi äter hel och halv smörgås. Genom att bygga och konstruera lär sig barnen matematik och genom att följa beskrivningar utvecklar de både begrepp, de undersöker och provar. Vardagsrutinen att dra lapp på almanackan ger uppfattning om siffror, dagar, månader m.m. Vi fortsätter att arbeta med matematik och upplever att vi dagligen använder och uppmärksammar barnen på vardagsmatte. Barnens förståelse för matematiska begrepp har utvidgats. Barnen inspirerar varandra i tankar och handlingar. Byggmaterialet clics är populära igen. Redan de yngre barnen räknar till tre innan de börjar sjunga på sångsamlingen.

5 NATURVETENSKAP/TEKNIK Barnen har utvecklat sitt kunnande om fåglar genom ett fågelträd. Barnen lärde sig många nya fågelnamn. Utomhus plockar barnen sniglar och andra smådjur. Under senare delen av våren var fågelungarna på grannfastigheten uppmärksammade, likaså våra småfåglar som byggt bo under vårt tak till uteplatsen. Barnen har fått experimentera med kugghjul, förstoringsglas, kalejdoskåp, speglar, färgade papper på fönstret, kulbana m.m. Ett experiment med en isballong fascinerade barnen. Att väva och sticka kräver både barnens koncentration och innebär mycket teknik. Fågelträdet startades av barnen, de lärde sig många fågelnamn. Speglarna och det färgade papperet på fönstret gav upphov till många diskussioner. På studiedagen om teknik fick vi många tips och ideer som vi använt i barngrupperna. Nyinköpt material angående teknik visade sig vara alltför avancerat. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Rutiner och regler är till stor hjälp för barnen, det är bra att veta vad som förväntas av dem. Alla är lika värda och ska få vara med i leken. Alla barn får göra saker, men inte alltid samtidigt. Demokrati är viktigt, men det krävs också hänsyn och respekt. Att lära sig vänta på sin tur är inte alltid det lättaste. Småbarnen lär sig att sitta stilla vid matbordet för att visa ansvar och för att lära sig att fungera i grupp. Vi uppmuntrar och uppmärksammar barnen när de hjälper varandra. En avdelningar har arbetat med att skriva trivselregler på små moln. För att följa barnens känslor över dagen finns ansikten med olika känslouttryck, och där får man sätta upp en skylt hur man själv mår. Respekten för allt levande grundas i leken med sniglarna på gården som alla ska behandla med omsorg. Rutiner och trivselreglerna är väl förankrade i barngrupperna. Barnen är hjälpsamma gentemot varandra och hjälper varandra vid ex.vis av- och påklädning.

6 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. 8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan 9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokumentation Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Analys av resultat: C:a 65% av föräldrarna besvarade enkäten. Föräldrar och barn känner sig trygga i verksamheten på förskolan och de upplever att de får ett väl bemötande. Förskolan stimulerar barnen i deras lärande. Likabehandlingsplanen och den pedagogiska dokumentationen är inte fullt kända.

7 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalen upplever trivsel och meningsfullhet i arbetet. De upplever att de har god kompetens för arbetet, men att arbetsbelastningen är stor. Kontakten med arbetsledaren är god

8 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Sångkorten ska användas för att främja språkutvecklingen Styrda lekar inomhus tex björnen sover ska främja samlek Vi ska fortsätta med gemensamma lekar i lekhallen tex musik och dans Vi vill utveckla den skapande verksamheten så att barnen själva kan ta fram och använda ex.vis instrumentlåda, vattenfärger m.m. Vi ska använda en boklåda för speciella böcker då barnen arbetar med läsfixarna Vi ska göra aktivitetslådor efter sagostunden, dela in barnen i grupper. Ett årstidsfönster ska synliggöra årstiderna Vi ska bestämma gemensamma regler för cykelåkningen Läsvilan ska struktureras upp / delas upp Vi ska köpa nytt material som inspirerar till att utveckla leken Pyssellådan ska underhållas med nya spännande saker Vi ska skaffa lämpligt material till naturvetenskap och teknik Vi ska gemensamt ställa i ordning lekstugan och sätta upp regler för leken : Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: