effekter och konsekvenser

Transkript

1 Bilaga 1 Beskrivning av planens åtgärdsförslag och deras effekter och konsekvenser 1

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning och läsanvisningar... 3 Rv 56 Köping Kungsör, mötesfri landsväg, Köpings och Kungsörs kommuner... 7 Rv 66 Västerås Surahammar, mötesfri landsväg, Västerås och Surahammars kommuner... 8 Rv 66 Surahammar (lv 625) Ramnäs (lv 252), mötesfri landsväg, Surahammars kommun... 9 Rv 66 Ramnäs (lv 252) Sothällen (lv 233), mötesfri landsväg, Surahammars kommun Rv 66 Sothällen (lv 233) Virsbo, mötesfri landsväg, Surahammars kommun Rv 66 Virsbo Fagersta, mötesfr landsväg, Surahammars och Fagersta kommuner Korsning rv 66/rv 68/lv 250 i Oti, Fagersta kommun Rv 68 Stigningsfält vid Källfallet, norr om Riddarhyttan, Skinnskattebergs kommun Rv 68 Stigningsfält vid Dammossen, Skinnskattebergs kommun Rv 68 Stigningsfält vid Högforsbäcken lv 233 Skinnskattebergs kommun Rv 68 Sundet Björkviken, Skinnskattebergs kommun Rv 68 Genomfart Fagersta, delen Knutsvägen Floravägen, Fagersta kommun Rv 68 Genomfart Fagersta, delen Stationsvägen Sveavägen, Fagersta kommun Rv 68 Fagersta Norberg, Fagersta och Norbergs kommuner Rv 68 Norberg Avesta (länsgränsen Dalarnas län), Norbergs kommun Rv 72 Byggningen (rv 67) Heby, Heby kommun Lv 250 Köping Kolsva etapp II, Köpings kommun Lv 250 Gisslarbo Hed, Skinnskattebergs kommun Lv 252 Ny väg mellan Trollvad och rv 66 (Surahammar) Lv 596 Tomasbo Karmansbo, Skinnskattebergs kommun Västerås flygplats, Västerås kommun

3 Inledning och läsanvisningar Avgränsning I denna bilaga beskrivs de enskilda åtgärdsförslag, investeringsobjekt och bidragsobjekt, som överstiger 5 mkr. Åtgärdsförslagen är ordnade efter vägnummer (icke vägobjekt sist) och inte ordnade efter planens prioritering. Trafiksiffror I de fall trafiksiffrorna framgått av de Eva-kalkyler som Vägverket lämnat har dessa siffror används. Vägverket har nyttjat siffror från När sådana siffror saknas har Länsstyrelsen angivit senast tillgängliga trafiksiffror som är från I objektsbeskrivningarna framgår detta genom att årtalet anges efter trafiksiffran. För uppgifter om kvaliteten på siffrorna hänvisas till grundmaterialet. Uppgifterna om busstrafik avser dubbelturer måndag fredag enligt vintertidtabellen 2002/2003. Kostnadsberäkningar Samtliga kostnadsuppgifter kommer, om inte annat anges, från Vägverkets EVA-kalkyler. Kostnaderna är exklusive produktionsstöd. Måluppfyllelse Målen Målens fullständiga lydelse framgår av avsnitt 3 i planen. Några fjällmiljöer finns inte i länet. Länet gränsar inte till något hav. Länstransportplanen kan inte heller förväntas indirekt medföra någon påverkan på havsmiljön av betydelse. kvalitetsmålet "giftfri miljö" behandlar dels förorenade områden, dels utsläpp av giftiga ämnen. Vägtransportsystemet är inte någon huvudkälla till denna typ av föroreningar och i den mån de har betydelse är det inte kopplat valet av infrastruktursatsningar utan är generella problem kopplade till trafikeringen. "Säker strålmiljö" och "skyddande ozonskikt" är inte heller miljömål där vägtransportsystemet har någon betydande miljöpåverkan. För "skyddande ozonskikt" har luftfarten betydelse, varför miljömålet behandlas i samband med Västerås flygplats. Kriterier för bedömningen mot de transportpolitisiska delmålen För "tillgänglighet" har en bedömning inte bara gjorts utifrån restider utan även hur olika kategorier av människor och företag kan utnyttja transportsystemet. För "transportkvalitet" har faktorer som flexibilitet, säkerhet och tillförlitlighet i transportsystemet utifrån näringslivets behov vägts in. För "trafiksäkerhet" har både den direkta trafiksäkerhetseffekten på antalet dödade och svårt skadade och effektiviteten i åtgärden i form av kostnaden/död eller svårt skadad vägts in. Diagram I diagramform redovisas en bedömning av hur de olika åtgärderna bidrar till uppfyllelsen av de sex transportpolitiska delmålen och de 15 miljökvalitetsmålen. Följande beteckningar har använts: För "miljö" har en sammanvägning gjorts av måluppfyllelsen för de olika miljökvalitetsmålen. För "regional utveckling" har minskade transportavstånd vägts in liksom ökad tillgänglighet i de delar av länets som har lägre tillväxttakt. Väsentligt positivt bidrag För "jämställdhet" har åtgärdernas bedömda möjlighet Begränsat positivt att minska skillnaderna i mäns och kvinnors möjlighet bidrag att nyttja transportsystemet vägts in. Inget bidrag av betydelse Kriterier för bedömningen mot miljökvalitetsmålen Begränsat negativt För "luft" har förändringen av kväveoxidhalten och bidrag partikelemissionerna används som mätbar variabel. Väsentligt negativt Väsentlig förändring är >10 %, 5 10 % är begränsad bidrag förändring och < 5% ingen inverkan av betydelse. Målet inte relevant Utsläppsberäkningarna kommer från Vägverkets EVAkalkyl. För planen relevanta miljökvalitetsmål I diagrammen för miljökvalitetsmålen har målen "Hav i balans samt levande kust och skärgård", "Storslagen fjällmiljö", "Giftfri miljö", "Säker strålmiljö" och "Skyddande ozonskikt" i allmänhet uteslutits eftersom de inte har bedömts vara relevanta i konsekvensbeskrivningen av planens åtgärder. För "grundvatten" har påverkan på större vattentäkter samt områden för framtida vattentäkter bedömts. För "sjöar" har intrång av vägen på natur- och kulturvärden kopplade till sjöar och vattendrag bedömts. 3

4 För "våtmarker" har vägens intrång eller hydrologiska påverkan på våtmarkers natur- och kulturmiljövärden bedömts. För "övergödning" har förändringen av kväveoxidhalten används som mätbar variabel. Väsentlig förändring är >10 %, 5 10 % är begränsad förändring och < 5% ingen inverkan av betydelse. Utsläppsberäkningarna kommer från Vägverkets EVA-kalkyl. För "försurning" har förändringen av kväveoxidhalten används som mätbar variabel. Väsentlig förändring är >10 %, 5 10 % är begränsad förändring och < 5% ingen inverkan av betydelse. Utsläppsberäkningarna kommer från Vägverkets EVA-kalkyl. För "skogar" har vägens intrång i skogens natur- och kulturmiljövärden bedömts. För "odlingslandskap" har vägens intrång i odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden bedömts. Även vägens påverkan på arronderingen och därmed förutsättningarna för fortsatt brukande av marken har vägts in. För "bebyggd miljö" har följande faktorer vägts in: påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, intrång i tätortsnära grönområden, bullerstörningar, kulturmiljövärden kopplade till infrastrukturen, vägestetik och barriäreffekter. För "klimatpåverkan" har förändringen i koldioxidutsläpp används. Väsentlig förändring är >10 %, 5 10 % är begränsad förändring och < 5% ingen inverkan av betydelse. Utsläppsberäkningarna kommer från Vägverkets EVA-kalkyl. Viktning av målen De olika transportpolitiska delmålen och de olika miljökvalitetsmålen har olika betydelse beroende på de olika åtgärdernas karaktär och förutsättningarna på de platser åtgärden utförs. Det går därför inte att summera antalet gröna och röda sträck i diagrammen för att på så sätt poängsätta de olika åtgärderna ur miljö- eller transportpolitisk synpunkt. kvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan" är t ex av central betydelse för att bedöma transportsystemets inverkan på miljön. Möjligheterna att inom ramen för länstransportplanen påverka utsläppens omfattning är dock mycket begränsade. En förändring av bränslepriset med ett öre, en förändring av BNP på 1 % eller utvecklandet av energieffektivare motorer har t ex mycket större inverkan på koldioxidutsläppen i länet. För målet "Grundvatten av hög kvalitet" finns det däremot möjligheter att genom lämplig lokalisering och utformning av planens åtgärder på ett avgörande sätt påverka konsekvenserna för berörda större vattentäkter. kvalitetsnormer Nu gällande och beslutade miljökvalitetsnormer uppfylls för samtliga objekt.. Osäkerheter Säkerheten i effekt- och konsekvensbeskrivningarna av planens åtgärder varierar beroende på vilket planeringsskede objekten befinner sig i. Generellt sett blir bedömningarna av kostnader, transportpolitiska effekter och miljökonsekvenser säkrare ju längre gången den fysiska planeringen är. Säkerheten i de EVA-kalkyler som utgör ett viktigt underlag för beskrivningarna är större för stora vägombyggnader än för små trafiksäkerhetsobjekt, som t ex cirkulationsplatser beroende på att beräkningarna är teoretiska modellberäkningar och att lokala variationer av t ex trafikmängder och körsätt får större utslag i verkligheten vid små objekt. Erfarenheterna att beräkna effekter är också större för nybyggnad av vägar än av små trafiksäkerhetsobjekt. VTI:s utvärderingar av trafiksäkerhetseffekterna av ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke tyder på effekterna är större än de värden som ingår i EVA-kalkylerna visar. I EVA-kalkylerna räknas trafiksiffrorna upp med den generella trafikökningen. Hänsyn tas också till omfördelning av trafik på vägnätet. Däremot tas inte hänsyn till det nytillskott av trafik, som i många fall uppstår på grund av att det blir lättare att färdas på vägnätet genom kortare restider eller höjd komfort och säkerhet. Detta medför att regionalpolitiska effekter i form av t ex förbättrade pendlingsmöjligheter inte kommer med som plusspost i kalkylen. Samtidigt tas inte heller hänsyn till den ökade påverkan genom t ex luftutsläpp som orsakas av detta nytillskott av trafik. I SAMKALK-modellen försöker man fånga upp dessa dynamiska effekter på trafiken. Modellen har dock ännu inte sådan tillförlitlighet att den kunnat användas som underlag för effektbeskrivningen av länstransportplanen. Ansvariga för åtgärdsbeskrivningarna Objektsbeskrivningen har upprättats av avdelningsdirektör Rolf Karlsson, Länsstyrelsen i Västmanlands län med stöd av naturvårdare Inga-Lill Nyberg, antikvarie Sofia Andersson, kommunikationshandläggare Catrin Englund samt kommunikationsdirektör Astrid Värnild. Uppgift om ansvarig för Vägverkets EVA-kalkyler kan erhållas från Vägverket, Region Mälardalen. Källor För arbetet har följande källor används: Länsstyrelsen i Västmanlands län, Regionalt underlagsmaterial (RUM) 4

5 Regeringen: Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop 1997/98:56) Regeringen: Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (prop 2000/01:130) Västmanlands lokaltrafik (VL): Buss- och tågtidtabell Västmanlands län, vintertidtabellen 2002/2003 Vägverket: Vägverket Region Mälardalens underlagsmaterial till Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanlands län för den regionala åtgärdsplaneringen perioden ; Bilaga innehållande detaljerade redovisningar över förslag till större nybyggnads/ombyggnads projekt i Västmanlands län; Publikation 2002:142, Vägverket: kompletterande underlag till ovanstående Vägverket Konsult: Årsmedeldygnstrafik år 2001, delar av huvudvägar samt delar av övriga länsvägar Övriga källor anges för respektive åtgärdsbeskrivning. 5

6 EFFEKTER Sammanställning av vissa mätbara effekter av planens åtgärder PRIORITET OBJEKT TYP AV ÅTGÄRD RESTID RESTID TUNGTRAFIK DSS/10 ÅR NOX KOLVÄTEN CO2 SO2 PARTIKLAR KOMMENTAR t/år t/år kg/år kg/år ton/år kg/år kg/år Pågående Lv 250 Köping - Kolsva etapp 2 Nybyggnad Not 1 Pågående Rv 66 Sothällen- Virsbo- Fagersta Trafiksäkerhet , Not 2 1 Västerås Flygplats I Kollektivtrafik Not 1 2 Björnöbron Västerås kommun Enskilda vägar Not 1 3 Rv 68 Fagersta - Stationsv. - Sveav. Trafiksäkerhet, miljö , Not 3 4 RV 68 Fagersta - Knutsv. - Florav. Trafiksäkerhet, miljö , Rv 68 Stigningsfält - Högfors Nybyggnad/TS , Rv 68 Stigningsfält - Riddarhyttan Nybyggnad , Rv 68 Stigningsfält - Dammossen Nybyggnad , Korsning 66/68/250 - rondell Oti Trafiksäkerhet Rv 66 Ramnäs - Sothällen MLV Trafiksäkerhet , Rv 66 Surahammar - Ramnäs MLV Trafiksäkerhet , Rv 68 Norberg - Avesta MLV Nybyggnad/TS Rv 56 Köping - Kungsör MLV Trafiksäkerhet , Rv 72 Heby MLV + 2 korsningsåtg. Trafiksäkerhet -5,5 14 Västerås Flygplats II Kollektivtrafik Not 1 15 Rv 66 Västerås - Surahammar MLV Trafiksäkerhet , Rv 68 Fagersta - Norberg MLV Trafiksäkerhet , Rv 68 Sundet - Björkviken Nybyggnad , Lv 596 Karmansbo - Tomasbo Nybyggnad , Lv 252 Halllstahammar - Surahammar Nybyggnad , Lv 250 Gisslarbo - Hed mindre åtgärder Nybyggnad , Produktionsstöd Not 4 Smärre objekt - Kommunala bidrag Trafiksäkerhet,miljö -27 Not 5 Övriga mindre objekt Kollektivtrafik, IT, TS -9,2 Not 6 SUMMA Not 1 Uppgifter saknas Not 2 72 % av kostnaden belastar denna plan varför endast 72 % av effekterna redovisas här Not 3 Objektet samfinansieras med Vägverket som står för miljödelen. EVA-kalkylen behandlar endast trafiksäkerhetsdelen och effekterna redovisas därför till 100 % här Not 4 Administrativ kostnad som inte har några egna effekter Not 5 Schablonberäkning som utgår från 20 % miljö, 40 % cirkulationsplatser och 40 % hastighetssäkring av övergångställen. 100 % av effekterna har tagits upp här. delen har inte bedömts ge någon trafiksäkerhetseffekt. (Not 7) Not 6 Schablonberäkning som utgår från 50 % kollektivtrafikåtgärder (trafiksäkerhetseffekterna av dessa har här satts till 0 på grund av svårighet att beräkna dessa) 25 % cirkulationsplatser och 25 % hastighetssäkring av gångpassager. (Not 7) Not 7 Cirkulationsplatser har bedömts ge en minskning av 0, 5 döda och svårt skadade per miljon kr och 10 år. Motsvarande siffra för hastighetssäkring av gångpassager är 0,75.

7 Rv 56 Köping Kungsör, mötesfri landsväg, Köpings och Kungsörs kommuner Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 0,4 Trafiksäkerhet 5 Mkr/DSS Restid 136 kr/restimma Rv 56 går genom ett landskap med höga natur- och kulturmiljövärden som här vid Kungs-Barkarö kyrka. Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Rv 56 mellan Köping och Kungsör är idag en 13- metersväg med relativt god standard, men har på ett avsnitt vid Kungs-Barkarö anslutningar med dålig sikt. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägsträckan. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken) i befintlig sträckning med dimensionerande hastighet 90 km/timmen. Investeringskostnad: 41 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid 1 år Åtgärdad väglängd 11 km Dagens trafik och trafikutveckling På sträckan uppgår trafiken till mellan och fordon per årsmedeldygn, varav 11 % tung trafik. Åtgärden medför inte några förändringar av trafiken. Trafikökningen från 1998 till 2010 är, enligt SIKAs prognos, cirka 19 % för personbilar och 36 % för lastbilar, vilket motsvarar cirka fordon per årsmedeldygn år Vägen trafikeras av VL:s linje 50 med cirka 15 dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Saknas Viktig effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Tillgängligheten ökar något för biltrafiken och minskar något för cykeltrafiken på vägen. På delar av vägen kan dock en äldre vägsträckning användas för cykling. Åtgärden förbättrar transportförutsättningarna för både män och kvinnor, men bidrar inte till utjämnandet av könsskillnaderna i utnyttjandet av transportsystemet i någon nämnvärd utsträckning. Vägen går genom ett landskap med mycket höga natur- och kulturmiljövärden. Åtgärden har dock ingen påtaglig inverkan på miljön eftersom befintligt vägområde utnyttjas. Eventuella nytillkomna sidovägar måste dock lokaliseras med stor omsorg om landskapets värden. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: EVA-kalkyl

8 Rv 66 Västerås Surahammar, mötesfri landsväg, Västerås och Surahammars kommuner Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Nuvarande rv 66 är 13 meter bred, den skyltade hastigheten är 90 km/t. Sträckan mellan Västerås och Surahammar är relativt olycksdrabbad. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerhetsstandarden på vägsträckan och i korsningarna. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken). Förekommande fyrvägskorsningar byggs om till förskjutna trevägskorsningar. Samtliga korsningar görs om till C-korsning. Investeringskostnad: 48 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid 1 år Åtgärdad väglängd cirka 19 km Dagens trafik och trafikutveckling Cirka fordon per dygn. Åtgärden innebär ingen omfördelning av trafiken. Trafiktillväxten fram till 2010 bedöms till 19 % för personbilar och 36 % för lastbilar. Vägen trafikeras av VL:s buss 114 med cirka 8 dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 0,5 Trafiksäkerhet 31 Mkr/DSS Restid 971 kr/restimma Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Mitträcket medför att mötesolyckor minimeras och att en del av singel- olyckorna övergår från avkörning till kollision med räcket. I bägge fallen reduceras skadeföljden i de olyckor som ändå inträffar. Åtgärder i sidoområdet, flackare slänter, borttagande av fasta hinder och uppsättande av räcken kommer att reducera skadeföljden vid singelolyckor. Tillgängligheten för biltrafiken blir i stort oförändrad och minskar något för cykeltrafiken. Tillgängligheten minskar också för boende utmed vägen. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: Fördjupad förstudie väg 66 Västerås Surahammar - Ramnäs, Sektion och sidoområdesåtgärder Vägverket: EVA-kalkyl

9 Rv 66 Surahammar (lv 625) Ramnäs (lv 252), mötesfri landsväg, Surahammars kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Nuvarande rv 66 är 13 meter bred, skyltad hastighet är 90 km/t. Sträckan mellan Surahammar - Ramnäs är något mer olycksdrabbad än "normalfallet", cirka 20 % längs sträckan och cirka 5 % i fyrvägskorsningen lv 668/lv 252/rv 66. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerhetsstandarden på vägsträckan och i korsningarna. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken). Fyrvägskorsningen lv 668/lv 252/rv 66 byggs om till förskjuten trevägskorsning. olyckorna övergår från avkörning till kollision med räcket. I bägge fallen reduceras skadeföljden i de olyckor som ändå inträffar. Åtgärder i sidoområdet, flackare slänter, borttagande av fasta hinder och uppsättande av räcken kommer att reducera skadeföljden vid singelolyckor. Tillgängligheten för biltrafiken blir i stort oförändrad. Tillgängligheten minskar något för boende utmed vägen. Cykeltrafiken torde vara begränsad på sträckan. Lämpligaste cykelväg mellan Surahammar och Ramnäs blir i framtiden, liksom idag, mindre trafikerade vägar mellan orterna. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Investeringskostnad: 15 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid 1 år Åtgärdad väglängd XX km Dagens trafik och trafikutveckling Vägen trafikeras av fordon varav 390 lastbilar (2001). Åtgärden medför inte några förändringar av trafiken. Sträckan trafikeras endast av någon enstaka busstur. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 1,4 Trafiksäkerhet 2 Mkr/DSS Restid Ingen förändring av restiden Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Viktig effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Mitträcket medför att mötesolyckor minimeras och att en del av singel- Källor Vägverket: Fördjupad förstudie väg 66 Västerås- Surahammar-Ramnäs, Sektion och sidoområdesåtgärder Vägverket: EVA-kalkyl

10 Rv 66 Ramnäs (lv 252) Sothällen (lv 233), mötesfri landsväg, Surahammars kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Nuvarande rv 66 är 13 meter bred, skyltad hastighet är 90 km/t. Sträckan mellan Ramnäs Sothällen är något mer olycksdrabbad än "normalfallet", cirka 20 % längs sträckan och cirka 10 % i korsningen lv 618/rv 66. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerhetsstandarden på vägsträckan och i korsningarna. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken). Fyrvägskorsningen lv 618/rv 66 byggs om till förskjuten trevägskorsning. Investeringskostnad: 13 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid 1 år Åtgärdad väglängd 3,5 km Dagens trafik och trafikutveckling Vägen trafikeras av fordon varav 430 lastbilar (2001). Åtgärden medför inte några förändringar av trafiken. Ingen kollektivtrafik förekommer på sträckan. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal Nettonuvärdeskvot -0,2 Trafiksäkerhet 5 Mkr/DSS Restid Ingen förändring av restiden Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Tillgängligheten för biltrafiken blir i stort oförändrad. Cykeltrafiken torde vara begränsad på sträckan. Lämpligaste cykelväg mellan orterna utmed vägen blir i framtiden, liksom idag, de mindre trafikerade vägarna mellan orterna. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: Fördjupad förstudie väg 66 Västerås Surahammar - Ramnäs, Sektion och sidoområdesåtgärder Vägverket: EVA-kalkyl

11 Rv 66 Sothällen (lv 233) - Virsbo, mötesfri landsväg, Surahammars kommun Trafiksäkerhet Restid 3 Mkr/DSS Ingen förändring av restiden Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Nuvarande rv 66 är 13 meter bred, skyltad hastighet är för närvarande 110 km/h (90 km/t vintertid). Vägtypen inbjuder till höga hastigheter och det medför svåra följder för de olyckor som inträffar. De olyckor som har allvarligast konsekvenser är mötes- omkörnings- och singelolyckor. Vid Sothällen finns en fyrvägskorsning mellan rv 66 och lv 233 och lv 667. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerhetsstandarden på vägsträckan och i korsningarna. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken). Fyrvägskorsningen vid Sothällen byggs om till två förskjutna trevägskorsningar där anslutningen av lv 667 flyttas cirka 75 meter norrut. Det kräver att drygt 150 meter ny väg byggs. Objektet börjar byggas Investeringskostnad: 28 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid cirka 1 år Åtgärdad väglängd 13 km Dagens trafik och trafikutveckling Cirka ÅDT. Ingen förändring på grund av föreslagen åtgärd. Ingen kollektivtrafik förekommer på sträckan. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 0,2 Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Mitträcket medför att mötesolyckor minimeras och att en del av singelolyckorna övergår från avkörning till kollision med räcket. I bägge fallen reduceras skadeföljden i de olyckor som ändå inträffar. Åtgärder i sidoområdet, flackare slänter, borttagande av fasta hinder och uppsättande av räcken kommer att reducera skadeföljden vid singelolyckor. Tillgängligheten för biltrafiken blir i stort oförändrad. Tillgängligheten minskar något för boende utmed vägen. Cykeltrafiken torde vara begränsad på sträckan. Lämpligaste cykelväg mellan orterna utmed vägen blir i framtiden, liksom idag, mindre trafikerade vägar. Om åtgärden inte utförs finns risk för att den skyltade hastigheten måste sänkas även sommartid, vilket skulle minska tillgängligheten för biltrafiken. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: Förstudie väg 66, Ramnäs Fagersta, Samrådshandling januari Vägverket: EVA-kalkyl

12 Rv 66 Virsbo - Fagersta mötesfri landsväg, Surahammars och Fagersta kommun Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 0,1 Trafiksäkerhet 3 Mkr/DSS Restid 316 kr/restimme Genom att utföra trafiksäkerhetsåtgärderna i anslutning till pågående rekonstruktionsåtgärder görs besparingar Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Nuvarande rv 66 är 13 meter bred, skyltad hastighet är för närvarande 110 km/h (90 km/t vintertid) på större delen av sträckan. Vägtypen inbjuder till höga hastigheter och det med för svåra följder för de olyckor som inträffar. De olyckor som har allvarligast konsekvenser är mötes- omkörnings- och singelolyckor. Såväl olyckskvoten som olycksföljden på sträckan Virsbo Fagersta är något högre än motsvarande genomsnittsväg. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerheten. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken). Dessutom föreslås en drygt 1 km lång gångoch cykelväg på den nordligaste delsträckan mellan cirkulationsplatsen i Västanfors och anslutningen från Aspatorp. Objektet börjar byggas Investeringskostnad: 39 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid Cirka 1 år Åtgärdad väglängd 19 km Dagens trafik och trafikutveckling Cirka ÅDT. Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Kollektivtrafiken på vägen är mycket begränsad. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Mitträcket medför att mötesolyckor minimeras och att en del av singelolyckorna övergår från avkörning till kollision med räcket. I bägge fallen reduceras skadeföljden i de olyckor som ändå inträffar. Åtgärder i sidoområdet, flackare slänter, borttagande av fasta hinder och uppsättande av räcken kommer att reducera skadeföljden vid singelolyckor. Tillgängligheten för biltrafiken blir i stort oförändrad och minskar något för cykeltrafiken i den södra delen, men ökar i den norra delen där separat gång- och cykelväg ordnas. I den södra delen torde cykeltrafiken vara begränsad. Tillgängligheten minskar något för boende utmed vägen. Om åtgärden inte utförs finns risk för att den skyltade hastigheten måste sänkas även sommartid, vilket skulle minska tillgängligheten för biltrafiken. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: Förstudie väg 66, Ramnäs Fagersta, Samrådshandling januari Vägverket: EVA-kalkyl

13 Korsning rv 66/rv 68/lv 250 i Oti, Fagersta kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden I korsningen har trafikanter från Ludvika på rv 66 och de som färdas på lv 250 väjningsplikt. Sikten på lv 250 i korsningen mot söder på rv 68 är dålig på grund av en brant slänt mot en villatomt. Området för korsningen ligger inom yttre skyddsområde för Fagersta kommuns reservvattentäkt. In- och utfart för en bensinstation ligger i omedelbar anslutning till korsningen, vilket medför vänstersvängar på rv 66/68 nära korsningen. Rv 66 och rv 68 är rekommenderade primära transportvägar för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerheten. Förslag till åtgärd Fyrvägskorsningen byggs om till en cirkulationsplats och vägbanan förskjuts från bensinstationen. En mittremsa anläggs på rv 66/68 som gör det omöjligt att utföra vänstersväng före korsningen. Grundvattenskydd ordnas för ny vägsträckning. Investeringskostnad: 5 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 60 år Byggtid 1 år Åtgärdad väglängd 0,3 km Dagens trafik och trafikutveckling På rv 66 går det bilar/dygn norrut mot Fagersta och mot Ludvika. Rv 68 har bilar och lv 250 har uppskattats ha fordon närmast korsningen. Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Planeringsläge/Fysisk plan Arbetsplan Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 0,3 Trafiksäkerhet 2 Mkr/DSS Restid Ingen restidsminskning Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Tillgängligheten för biltrafiken minskar något. Grundvattenskyddet förbättras genom höjd trafiksäkerhet och grundvattenskydd. Länsstyrelsen bedömer att osäkerheten i utsläppsberäkningarna är stor för denna typ av små objekt vilket påverkar bedömningen av målen luft, övergödning, försurning och klimatpåverkan. Åtgärden har i övrigt ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: EVA-kalkyl

14 Rv 68 Stigningsfält vid Källfallet, norr om Riddarhyttan, Skinnskattebergs kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Rv 68 norr om Riddarhyttan har från Källfallet en uppförsbacke med cirka 40 m nivåskillnad på en längd av 1 km och med 5,4 % lutning. Vägen är 7 m bred och backen ligger även i en kurva, vilket gör det olämpligt för personbilar att köra om den tyngre trafiken, som inte kan hålla så hög fart i motlutet. En väganslutning finns på den aktuella vägsträckan mot Övre Källfallet. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta omkörning av främst tunga fordon, vilket höjer framkomligheten för den snabbare personbilstrafiken. Förslag till åtgärd Vägen breddas från 7 till 13 meter på en längd av 1,2 km. Två körfält skapas för trafik norrut mot Fagersta. För anslutningen mot Norra Källfallet anläggs en så kallad bandyklubba så att vänstersväng kan förbjudas på rv 68. Trafik från Övre Källfallet får då först göra en högersväng för att sedan kunna korsa riksvägen rakt över när ingen annalkande trafik finns. Sidoområdet förbättras till 1:4 slänt. Investeringskostnad: 7 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 60 år Byggtid: 1 år Åtgärdad väglängd: 1,2 km Dagens trafik Rv 68 trafikeras av cirka bilar/dygn varav 320 är lastbilar, vilket ger en andel på över 18 %. Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Vägen trafikeras av VL:s buss 81med cirka 4 dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal Nettonuvärdeskvot: 0,6 Trafiksäkerhet: 8 Mkr/DSS Restid: 141 kr/restimma Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras väsentligt. Framkomligheten för personbilar förbättras väsentligt. Ny mark tas i anspråk invid befintlig väg, men bedöms inte innebära någon väsentlig påverkan på områden med särskilda natur- och kulturmiljövärden. Inte heller i övrigt väntas någon väsentlig förändring av miljösituationen. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: Förstudie väg 68, Riddarhyttan väg 233, samrådshandling juni 2002 Vägverket: EVA-kalkyl

15 Rv 68 Stigningsfält Östra Byarna - Dammossen, Skinnskattebergs kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Rv 68 passerar här länets högsta vägpunkt +245 meter över havet. Det är två backar som berörs, en från söder och den andra från norr. Den södra har en lutning på 4,5 % och nivåskillnaden 38 meter. Från norr är lutningen 6,3 % och nivåskillnaden 45 meter. Vägen är 7 meter bred och genom att vägen är kurvig är det olämpligt med omkörning av den tunga trafiken som kommer ner i en hastighet under 30 km/t i övre delen av den norra backen. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta omkörning av främst tunga fordon, vilket höjer framkomligheten för den snabbare personbilstrafiken. Förslag till åtgärd Vägen breddas från 7 till 13 meter på en längd av 2,2 km. Stigningsfält markeras i de båda backarna. Sidoområde förbättras till 1:4-slänt. Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras väsentligt. Framkomligheten för personbilar förbättras väsentligt. Ny mark tas i anspråk invid befintlig väg, men bedöms inte innebära någon väsentlig påverkan på områden med särskilda natur- och kulturmiljövärden. Inte heller i övrigt väntas någon väsentlig förändring av miljösituationen. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet Investeringskostnad: 12 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 60 år Byggtid: 1 år Åtgärdad väglängd: 2,2 km Dagens trafik Rv 68 trafikeras av cirka bilar/dygn varav 320 är lastbilar, vilket ger en andel på över 18 %. Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Vägen trafikeras av VL:s buss 81med cirka 4 dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Nyckeltal Nettonuvärdeskvot: 0,6 Trafiksäkerhet: 8 Mkr/DSS Restid: 144 kr/restimma Källor: Vägverket: Förstudie väg 68, Riddarhyttan väg 233, samrådshandling juni 2002 Vägverket: EVA-kalkyl

16 Rv 68 Stigningsfält vid Högforsbäcken lv 233, Skinnskattebergs kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Norr om Godkärra ansluter lv 233 mot rv 68 i en fyrvägskorsning. En korsning där det inträffar svåra olyckor. Vid färd söderut på rv 68 möter ett kraftigt motlut vid Högfors där lutningen är över 6 %. Nivåskillnaden är 80 meter. Backens längd är cirka 1,5 km. Tunga lastbilar med släp är nere i en hastighet under 30 km/t i den övre delen av backen. Vägen är 7 meter bred och backen ligger i en kurva vilket medför att det är olämpligt med omkörningar. I den nedre delen av backen finns en väganslutning mot Högfors. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta omkörning av den långsamtgående trafiken. Förslag till åtgärd Korsningen rv 68/lv 233 byggs om till två trevägskäl. Söder om rv 68 byggs lv 233 om i en ny sträckning och får en anslutning mot rv 68 cirka 50 meter längre norrut. Rv 68 breddas på båda sidor om vägskälen så att separata fält för vänstersvängande kan anläggas. Söder om infarten till Högfors breddas vägen från 7 till 13 m på en längd av 1,4 km så att det blir två körfält söderut i uppförsbacken. Sidoområdet förbättras till 1:4 slänt. Nuvarande vägbana förstärks med 4 cm AG och förses med en ny toppbeläggning. Investeringskostnad: 12 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 60 år Byggtid: 1 år Åtgärdad väglängd: 1,9 km Dagens trafik På rv 68 söder om lv 233 går fordon/dygn varav 320 är lastbilar (18 %). Norr om korsningen är det fordon/dygn varav 17 % är lastbilar. Lv 233 har fordon/dygn söder om korsningen och 680 fordon/dygn norr om korset. Vägen trafikeras av VL:s buss 81med cirka 4 dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal Nettonuvärdeskvot: 1,1 Trafiksäkerhet: 4 Mkr/DSS Restid: 244 kr/restimma Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras väsentligt. Framkomligheten för personbilar förbättras väsentligt av stigningsfältet. Ombyggnaden av korsningen påverkar inte tillgängligheten. Intrång görs i en våtmark av klass II. Om vägen i stället skulle breddas åt motsatt håll kommer man i konflikt med befintlig bebyggelse. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: Förstudie väg 68, Riddarhyttan väg 233, samrådshandling juni 2002 Vägverket: EVA-kalkyl

17 Rv 68 Sundet - Björkviken, Skinnskattebergs kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Vägen är 6 meter bred på en sträcka av meter och blir sedan 6,5 meter på det norra partiet. Vägen har låg planstandard med bergsskärningar längs vägbanan på flera partier. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Ökad trafiksäkerhet och framkomlighet samt att uppnå god standard för 90 km/timmen och 9,0 meters vägbredd. Förslag till åtgärd Vägen byggs om på 1,4 km samt förstärks och breddas på 2 km från 6,25 meter till 9,0 meter. Sidområdet utförs som typ B. Investeringskostnad: 20 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 60 år Byggtid: X år Åtgärdad väglängd: 3,4 km Dagens trafik Rv 68 har cirka bilar/ dygn. Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Vägen ingår i stråket för expressbusslinje 500 Köping Avesta och trafikeras med cirka 13 dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Saknas Nyckeltal Nettonuvärdeskvot: 0,7 Trafiksäkerhet: 10 Mkr/DSS Restid: 99 kr/restimma Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras på sträckan. Tillgängligheten förbättras för samtliga trafikantkategorier. Ny mark tas i anspråk invid befintlig väg, men bedöms inte innebära någon väsentlig påverkan på områden med särskilda natur- och kulturmiljövärden. Inte heller i övrigt väntas någon väsentlig förändring av miljösituationen. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: EVA-kalkyl

18 Rv 68 Genomfart Fagersta, delen Knutsvägen Floravägen, Fagersta kommun Finansiering Åtgärden samfinansieras med Nationella vägtransportplanens medel för riktade miljöåtgärder (2,5 mkr). Länstransportplanen finansierar trafiksäkerhetsdelen (4 mkr). Dagens trafik Rv 68 har bilar/dygn varav 740 lastbilar (2001). Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Trädplantering från föregående etapp av ombyggnaden av rv 68 genom Fagersta Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Rv 68 genom Fagersta har fyra körfält och är upp till 20 meter bred med breda vägrenar. Längs delar av sträckan går gång- och cykeltrafiken i blandtrafik. Korsningarna vid Knutsvägen och Floravägen är signalreglerade. Det storskaliga vägrummet känns främmande i en annars relativt småskalig bebyggelsemiljö och ger genomfartstrafikanterna liten möjlighet att uppleva att man passerar genom en tätort. Kontakten med staden och dess centrum anses vara otillfredsställande. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerheten, minska miljöstörningarna samt höja den estetiska kvaliteten. Förslag till åtgärd Signalregleringarna vid Knutsvägen och Floravägen byggs om till cirkulationsplatser. Trädplanteringar utförs på båda sidor av rv 68 på sträckan. Investeringskostnad: 6,5 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 40 år Byggtid: Cirka 3 5 månader Åtgärdad väglängd: X km Nyckeltal* Nettonuvärdeskvot: 2,9 Trafiksäkerhet: 1 Mkr/DSS Restid: Ingen restidsförkortning * Kalkylen avser endast trafiksäkerhetsdelen av objektet, det vill säga den del som finansieras via länstransportplanen. Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Tillgängligheten minskar för genomfartstrafiken, men förbättras för trafik till och från anslutande gator. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter ökar också. Trafiksäkerheten förbättras väsentligt genom åtgärden. Genom åtgärden ges den idag ödsliga trafikmiljön en väsentligt mer tilltalande gestaltning. Bullerstörningarna väntas minska genom ombyggnaden av korsningarna. Länsstyrelsen bedömer att osäkerheten i utsläppsberäkningarna är stor för denna typ av små objekt vilket påverkar bedömningen av målen luft, övergödning, försurning och klimatpåverkan. I övrigt inga miljökonsekvenser av betydelse. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet 18

19 kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: Förstudie, - och trafiksäkerhetsåtgärder väg 68 genom Fagersta, juli 2000 Vägverket: EVA-kalkyl

20 Rv 68 Genomfart Fagersta, delen Stationsvägen Sveavägen, Fagersta kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Rv 68 genom Fagersta har fyra körfält och är upp till 20 meter bred med breda vägrenar. Längs delar av sträckan går gång- och cykeltrafiken i blandtrafik. Korsningen vid Sveavägen är signalreglerad. Det storskaliga vägrummet känns främmande i en annars relativt småskalig bebyggelsemiljö och ger genomfartstrafikanterna liten möjlighet att uppleva att man passerar genom en tätort. Kontakten med staden och dess centrum anses vara otillfredsställande. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerheten, minska miljöstörningarna samt höja den estetiska kvaliteten. Förslag till åtgärd Signalregleringen vid Sveavägen byggs om till cirkulationsplats. Hela åtgärspaketet innehåller även andra åtgärder som att bygga trottoar mellan Stationsvägen och??? samt en del planteringsåtgärder. Investeringskostnad: 3,5 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 40 år Byggtid: Cirka 3 månader Åtgärdad väglängd: X km Finansiering Åtgärden samfinansieras med Nationella vägtransportplanens medel för riktade miljöåtgärder (1,5 mkr). Länstransportplanen finansierar trafiksäkerhetsdelen (2 mkr). Dagens trafik Rv 68 har cirka bilar/dygn varav cirka 630 lastbilar (2001). Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Nyckeltal* Nettonuvärdeskvot: 2,9 Trafiksäkerhet: 1 Mkr/DSS Restid: Ingen restidsförkortning * Kalkylen avser endast trafiksäkerhetsdelen av objektet utom byggandet av trottoaren. Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Tillgängligheten minskar för genomfartstrafiken, men förbättras för trafik till och från anslutande gator. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter ökar också. Trafiksäkerheten förbättras väsentligt genom åtgärden. Genom åtgärden ges den idag ödsliga trafikmiljön en väsentligt mer tilltalande gestaltning. Länsstyrelsen bedömer att osäkerheten i utsläppsberäkningarna är stor för denna typ av små objekt vilket påverkar bedömningen av målen luft, övergödning, försurning och klimatpåverkan. Bullerstörningarna väntas minska genom ombyggnaden av korsningen. I övrigt inga miljökonsekvenser av betydelse. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: Förstudie, - och trafiksäkerhetsåtgärder väg 68 genom Fagersta, juli 2000 Vägverket: EVA-kalkyl

21 Rv 68 Fagersta Norberg, Fagersta och Norbergs kommuner Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Rv 68 mellan Fagersta och Norberg har idag god plan- och profilstandard och är 13 m bred. Sträckan är särskilt olycksdrabbad. Under femårsperioden inträffade 23 olyckor på sträckan mellan Fagersta och Norberg, vilket ger 2,4 olyckor/km. Olyckstypen är dock inte känd. Hastigheten sänktes 1999 från 110 till 90 km/t eftersom vägen inte bedömdes ha tillräckligt standard ur trafiksäkerhetssynpunkt för 110 km/t. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerheten längs sträckan. Nyckeltal Nettonuvärdeskvot: 0,3 Trafiksäkerhet: 5 Mkr/DSS Restid: 794 kr/restimme Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras väsentligt genom åtgärden. Tillgängligheten för biltrafiken blir i stort oförändrad. Cykeltrafiken utmed vägen torde vara begränsad eftersom alternativ, säkrare och kortare väg finns för cykeltrafiken mellan orterna. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Förslag till åtgärd Åtgärden är mötesfri landsväg (2+1 väg med mitträcke) mellan lv 739 och lv 743. Investeringskostnad: 30 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 40 år Byggtid: Cirka 1 år Åtgärdad väglängd: 9,4 km Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Dagens trafik Rv 68 har bilar/dygn varav 620 lastbilar (2001). Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Vägen ingår i stråket för expressbusslinje 500 Köping Avesta och trafikeras med cirka 13 dubbelturer/dag. Sträckan trafikeras även med ett par turer med linje 85. Planeringsläge/Fysisk plan Saknas Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: EVA-kalkyl

22 Rv 68 Norberg Avesta (länsgränsen Dalarnas län), Norbergs kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Vid Spännarhyttan i Norberg finns en olycksdrabbad fyrvägskorsning där lv 752 och lv 754 korsar rv 68 med två polisrapporterade olyckor mellan åren utfarten från industriområdet Spännarhyttan ansluts idag direkt till rv 68 lite norr om ovannämnda fyrvägskorsning. Rv 68 mellan Norberg och gränsen till Dalarnas län är cirka 8 meter bred fram till vägskälet med lv 751. Därefter är vägbredden ca 7,5 meter fram till Avesta. Under åren inträffade 14 olyckor, cirka en olycka per km. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att höja trafiksäkerheten där rv 68 ansluter till lv 752/lv 754 och i anslutningen till industriområdet Spännarhyttan. Syftet med den mötesfria landsvägen mellan Norberg och länsgränsen är att höja trafiksäkerheten. Förslag till åtgärd Rv 68 breddas till 14 m och byggs om till mötesfri landsväg (2+1 väg med mitträcke) mellan Norberg och länsgränsen. Fyrvägskorsningen vid industriområde Spännarhyttan byggs om till två trevägskorsningar. Industriområdets anslutning till rv 68 flyttas till lv 752. Investeringskostnad: 80 Mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod: 60 år Byggtid: 2 år Åtgärdad väglängd: 9,5 km Dagens trafik Rv 68 har cirka bilar/dygn varav cirka 440 lastbilar (2001). Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Åtgärden innebär en viss trafikomfördelning då trafik till och från industriområdet kommer att belasta rv 752 och korsningen rv 68/lv752. Vägen ingår i stråket för expressbusslinje 500 Köping Avesta och trafikeras med cirka tio dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Saknas Nyckeltal Nettonuvärdeskvot: 0,2 Trafiksäkerhet: 6 Mkr/DSS Restid: 323 kr/restimme Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras väsentligt genom åtgärden. Framkomligheten förbättras. Ny mark tas i anspråk invid befintlig väg. På några ställen gränsar vägen till områden upptagna i länets våtmarksinventering. Breddningen av vägen bedöms dock inte innebära någon väsentlig påverkan på områden med särskilda natur- och kulturmiljövärden. Inte heller i övrigt väntas någon väsentlig förändring av miljösituationen. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor: Vägverket: EVA-kalkyl

23 Rv 72 Byggningen (rv 67) Heby, Heby kommun Problem och åtgärd Nuvarande förhållanden Objektet börjar vid korsningen rv 67/rv 72 strax väster om Heby och omfattar cirka 1,4 km fram till i höjd med Heby sporthall. Rv 72 är 13 meter bred på aktuellt avsnitt och därför lämplig att bygga om till mötesfri landsväg. Det finns inga fastighetsutfarter på sträckan, men brandstationen har en utryckningsutfart mitt emot sporthallen, 2000 meter från Skolgatan. Cirka 250 m öster om korsningen rv 67/rv72 finns busshållplatser. Vägen går i märkbar uppförsbacke i riktning mot Sala. Öster om Heby är vägbredden 8 meter på rv 72. Vägen är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. Syfte Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten. Förslag till åtgärd Vägen byggs om till mötesfri landsväg med mitträcke och ges en indelning med två körfält i riktning mot Sala och ett körfält mot Uppsala. Obs! Länstransportplanens objekt innefattar även två korsningar som inte ingår i denna objektsbeskrivning. Investeringskostnad: 2,5 mkr i prisnivå 2004 Kalkylperiod 40 år Byggtid 1 år Åtgärdad väglängd 1,4 km Dagens trafik och trafikutveckling ÅDT varav 9 % lastbilar. Ingen förändring väntas på grund av föreslagen åtgärd. Vägen trafikeras av UL:s buss 848 med cirka 18 dubbelturer/dag och VL:s buss 71 med ett par dubbelturer/dag. Planeringsläge/Fysisk plan Saknas Nyckeltal Nettonuvärdeskvot 0,5 Trafiksäkerhet 2 Mkr/DSS Restid Ingen restidsvinst Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten ökar väsentligt. Åtgärden har ingen påtaglig inverkan på miljön. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet kvalitetsmål Luft Grundvatten Sjöar Våtmarker Övergödning Försurning Skogar Odlingslandskap Bebyggd miljö Klimatpåverkan Källor Vägverket: EVA-kalkyl

24 Lv 250 Köping Kolsva etapp II, Köpings kommun Förslag till åtgärd Vägen breddas till 9 meter och förbättras i plan och profil. På vissa sträckor byggs vägen i ny sträckning. Grundvattentäkten för Guttsta bryggeri skyddas i den mån täkten inte har ett naturligt skydd av täta lerlager. Investeringskostnad: Kalkylperiod Byggtid Åtgärdad väglängd XX mkr i prisnivå år 3 år X km Arkeolog gräver ut ett långhus inför ombyggnaden av lv 250 Problem och åtgärd OBS! Denna beskrivning avser endast etapp II av lv 250 Köping Kolsva. Separat EVA-kalkyl saknas för denna etapp, varför vissa sifferuppgifter saknas. Bedömningen av de miljökvalitetsmål som är utsläppsrelaterade är osäkra. Nuvarande förhållanden Vägen ingår i ett viktigt kollektivtrafikstråk och är viktigt för pendlingen till Köping från t ex Kolsva och Skinnskatteberg. Vägen är även viktigt för godstransporter från Bergslagen till bland annat Köpings hamn och de nationella vägarna E18, E20 och Räta linjen. Vägen är rekommenderad sekundär transportväg för farligt gods. Vägen är på berörd del endast 7 meter bred och har låg standard i plan och profil. Antalet utfarter är stort och har i flera fall dålig sikt. Ett flertal bostadsfastigheter är bullerstörda. I norr passerar vägen genom yttre och inre skyddsområde för vattentäkt som nyttjas av bryggeriet i Guttsta. Den södra delen (etapp I) av vägen är redan ombyggd. I samband med detta färdigställdes gång- och cykelvägen för hela sträckan Köping Kolsva. Syfte Åtgärden syftar till förbättrad tillgänglighet för biltrafiken och kollektivtrafiken samt förbättrad trafiksäkerhet. Dagens trafik och trafikutveckling Vägen trafikeras av fordon varav 340 är lastbilar (2001) Vägen trafikeras av VL:s expressbusslinje 500 med cirka 12 dubbelturer och linje 55 med två dubbelturer. Planeringsläge/Fysisk plan Arbetsplan finns. Bygghandlingar finns, men är under revidering för att minska byggkostnaden. Arbetet med etapp II startas under Nyckeltal Nettonuvärdeskvot * Trafiksäkerhet * Restid * * Uppgift saknas för etapp II separat. Viktiga effekter och konsekvenser Trafik Trafiksäkerheten förbättras väsentligt liksom tillgängligheten för biltrafiken. (Åtgärder för förbättring för oskyddade trafikanter har redan genomförts i etapp I.) Tillgängligheten för kollektivtrafiken förbättras väsentligt. Genom att minska och bygga om anslutningarna för vägen har trafiksäkerheten höjts medan tillgängligheten för kringboende i vissa fall har försämrats. Transportpolitiska delmål Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Regional utveckling Jämställdhet 24