7. Planförslag. Utgångspunkter. Prioritering

Transkript

1 7. Planförslag Utgångspunkter De medel som Länsstyrelsen har att fördela är inte tillräckliga för att tillgodose alla angelägna behov som framkommit i Vägverkets underlag och inkomna synpunkter från er, landsting, trafikhuvudman, näringsliv och organisationer (se bilaga 2). Länsstyrelsen tvingas därför göra en hård prioritering. Utgångspunkten för prioriteringen tas i De mål som riksdagen ställt upp för bland annat transportpolitik samt regional- och miljöpolitik samt de regionala mål som utformats med stöd i de nationella målen. Länsstyrelsens kunskap om förutsättningar och behov som finns i länet med underlag i Länsstyrelsens inventering av behovet och trafikverkens inventering av tillståndet hos länets infrastruktur. Tillgängligheten beaktas endast som tidsvinster medan tillgängligheten för t ex funktionshindrade inte ryms i kalkylerna. Det är därför viktigt att väga in även för- och nackdelar som inte är möjliga att värdera i pengar för att få en så god total måluppfyllelse som möjligt inom de tilldelade ekonomiska ramarna. Prioritering Utifrån de nationella och regionala målen (se kapitel 3) och behoven i länet har strategiska utgångspunkter formulerats (se kapitel 6). Utifrån detta har följande prioriteringar gjorts: Fullföljande av redan påbörjade objekt (ombyggnad av lv 250 etapp II och mötesfri landsväg på rv 66, norra delen) Ombyggnad av länets regionala 13-metersvägar till mötesfri landsväg samt vissa breddningar av vägar smalare än 13 meter (rv 56, rv 66, rv 68). Åtgärden har hög kostnadseffektivitet för att höja trafiksäkerheten. Vägarna är också viktiga för pendling och tung trafik. I direktiven för planeringen betonas kraven på samhällsekonomisk lönsamhet. Det är viktigt att framhålla att samhällsekonomisk lönsamhet är ett väsentligt vidare begrepp än de nettonuvärdeskvoter som räknas fram. Länsstyrelsen ser nettonuvärdeskvoterna som ett värdefullt underlag för prioriteringar. Kalkylernas värde får dock inte övervärderas. Detta av flera skäl. Standardhöjning på rv 68 och stråket lv 661/ Det finns en tydlig tendens att projekt blir dyrare ju längre planeringen gått och därmed att kostnadsuppskattningarna blir säkrare. Detta diskriminerar projekt som är väl underbyggda. Alla miljöaspekter ryms inte i kalkylen. Kalkylerna beaktar endast i begränsad utsträckning värdet av hänsynstagande till miljön medan kostnaderna alltid tas med. Detta diskriminerar projekt med god miljöanpassning i kalkylen, trots att de kan ha god måluppfyllelse av miljömålen. Kalkylerna tar inte hänsyn till regionala utvecklingseffekter och behandlar inte heller jämställdhetsaspekter. lv 596/lv 250 Skinnskatteberg - Köping för bättre tillgänglighet, trafiksäkerhet och för att bidra till den regionala utvecklingen. Huvuddelen av dessa vägar är även prioriterat kollektivtrafikstråk. Upprustning av inflygningshjälpmedel och landningsbana på Västerås flygplats för höjd säkerhet och bibehållen bärighet. Ombyggnad i ny sträckning på lv 252 och lv 596 minskar risken för farligt godsolyckor och saltinträngning som kan skada stora grundvatten magasin. Åtgärderna är även viktiga för tillgängligheten för tung trafik och pendling. Trafiksäkerheten höjs på berörda sträckor. 47

2 Figur 7:1 Karta över de namngivna objekten i länstransportplanen. Objekten är angivna i prioriteringsordning. P = pågående objekt. P Lv 250 Köping Kolsva ombyggnad etapp II P Rv 66 Sothällen Virsbo Fagersta, MLV 1 Västerås flygplats säkerhet 2 Enskild väg Björnöbron förbättring 3 Rv 68 Fagersta, Knutsv. Florav. cirkulationsplats mm 4 Rv 68 Fagersta, Stationsionsv. Sveav. cirkulationsplats 5 Rv 68 Högforsbäcken lv 233, stigningsfält mm 6 Rv 68 Riddarhyttan (Källfallet), stigningsfält 7 Rv 68 Dammossen, stigningsfält 8 Rv 66/rv 68/lv 250 Oti cirkulationsplats 9 Rv 66 Ramnäs Sothällen MLV 10 Rv 66 Surahammar Ramnäs MLV 11 Rv 68 Norberg Avesta MLV 12 Rv 56 Köping Kungsör MLV 13 Rv 67 Heby Tärnsjö ny MLV 14 Västerås flygplats bärighet 15 Rv 66 Västerås Surahammar MLV 16 Rv 68 Fagersta Norberg MLV 17 Rv 68 Sundet Björkviken, breddning 18 Lv 596 Karmansbo - Tomasbo 19 Lv 252 Trollvad - rv 66 ny väg 20 Lv 250 Gisslarbo Hed, breddning mm 48

3 Några övriga objekt med allmänt god måluppfyllelse och riktade trafiksäkerhetsåtgärder samt potter för ala stimulansbidrag till riktade miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder, statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar samt mindre objekt på statliga vägar främst för kollektivtrafik och höjd trafiksäkerhet. Förändringar efter remissbehandlingen En remissammanställning med kommentarer finns i bilaga 3. Med anledning av remissynpunkterna har följande ändringar gjorts i planen: Lv 661 genom Skinnskatteberg har utgått på grund av att Banverket inte har kunnat bidra till samfinansieringen av objektet i tillräcklig utsträckning. Stigningsfälten på rv 68 har tidigarelagts på bekostnad av ombyggnad av rv 68 Fagersta Norberg till mötesfri landsväg. Potten för Övriga mindre objekt har ökats. Vissa tekniska justeringar har också gjorts. I övrigt har inte länsstyrelsen haft möjlighet att tillgodose önskemålen om tidigareläggningar eller att inrymma ytterligare objekt i planförslaget. Många av de kompletterande önskemålen avser mindre objekt, vilka är av den karaktären att de inte är namngivna i planen. Prioriteringen av sådana objekt sker i samband med upprättandet av årlig budget för planens genomförande. Utrymmet för mindre åtgärder är dock begränsat. Regeringen fattade i februari 2004 beslut om att länet disponerar en ram på 658 mkr för planen. Kort beskrivning av planens åtgärder Här ges en kortfattad beskrivning av planens åtgärder och motiven för åtgärden. En närmare beskrivning av planens större åtgärder (mer än 5 mkr) och deras effekter och konsekvenser återfinns i bilaga 1. Planens samlade effekter och konsekvenser beskrivs i kapitel 9. Kost- nadsuppgifterna avser kostnad exklusive produktionsstöd för de objekt där Vägverket är huvudman. För bidragsobjekten ingår produktionsstödet i kostnaden. I denna kortfattade beskrivning av åtgärdsförslagen har ibland flera närbelägna objekt beskrivits tillsammans. Lv 250 Köping Kolsva Etapp II, Köpings Lv 250 ingår i ett viktigt kollektivtrafikstråk (VL:s expressbuss 500) och pendlingsstråk. Vägen är viktig för godstransporter till och från Bergslagens industrier. Trafiksäkerhetsstandarden på nuvarande väg är låg. Etapp I utfördes under föregående planperiod. Åtgärden påbörjas I denna plan återfinns 33 mkr för att fullfölja åtgärden. Åtgärden innebär att vägen breddas från 7 till 9 meter och förbättras i plan och profil. På vissa sträckor byggs vägen i ny sträckning. Grundvattentäkten till Guttsta bryggeri skyddas i den mån den inte har ett naturligt skydd av täta lerlager. Rv 66 Sothällen (Ramnäs) Virsbo - Fagersta (två objekt), Surahammars och Fagersta er Rv 66 är 13 meter bred med skyltad hastighet 110 km/t (90 km/t vintertid). Vägtypen inbjuder till höga hastigheter och det medför svåra följder för de olyckor som inträffar. Utan åtgärder torde inte 110 km/t kunna bibehållas som bashastighet. Vägen är viktig för pendling och för godstrafiken. Åtgärden påbörjades mkr belastar denna plan. Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med mitträcke). Några korsningar byggs om och antalet anslutningar minskas. Västerås flygplats I, Västerås De regionala flygplatserna i Mälardalsområdet fyller en mycket viktig funktion. Västerås flygplats är en flygplats som genom sin funktion avlastar Arlanda för trafik till internationella och nationella destinationer. Flygplatsen är också viktigt för näringslivet i regionen. Landningsbanan är m. Flygplatsen har efter utbyggnad av terminalbyggnad och terminalplatta 49

4 PRIORITET OBJEKT TYP AV ÅTGÄRD KOSTNAD KOMMENTAR NNK 1) Pågående Lv 250 Köping - Kolsva etapp 2 Nybyggnad 33 Pågående Rv 66 Sothällen - Virsbo - Fagersta Trafiksäkerhet 48 1 Västerås Flygplats Kollektivtrafik 9 Bidrag 50% 2 Björnöbron -Västerås Enskilda vägar 1 Bidrag 70% 3 Rv 68 Fagersta - Stationsv. - Sveav. Trafiksäkerhet,miljö 2 Förutsätter medfinansiering - 1,5 mkr 0,7 4 Rv 68 Fagersta - Knutsv. - Florav. Trafiksäkerhet,miljö 4 Förutsätter medfinansiering - 2,5 mkr 2,9 5 Rv 68 Stigningsfält - Högfors-korsning Nybyggnad/TS Rv 68 Stigningsfält - Riddarhyttan Nybyggnad 7 0,6 7 Rv 68 Stigningsfält - Dammossen Nybyggnad 12 0,6 8 Korsning 66/68/250 - rondell Oti Trafiksäkerhet 5 0,3 9 Rv 66 Ramnäs - Sothällen MLV Trafiksäkerhet 13-0,3 10 Rv 66 Surahammar - Ramnäs MLV Trafiksäkerhet 15 1,4 11 Rv 68 Norberg - Avesta MLV Nybyggnad/TS 80 0,2 12 Rv 56 Köping - Kungsör MLV Trafiksäkerhet 41 0,4 13 Rv 72 Heby MLV + 2 korsningsåtg. Trafiksäkerhet 8,5 Samordning med Vägverkets åtgerder? 0,5 14 Västerås Flygplats Kollektivtrafik 15 Bidrag 50% 15 Rv 66 Västerås - Surahammar MLV Trafiksäkerhet 48 0,7 16 Rv 68 Fagersta - Norberg MLV Trafiksäkerhet 30 0,4 17 Rv 68 Sundet - Björkviken Nybyggnad 20 0,7 18 Lv 596 Karmansbo - Tomasbo Nybyggnad 24-0,1 19 Lv 252 Halllstahammar - Surahammar Nybyggnad 110 0,2 20 Lv 250 Gisslarbo - Hed mindre åtg. Nybyggnad 7 0,2 Produktionsstöd ,5 Kostnader för planering och administration Smärre objekt Kommunala bidrag Trafiksäkerhet,miljö 27 Bidrag 50% Övriga mindre objekt Kollektivtrafik,IT,TS 38 Helfinansiering eller bidrag 50% 1) Nettonu- SUMMA mkr 658 värdeskvot Tabell 7:1 Prioritering av planens objekt

5 möjlighet att expandera från dagens cirka till årspassagerare. Utrikestrafik finns till Köpenhamn, Oslo och London. Inrikestrafik finns till Göteborg och Malmö. Åtgärden avser trafiksäkerhetsåtgärder i form av nya landningsljus och ILS (Landningshjälpmedel) som krävs för att klara Luftfartsinspektionens säkerhetskrav. Investeringskostnaden är 18,5 mkr. I investeringskostnaden ingår kostnader för miljösanering Statsbidrag utgår med 50 % av investeringskostnaden. Resterande del finansieras av flygplatsen. Björnöbron i Västerås, Västerås Björnön är ett viktigt närrekreationsområdet i Västerås. Ön förbinds med Västerås av den enskilda vägen U524, som går mellan Hässlövägen till parkeringsplatsen på södra Björnön. Vägen är berättigad till statsbidrag. Bron över Björnösundet är i behov av stora reparationsarbeten. Förbättringar erfordras på tillfartsbankarna. Mellanstöden behöver repareras. Kostnaden uppgår till 1,5 mkr varav 70 % utgörs av statsbidrag. Länsstyrelsen bedömer åtgärden angelägen på grund av trafikmängden och vägens stora betydelse för friluftslivet. Åtgärden är inte möjlig att finansiera via anslaget för statsbidrag till enskilda vägar på grund av den stora investeringskostnaden i förhållande till tillgängliga medel. Rv 68 korsningar i Fagersta (två objekt), Fagersta Rv 68 genom Fagersta har fyra körfält och är upp till 20 meter bred med breda vägrenar. Längs delar av sträckan går gång- och cykeltrafiken i blandtrafik. Korsningarna vid Knutsvägen, Floravägen och Sveavägen är signalreglerade. Det storskaliga vägrummet känns främmande i en annars relativt småskalig bebyggelsemiljö och ger genomfartstrafikanterna liten möjlighet att uppleva att man passerar genom en tätort. Kontakten med staden och dess centrum anses vara otillfredsställande. Signalregleringarna vid Knutsvägen, Floravägen och Sveavägen byggs om till cirkulationsplatser. Visa övriga trafiksäkerhetsåtgärder utförs. Trädplanteringar och andra planteringar utförs. Åtgärden föreslås samfinansieras med Nationella vägtransportplanens medel för riktade miljöåtgärder (4 mkr). Länstransportplanen finansierar trafiksäkerhetsdelen (6 mkr). Rv 68 Högforsbäcken lv 233, Skinnskattebergs Norr om Godkärra ansluter lv 233 mot rv 68 i en fyrvägskorsning. En korsning där det inträffar svåra olyckor. Vid färd söderut på rv 68 möter ett kraftigt motlut vid Högfors där lutningen är över 6 %. Tunga lastbilar med släp är nere i en hastighet under 30 km/t i den övre delen av backen. Vägen är 7 meter bred och backen ligger i en kurva vilket medför att det är olämpligt med omkörningar. I den nedre delen av backen finns en väganslutning mot Högfors. Korsningen rv 68/lv 233 byggs om till två trevägskäl. Söder om rv 68 byggs lv 233 om i en ny sträckning och får en anslutning mot rv 68 cirka 50 meter längre norrut. Rv 68 breddas på båda sidor om vägskälen så att separata fält för vänstersvängande kan anläggas. Söder om infarten till Högfors breddas vägen från 7 till 13 m på en längd av 1,4 km så att det blir två körfält söderut i uppförsbacken. Sidoområdet förbättras. Investeringskostnaden är 12 mkr. Rv 68 vid Källfallet norr om Riddarhyttan, Skinnskattebergs Rv 68 norr om Riddarhyttan har från Källfallet en uppförsbacke 5,4 % lutning. Vägen är 7 m bred och backen ligger även i en kurva, vilket gör det olämpligt för personbilar att köra om den tyngre trafiken, som inte kan hålla så hög fart i motlutet. En väganslutning finns på den aktuella vägsträckan mot Övre Källfallet. Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta omkörning av främst tunga fordon, vilket höjer framkomligheten för den snabbare personbilstrafiken. Vägen breddas från 7 till 13 meter på en längd av 1,2 km. Två körfält skapas för trafik norrut 51

6 Kostnad Total kostnad Nybyggnad - ombyggnad vägar Lv 250 Köping - Kolsva etapp Rv 68 Stigningsfält Högfors-korsning Rv 68 Stigningsfält Riddarhyttan Rv 68 Stigningsfält Dammossen Rv 68 Norberg - Avesta MLV Rv 68 Sundet - Björkviken Lv 596 Karmansbo - Tomasbo Lv 252 Hallstahammar-Surahammar Lv 250 Gisslarbo - Hed mindre åtg Trafiksäkerhet-regionala vägar Rv 66 Sothällen-Virsbo-Fagersta MLV Rv 68 Fagersta- Stationsv.-Sveav. 3,5 2 2 Rv 68 Fagersta-Knutsv.-Florav. 6,5 4 4 Korsning 66/68/250 - rondell Oti Rv 66 Ramnäs - Sothällen MLV Rv 66 Surahammar - Ramnäs MLV Rv 56 Köping - Kungsör MLV Rv 72 Heby MLV + 2 korsningsåtg. 8,5 8,5 8,5 Rv 66 Västerås - Surahammar MLV Rv 68 Fagersta - Norberg MLV Produktionsstöd - Vägverket 48, ,5 Mindre objekt/bidrag Västerås flygplats ,5 10,5 Björnöbron (enskilda vägar) 1,5 1 1 Kommunala bidrag TS, Miljö ,5 1, Övriga mindre objekt,kollektivtr, IT,TS, 38 0,5 2, ,5 3 8,5 SUMMA Tabell 7:2 Länstransportplanen sorterad efter åtgärdstyper och startår för planens objekt

7 mot Fagersta. För anslutningen mot Norra Källfallet anläggs en så kallad bandyklubba så att vänstersväng kan förbjudas på rv 68. Investeringskostnaden är 7 mkr. Rv 68 Östra Byarna Dammossen, Skinnskattebergs Rv 68 passerar här länets högsta vägpunkt +245 meter över havet. Det är två backar som berörs, en från söder och den andra från norr. Den södra har en lutning på 4,5 % och från norr är lutningen 6,3 %. Vägen är 7 meter bred och genom att vägen är kurvig är det olämpligt med omkörning av den tunga trafiken som kommer ner i en hastighet under 30 km/t i övre delen av den norra backen. Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta omkörning av främst tunga fordon, vilket höjer framkomligheten för den snabbare personbilstrafiken. Vägen breddas från 7 till 13 meter på en längd av 2,2 km. Stigningsfält markeras i de båda backarna. Investeringskostnaden är 12 mkr. Rv 66/rv 68/lv 250 korsning i Oti, Fagersta I korsningen har trafikanter från Ludvika på rv 66 och de som färdas på lv 250 väjningsplikt. Sikten på lv 250 i korsningen mot söder på rv 68 är dålig på grund av en brant slänt mot en villatomt. Området för korsningen ligger inom yttre skyddsområde för Fagersta s reservvattentäkt. In- och utfart för en bensinstation ligger i omedelbar anslutning till korsningen, vilket medför vänstersvängar på rv 66/68 nära korsningen. Rv 66 och rv 68 är rekommenderade primära transportvägar för farligt gods. Fyrvägskorsningen byggs om till en cirkulationsplats och vägbanan förskjuts från bensinstationen. En mittremsa anläggs på rv 66/68 som gör det omöjligt att utföra vänstersväng före korsningen. Grundvattenskydd ordnas för ny vägsträckning. Investeringskostnaden är 5 mkr. Rv 66 Surahammar Sothällen (Ramnäs) (två objekt), Surahammars Rv 66 är 13 meter bred med skyltad hastighet 90 km/t. Vägtypen inbjuder till höga hastigheter och det medför svåra följder för de olyckor som inträffar. Vägen är viktig för pendling och för godstrafiken. Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med mitträcke). Några korsningar byggs om och antalet anslutningar minskas. Kostnaden är 28 mkr. Rv 68 Norberg Avesta (länsgränsen Dalarnas län), Norbergs Vid Spännarhyttan i Norberg finns en olycksdrabbad fyrvägskorsning där lv 752 och lv 754 korsar rv 68. Utfarten från industriområdet Spännarhyttan ansluts idag direkt till rv 68 lite norr om ovannämnda fyrvägskorsning. Rv 68 mellan Norberg och gränsen till Dalarnas län är cirka 8 meter bred fram till vägskälet med lv 751. Därefter är vägbredden ca 7,5 meter fram till Avesta. Vägen är viktig för godstrafik, pendling och kollektivtrafik (VL:s expressbuss 500). Trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen behöver höjas. Rv 68 breddas till 14 m och byggs om till mötesfri landsväg (2+1 väg med mitträcke) mellan Norberg och länsgränsen. Fyrvägskorsningen vid industriområde Spännarhyttan byggs om till två trevägskorsningar. Industriområdets anslutning till rv 68 flyttas till lv 752. Investeringskostnaden är 80 mkr. Rv 56 Köping Kungsör, Köpings och Kungsörs er Rv 56 mellan Köping och Kungsör är idag en 13-metersväg med relativt god standard, men har på ett avsnitt vid Kungs-Barkarö anslutningar med dålig sikt. Vägen har betydelse för pendling och kollektivtrafik samt tung trafik. Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med räcken) i befintlig sträckning med dimensionerande hastighet 90 km/timmen. Investeringskostnaden är 41 mkr. 53

8 Rv 72 Byggningen (rv 67) Heby, Heby Objektet börjar vid korsningen rv 67/rv 72 strax väster om Heby och omfattar cirka 1,4 km fram till i höjd med Heby sporthall. Rv 72 är 13 meter bred på aktuellt avsnitt och därför lämplig att bygga om till mötesfri landsväg. Det finns inga fastighetsutfarter på sträckan, men brandstationen har en utryckningsutfart mitt emot sporthallen, meter från Skolgatan. Cirka 250 m öster om korsningen rv 67/rv72 finns busshållplatser. Vägen går i märkbar uppförsbacke i riktning mot Sala. Öster om Heby är vägbredden 8 meter på rv 72. Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten. Vägen byggs om till mötesfri landsväg med mitträcke och ges en indelning med två körfält i riktning mot Sala och ett körfält mot Uppsala. I åtgärden ingår också att bygga om två korsningar med vägen för ökad trafiksäkerhet. Totalkostnaden blir 8,5 mkr. Västerås flygplats II, Västerås De regionala flygplatserna i Mälardalsområdet fyller en mycket viktig funktion. Västerås flygplats är en flygplats som genom sin funktion avlastar Arlanda för trafik till internationella och nationella destinationer. Flygplatsen är också viktigt för näringslivet i regionen. Landningsbanan är m Flygplatsen har efter utbyggnad av terminalbyggnad och terminalplatta möjlighet att expandera från dagens cirka till årspassagerare. Utrikestrafik finns till Köpenhamn, Oslo och London. Inrikestrafik finns till Göteborg och Malmö. Åtgärden avser omtoppning av rullbanan till en kostnad av 30 mkr. Statsbidrag utgår med 50 % av investeringskostnaden. Resterande del finansieras av flygplatsen. Åtgärden medför att bärigheten bibehålls. Rv 66 Västerås Surahammar, Västerås och Surahammars er Rv 66 är 13 meter bred med skyltad hastighet 90 km/t. Vägtypen inbjuder till höga hastigheter och det medför svåra följder för de olyckor som inträffar. Vägen är viktig för pendling och för godstrafiken. Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med mitträcke). Några korsningar byggs om och antalet anslutningar minskas. Kostnaden är 48 mkr. Rv 68 Fagersta - Norberg Rv 68 mellan Fagersta och Norberg har idag god plan- och profilstandard och är 13 meter bred. Sträckan är särskilt olycksdrabbad. Hastigheten sänktes 1999 från 110 till 90 km/t eftersom vägen inte bedömdes ha tillräcklig standard ur trafiksäkerhetssynpunkt för 110 km/t. Vägen är viktig för arbetspendling och godstransporter. Vägen byggs om till mötesfri landsväg (2+1-väg med mitträcke). Trafiksäkerhetsstandarden höjs även i övrigt. Kostnaden för ombyggnaden är 30 mkr. Rv 68 Sundet - Björkviken Vägen är 6 meter bred på en sträcka av meter och blir sedan 6,5 meter på det norra partiet. Vägen har låg planstandard med bergsskärningar längs vägbanan på flera partier. Syftet med åtgärden är ökad trafiksäkerhet och framkomlighet samt att uppnå god standard för 90 km/timmen. Vägen har betydelse för godstrafik, bilpendling och för kollektivtrafiken. Vägen byggs om på 1,4 km samt förstärks och breddas på 2 km från 6,25 meter till 9,0 meter. Investeringskostnaden är 20 mkr. Lv 596 Karmansbo Tomasbo, Skinnskattebergs Lv 596 mellan Tomasbo och Karmansbo har idag låg plan- och profilstandard, vilket innebär lägre hastigheter och omkörningsproblem då sikten är begränsad på stora delar av sträckan. Vägbredden är 6 meter. Skyltad hastighet är 70 km/t. Vägen ligger på Köpingsåsen som höjer sig över omgivningen med som mest 20 meter. Det är därför svårt att bygga om vägen i befintlig sträckning. Sikten på flera anslutningar till lv 596 är dålig. Nuvarande hållplatsstandard är låg då hållplatsfickor saknas. Köpingsåsen utgör en stor grundvattentillgång och har även ett högt skyddsvärde ur naturvårdssynpunkt. Sträckan ingår i stråket Köping Skinnskatteberg och bör ha den standard som krävs för att bidra till 54

9 en regional utveckling i länets Bergslagsdel. Dagens framkomlighetsstandard uppfyller inte målet. Genom att höja standarden på hållplatserna ökar trafiksäkerheten och attraktiviteten för bussresenärerna. Lv 596 får en ny sträckning mellan Lillsjö gård, norr om Karmansbo, och söder om Oxbron. Sträckningen går på skrå nedför åssidan, nära åsfoten och sedan cirka två kilometer på den gamla järnvägsbanken. Den nya vägen ges hastighetstandarden 90 km/t. Tre busshållplatser byggs ut med hållplatsficka. Den befintliga vägen tas delvis bort och omvandlas till gångoch cykelväg i den södra delen. Investeringskostnaden är 24 mkr. Lv 252 Hallstahammar Surahammar, Hallstahammars och Surahammars er Vägbanebredden är 6-6,5 meter. Plan- och profilstandarden är låg. Vägen ligger uppe på en smal grusås och det finns randbebyggelse. Det är därför svårt att bygga om vägen till god standard för 90 km/h. Vägen är rekommenderad sekundär transportväg för farligt gods på delen från E18 upp till Surahammar. Vid Rävnäs, norr om Surahammar, passerar vägen Surahammars vattentäkt. Trafiksäkerhetsproblem finns med tunga transporter genom Hallstahammar till industrierna i Bultenområdet. Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och förbättra tätortsmiljön samt minska riskerna för vattentäkten. En ny väg med 8 m bredd byggs som korsar Kolbäcksån vid Trollvad och ansluter till riksväg 66 sydost om Surahammar. En ny anslutningsväg, som blir cirka en km lång, byggs till Surahammar från den nya länsvägen. Investeringskostnaden blir 110 mkr. Lv 250 Gisslarbo Hed, Skinnskattebergs Lv 250 har på ett par ställen låg profilstandard, vilket bland annat påverkar trafiksäkerhet och framkomlighet. Åtgärden syftar till att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Vägens profil förbättras genom ombyggnad på två partier, en sträcka på cirka 500 m söder om enskilda vägen mot Nibbarsbo och cirka 550 m mellan Bernshammar och Hed. Vägbanan breddas från 6,5 till 8 meter. Investeringskostnaden är 7 mkr. Produktionsstöd Produktionsstöd är vägverkets kostnader för planering och projektering och utgör en viss procentsats av byggkostnaden. För planens objekt där Vägverket är huvudman anges den rena byggkostnaden. I planens bidragsobjekt ingår motsvarande kostnad i den i planen upptagna bidragsgrundande kostnaden. Smärre objekt ala bidrag Statsbidrag till riktade 50 %-iga statsbidrag för trafiksäkerhets och miljöåtgärder på det ala vägnätet. Miljöåtgärderna bör främst utgöras av bulleråtgärder på befintligt gatunät. Vid urvalet av trafiksäkerhetsåtgärder bör de åtgärder som ger största minskningen av antalet döda och svårt skadade prioriteras i förhållande till kostnaden för åtgärden. Övriga mindre objekt Potten avser dels mindre 50 %-iga statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar inklusive åtgärder för ökad tillgänglighet för funktionshindrade, dels mindre trafiksäkerhetsobjekt på det statliga vägnätet. Vid urvalet av trafiksäkerhetsåtgärder bör de åtgärder som ger största minskningen av antalet döda och svårt skadade prioriteras i förhållande till kostnaden för åtgärden. Cykel- och gångtrafikanter Länsstyrelsen bedömer att situationen för gångoch cykeltrafikanterna, i förhållande till andra län, är förhållandevis god. (se kapitel 5). Länsstyrelsen har inte bedömt att några samhällsekonomiskt motiverade cykelvägsobjekt över 10 mkr (gränsen för objekt som ska redovisas individuellt i planen) finns i länet. Behovet av åtgärder handlar främst om mindre åtgärder för att bygga ut felande länkar och att förbättra trafiksäkerheten i korsningspunkter 55

10 mellan gång- och cykelvägnäten och bilvägnätet. Detta gäller både för det statliga vägnätet och för det ala vägnätet. Detta framgår också av den inventering av åtgärdsbehovet som Länsstyrelsen gjorde inför upprättandet av planen. Åtgärdsbehovet är störst på det ala vägnätet. Vilka åtgärder som blir utförda med stöd av länstransportplanens medel, är beroende av ernas ansökningar och ernas möjligheter att finansiera sin del av kostnaderna. Länsstyrelsen bedömer att anslagna medel för statsbidrag är tillräckligt för att tillgodose behovet av statsbidrag till samhällsekonomiskt motiverade åtgärder. Önskemålet om åtgärder på det statliga vägnätet kommer med jämna mellanrum från allmänheten och erna. Länsstyrelsen bedömer att åtgärderna oftast är lönsamma när de kan utföras tillsammans med andra åtgärder i planen eller i samband med Vägverkets underhålls- och förbättringsåtgärder. Planens trafiksäkerhetsåtgärder är främst inriktade på biltrafiken, men rymmer även åtgärder som gynnar gång- och cykeltrafiken. Medel för övriga åtgärder och gemensamma åtgärder med Vägverkets driftoch underhållsanslag finns inom ramen för anslaget för smärre objekt. Inför de årliga budgetbesluten förs en diskussion med Vägverket om bästa möjliga användning av dessa medel. Genomförande Ansvar för genomförande Ansvaret för genomförandet ligger hos respektive åtgärds huvudman. För de statliga allmänna vägarna är detta Vägverket. För kollektivtrafikanläggningar är det statsbidragsmottagaren, d v s trafikhuvudmannen VL, som är ansvarig för genomförandet. För kollektivtrafikanläggningar på flygplatser är det dock flygplatsens ägare, d v s i planens fall Västerås Flygplats AB. För miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det ala vägnätet är statsbidragsmottagaren respektive. Respektive åtgärds huvudman ansvarar för att nödvändig projektering genomförs så att objekten kan utföras på den i planen utsatta tiden och till uppgivna kostnader. Huvudmannen svarar också för att nödvändiga tillstånd erhålls inför projektets genomförande och att projekten bidrar till måluppfyllelsen enligt planen. Åtgärdernas tillåtlighet Länsstyrelsens fastställelse av länstransportplanen innebär inget ställningstagande till de i planen angivna objektens tillåtlighet. Tillstånd för de större objekten prövas av Vägverket i arbetsplan. Vägverket får inte fastställa arbetsplanen utan Länsstyrelsens tillstyrkande. Prövningen hänskjuts vid skilda uppfattningar till Regeringen. För vissa objekt sker även en prövning av Länsstyrelsen, miljödomstolen eller en enligt annan lagstiftning t ex planoch bygglagen (PBL), miljöbalken eller kulturminneslagen. Genomförandetid Tidigare hade Vägverket en "projektbank" av färdiga arbetsplaner. På grund av pressade ekonomiska krav har Vägverket inte längre möjlighet att ha denna planberedskap. Nackdelen med detta är att möjligheterna till omprövning av åtgärder och deras inbördes ordning vid fastställandet av en ny länstransportplan är begränsade under planens första år eftersom genomförandemöjligheterna måste vägas in vid prioriteringen av planens objekt för att få en kostnadseffektiv produktion. Planeringstiden varierar för olika typer av åtgärder. Trafiksäkerhetsåtgärder som inte kräver arbetsplan kan planeras och projekteras på ett år medan större nybyggnadsprojekt kräver en planerings- och projekteringstid på cirka fem år och ännu längre om en regeringsprövning enligt 17 kap miljöbalken krävs. Genomförandetiden för mindre åtgärder är mindre än ett år, medan det för nybyggnadsobjekt, av tekniska skäl, krävs en byggtid på tre år. Plan budget Planen utgår från den tilldelning av medel som Regeringen gjort i sina direktiv och genom den 56

11 slutliga medelstilldelningen hösten Denna medelstilldelning sker i planens kostnadsläge (2004). Tilldelningen av medel för genomförande är dock inte garanterad utan prövas årligen av Regering och Riksdag genom budgetbeslut. Vägverket tilldelas sedan medel för genomförandet av länstransportplanen. Under planperioden har tilldelningen av medel varierat kraftig mellan åren men motsvarar sammantagen cirka 90 % av planens medelstilldelning. Genomförandegraden påverkas också av kostnadsutvecklingen. Under planperioden har genomförandet försenats på grund av kraftiga kostnadsfördyringar orsakade av bristande konkurrens i entreprenadbranschen. I ett fall inom länet har Vägverket varit tvungen att avbryta en upphandling av dessa skäl. 57

12 58