Läslyftet i förskolan NCS konferens. November 2016 Ildico Hellman

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läslyftet i förskolan NCS konferens. November 2016 Ildico Hellman"

Ola Eriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Läslyftet i förskolan NCS konferens November 2016 Ildico Hellman

2 Innehåll Läsa och skriva i förskolan modulens olika delar Organisera för Läslyftet Gemensamma reflektioner och samtal

3 Samarbete med hemmen Högläsning Samtala om texter Berätta en saga Leka och dramatisera berättelser Läsmiljö Läsande förebilder Barns tidiga skrivande Modulen Läsa och skriva i förskolan Del 1 Moment A Moment B Moment C Moment D

4 Läsa och skriva i förskolan del 1 Samarbete med hemmen kring barns skriftspråksutveckling Läs- och skrivutvecklingsträdet (Carina Fast, 2016) Hur utbyter förskola och hem information om barnens skriftspråksutveckling? Hur utnyttjar man den information man får från hemmen för planering av verksamheten på förskolan? Hur planerar man för barns individuella skriftspråksutveckling?

5 Läsa och skriva i förskolan del 2 Högläsning I texten föreslås att samma bok gärna bör läsas flera gånger och med olika syften. På vilket sätt kan ett sådant högläsningstema planeras för att barnen ska få förståelse för bokens bild och text? Hur kan högläsningsstunderna vidareutvecklas på er förskola? Artikeln menar att det inte är en god idé att använda läsningen som ett medel för barnen att komma till ro. Håller ni med? Varför/varför inte? Böcker skall blänka som solar och gnistra som tomtebloss. Medan vi läser böckerna läser böckerna oss. Kan böcker läsa människor? Det kan de förstås! Hur skulle de annars kunna veta allting om oss? Lennart Hellsing

6 Läsa och skriva i förskolan del 3 Samtala om texter

7 Läsa och skriva i förskolan del 4 Berätta en saga Delen behandlar Hur sagoberättandet påverkar språk- och identitetsutvecklingen på ett omedvetet plan Hur barns lekfullhet och fantasi tilltalas och inspireras i sagan Hur sagor är uppbyggda både språkligt och innehållsmässigt Hur man kan förbereda sig för att öva in och berätta sagor och tillsammans med barnen hitta på egna sagor

8 Läsa och skriva i förskolan del 5 Leka och dramatisera berättelser

9 Läsa och skriva i förskolan del 6 Läsmiljö att skapa rum för läsande i förskolan En textrik miljö En språkrik miljö En kunskapsrik miljö En kommunikativ miljö En samverkansstark miljö En stimulerande läsmiljö kännetecknas av en mångfald av aktiva handlingar som tillsammans signalerar att läsande har ett högt värde. Vad är första intrycket när barnen kommer in i förskolan? Framgår det att läsande betraktas som värdefullt och intressant?

10 Läsa och skriva i förskolan del 7 Förskolan som läsande förebild Att vara en läsande förebild Att vara effektiv som läsande förebild Att agera som läsande förebild Det verkar vara så att intresse för läsande påverkas starkt av hur människor omkring barnet förhåller sig till läsande. (Dolatkhah, 20110; Fast, 2008; PIRLS, 2011)

11 Läsa och skriva i förskolan del 8 Barns tidiga skrivande Att identifiera sig som skribent är egentligen starten till att bli en. (Fast, 2016) DEVANGÖN NMUS SÖMSKULE GÅUTISKOGEN KÅMDNTILLEHUS ÅIDEHUBODEEN FISK ÅFISKENSIMADE INDAM ÅKÅMN DUNDANDE NOSHÖRNIN

12 Reflektioner

13 Att organisera för Läslyftet

14 Exempel 1 Deltagarna, som är speciellt utvalda språkpiloter, träffas varannan fredag, 2 timmar vid varje tillfälle Inför första träffen tar alla deltagare del av materialet i moment A i modulens första del. Moment D Moment A Vecka 1 Vecka 4 Vecka 2 Vecka 3 Ingen träff Moment C Ingen träff Moment B

15 Vecka Del Moment Vecka Del Moment Exempel Ingen träff 4 B 1 A Ingen träff 5 34 B A Vt och ht C Ingen träff D + A C Ingen träff D + A 7 Ingen träff 8 B 9 Sportlov C Ingenträff D + A 37 Ingen träff 6 38 B C Ingen träff D + A 41 Ingen träff 12 Ingen träff 13 B 3 14 C Ingen träff 42 B 7 43 C Ingen träff 44 Höstlov 15 D + A 45 D + A 16 Påsklov B 4 19 Ingen träff C Ingen träff 46 Ingen träff 8 47 B 48 C Ingen träff 21 D 49 D

16 Exempel 2 Förberedelser under hösten Lärledarutbildning - Föreläsning med Ann Pihlgren - Förskolechef + Lärledarna planerar Arbetslaget genomför två delar i modulen per termin, tar ca 10 timmar.

17 Exempel 2 Båda delarna läses parallellt och en grupp om ca 10 personal har två träffar per termin tillsammans med sin lärledare. A B Individuell förberedelse Läsa artiklar, se korta filmer, anteckna reflektioner för terminens båda delar Kollegialt arbete Reflektera tillsammans över det ni läst, sett och antecknat. Planera två aktiviteter (en för varje del) som ska genomföras i barngruppen. Diskutera det ni planerar, ge varandra råd och förslag samt dela med er av kunskaper och erfarenheter. 2 timmar 3 timmar med lärledaren Två arbetslag tillsammans (eller max 10 pers.) från kl. 16 om möjligt. Varje enhet organiserar på bästa sätt. C D Undervisningsaktivitet Genomför aktiviteterna med barnen och notera vad som händer med deras förståelse. Om möjligt: observera varandra Gemensam uppföljning Diskutera och reflektera gemensamt över de genomförda aktiviteterna. Vad gick bra, mindre bra och vad kan förbättras? Sammanfatta vad ni lärt er, fundera över vad ni vill ta med er in i fortsatt arbete. I barngruppen 3 timmar med lärledaren Två arbetslag tillsammans (eller max 10 pers.) från kl. 16 om möjligt. Varje enhet organiserar på bästa sätt. Två KUT-träffar per termin som stödjer arbetet. En deltagare per avdelning.

18 Exempel 3 Personal från 4 olika förskolor blandas utifrån barnens åldersgrupp (1-3 år, 3-5 år) 2 handledare (en processtödjare och en specialpedagog) ht 16 Utbildning av 2 handledare ht 16, tar över efter processtödjaren vt 17 Fokus flerspråkighet, särskild hänsyn till de generella perspektiven vid särskilda studiedagar och ev. vid APT Bibliotekarie från folkbiblioteket kopplad till förskolornas språkutvecklingsarbete samt ingår i en av handledningsgrupperna och vid planering och organisering En modul på ett läsår, träff en gång per månad, à 2 timmar samt ytterligare tid för egen reflektion För att hinna med sammanförs delarna 2 och 3 samt 6 och 7

19 Exempel 3 Vecka Datum Del Grupp Inledande studiedag B D + 2B/3B D/3D + 4B D + 5B D + 6B/7B D/7D + 8B D

20 Exempel 4a 2-3 förskolor med 3-4 avdelningar, totalt ca pedagoger, 1-2 specialpedagoger eller utsedd språkpilot Kvällsmöte 2-4 gånger per termin, en del tar 6 veckor Moment A vecka 1-2 : Tid i egen planering Moment B vecka 3: Tid i planering i arbetslaget på egen avdelning, under ledning av specialpedagog och/eller förskolechef. Moment C vecka 4-5: Genomförs av en eller flera pedagoger i verksamheten. Moment D vecka 6: Genomförs på den kvällskonferens där hela enheten (alla förskolor) träffas.

21 Exempel 4b 2-3 förskolor med 3-4 avdelningar, totalt ca pedagoger, 1-2 specialpedagoger eller utsedd språkpilot Kvällsmöte 2-4 gånger per termin, en del tar ca 8 veckor Moment A vecka 1-3: Tid i egen planering Moment B vecka 4: Genomförs på den kvällskonferens där hela förskolan träffas. Diskussionsgruppen består av alla arbetslag, alltså ca 10 personer. Moment C v. 5-7: Genomförs av pedagoger i verksamheten. Moment D vecka 8: Genomförs på den kvällskonferens där hela förskolan träffas. Diskussionsgruppen består av alla arbetslag, alltså ca 10 personer.

22 Exempel 4c En del i modulen läggs upp på den tid som arbetslaget själv väljer. En pilotomgång med utsedda förskollärare. En från varje arbetslag på förskolan. Dessa genomgår under en period själva en koncentrerad utbildning i Läslyftet. Moment A: Tid i egen planering Moment B: Genomförs på den arbetslagsträff där pedagogerna träffas. Diskussionsgruppen blir liten. Då är den utsedda pedagogen samtalsledare. Moment C: Genomförs av pedagoger i verksamheten. Moment D: Genomförs i eget arbetslag. Kan också genomföras på en kvällskonferens för att kunna sätta ihop två arbetslag för att få en större samtalsgrupp. Då är den utsedda pedagogen samtalsledare.

23 Reflektioner

24 Tack!

Relevanta dokument

Wifi: CLARION CONNECT

Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och