GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE.

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG KONTRASTIV SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE Morgan Nilsson Uppdaterad 16 november 2016 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter.

2 Grammatik Naxwe Ett språks grammatiken är den del av språket som styr hur ljud sätts samman till ord, hur orden böjs och hur de sätts sammans till meningar. I sitt modersmål använder man omedvetet dessa regler och man behöver sällan tänka på grammatiken när man talar. När man skriver kan det vara lite annorlunda. Då kan det hända att man ibland känner sig ganska osäker på hur en vissmening bäst borde forumleras. Det är alltså bra att utforska och lära sig att förstå det grammatiska system som råder i det språk som man redan kan som sitt modersmål. När man förstår strukturerna i språket är det ofta lättare att välja det bästa sättet att uttrycka sig på för att budskapet ska bli klart och tydligt. Med hjälp av de mönster som man upptäcker i sitt modersmål kan man sedan också lättare upptäcka och lära sig liknande mönster i andra språk som man vill studera. Man kan säga att det viktigaste är att öka sin grammatiska medvetenhet om hur språk fungerar, snarare än att plugga in grammatiska regler som man hittar i olika grammatikböcker. Kort sagt är det viktigare att förstå strukturerna än att memorera relgerna. Grammatiken en samling normer Ett språks grammatikbeskrivning innehåller instruktioner för hur det vi säger eller skriver skall utformas för att språket ska fungera på bästa sätt. Man skulle kunna jämför grammatiken med en användarhandbok eller en bruksanvisning, med reglerna i ett spel eller rent av med lagarna i ett land. En skillnad är dock att grammatiken inte är lika statisk som lagar brukar vara. Snarare utgörs grammatiken av normer och förväntningar på språket. Dessa normer formas egentligen gemensamt av de människor som talar ett visst språk. 1

3 För att kommunikationen skall flyta på utan störande moment bör man använda språket så att de andra som talar samma språk inte stör sig på hur man uttrycker sig. Naturligtvis kan man uttrycka sig på lite olika sätt, både när man talar och skriver, och det fungerar i de flesta fall ganska bra ändå. Men om man vill vara säker på att inte bli missförstådd när man kommunicerar bör man vanligtvis hålla sig inom vissa accepterade och beprövade ramar. Man vill ju att den som man kommunicerar med skall ägna all sin uppmärksamhet åt innehållet i det man säger eller skriver, och inte distraheras av hur man formulerar sig. Man skulle kunna jämföra språket vid olika former av klädsel. Det gäller att anpassa både sitt språk och sin klädsel till medmänniskornas förväntningar i olika situationer för att de ska ägna hela sin uppmärksamhet åt personen kompetens och det personen vill säga. Om kläderna eller språket är alltför annorlunda kommer åhörarna att bli distraherade. Ju viktigare budskap är som man vill framföra, desto viktigare är det också att man är mycket medveten om hur man ska formulera sig för att nå fram. Spra ket liknar ett bygge Ett språk har alltså en bestämd struktur, en grammatik, vilket betyder att de meningar man producerar följer vissa bestämda mönster. Man skulle kunna jämföra en text med ett hus. För att bygga ett hus behövs MATERIAL: virke, mursten, taktegel, fönster, dörrar, skruvar, spikar, lim, färg, rör, lister, ledningar, ventiler ANVISNINGAR: ritning, instruktioner För att konstruera en mening behöver man på liknande sätt MATERIAL: ord erayo ANVISNINGAR: grammatik naxwe 2

4 Orden motsvarar byggmaterialet, och precis som det finns många olika typer av byggmaterial för olika syften så finns det olika typer av ord för olika syften. Dessa olika typer av ord kallas för ORDKLASSER (QAYBAHA HADALKA), t.ex. substantiv (magacyo), adjektiv (sifooyin), verb (falal) och pronomen (magacuyaallo). En mening liknar en scen i en film Det innehåll som man beskriver med hjälp av en mening kan man jämföra med en scen i en film eller en teaterpjäs. Man kan t.ex. beskriva en situation som råder, t.ex. ett pågående gräl, en händelse som inträffar, t.ex. att det börjar åska, en person som har en aktiv roll, t.ex. någon som börjar skjuta, en person som blir utsatt för denna handling, t.ex. någon som blir skjuten, föremål som används som rekvisita, t.ex. en pistol, en miljö där det hela inträffar, t.ex. en uteservering, en tidpunkt då det inträffar, t.ex. på eftermiddagen. En mening som återger en sådan scen skulle kunna lyda på följande sätt: Just som det började åska i eftermiddags utspelade sig ett gräl på en uteservering och en turist började skjuta med en pistol mot de övriga gästerna i sällskapet. Grammatikens delar För att på heltäckande sätt beskriva hur en mening konstrueras behövs många olika typer av relger och de brukar föras samman till olika större grupper beroende på vad reglerna handlar om. LJUDLÄRA FONETIK & FONOLOGI CODAYNTA FORMLÄRA MORFOLOGI SARFAHA SATSLÄRA SYNTAX WEERAYNTA 3

5 Ljudläran eller fonetiken och fonologin (codaynta) handlar om hur ljuden i ett visst språk uttalas och sätts samman till ord. Formläran eller morfologin (sarfaha) handlar om hur orden börjs med olika ändelser och om hur man bildar mera komplexa ord av enklare ord med hjälp av olika ändelser eller genom att sätta samman två olika ord till ett nytt ord. Satsläran eller syntax (weeraynta) handlar till sist om hur man sätter samman orden till meningar och texter. I den här genomgången av somaliskans grammatik ska vi börja med satsläran (syntaxen, weeraynta) och undersöka hur meningar konstrueras för att sedan fortsätta till de mindre delarna, först orden och till sist ljuden. Syntax Weeraynta Syntaxen (weeraynta) handlar alltså om hur man bygger upp en text (qoraal) av ord (erayo). En text består i första hand av kortare avsnitt som kallas meningar (hawraaro). Många meningar är ganska långa och i så fall består de som regel av flera kortare delar som uttrycker olika enkla händelser, medan meningen som helhet besrkiver flera enkla händelser i något slags förhållande till varandra. Följande rad utgör en mening som innehåller två enkla händelser. Hon somnade mitt i filmen och då åt jag upp hennes tårtbit. Men hade även kunna skriva samma sak som två meningar med en enkel händelse i varje mening, men då blir det inte riktigt lika tydligt att det finns ett visst orsaksförhållande mellan händelserna. Hon somnade mitt i filmen. Då åt jag upp hennes tårtbit. 4

6 Vi ska börja med att undersöka den allra enklaste typen av meningar som bara innehåller en enda enkel händelse eller situation. En sådan mycket enkel mening kallas även för en sats (weer). Enkla satser Weero fudud En enkel sats (weer fudud) beskriver alltså en handling, en händelse eller en situation, t.ex. Jag lagar mat. Bilarna krockade. Katten sov. Jag var trött. (handling) (händelse) (tillstånd) (tillstånd) Satsdelar Qaybaha weerta Vi jämförde nyss en mening eller sats med en scen i en film eller en teaterpjäs. Då såg vi att det i en sådan scen finns ett antal olika tänkbara beståndsdelar eller ingredienser. På precis samma sätt är det med en sats. Även satsen har ett antal vanliga ingredienser. De två allra viktigaste är subjektet och predikatet. I stort sett alla svenska och somaliska satser innehåller ett subjekt och ett predikat. Subjekt & Predikat Yeele & Khabar En satsdel representerar alltå en betydelsemässig roll i satsen, ungefär på samma sätt som olika teaterroller och olika föremål som utgör rekvisita. De två allra mest grundläggande satsdelarna är subjekt / yeele (Y) predikat / khabar (K) 5

7 Barnen cyklar. Hon arbetade. Vaktmästaren gräver. Katten spinner. Jag skrattar. Chefen ropar. Stenen sjunker. Snön föll. Vattnet rinner. Åskan mullrade. Stolen välter. Golvet lutar. Skon klämmer. Det svider. Soporna stinker. De sover. Befolkningen lider. Vi väntade. Resultatet imponerade. Priserna varierar. Alla pluggar. Svenskan har en bunden ordföljd. Ett påstående brukar börja med subjektet som följs av predikatet. Ordens ordningsföljd antyder alltså vilken satsdel de utgör, men en viss variation är ändå möjlig, i synnerhet i lite längre satser. Det kommer vi att upptäcka lite längre fram. Svenskan använder också ordföljden för att bilda ja/nej-frågor. Sådana frågor börjar med predikatet som sedan följs av subjektet. Sover du? Väntade ni? Lutar golvet? Bland världens språk är detta faktiskt inte så vanligt att uttrycka frågor genom att byta ordföljd! Även i somaliskan innehåller en enkel sats (weer fudud) vanligtvis ett subjekt (yeele) och ett predikat (khabar). Men i somaliskan innehåller en enkel sats även något som kallas för satsmarkör (qurub weereed). Den enklaste typen av somalisk sats består alltså av satsmarkör / qurub weereed (Q) subjekt / yeele (Y) predikat / khabar (K) Waa uu kacayaa. Q Y K Waa aan kacayaa. Q Y K Ofta drar man samman satmarkören (qurub weereed) och subjektet till ett ord, men när man vill analysera satsdelarna i somaliska satser måste 6

8 man alltid dela upp sådana sammandragna ord i de olika ingående delarna. Wuu kacayaa = Waa uu kacayaa. Q Y K Ordet wuu kan man inte analysera eftersom det samtidigt hör till två olika satsdelar. Tva subjekt i somaliskan På svenska kan subjektet uttryckas antingen med ett substantiv eller med ett pronomen. Ali skrattar. Han skrattar. På somaliska är det annorlunda. I vanliga påståenden måste subjektet vanligtvis uttryckas med ett pronomen, men förutom pronomenet kan subjektet också uttryckas med ett substantiv. Trots det ska pronomenet normalt sett ändå finnas med. Waa uu qoslayaa. Cali waa uu qoslayaa. I enkla somaliska satser finns det alltså väldigt ofta två ord för subjektet, dels ett substantiv (magac), dels ett pronomen (magacuyaal). Xasan waa uu kacayaa. Y Q Y K De pronomen som används som subjekt i svenskan och somaliskan är följande: jag du han / den / det hon / den / det man aan aad uu ay la 7

9 vi ni de aan / aannu / aynu aad / aydin ay En annan viktig detalj som man bör lägga märke till är att substantiv i bestämd form byter ändelsen -a mot ändelsen -u när de fungerar som subjekt. Wiilku waa uu kacayaa. Här kan man påpeka att även svenskan ofta har denna typ av dubbelt subjekt, både substantiv och pronomen, i alla fall i vardagligt talspråk, t.ex. Pojken han håller på att stiga upp. Men detta anses på svenska inte vara korrekt i skrivet språk. I somaliskan kan man faktiskt också ha två olika pronomen som subjekt i en och samma sats. Dels har man då ETT LÄNGRE pronomen som egentligen fungerar precis som ett substantiv, dels har man ETT KORT obligatoriskt subjektspronomen, t.ex. Isagu waa uu kacayaa. Anigu waa aan kacayaa. Observera att de långa pronomenen får subjektsändelsen -u, precis som substantiven. De olika pronomenens långa och korta form. aniga aan annaga aan / aannu adiga aad innaga aynu isaga uu idinka aad / aydin iyada ay iyaga ay Objekt Layeele objekt layeele (L) 8

10 Objektet är den satsdel som anger den person eller den sak som blir utsatt för den handling eller situation som beskrivs i satsen. Vi åt fisk. Jag köper glass. Träffade du Olle? Många predikatsverb både i svenskan och i somaliskan vill väldigt gärna ha ett objekt (layeele). I somaliskan händer det då ganska ofta att man byter ut satsmarkören waa mot waxa/waxaa. Waxa/waxaa är en speciell typ av satsmarkör som även kallas fokusmarkör (qurub diiradeed). Den har till uppgift att informera om att det kommer en särskilt viktig satsdel efter predikatet. Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. Y Q Y F L Waxa aan arkay libaax. Q Y K L Även satsmarkören waxa/waxaa dras ofta ihop med subjektspronomenet i satsen, t.ex. Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. = Wiilku wuxuu cunayaa tufaax. Waxa aan arkay libaax. = Waxaan arkay libaax. Precis som med satser som innehåller sammandragningar med waa så kan man inte analysera satsdelarna i satser som innehåller sammandragningar med waxaa utan att dela upp de sammandragna orden i deras beståndsdelar. Observera också särskilt att när man drar samman waxa(a) + uu påverkas även den första vokalen i waxa(a) så att man får wuxuu. Adverbial adverbial falkaab (F) Falkaab 9

11 Den sista av de mest grundläggande satsdelarna är adverbialet. Denna satsdel har till uppgift att uttrycka olika typer av omständigheter kring händelsen eller situationen som beskrivs i satsen. Det handlar ofta om tid (waqti), plats (meel) eller det sätt (si ) som handlingen utförs på, men ibland kan det röra sig om andra kategorier, som t.ex. verktyg (qalab), sällskap, orsak (sabab), syfte (hadaf). Hon somnade nyss. Hon somnade på soffan. Han somnade snabbt. Han somnade utan problem. De träffade farmor i går. De träffade farmor på Gotland. De träffade farmor i måndags. Hon slog i spiken med en hammare. Vi pratade med honom. De träffade farmor av en slump. De pluggar för provet. Man kan också har flera adverbial i samma sats. Hon pluggade med Stefan i går för provet. Som man kan se är det på svenska ofta en preposition (horyaale/ meeleeye), t.ex. på, utan, i, med, av, för, och ett substantiv som tillsammans fungerar som adverbial, men ibland är det ett adjektiv med ändelsen -t. Sådana former kallas för adverb i svensk grammatik, men i den somaliska grammatiken finns det inte några adverb. I stället är det nästan alltid substantiv som i somaliskan används som adverbial. Precis som i svenskan åtföljs de oftast av en preposition, men i somaliskan står den inte framför substantivet, utan framför verbet. Därför räknas prepositionen i somaliskan som en del av predikatet. Dessutom finns det i somaliskan bara fyra prepositioner, nämligen u, ku, ka, la. Caasho waxa ay u socotaa dugsiga. Si fiican baa ay u barteen casharka. 10

12 I några få fall förekommer det i somaliskan adverbial utan någon preposition. Man kan då pröva att ställa en fråga. Om man på så sätt kan bedöma att det handlar om tid (goorma?) eller plats (xaggee?) bör man räkna substantivet som adverbial, t.ex. Dadku Jimcaha ma shaqeeyaan. Precis som vid objektet används ofta waxa(a) för att peka på ett adverbial som kommer efter predikatet. Gabartu waxaa ay ku nooshahay Beledweyne. Maalin walba iyadu waxa ay aadaa dugsiga. Faadumo waxa ay aaddaa dugsiga. Satsdelar Qaybaha weerta Detta är alltså de viktigaste satsdelarna i en somalisk sats. Satsdelar kan man bar diskutera när orden ingår i en sats. Subjekt (Y) Yeele Satsmarkör (Q) Qurub weereed Predikat (K) Khabar Objekt (L) Layeele Adverbial (F) Falkaab Man kan aldrig tala om satsdelar när man bara har enstaka ord som ite ingår i något sammanhang. Om man i stället vill diskutera enstaka lösryckta ord talar man gärna om ordklasser. Ordklasser Qaybaha hadalka 11

13 I exemplen ovan har vi redan stött på termerna substantiv (magac) och pronomen (magacuyaal). Dessa båda termer syftar på två viktiga ordklasser (qaybaha hadalka). Ordklasserna är grupper av ord som har likadana egenskaper. Man brukar visa på detta genom att se på följande tre egenskaper hos ett visst ord: ordets betydelse ordets böjning ordets använding i en sats 12

14 Fem mycket frekventa ordklasser har vi redan träffat på. De är substantiv magacyo (m) pronomen magacuyaallo (my) partiklar qurubyo (q) prepositioner horyaalayaal (h) verb falal (f) Substantiv Magacyo BETYDELSE: personer, djur, saker, platser, tankar, idéer BÖJNING: alla substantiv kan böjas i bestämd form, t.ex. kab, kabta; guri, guriga ofta plural, t.ex. kab, kabo; guri, guryo Namn är också substantiv även om de väldigt sällan används i bestämd form eller i plural, t.ex. Maryan, Yuusuf, Soomaaliya, Jubba, Afrika, Volvo, Samsung. ANVÄNDING: vanligen som subjekt, objekt eller adverbial. Pronomen Magacuyaallo BETYDELSE: pronomen har ingen konstant betydelse, utan betydelsen är helt beroende av sammanhanget där ordet används; pronomen syftar på en person eller ett föremål som redan nämnts tidgare i texten eller samtalet; anledningen är att man vill undvika att upprepa samma substantiv flera gånger i rad. BÖJNING: aan, aad, uu, ay, la, aannu, aynu, aydin (bara som subjekt subjektspronomen magacuyaallo yeele); i, ku, na, ina, idin (bara som objekt objektspronomen magacuyaallo layeele); 13

15 kan, tan, kuwan, kaas, taas, kuwaas, maxay?, ayo?, yaa?, kuma?, tuma?, immisa? (i alla olika funktioner). ANVÄNDING: Några former används bara som subjekt, mendan andra används som objekt eller ibland som adverbial. Några kan avänds i samtliga funktioner. Verb Falal BETYDELSE: handling, händelse, situation. BÖJNING: många olika former, bl.a. olika tidsformer, t.ex. cunayaa, cunay, cuni doonaa, olika personer, t.ex. (aniga, isaga) cunayaa, (adiga, iyada) cunaysaa, (annaga, innaga) cunaynaa, (idinka) cunaysaan, (iyaga) cunayaan. ANVÄNDING: som predikat. Prepositioner Horyaalayaal Det finns bara fyra somaliska prepositioner: u, ku, ka, la. BETYDELSE: en rumslig eller abstrakt relation mellan två andra ord. BÖJNING: de böjs inte. ANVÄNDING: de placeras framför verb eller adjektiv och uttrycker den relation som verbet eller adjektivet har till ett substantiv. 14

16 Satsmarko rer Qurub weereedyada I somaliskan finns ett antal små ord i ordklasen partiklar (qurubyo) som används för att säga något om satsens struktur. Dessa småord brukar kallas satsmarkörer (qurub weereedyo) Några av satsmarkörerna anger vilken TYP AV SATS det är frågan om, medan några andra satsmarkörer anger var i satsen FOKUS ligger. Satstypsmarkörer (qurub weernooceed, noocweereed, weersooceed?) är waa, ma, ma, sow, ha, ha, yaa, show. Det finns faktiskt två olika ma, ett nekande och ett frågande, liksom två olika ha, ett avrådande eller förbjudnade och ett uppmanande eller önskande. Mera om detta kommer lite längre ner. Fokusmarkörer (qurub diiradeedyo) är bara de tre orden baa, ayaa, waxa/waxaa. Samtliga dessa satsmarkörer förekommer bara i enkla satser eller i huvudsatser. De förekommer inte i bisatser. Mer om detta kommer längre ner när bisatserna diskuteras. Fokusmarko rer Qurub diiradeed Somaliskan har tre små ord (baa, ayaa, waxa/waxaa) som används för att fokusera eller framhäva ett subjekt, objekt eller adverbial, dvs. någon av de tre satsdelar som brukar uttryckas med hjälp av substantiv. Fokusmarkörerna används bara i påståenden och i frågor. I andra typer av satser förekommer inte fokusmarkörer. Precis som alla andra satsmarkörer så kan fokusmarkörerna inte förekomma i bisatser. 15

17 De båda fokusmarkörerna baa / ayaa är helt synonyma och alltså utbytbara mot varandra. De används för att fokusera en satsdel som finns före predikatet i satsen. Fokusmarkören placeras direkt efter den fokuserade satsdelen. Caasho baa qortay buug. Caasho buuggan baa ay qortay. Fokusmarkören waxaa används för att fokusera en satsdel som finns efter predikatsverbet i satsen. Själva fokusmarkören placeras dock före predikatsverbet. Buuggii waxaa qortay Caasho. Caasho waxaa ay qortay buug. Vanligtvis finns det bara en fokusmarkör i en sats, men ibland kan det förekomma två fokusmarkörer tillsammans i samma sats, i synnerhet i skrivet språk. Buuggan baa waxaa qortay Caasho. 16

18 Fokuserat subjekt Som framgår i exemplen ovan kan man även sätta subjektet i fokus. Ett fokuserat subjekt kan stå både före och efter predikatsverbet. När subjektet är fokuserat inträffar fyra viktiga saker: 1) Satsen innehåller inte något kort subjektspronomen. 2) Subjektet får inte subjektsändelsen u eller i. 3) Verbet står i kort form (qaabka kooban). Framför allt slutar då presens på a i stället för aa. 4) Negationen aan måste användas i stället för ma. Vanligt subjekt utan fokus: Ardaygu waa uu qorayaa. Anigu waa aan qoslayaa. Xuseen ma uu tegin. Fokuserat subjekt: Ardayga baa qoraya. Ardayga ayaa qoraya. Aniga baa qoslaya. Aniga ayaa qoslaya. Xuseen baa aan tegin. Fokusmarkören kan även dras samman med det fokuserade substantivet om substantivet slutar med en vokal. Ardaygaa qoraya. = Ardayga baa qoraya. Anigaa qoslaya. = Aniga baa qoslaya. 17

19 Det är alltså väldigt stor skillnad mellan satser med fokuserat objekt och fokuserat subjekt. Om objektet är fokuserat händer ingenting speciellt. Det är då en helt vanlig sats som innehållet med subjektsändelse på substantiv, ett kort subjektspronomen och en helt vanlig verbform. Fokuserat objekt: Buuggan baa ay qortay macallimaddaydu. Fokuserat subjekt: Buuggan waxaa Ø qortay macallimaddayda. 18

20 Satstypsmarko rer Satstypsmarkörerna hör nära ihop med verbet i satsens predikat. I nedanstående tabell finns en översikt över alla olika satstypsmarkörer i olika typer av jakande och nekande satser. De olika typerna av satser och satstypsmarkörer diskuteras sedan mera i detalj. jakande nekande Påstående / Fråga med frågeord waa ma Ja/nej-fråga ma sow + ma ma + aan Uppmaning Förbud / Avrådan ingen markör ha Önskan ha yaa Möjlighet show förekommer inte 19

21 Jakande pa sta enden I ett jakande påstående måste det finnas satstypsmarkören waa ELLER en fokusmarkör (baa/ayaa/waxaa). subjektspronomen, men inte alltid i 3 person (uu, ay) aldrig när subjektet är fokuserat. 20

22 Nekande pa sta enden Verbet i ett nekat påstående står böjt i en form som brukar kallas konjunktiv (hab dhimman eller madhacdo). Många av presensformerna slutar på -o, medan formerna i preteritum (förfluten tid, tagto) slutar på -in/-ayn. Mer om de här formerna kommer att gås igenom längre fram. Nekade påståenden utan fokuserat subjekt innehåller satstypsmarkören ma. Korta subjektspronomen är inte obligatoriska. Wiilku ma kacayo. Cidna ma arkin. ELLER Cidna ma uu arkin. = Cidna muu arkin. Han såg inte någon. Cidna ma arkin. ELLER Cidna ma ay arkin. = Cidna may arkin. Ingen såg honom. Om subjektspronomenet dras ihop med den negativa satstypsmarkören ma får man formerna maan, maad, muu, may, maannu, maynu, maydin. 21

23 Jakande fra gor med fra geord Rena frågeord är t.ex. ayo?, yaa/ayaa?, maxay?, waayo?, immisa?... Maxay sheegtay? Immisa qof ayaa ku nool gurigiinna? Många frågeord är också bildade av pronomen eller substantiv med hjälp av ändelsen ee, t.ex. kee?, tee?, kuwee?, meeshee?, halkee?, xaggee?, sidee?, baabuurkee?... Meeshee ka timid? Många andra frågeord är bildade genom att ändelsen ma har lagts till ett pronomen eller substantiv, t.ex. kuma?, tuma?, qofma?, goorma?... Waa goorma fasaxa dugsigaaga? Tani waa tuma? Om en fråga innehåller ett frågeord uppför den sig på ungefär samma sätt som ett påstående, men frågor innehåller ganska sällan satstypsmarkören waa. I stället är det väldigt ofta så att frågeordet är i fokus. Goorma ayaa uu haramcadku seexdaa? Sidee baa ay u kaalmeeyaan Caasha iyo Xasan waalidkood? Om frågeordet är fokuserat brukar även det motsvarande ordet i svaret vara fokuserat. Yaa yimid? Cali baa yimid. Det är viktigt att lägga märke till att yaa?/ayaa? är den fokuserade formen av frågeordet ayo? maxaa? är det fokuserade formen av frågeordet maxay? 22

24 De två sammandragningarna yaa och maxaa är obligatoriska. Den långa slutvokalen aa i maxaa och yaa kommer från fokusmarkören baa som dragits samman med frågeordet, men dessa två ord kanman inte dela upp i de två ursprungliga orden. Hooyadaa maxaa ay samaysaa? Vidare kan man dra samman subjektspronomenet med ett fokuserat frågeord, t.ex. maxay + baa + aad > maxaa aad > maxaad. Maxaad sheegtay? = Maxaa aad sheegtay? (maxay+baa) Ayaad la nooshahay? = Ayaa aad la nooshahay? (ayo+baa) 23

25 Jakande ja/nej-fra gor Ja/nej-frågor uttrycks med satstypsmarkören ma. Korta subjektspronomen är inte obligatoriska. Wiilku ma Ø kacayaa? 1 Ma Ø u kaalmaysaa hooyadaa? Om pronomen dras ihop med frågemarkören ma får man formerna miyaan, miyaad, miyuu, miyay, miyaannu, miyaynu, miyaydin. Ma Ø aragtay? = Miyaad aragtay? Om man vill kan man fokusera en satsdel i en ja/nej-fråga. Då använder man samtidigt både fokusmarkören baa/ayaa och satstypsmarkören ma. Om man använder ma + baa skall ma placeras före det fokuserade ordet och baa placeras efter det fokuserade ordet. Ma nabad baa? Om man använder ma + ayaa drar man som regel samman de båda orden till formen miyaa som placeras efter den fokuserade satsdelen. Nabad miyaa? 1 Tecknet Ø markerar ett element som inte finns på den väntade platsen i satsen. 24

26 Nekande fra gor Nekande ja/nej-frågor kan uttryckas på två sätt: 1) Man kan utgå från ett negativt påstående som innehåller satsmarkören ma, som fungerar som negation, och sedan lägga till frågeordet sow. Cali ma tegin. Sow Cali ma tegin? Cali sow ma tegin? 2) Man kan utgå från en positiv fråga med frågemarkören ma och sedan lägga till negationen aan. Även verbets form förändras på grund av att man använder negationen aan. Cali ma tegay. Cali miyaa tegay? (miyaa = ma + ayaa) Cali miyaan tegin? Ma Cali baa tegay? Ma Cali baa aan tegin? 25

27 Uppmaningar Satser som uttrycker uppmaningar och innehåller verb i imperativ är den enda typ av sats som aldrig innehåller någon satsmarkör. Uppmaningssatser innehåller inte heller något kort subjektspronomen. Fiiri carruurtan. PRED OBJEKT Ku jeeso sabuuradda. PRED ADVERBIAL 26

28 Fo rbud eller avra dan Satser som uttrycker förbud eller avrådan uttrycks med en form som brukar kallas nekad imperativ. Satstypsmarkören i denna typ av satser är ha. Man skulle kunna jämför med svenskans låt bli. Ha soo noqon. Kom inte tillbaka. Låt bli att komma tillbaka. 27

29 O nskan eller bega ran Verbet i en önskesats står i formen OPTATIV som slutar på o eller een. I 2:a person singular (du) förkommer både to och tid. Önskningar i 3:e person innehåller satstypsmarkören ha. Ha tago. Låt honom gå. Önskningar i 1:a person (jag, vi) och 2:a person (du, ni) innehåller inte någon satstypsmarkör. I stället används det korta subjektspronomenet i en extra kort form (an, ad). An kuu sheego. Låt mig berätta för dig. 28

30 Nekad o nskan eller bega ran Nekade önskningar innehåller en sammandragning av satstypsmarkören yaa och negationen aan följd av en extra kort form av de korta subjektspronomenen (an, ad, u, ay). Yaanu tegin. Låt honom inte gå. Alternativt kan satstypsmarkören yaa användas utan negationen aan, men då dras yaa samman med de vanliga korta subjektspronomenen. Yuu tegin. Låt honom inte gå. 29

31 Mo jlighet Verbet i en sats som uttrycker en möjlighet står i en form som kallas POTENTIALIS. Denna verbform slutar på ee. Show sameynee. Det kan hända att vi gör det. Show aragtee. Det kan hända att du får se honom/henne/dem. Den här typen av sats förekommer inte i nekad form. 30

32 Fraser Oraahyo En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Jämför följande meningar. De beskriver precis samma situation, men den andra och den tredje meningen ger lite mer detaljerad information om familjen och boskapen. Qoysku waxa uu leeyahay xoolo. Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo badan. Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan. Bisaddu waa ay ordaysaa. Bisadda yari waa ay ordi kartaa. Waxaa aan tagayaa Muqdisho. Waxaa aan tegi doonaa magaalada Muqdisho. Ofta bildar alltså flera ord tillsammans en naturlig enhet som fungerar som en satsdel. En sådan enhet kallas fras (oraah). Egentligen finns det ingen gräns för hur lång en fras kan vara. Följande mening innehåller tre substantivfraser: ett subjekt, ett (tids)adverbial och ett objekt, samt en verbfras som är predikat. Warshadda hilibka ee Kismaayo maalintii walba waxaa ay soo saartaa 2794 qasacadood oo hilib ah. Det viktigaste ordet i frasen kallas huvudord (eray madaxeed). Med huvudord menar man det ord i frasen som utgör den grundläggande informationen och därför inte kan plockas bort. I följande exempel är huvudordet i varje fras understruket. Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan. 31

33 De andra orden i frasen kallas bestämningar (faahfaahiye). Bestämnignarna ger extra information om huvudordet, men de måste inte vara med i satsen för att den skall vara grammatiskt sett fullständig. En fras som har ett substantiv (magac) som huvudord kallas för substantivfras (eller nominalfras), och utifrån engelskan noun phrase brukar man förkorta det som NP (oraah magaceed, OM). Exempel på substantivfraser är den lilla katten bisadda yar Substantivfraser kan användas på många olika sätt, både som subjekt (yeele), som objekt (layeele) och som adverbial (falkaab). Bisadda yari waxa ay raadinaysaa hooyadeed. (subjektsändelsen i) Carruurtu waxay arki karaan bisadda yar. Daanyeerkii waxa uu u orday bisaddii yar. (plats) Om huvudordet i frasen är ett verb (fal) kallas frasen för verbfras (oraah faleed), vilket utifrån engelskans verb phrase brukar förkortas VP på svenska (OF på somaliska). Vi har redan träffat på många somaliska verbfraser som består av en preposition tillsammans med ett verb, t.ex. Daanyeerkii waxa uu u orday bisaddii yar. Många andra verbfraser innehåller i stället två verb, ett huvudverb (fal madaxeed) och ett hjälpverb (falkaaliye), t.ex. kan springa ska hjälpa ordi karaa caawin doonaa De två helt dominerande frastyperna i somaliskan är alltså 32

34 Substantivfras (NP, noun phrase) Verbfras (VP, verb phrase) Oraah magaceed (OM) Oraah faleed (OF) Verbfraserna används som predikat (khabar) medan substantivfraserna kan användas i alla andra satsdelar: subjekt (yeele), objekt (layeele), adverbial (falkaab). När det gäller ordföljden är det typiskt så att bestämningar i svenskan nästan alltid står före huvudordet medan bestämningar i somaliskan står efter huvudordet. 33

35 Olika typer av substantivfraser Huvudordet (eray madaxeed) i en substantivfras (oraah magaceed) är ett substantiv (magac). Det substantiv som är huvudord står först i frasen och bestämningarna, som också kallas attribut (faahfaahiyayaal), kommer på somaliska efter huvudordet. På svenska kommer många attribut före huvudordet, men några kommer också efter huvudordet. Attribut Faahfaahiye Ofta vill man ge mera information om ett substantiv. Då kan man lägga till ytterligare ord till substantivet. Tillsammans bildar orden en substantivfras. Alla tillägg eller bestämningar som man lägger till ett substantiv kallas ATTRIBUT. En mycket vanlig typ av attribut i svenskan är adjektiv. Vi har redan träffat på t.ex. den lilla katten bisadda yar. Ett annat exempel på ett adjektiv som fungerar som attribut i somaliskan är ordet yar i den följande meningen. Waxa uu dherigii ka helay biyo yar. Han upptäckte lite vatten i kärlet. I den motsvarande svenska meningen är ordet lite faktiskt inte något adjektiv. I stället är lite på svenska ett adverb som uttrycker mängd, men det fungerar ändå som ett attribut till substantivet vatten. Alla bestämningar till ett substantiv är ju attribut. Men exemplet visar tydligt att olika språk fungerar på olika sätt. På svenska använder man inte alltid adjektiv när man använder adjektiv på somaliska. 34

36 OM = magac + sifo Vanliga adjektiv står på somaliska efter huvudordet men på svenska före. baabuur weyn en stor bil Ordningstalen (jagaalayaasha) är också adjektiv, både i somaliskan och i svenskan. baabuurka afraad den fjärde bilen Adjektiv är väldigt vanliga i svenskan och ganska vanliga även i somaliskan, men på somaliska använder man faktiskt inte lika mycket adjektiv som i svenskan. I stället använder man på somaliska ofta ordkombinationer som innehåller substantiv när svenskan använder adjektiv. OM = magac + magac + ah I många fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i stället ett substantiv tillsammans med verbformen ah (jfr. eng. being). Detta är en viktig orsak till att det somaliska ordförrådet inte innehåller lika många adjektiv som det svenska. macallin Soomaali ah en somalisk lärare (ungefär: a teacher being a Somali) Båda substantiven måste vara antingen obestämda eller bestämda. macallinka Soomaaliga ah den somaliska läraren 35

37 OM = magac + magac + sifo I andra fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i stället ett substantiv tillsammans med ett adjektiv som t.ex. leh som har, med, la utan, som saknar eller badan mycket. Detta är ytterligare en viktig orsak till att somaliskan inte har så många verkliga adjektiv. sheeko xiiso leh nin indha la dhir qurux badan en intressant berättelse, en berättelse med intresse en blind man, en man utan ögon en vacker växt, en växt med mycket skönhet a beautiful plant, a plant full of beauty Man kan översätta sådana somaliska attribut till svenska på lite olika sätt. Oavsett hur man översätter är det viktigt att komma ihåg att ord som leh, la och badan är adjektiv på somaliska, även om man översätter dem till svenska med t.ex. prepositionerna med och utan. Pronomen inte attribut i somaliskan Svenskans demonstrativa (utpekande) pronomen (magacuyaallo tusmeed), possessiva (ägande) pronomen (magacuyaallo lahaansheed) och interrogativa (frågande) pronomen (magacuyaallo weydiimeed) utgör sjävständiga ord som står före det substantiv som är huvudord. Motsvarande somaliska pronomen skrivs ihop med huvudordet som en ändelse. baabuurkan baabuurkayga baabuurkee? den här bilen min bil vilken bil? Här har vi en situation då svenskan har två ord, ett huvudord och ett attribut, medan somaliskan bara har ett ord som är böjt med en ändelse. I somaliskan brukar man inte betrakta sådana ändelser som attribut, utan som en del av substantivet. Alltså ännu ett exempel på att språk är olika. 36

38 OM = magac + magac På somaliska kan ett substantiv användas för att närmare definiera ett annat substantiv. Det substantiv som fungerar som attribut / bestämning står efter huvudordet. På svenska motsvaras ofta den här typen av substantivfraser av sammansatta substantiv. kubbadda cagta garoonka diyaaradaha fotboll flygplats Här har vi alltså ett omvänt fall, dvs. somaliskan har ett attribut, men svenskan har inget attribut, utan i stället ett sammansatt substantiv. Men som vanligt har somaliskan bestämningen efter huvudordet och i svenskan placeras den del av substantivet som är bestämning för den del som motsvarar somaliskans huvudord. Substantiv + substantiv används också för att uttrycka ägare. kubbadda Xasan Hassans boll Just när det gäller att uttrycka ägare finns det faktiskt också en konstruktion där attributet står före huvudordet även på somaliska, men i en sådan konstruktion måste man samtidigt också använda ett possessivt pronomen som ändelse på huvudordet. Xasan kubbaddiisa Hassans boll Man skulle kunna säga att det är den possessiva ändelsen som ser till att hålla samman huvudordet och det väldigt ovanligt placerade attributet. OM = Tiro + magac När man lägger till en siffra som anger ett antal brukar man på svenska säga att siffran är ett attribut eller en bestämning till substantivet, t.ex. fem kronor tre månader 37

39 På somaliska är det annorlunda. På somaliskan är siffrorna substantiv. Det kan man lätt testa genom att lägga till bestämd artikel, t.ex. labada, tobanka. Om man vill sätta en fras med en siffra i bestämd form så hamnar den bestämda artikeln på siffran i somaliskan, men på substantivet efter siffran i svenskan. labada baabuur labadayda baabuur de två bilarna mina två bilar Man brukar anse att sådana ändelser läggs till huvudordet. Dessutom visar ordföljden att baabuur bör vara attribut eftersom det kommer efter labada som bör vara huvudord. Det är ju generellt så att bestämningen står efter huvudordet på somaliska. Ytterligare ett argument är att substantivet efter siffran inte heller böjs i plural som på somaliska. De flesta substantiv står i sin grundform i singular efter ett räkneord. Bara feminina substantiv som i gundform slutar på konsonant får ändelsen ood. FEMININUM bil laba bilood kab afar kabood hooyo laba hooyo MASKULINUM dal laba miis koob afar koob aabbe laba aabbe Substantivfras som subjekt En substantivfras som inte är i fokus och som fungerar som satsens subjekt markeras i många fall med en särskild subjektsändelse. Ändelsen läggs bara till det sista ordet i hela frasen. Man byter ut a mot u i substantivens bestämda artikel ka/ ta. Gabadha iyo wiilku waxaa ay ku nool yihiin Xamar. 38

40 Man lägger till ändelsen i efter adjektiv, pronomen och verbformen ah. Bisadda yari waxaa ay raadinaysaa hooyadeed. Kani waa Faadumo walaalkeed. Warkani wuxuu soo baxay afar cisho ka dib. Magaca gaarka ahi waxa uu had iyo jeer ka bilowdaa xaraf weyn. Man brukar även lägga till ändelsen i efter feminina substantiv i obestämd form och ibland även efter kvinnonamn. Waxa ay maahmaahi tidhaahdaa Midho gunti kuugu jira midho geed saran looma daadsho. Faadumo iyo Caashi waxa ay u socdaan dugsiga. 39

41 Olika typer av verbfraser Om huvudordet i en fras är ett verb (fal) kallas frasen för verbfras (oraah faleed), t.ex. u sheegaa säger till Precis som substantivfraserna kan verbfraserna se ut på många olika sätt. OF = fal madaxeed + falkaaliye Om den verbfras som fungerar som predikatet innehåller flera verb så står i somaliskan huvudverbet (fal madaxeed) först och hjälpverbet (falkaaliye) kommer sedan. I svenskan är ordningen den omvända så att hjälpverbet kommer först och huvudverbet sedan. Waxaa lay siin jiray cunto. Diinku waxa uu hurdi karaa laba bilood. Både i svenskan och i somaliskan används i huvudverbet i infinitiv (masdar) medan hjälpverbet får alla böjningsändelser för t.ex. tempus (ammin) (dvs. tid; waqti) och person (qof). kan springa ordi karaa (orod!) ska hjälpa caawin doonaa (caawi!) Den somaliska infinitivformen slutar på i (om imperativformen slutar på konsonant) eller n (om imperativformen slutar på vokal). Svenskan har fler sådana hjälpverb som kan användas tillsammans med ett huvudverb i infinitiv. Somaliskan har färre. På somaliska måste man då i stället ofta uttrycka samma sak med en lite längre bisats. Ali vill cykla. Cali waxaa uu rabaa in uu fuulo baaskiilka. 40

42 OF = horyaale + fal I somaliskan hör en preposition väldigt nära samman med verbet i satsen, men i svenskan här en preposition i stället nära sammans med ett substantiv. Man skulle kunna säga att det som är gemensamt för båda språken är att prepositionernas uppgift oftast är att uttrycka att det finns ett vistst förhållande mellan ett verb och ett substantiv. Egentligen skulle man kunna hävda att prepositionerna hör ungefär lika mycket samman med båda orden. Somaliskan har valt att placera prepositionerna framför verb, medan svenskan valt att placera dem framför substantiv. I somaliskan ingår därför prepositionen i verbfrasen, medan man i svenskan brukar säga att en preposition tillsammans med ett substantiv bildar en prepositionsfras. På somaliska finns inte några sådana prepositionsfraser. Maxaa aad ku aragtaa sawirka? VERBFRAS SUBSTANTIVFRAS Vad ser du på bilden? VERBFRAS PREPOSITIONSFRAS I somaliskan finns det bara fyra sådana prepositioner som kan står före ett verb, nämligen u, ku, ka och la. OF = qurub + fal Vidare finns det fyra andra partiklar som kan stå direkt före verbet i en verbfras, nämligen soo, sii, kala, wada. De brukar kallas riktningspartiklar (qurubyo jaheed). Framför en sådan riktningspartikel kan man också ha en preposition. Ul dheer buu soo qaatay. Xayawaankee baa sii watay orodkiisii? Magacyadan u kala saar lab iyo dheddig. 41

43 OF = sifo + fal En verbfras som används som predikat kan i somaliskan också bestå av ett adjektiv och ett verb, oftast någon form av verbet yahay/ahaa är/var. Caasho waa dheer tahay. Ett sådant adjektiv brukar i svensk grammatik kallas för predikativ eller predikatsfyllnad. En ganska bra term skulle på somaliska kunna vara sifo khabareed, dvs. ett adjektiv som är en del av predikatet. Något som är lite speciellt och gör att satser med adjektiv i predikatet (sifo khabareed) skiljer sig från de flesta andra vanliga satser är att man ofta utelämnar det korta subjektspronomenet i den här typen av satser. Cali waa (uu) fiican yahay. Faadumo waa (ay) gaajaysan tahay. Framför ett adjektiv kan det också finnas en preposition som ingår i verbfrasen. Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha. PREP ADJ VERB Det kan ibland se ut som om det inte fanns något verb i verbfrasen, utan bara ett adjektiv, men egentligen finns det en kort form av yahay som har fallit bort. När subjektet är fokuserat måste man ju använda kort form av verbet. Av verbet yahay heter den korta formen ah, men dessutom dras ju det här verbet samman med ett föregående adjektiv och då faller ah- bort. nool + ahayd > noolayd nool + ahaa > noolaa nool + ah > nool Gabadha ayaa ku nool Ø Xamar. 42

44 OF = fal + magac Verbet yahay/ahaa följs också ofta av ett substantiv som har till uppgift att ge en beskrivning av subjektet. Ett sådant substantiv brukar i svensk grammatik kallas för predikativ eller predikatsfyllnad, precis som adjektiven som vi nämnde nyss. En ganska bra term på somaliska för sådana substantiv skulle på samma sätt kunna vara magac khabareed, dvs. ett substantiv som är en del av predikatet. Anigu waxa aan ahay maroodi. OF = fal + OM Det är inte bara ett ensamt substantiv som kan ingå i predikatet tillsammans med verbet yahay/ahaa. Ett predikativ (magac khabareed) kan ha olika attribut som ger ytterligare information om substantivet. Detta innebär att en verbfras kan bestå av verbet yahay tillsammans med en hel substantivfras (oraah magaceed, OM). Waxa uu ahaa macallin weyn. Ekvativa pa sta enden Somaliska satser i presens där både subjektet och predikatet innehåller substantiv saknar oftast verb. De innehåller bara satstypsmarkören waa mellan de båda substantiven för att ange att satsen är ett påståenden. Kani waa muus. Faadumo waa macallimad. Gacantani waa wasakh. Cuntadu waa diyaar. 43

45 Samma sak kan också uttryckas med ordet weeye som sannolikt är en sammandragning av waa + yahay, alltså weeye. Cali macallin weeye. 44

46 Komplexa satser Weero ad adag Som redan nämnts tidigare i den här texten innehåller en enkel somalisk sats i de allra flesta fall: - en satsmarkör (ayaa, baa, waxaa; waa, ma, ha, sow, show, yaan), - ett subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) och - ett predikat (en verbfras). Waa uu ordayaa. Waxaa uu cunayaa cunto badan. Komplexa satser eller meningar innehåller mera än bara en enkel sats. Framför allt finns det mer än bara ett predikat (khabar) i en mening som utgörs av en komplex sats. Varje enkel sats som ingår i den komplexa satsen har sitt eget predikat. Dhiiqu halkee buu joogey <> markii ay dawacadu u timid? För att binda samman två enkla satser till en komplex sats finns tre olika strategier. Man kan använda - en KONJUNKTION (som inte är något substantiv), Uma jecla haramcadka <> WAAYO waa ay ka baqaan. - en BISATSINLEDARE (som egentligen är ett substantiv), eller Dhiiqu halkee buu joogey <> MARKII ay dawacadu u timid? - INGET sammanbindande ord. 45

47 Konjunktioner Konjunktioner används för att foga samman två ord, två fraser eller två satser som på något sätt är likvärdiga. Flera likvärdiga ord kan bindas samman med en konjunktion till en enda satsdel. Barnen skrattar och pratar. Sara och hennes man äter middag. På samma sätt kan två likvärdiga enkla satser lätt bindas samman med en konjunktion, på svenska framför allt och, men, eller. Sara läser en bok och hennes man diskar. Sara läser en bok men hennes man diskar. Läser Sara en bok eller diskar hon? Här följer en lista över de viktigaste konjunktionerna i somaliskan och hur de används. iyo Konjunktionen iyo kan användas mellan två eller flera substantiv eller substantivfraser som hör ihop. Gabadha iyo wiilka ayaa ku nool Xamar. Gidaarrada gurigan waxa lagu dhisay dhagax iyo sibidh. Xoolaha waxa ay la doontaan biyo iyo baad. Wuxuu u keenay cunto iyo biyo. Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada. Waxa uu leeyahay san dheer iyo labo dhegood oo waaweyn. 46

48 Konjunktionen iyo kan även användas mellan två bisatser som börjar med en bisatsinledare, t.ex. in, eftersom bisatsinledarna på somaliska är substantiv. Hela bisatsen är därför en lång substantivfras. Barayaashu waxa ay carruurta ka caawiyaan in ay wax akhriyaan iyo in ay fahmaan wax badan oo ku qoran buugaagta. En annan, lite speciell användning av iyo förekommer i frasen iyo in kale. På svenska uttrycks detta med frasen eller inte. Hubi in ay carruurtu taqaan iyo in kale magacyada qaybaha jidhkooda. Kontrollera om barnen kan namnen på kroppsdelarna eller inte. oo Konjunktionen oo kan användas mellan två verb eller verbfraser. Wankii ayaa baqay oo cararay. Aniga ayaa kuu iman oo ku caawin doona. Dhegeyso oo ka jawaab su aalaha. Konjunktionen oo kan även användas mellan två attribut om båda syftar tillbaka på samma substantiv. Man använder oo om det andra attributet är ett adjektiv eller en bisats med ett predikatsverb. dhismo cusub oo aad u qurux badan qof waliba oo muslim ah Waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta oo geed fuushan. (relativ bisats med verbet hasyta+ adjektivet fuushan ) I det första exemplet finns två adjektiv, cusub och qurux-badan. Det andra adjektivet har också bestämningen aad u. I det tredje exemplet finns en relativ bisats med verbet haysta och adjektivet fuushan med bestämningen geed som fungerar som platsadverbial. 47

49 Konjunktionen oo måste också används när mer än ett substantiv följer efter ett räkneord. shan qof fem personer men: shan boqol oo qof femhundra personer Konjunktionen oo används dessutom framför vissa bisatser som ensamma står som attribut till ett substantiv. Axmed dugsiguu yimid isaga oo madaxa ka duuban. Slutligen används oo framför vissa andra ord som används som attribut. maalintii oo dhan na Konjunktionen na används för att bida ihop två satser med varandra. Den placeras efter något av de första orden i den andra satsen och den skrivs ihop med det ordet. Om de båda satserna är långa kan det vara bra att sätta ett kommatecken där den andra satsen börjar. Wax yar ka dib waxa u yimi nin socoto ah, wuxuuna weydiiyey sabata ka oohisay. Sawir madaxa Xasan kuna muuji dheg, af, san, timo iyo il. laakiin Konjunktionen laakiin används för att uttrycka att det finns en motsättning eller en kontrast mellan de två satser som sammanbinds. Båda satserna är huvudsatser och innehåller var sin satsmarkör. Waxa aan leeyahay beer weyn, laakiin ma aan haysti qalabka beeraha. 48

50 se Konjunktionen se är väldigt lik laakiin till sin betydelse. Den placeras på samma sätt som na inuti den andra satsen efter ett av de första orden och den skrivs ihop med det ordet. Jubba ma engego, Shabeellese sida badan labo ama saddex bilood buu sanadkii engegaa. Det förekommer också att de båda konjunktionerna används tillsammans i formen laakiinse. balse Formen balse är en sammandragning av ordet bal och konjunktionen -se. Denna sammandragning används efter en nekad sats för att ange någonting annat som gäller i stället. Cali Duul Duul cidna lama uu hadlin balse orod ayuu isxaabiyey. ee Konjunktionen ee används efter en nekad sats för att ange vad som gäller i stället. Då motsvaras den på svenska oftast av utan. Ha ooyin <> ee bal ii sheeg waxa dhacay. Gråt inte utan berätta nu för mig vad som har hänt. Efter en jakad uppmaning anger konjunktionen ee ett syfte eller ett mål. Konjunktionen brukar då placeras sist i den andra satsen. Då motsvaras den på svenska oftast av så. Kaalaya <> aan ku dheelnee. Konjunktionen ee används också mellan två olika attribut som syftar på samma substantiv om det andra attributet är ett substantiv. 49

51 garoonka diyaaradaha ee Göteborg Göteborgs flygplats qalabka kale ee guriga ama Konjunktionen ama eller används mellan två eller flera ord som fungerar som alternativ att välja mellan. Falku waxa uu noo sheegaa waxa qof sameeyey, samaynayo ama samayn doono. Hawlqabadyadan kuwee baa caawinaya qoyskaaga ama bulshada? Den kan också användas mellan två satser. Lacagta qaado ama ka tag. mise Konjunktionen mise eller används i frågor och har samma betydelse som ama. Även mise kan användas både mellan hela satser och mellan enskilda ord. Ma ciyaaraysaa kubadda mise waad iska joogi? Ma liin baad rabtaa mise tufaax? Midabkee jeceshahay, cagaar mise buluug? waayo Konjunktionen waayo för, eftersom, därför att används mellan två satser. Båda satserna är på somaliska huvudsatser. Varje sats har sin satsmarkör. Ha tegin hadda, waayo waa madow. 50

52 hase yeeshee / hase ahaatee Även de båda fraserna hase yeeshee och hase ahaatee fungerar som konjunktioner. De binder samman två huvudsatser som har var sin satsmarkör. Dugsigii waa la furay, hase yeeshee casharradii lama bilaabin. Sammanfattning Konjunktioner som används mellan två ord eller fraser: iyo, oo, ee, ama, mise. Konjunktioner som används mellan två huvudsatser: oo, -na, laakiin, -se, balse, ee, ama, mise, waayo, hase yeeshee, hase ahaatee. Konjunktioner som används mellan en huvudsats och en bisats: oo, ee. Konjunktioner som används mellan två bisatser: iyo, oo, ama. Tva verbfraser i samma mening När man hittar två verbfraser i samma mening är det högst sannolikt att meningen innehåller två satser. Det kan vara två huvudsatser eller en huvudsats och en bisats. Kännetecken på huvud- och bisatser En bisats innehåller inte någon satsmarkör. Huvudsatser innehåller däremot nästan alltid en satsmarkör. Waxaa aan sugayaa <> inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo. Den här meningen börjar alltså med en huvudsats som följs av en bisats. 51

53 Positiva imperativsatser (uppmaningar) utgör dock ett undantag. De innehåller inte någon satsmarkör trots att de är huvudsatser. Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed <> soo wac 111. Subjektspronomenet står ofta i början av bisatsen tillsammans med bisatsinledaren, t.ex. in. Det är ganska vanligt att bisatsinledaren och subjektspronomenet skrivs ihop till ett ord, men det är inte alls obligatoriskt. Waxaan sugayaa // inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo. I huvudsatser brukar i stället subjektspronomenet stå direkt efter stasmarkören. Ofta skrivs de ihop till ett ord. I bisatser används alltid negationen aan/-an. Waxaa la rabaa <> inuusan noqon qof qalbi adag oo dabeecad xun. (< in+uu+aan) Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. I huvudsatser används vanligtvis satsmarkören ma som negation. Ma sheegin. Bisatser innehåller ofta verb i konjunktiv (t.ex. cuno) eller i kort presensform (t.ex. cuna, cunaya). Huvudsatser innehåller däremot vanligtvis normala presensformer (t.ex. cunaa, cunayaa). Nekade huvudsatser med ma innehåller dock konjunktivformer (t.ex. ma cuno). 52

54 Huvudsats + huvudsats När man hittar två verbfraser i en längre mening handlar det ofta om att två helt likvärdiga enkla satser bara har kopplats samman med hjälp av en konjunktion. Satserna är då två självständiga huvudsatser och den ena är inte viktigare än den andra. Isku aaddi oo qor xarfahan. Huvudsats + bisats När man i en lite längre mening hittar två olika verbfraser, men bara en satsmarkör, då är det i stort sett alltid frågan om en huvudsats och en bisats. Huvudsatsen uttrycker då det mest centrala budskapet och bisatsen är tillagd för att ge lite extra detaljerad information. Det finns inte någon satsmarkör i en bisats. Cali waxaa uu rabaa <> in uu fuulo baaskiilka. <> in uu fuulo baaskiilka. HUBUDSATS BISATS Fokusmarkören waxaa har till uppgift att peka framåt och signalera att det kommer någonting viktigt efter verbet rabaa, nämligen bisatsen in uu fuulo baaskiilka. Hela denna bisats fungerar som objektet till verbet rabaa. Det kan man testa genom att byta ut bisatsen mot ett enkelt substantiv. Cali waxaa uu rabaa jalaato. Samtidigt innehåller bisatsen sina egna satsdelar: ett subjekt, ett predikat och ett objekt. 53