Språkliga kommentarer till texterna i. Af Soomaali Fasalka 1aad 2001

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER MORGAN NILSSON BOX GÖTEBORG Språkliga kommentarer till texterna i Af Soomaali Fasalka 1aad 2001 Sammanställt av Morgan Nilsson Uppdaterat 20 maj 2016 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. morgan.nilsson@gu.se 1

2 Sidan 9 Ändelsen n efter den bestämda artikeln är ett demonstrativt suffix som motsvarar svenskans demonstrativa pronomen den här. Ma signalerar att satsen är en ja/nej fråga. Ändelsen aa i Caashaa är en fokusmarkör som signalerar att det är just detta ord som frågan fokuserar på och ifrågasätter, dvs. att betoningen i satsen ligger på det ordet. Sidan 13 aaga består av tre morfem, den possessiva ändelsem aa din + gsom är en av formerna för den bestämda artikeln i maskulinum + den omarkerade kasus ändelsen a. Allt detta läggs till maskulina substantiv som en motsvarighet till svenskans possessiva pronomen din, ditt. 2aad = labaad andra. Sidan 15 Ägande och andra genitivkontruktioner uttrycks enklast genom att ordet för ägaren placeras efter ordet för det ägda föremålet. Båda orden står normalt i bestämd form: Qoyska Faadumo Faadumos familj. sidan 19 ayga är den maskulin possessiva ändelsen för 1.p.sg. och betyder min, mitt. Själva det possessiva elementer är ay. 2

3 Om ordet som denna ändelse läggs till är subjekt i satsen krävs att ordet förses med subjektsändelsen u i stället för den oböjda formen på a. Magacaygu waa Xasan är en typ av sats som saknar predikatsverb. Den består av subjektet magacaygu och substantivet Xasan som utgör predikatsfyllnad. Däremellan står bara satstypsmarkören waa som talar om att satsen är ett jakande påstående. Anigu waxa aan ahay betyder bara Jag är Aniga jag får som subjekt ändelsen u. Waxa är samtidigt en satstypsmarkör som anger att satsen är ett jakande påstående och en fokusmarkör som markerar att fokus/betoning ligger på en nominalfras som finns efter satsens predikatsverb. Det kan vara vilken satsdel som helst som fokuseras: subjekt, objket, predikatsfyllnad eller adverbial. Aan är satsens obligatoriska klitiska subjektspronomen i 1.p.sg. I princip måste varje sats ha ett sådant klitiskt subjektspronomen, oavsett om det även finns ett subjektsnomen i satsen. Waxa + aan brukar ofta skrivas ihop och uttalas som waxaan. Ahay är 1.p.sg. presens av verbet vara och betyder (jag) är. eed är den possessiva ändelsen i 3.p.sg. om ägaren är en kvinna och motsvarar svenskans hennes. De possessiva ändelserna läggs till efter den bestämda artikeln i stället för den omarkerade ändelsen a, t.ex. aabbe pappa, aabbaha pappan, aabbaheed hennes pappa, hooyo mamma, hooyada mamman, hooyadeed hennes mamma. Ett sätt att uttrycka ägande är att börja med att ange ägaren och därefter förse det ägda föremålet med lämplig possessiv ändelse, t.ex. 3

4 Faadumo aabbaheed Faadumos pappa Faadumo hooyadeed Faadumos mamma sidan 21 aa är den obestämda formen av den possessiv ändelse i 2.p.sg. som motsvarar din, ditt. sidan 25 n är en demonstrativ ändelse motsvarande den här som läggs till substantiv i bestämd form. Det demonstrativa pronomenet denna, detta, dessa, den här, det här, de här heter i maskulinum singular kani, femininum singular tani och i plural kuwani. ey/ ay är den obestämda formen av den possessiv ändelse i 1.p.sg. som motsvarar min, mitt. När de possessiva ändelserna läggs till ord som betecknar släktskap används normalt obestämda former. När de läggs till andra typer av ord används normalt bestämda former där den bestämda artikeln alltså förekommer två gånger, både före och efter den possessiva ändelsen. obest. form best. form mask. best. form fem. ay/ ey ayga/ eyga ayda/ eyda aa aaga aada eed eeda 4

5 aabbahay min far magacayga mitt namn Faadumo aabbaheed Faadumos far Faadumo qoyskeeda Faadumos familj De possessiva ändelserna är normalt sett betonade. Frågeordet vem? har en maskulin form kuma? och en feminin form tuma? Morfemet ma är detsamma som vi redan stött på sidan 9. Ku resp. tu är de grundläggande demonstrativa pronomenen. sidan 29 Som avslutning två lite mera komplexa strukturer med två possessiva ändelser i vardera frågan. Bara ändelsen iis hans är ny. Konjunktionen och uttrycks som iyo mellan substantiv, men som oo mellan verb. 5

6 sidan 15 ma anger att det rör sig om en ja/nej fråga arki se är infinitiv av imperativen arag kartaa du kan är modalt hjälpverb ood deras är possessiv ändelse ii är ändelse för beständ form med syftning på något som är väl bekant. guri g aa g a hus+best art+poss din+best art+grundform sidan 17 maxaad vad?+du wax fungerar här ungefär som relativt pronomen som ka här: av 6

7 ah (som det) finns särskild kortform i (relativ) bisats av yahay finns, är loo << la + u man för sidan 18 baa är en satsmarkör som lägger fokus/betoning på subjektet eller predikatsfyllnaden i denna typ av existentiella satser. Denna markör kan förlora sitt b och smäta samman med substantiv som slutar på konsonant. Det var vad som hände i förra lektionen, t.ex Faadumo + baa >> Faadumaa sidan 21 dhex mitten, hoos undersida, kor yta, dhow nära är substantiv/adjektiv som används för att uttrycka rumsförhållanden motsvarande svenska prepositioner de används många gånger tillsammans med grundläggande prepositioner som u till, ku i, på, saaran ombord, på, ka från jiraa (m.), jirtaa (f.) fungerar som positionsverb liknande befinner sig, ligger, står 7

8 yahay (m.) tahay/dahay (f.) motsvarar snarare är, finns på samma sätt som den bestämda artikeln da används dahay efter ord som slutar på vokal, y, w, d, dh jirta är en kortform av jirtaa och den används i bisats sidan 23 waxa/waxaa är en satstypsmarkör som lägger fokus på satsens objekt eller adverbial ku meel på en plats u dhow guriga nära till huset, dvs. i närheten av huset baaldi ga dhex d iis a spannen dess mitt, sapnnens mitt, dvs. inuti spannen miis ka hoos t iis a bordet undersida dess, bordets undersida, dvs. under bordet 8

9 sidan 26 ii är en alterantiv ändelse i den bestämda artikel i stället för a som används när man talar om något välkänt, dvs. kii/ ka, tii/ ta etc. waxaa lägger här fokus på objektet till verbet tiri sade, dvs. den direkta anförignen Bax sidan 27 yaal = yaallaa (m.) befinner sig, står, ligger sidan 29 wax baa fungerar som obestämt objektspronomen någonting där baa gör att fokus läggs på detta objekt baa dras ihop med subjektspronomenet uu han till buu substantivet nadiif renhet görs till verb med betydelsen göra ren med hjälp av ändelsen i sidan 35 9

10 substantiven hor framsida, dabo stjärt, svans, baksida används i rumsadveribal med betydelsen framför resp. bakom, efter dessa relationsord placeras vanligtvis efter de substantiv som de bestämmer relationsorden sätts i bestämd form och får en possessiv ändelse och ännu en bestämd artikel sidan 37 Observerba att konjunktionen iyo och används mellan två substnativ medan oo och används mellan två verb. magacyo qaybihiisa names (of) parts the of it namn på dess delar, ord för dess delar utgör en liten genitivkedje bestående av tre led: namn delar skola. Anledningen till att possessivändelsen är det maskulina iisa är att det syftar på dugsiga sidan 38 Yaal är en verbform som motsvarar engelskans being situated eller svenskans som finns 10

11 Immisa hur mycket, hur många är ett frågande räkneord. Feminina substantiv med plural på o står efter räkneord i en särskild räkneform som slutar på ood. Övriga substantiv står efter räkneord i oböjd grundform singular. Ayaa är en satsmarkär som lägger fokus på ett substantiv. Ah är en verbform som kan jämföras med engelskans being eller svenskans som finns. sidan 39 Yahay/tahay är mask. resp. fem. 3 p.sg. presens av verbet vara, dvs. är. Efter vissa ljud får man i stället formen dahay. Taagan yahay är upprät och dhowdahay är närbelägen har precis samma struktur, men bara det senare verbet sammanskrivs med adjektivet. Sådan sammanskrivning är ganska vanliga. Adjektivet dhow närbelägen kräver prepositionen u till som en förbindelselänk till det substantiv som åsyftas. 11

12 Sawir gabar geed dhinac taagan. Rita flicka träd sida upprät, dvs. Rita en flicka som står bredvid ett träd. Här är ett exempel på att somaliskan inte behöver något verb i det som på svenska utgörs av en relativ bisats med verbet är som predikat. Obs! att r ofta ersätter dh i vissa ord i många somaliers uttal. Detta kan även återges i skrift: gabar/gabadh. I bestämd form blir det gabarta / gabadha där dh uttalas med viss längd eftersom formen utvecklats från gabadh+ta. istaaga stå. Ändelsen i imperativ plural är a. sidan 41 Verb kan bildas av adjektiv med ändelsen i: buux är full, buuxi fyll, ku buuxi fyll i. shibbanayaashan < shibbane y (buffert) aal (pl.) ta (best.) n (dem.) de här konsonanterna shaqalladan < shaqal lo (pl.) ta (best) n (dem.) de här vokalerna sidan 42 Maxaa är satsmarkör för fråga med frågeordet vad? 12

13 Uu han är den korta formen av personligt pronomen som nästan alltid används, även när subjektet utgörs av ett substantiv. Väldigt ofta låter man denna suffigerade form av pronomen smälta ihop med satstypsmarkören: maxaa uu >> muxuu vad han? maxaa ay >> maxay vad hon? maxaa aan >> maxaan vad jag? maxaa aad >> maxaad vad du? Singularformerna av verb med stam på ee påverkas av vissa regler. Buffertkonsonanten y infogas mellan stam som slutar på vokal och ändelse som börjar med vokal. ee övergår till ey före ändelse som börjar med konsonant. Ändelsen taa övergår till saa efter y eller i. jag / han samee aa >> sameeyaa du / hon samee taa >> sameysaa Ännu ett prepositionsverb u dhig placera in. Sawirradan << sawir ro (pl.) ta (best.) n (dem.) de här bilderna Ay xigaan är 3 p.pl. vilket syns på verbets presensändelse aan. 13

14 Subixii är bestämd form av subax morgon med ändelsen ii som markerar något sedan tidigare bekant. I ord som slutar på ax påverkas dessutom stammens a av vokalen i ändelsen. sidan 43 weerahan << weer o (pl.) ka (best.) n (dem.) de här meningarna där pluraländelsen o övergår till a framför den bestämda artikeln. sawirradooda << sawir ro (pl.) t (best.) ood (poss.) a (best.) deras bilder, till dem hörande bilder. Observera att satsmarkören i den första meningen är waxa eftersom man syftar på nomenet/adverialet dugsiga (till) skolan. I de övriga tre meningarna är statsmarkören waa eftersom man syftar på predikatsverbet. sidan 45 Bar u yeel midka ka duwan. spot for make one the from differing = make a spot for the one differing from (the rest) = gör en fläck för den som avviker = Makera den som är annorlunda. midka jfr. engleskans the one. 14

15 ka duwan (differing) som skiljer sig, som avviker är en adjektivbildning av verbet duwaa avviker. Detta verb konstrueras med perpositionen ka från och denna preposition används även tillsammans med adjektivet, även om något åsyftat substantiv inte är utsagt. sidan 46 ugu horreyntii (allra) först dabadeed << dabo t (best.) eed (poss.) dess bakdel, bakom det, efter det, därefter sidan 47 markii när är en tidskonjunktion. I bisatsen står verbet i konjunktiv och slutar då på to i stället för taa. dharkeeda << dhar k (best.) eed (poss) a (grundform) hennes kläder ugu dambayntii (allra) sist, till sist, slutligen aad gå borde trots vad som står i texten ha formerna aadaa << aad aa jag/han går, aaddaa << aad taa du/hon går. 15

16 sidan 48 Isaga << isa k (best.) a (grundf.) han, självständigt betonat pronomen Iyada << iya t (best.) a (grundf.) hon, självständigt betonat pronomen När de självständiga pronomenen fungerar som subjekt får de subjektsändelen u i stället för grundformens ändelse a. sidan 49 Layliyo naqtiin ah ee Cutubka 4aad. Övningar repetition varande av avsnittet fjärde, dvs. Övningar som (är) repetition av fjärde avsnittet. Ah är ett slags presens particip motsvarande engelskans being, på svenska vanligen uttryckt som en relativ bisats med som är. Ee är ett fogeord som binder samman en bestämning då den syftar på mer än ett ord, här naqtiin ah. 16

17 Cutubka 5aad: Fasalka Fiiri ardaydan. Adigu ma sameyn kartaa? Kan du göra det. Tänk på att somaliskan inte anväder pronomen för objekt i 3 person, dvs. honom, henne, den, det, dem. Sawir qalin qori ku dhex jira gasac yar. Rita en penna som befinner sin inuti en liten burk. jira: ännu ett verb som slutar med kort vokal (s.k. kortform) i stället för lång vilket motsvarar particip eller relativ bisats på svenska. Sawir kursi iyo miis isku dheggan. isku dheggan varandra+i, fastsittande som sitter ihop 17

18 Cutubka 6aad: Tirin tuke tuug ah en korp, en tjuv, varande en korp som är tjuv en tjuvaktig korp wiil waran wata en pojke, ett spjut, medförande en pojke med ett spjut shaqallada gaagaaban shaqallada dhaadheer Observera adjektivens pluralformer som blidas genom reduplikation av den inledande stavelsen. 18

19 Cutubka 7aad: Xayawaanno Immisa ayaad ka taqaan? taqaan oregelbundet verb i 2 pers sing: du känner till. digaag, digaagga kyckling digaagad, digaagadda höna med det femininbildande suffixet ad Annagu Jimcaha ma shaqayno. tillsammans med negationen ma ʺinteʺ står verbet i konjunktiv som slutar på o i stället för aa Shalay waxa ay ahayd Jimce ahayd är preteritum 3.pers sing. femininum ʺvarʺ Xarfaha waaweyn observera den oregelbundna pluralformen av detta adjektiv Iyagu waxa ay ka bilowdaan xarfo waaweyn. ka bilowdaan börjar på/med Detta är ett intransitivt verb av en mindre vanlig typ som böjs 19

20 3 sg.m. bilowd aa 3 sg.f. bilaaba taa 3 pl. bilowd aan Qor magacaaga. Xaraf weyn ma ka bilowdaa? Här är det underförstådda subjektet är magacaaga. Fiiri oo akhri xarfaha yaryar iyo kuwa waaweyn. kuwa är plural av ka/ta och förutom att de fungerar som bestämd artikel även kan fungera som fristående demonstrativa pronomen den, det, de Bisaddii yarayd ii bestämd form som syftar på något som inte finns närvarande ayd är en sammandragen form av ahayd (preteritum 3.pers sing. var) som används för att fogas till adjektiv. Bisadda yari waxa ay raadinaysaa hooyadeed. När subjektssubstantiv följs av adjektiv används inte u som är substantivens ändelsen för subjekt, utan i som är adjektivens motsvarande ädnelse för att markera subjektet. 20

21 Adigu ma tahay hooyaday? tahay är 2 pers sing ʺdu ärʺ Maya, bisadda yarey. ey/ ay är den feminina ändelsen i vokativ. Anigu waxa aan ahay hal. ahay är 1 pers sing ʺjag ärʺ Ma ahi hooyadaa. ahi är 1 pers sing efter negationen ma: ʺjag är inteʺ 21

22 Cutubka 8aad: Naqtiin guud Jilibkiisa ayaa dhiigaya. När man sätter fokusmarkör efter subjektet får subjektet inte subjektsändelsen u. Dessutom sätts predikatsverbet i kortform på a i stället för den normala formen på aa. Cabdulle ayaa gacan ku siiyey Xasan in uu dugsiga aado. konjunktionen in för att, så att följs av verb i konjunktiv på o. Sheeg magacyada wiilasha. magacyada bestämd form av pluralen magacyo wiilasha bestämd form av pluralen wiilal Muxuu Xasan u ooyey? muxuu u för vad, varför Qor saddex xubnood ee jirkaaga ka mid ah. xubnood räkneform av feminint substantiv med plural på o. ee jirkaaga av/på din kropp (ee som eng. of) ka mid ah som finns (eg. som det finns en av) 22

23 Waxa yaalla saxamo badan miiska dushiisa. (stämmer ej med bilden) yaalla = yaal finns, ligger, står dul, dusha ovansida saxan har pluralen saxanno eller saxamo. Kubbadda waxa ay taal miiska hoostiisa. yaal (mask.) = taal (fem.) jeeg jaalle ah jaalle gul (engelskt lån?) ah som är doon daloosha daloosha som har hål (i botten), verb i kortform (relativ) rah raka fuula raka kulle, klippa fuula som klättrar, verb i relativ kortform shimbir sharaxyo leh 23

24 sharaxyo plural färgglada fläckar leh som har, (med) kursi kaban kaban lagad kabaa lagar hal habeed leh habeed smuts och jord på bakbenen olol ogmay ogmay som brinner starkt 24