GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG I SOMALISKA. Morgan Nilsson. Uppdaterad 1 december 2015

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG INTRODUKTIONSKURS I SOMALISKA Morgan Nilsson Uppdaterad 1 december 2015 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. morgan.nilsson@gu.se

2 Avsnitt 1 Skriften Den somaliska skriften är nära knuten till uttalet. I stora drag råder det ett okomplicerat förhållande mellan bokstäver och fonem. Det mest påtagliga undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver, s.k. DIGRAFER, nämligen sh, dh, kh, ii, ee, aa, oo, uu. Ordet waa (påståendemarkör) innehåller alltså två fonem, medan shaah te innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra. Uttalet Somaliskan har korta och långa vokaler. Dessutom finns två DIFTONGER, vars stavning och uttal varierar en del. Korta vokaler är: a, e, i, o, u. Långa vokaler är: aa, ee, ii, oo, uu. Diftonger är: ey/ay, ow/aw. Hurudvida man i standardspråket skall skriva ey/ow eller ay/aw har aldrig kommit att regleras. På 1970 talet övervägde ey/ow en aning, men i nutid har framför allt ay kommit att bli vanligare. Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden kan vart och ett av dessa tio ljud uttalas med framskjtuen tungrot. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika betydelseskiljande vokalljud, 10 långa och 10 korta, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte tillräckligt väl utforskade. Det är dock sällan som endast skillnaden mellan vanligt resp. framskjutet uttal av en vokal är det enda som skiljer två olika ord från varandra. Uttalet varierar dessutom en aning mellan de olika regionerna. 1

3 Konsonanterna kan delas in i SONORANTER som innehåller mycket klang och mindre friktion och OBSTRUENTER som innehåller mycket friktion och mindre klang. Somaliska sonoranter tonande: m n r l y w Somaliska obstruenter tonande: b d dh j g q c tonlösa: f t s sh j k kh h x Längd Både vokaler och konsonanter kan i både svenskan och somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa, men systemen skiljer sig förstås åt. I somaliskan är det inte alla konsonanter som kan uttalas som långa, men å andra sidan kan långa vokaler och konsonanter förekomma i sådana positioner i ordet som inte är möjliga i svenskan, där ju lång vokal och konsonant utesluter varandra och dessutom är begränsade till den betonade stavelsen i ord. Dessa båda begränsningar finns inte i somaliskan, utan där kan lång vokal följas av lång konsonant i en obetonad stavelse. De klusila konsonanterna kan i somaliskan uttalas som långa. De skrivs med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn, rr, ll. Även dh och q uttalas i vissa ord som långa, men de skrivs normalt inte med dubbla bokstäver. I vissa regioner uttalas även andra konsonanter som långa, men det är förhållandevis tydligt att detta inte kan betraktas som standardspråkligt. Det skall också framhållas att de konsonanter som kallas för långa kanske inte i första hand karakteriseras av att de är längre, utan snarare att de uttalas kraftigare och med ett mera defintivt stopp i luftströmmen. 2

4 I synnerhet är skillnaden mellan b, d, g mellan vokaler och bb, dd, gg påfallande eftersom de korta (enkeltecknade) snarare uttalas som approximanterna [β], [ð], [ɣ]. Stavelsestruktur I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre konsonanterna skr först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna mskt sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. I princip kan man bara ha ett konsonantljud först och sist i somaliska ord. Även inuti ord finns stora begränsningar så till vida att det mellan vokaler i princip inte kan förekomma mer än två konsonanter intill varandra. Betoning och ton Till sist skall det nämnas att betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja mellan annars likalydande ord på undeför samma sätt som i svenskans stegen (av steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke). I somaliskan skiljer man på detta sätt precis som i svenskan mellan ett liteat antal annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka. 22 konsonanter Glottal stop (grafemet ) är en konsonant precis som de andra, även om bokstaven är liten och den inte alltid uttalas tydligt av alla och i alla ord. ri get lo nötboskap su aal fråga Substantivens genus Kvinnliga individer är grammatiskt feminina, undantag sac ko (m.). Manliga individer är grammatiskt maskulina. 3

5 Ord som slutar på o/ ad är feminina, t.ex. qaaddo sked, bisad katt. Ord som slutar på e är maskulina, t.ex. dubbe hammare, fure nyckel. För övriga ord säger formen inget om ordets genus. Däremot kan betoningens plats i ordet många gånger avslöja ordets genus. Här spelar begreppet mora en central roll. Man brukar säga att en kort vokal består av en mora medan en lång vokal består av två moror. Maskulina ord betonas på näst sista moran, medan feminina ord betonas på sista moran. Detta innebär att feminina ord alltid betonas på sista stavelsen, oavsett om vokalen är lång eller kort, medan maskulina ord betonas på sista stavelsen om denna vokal är lång, medan de betonas på näst sista stavelsen om den sista stavelsens vokal är kort. MASK. FEM. ínan pojke inán flicka kúrsi stol bisád katt Dessutom finns en uttalsskillnad mellan maskulina och feminina ord som slutar med en stavelse som innehåller en lång vokal. Detta beror på att den betonade moran uttalas med högre tonhöjd än resten av ordet. I maskulina ord betonas den första delen av den långa vokalen vilket gör att tonen sedan faller. Man får alltså en fallande tonhöjd inom ramen för den betonade långa vokalen. I feminina ord betonas den senare delen av den långa vokalen vilket gör att hela den långa vokalen i praktiken uttals med en förhållandevis hög ton. MASK. FEM. géed träd beér trädgård, odling dukáan affär khudaár grönsaker 4

6 Substantivens bestämda form bildas i singular med ka i maskulinum, ta i femininum. Betoningens placering påverkas inte när man lägger till artikeln. Konsonanten i artikeln förändras efter vissa ljud. Efter blir ka till blir ta till /g/ ga /d/ da /aa/ ga /i/, /y/, /w/, / / ga da /e/ i ha /o/ i ha da /c/, /h/, /x/, /kh/, /q/ ii a da /dh/ ii a /l/ iii sha i) e & o > a. ii) dh & q uttals långt/kraftigt. iii) l faller bort 5

7 Lyssna på namnen och orden och träna på uttalet genomm att säga efter. Fundera över uttalsmässiga detaljer som du lägger märkee till. Hitta och anteckna bra exempel på de olika uttalsreglerna. Anteckna a uttal som inte verkarr kunna förklaras med de givna reglerna. Gör en ordlista över alla förekommande ord och försök lära in så många som möjligt. Sätta även alla ord i bestämd form. Kontrollera vid behov ordens genus i ordbok. Fundera över om ordens betoning överensstämmer med reglerna för betoning av maskulina resp. femininaa substantiv. Text

8 Text

9 Text

10 Text

11 Text

12 Text

13 Text

14 Text

15 Text

16 Övning Para ihop ord och bild. 15

17 16

18 17

19 Övning 1.2. Lyssna på orden och upprepa. Identifiera föremålen på bilden. 18

20 19

21 20

22 Övning 1.3. Försök komma ihågg vad föremålen heter h på somaliska. Skriv ner dina svar. Lyssna sedan på ljudfilen. Om du d inte kan komma på orden så kan du lyssna direkt. 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 26

28 27

29 28

30 29

31 Övning 1.5. För samman orden i semantiska grupper. 30

32 Övning 1.5. Dela in de substantiv som har förekommit i maskulina ooch feminina med hjälp av de regler för substantivens genus som har presenterats. Konsultera ordbok för de ord som inte täcks av reglerna. Övning 1.6.: Bilda bestämd form av de substantiv som har förekommit. 31

33 Avsnitt 2 Regional variation inom standardspråket Fonemet /dh/ används inte lika mycket i hela språkområdet. I den nordliga delen av det stora allmänna dialektområdet (lite förenklat uttryckt Somaliland och Djibouti) kan /dh/ förekomma i alla positioner. I restan av språkområdet förekommer /dh/ bara först i ord och inuti ord efter konsonant. I övriga positioner har det ersatts av /r/. Båda uttalen och stavningarna anses vara lika korrekta. T.ex. gabadh / gabar flicka men bara dhalo flaska, burk Satsmarkörer I somaliskan har varje typ av sats (påstående, fråga, uppmaning, önskan, möjlighet) sina egna satsmarkörer, en för jakande och en för nekande typ av sats. waa markerar jakande påstående I ekvativa satser med substantiv i predikatsfyllnaden (dvs. X är Z, t.ex. Lena är lärare) behöver inget verb användas motsvarande svenskans är. Strukturen blir alltså X waa Z, där waa anger att satsen är ett jakande påstående. Det lilla ordet waa betyder inte är! Tani waa Safiya. Detta är Sofia. Cumar waa arday. Omar är elev. 32

34 Subjektsform I vissa fall finns det en speciell ändelse för att markera satsens subjekt: Bestämda form av substantiv u Demonstrativa pronomen i T.ex. Magacaygu waa Cabdi. Mitt namn är Abdi. Kani waa Cabdi. Detta är Abdi. Demonstrativa pronomen De somaliska demonstrativa pronomenen består av konsonanten i den bestämda artikeln följd av olika suffix beroende på avståndet till föremålet. Suffixet an betecknar närhet, aas betecknar avstånd. MASK.SING. FEM.SING PLUR. BEST.ART. ka ta den här kan tan kuwan den där kaas taas kuwaas Om formen används som subjekt lägger man till suffixet i. Dessa pronomen kan användas både självständigt och förenat med ett substantiv. Precis som den bestämda artikeln läggs de till som suffix efter substantivet. Samma anpassning till substantivets sista ljud inträffar som vid den bestämda artikeln. Tani waa kab. Det här är en sko. kab en sko, kabta skon, kabtan den här skon, kabtaas den där skon mindi en kniv, mindida kniven, mindidan den här kniven, mindidaas den där kniven Kani waa bas. Det här är en buss. bas en buss, baska bussen, baskan den här bussen, baskaas den där bussen guri ett hus, guriga huset, gurigan det här huset, gurigaas det där huset 33

35 Possessivsuffix min din ay aa Dessa suffix skall både föregås och följas av bestämd artikel, alltså MASK. FEM. min kayga tayda din kaaga taada Precis som de demonstrativa pronomenen så kan även de possessiva användas både självständigt och som suffix efter ett substantiv. Återigen anpassas /k/ och /t/ till det sista ljudet i substantivet på precis samma sätt som den bestämda artikeln som ju ingår först i de olika pronomenen. kab en sko, kabta skon, kabtayda min sko, kabtaada din sko mindi en kniv, mindida kniven, mindidayda min kniv, mindidaada din kniv bas en buss, baska bussen, baskayga min buss, baskaaga din buss guri ett hus, guriga huset, gurigayga mitt hus, gurigaaga ditt hus Efter substantiv som betecknar släktingar och närstående personer används dock inte den sista bestämda artikeln. MASK. FEM. min kay tay din kaa taa hooyo en mor, hooyada modern, hooyaday min mor, hooyadaa din mor aabbe en far, aabbaha fadern, aabbahay min far, aabbahaa din far 34

36 Substantiv som attribut Om ägaren uttrycks med ett substantiv så placeras det bara efter huvudordet. Huvudordet står nästan alltid i bestämd form. Kani waa dugsiga Sahra. Det här är Saras skola. Adjektivattribut Alla attribut placeras på somaliska efter huvudordet. T.ex. Subax wanaagsan! God morgon! Kollektiva substantiv Många maskulina substantiv kan göras kollektiva genom att behandla dem som feminina. búug en bok, búugga boken, buúgta böckerna árday en elev, árdayga eleven, ardaýda eleverna baabúur bil, baabúurka bilen, baabuúrta bilarna Ordningstal Alla ordningstal slutar på aad. kow en laba två kowaad första labaad andra 35

37 Text 2 36

38 37

39 38

40 39

41 40

42 41

43 42

44 43

45 44

46 45

47 46

48 47

49 48

50 49

51 Avsnitt 3 Regional variation inom standardspråket Ord som slutar på /o/ i mellersta och södra delen av språkområdet slutar i en del fall på /a/ i den norra delen. Formerna som slutar på /o/ uppfattas av många som mera språkligt neutrala, men båda är godtagbara i standardspråket. T.ex. labo / laba två, toddobo / toddoba sju Samma variation kan iakttas i slutet av kvinnonamn, men här är båda formera att bretrakta som helt likvärdiga och personliga preferenser (i kombination med geografisk hemvist) är avgörande för vilken form man använder. T.ex. Sahra / Sahro, Faaduma / Faadumo, Caasha / Caasho Omöjliga utljud En viktig fonologisk princip säger att somaliska stavelser inte får sluta med /m/, /k/ eller /t/. I stället används /n/, /g/ och /d/. T.ex. Aadan Adam, Islaan Islam, tagsi taxi, filin film, macallin lärare, men macallimad kvinnlig lärare Före /b/ förekommer dock på grund av assimilation bara /m/, inte /n/. I dagens somaliska skrivs oftast mb, men förr skrevs ofta nb som i arabiskan. T.ex. cambe (canbe) mango. 50

52 Verbböjning Somaliska verb böjs i olika former i 1, 2 och 3 person singular och plural samt i olika former i maskulinum och femininum i 3 person singular. Verbet vara har en kraftigt oregelbunden böjning och uppvisar faktiskt samma personprefix som arabiskan i stället för de suffix som dagens regelundna somaliska verb har. PERS.PRON. är har 3 pers sing mask uu han yahay leeyahay 3 pers sing fem ay hon tahay leedahay 3 pers plur ay de yihiin leeyihiin Formen tahay blir till dahay efter lee enligt precis samma principer som gör att den bestämda artikeln ta övergår till da efter vissa ljud. Det adjektiviska morfemet /lee/ ägande, havande förekommer även som det substantivbildande suffixet le havare, ägare. T.ex. dukaanle affärsinnehavare, tagsile taxiförare etc. Possessiva pronomen och ändelser FULLA FORMER MASK. / FEM. KORTA ÄNDELSER MASK. / FEM. /ay/ kayga / tayda min kay / tay /aa/ kaaga / taada din kaa / taa /iis/ kiisa / tiisa hans kiis / tiis /eed/ keeda / teeda hennes keed / teed /ood/ kooda / tooda deras kood / tood 51

53 mindidayda min kniv aabbahay min far gurigaaga ditt hus hooyadaa din mor mindidiisa hans kniv hooyadiis hans mor gurigiisa hans hus mindideeda hennes kniv aabbaheed hennes far gurigeeda hennes hus mindidooda deras kniv aabbahood deras far gurigooda deras hus hooyadood deras mor Subjektsform Observera att subjektsändelsen u inte läggs till huvudordet i subjektet, som man skulle vänta sig i utpräglade kasusspråk. I stället läggs subjektsändelsen till hela substantivfrasens sista ord, ungefär som possessivändelsen i svenskan. T.ex. Hooyada reerku waa Cambara. Modern i familjen är Cambara. Ägare Antingen placeras ägaren efter det ägda som vanligen står i bestämd form eller så placeras ägaren före det ägda som då förses med possessiv ändelse. wiilka Maryan Maryan wiilkeeda Maryans son Maryans son (jfr. norskans Maryan sin sønn) 52

54 Bruket av är Om predikatsfyllnaden är ett substantiv behövs inte kopulan i presens på somaliska, men om predikatsfyllnaden är ett adjektiv måste kopulan användas. Aamina waa macallimad. Amina är lärare. Gacantu waa wasakh. Handen är smutsig (eg. handen PÅSTÅENDE smuts). Gacantu waa yar tahay. Handen är liten. Satsmarkör för fokus Satsmarkören waxaa används i stället för waa för att ange att det kommer en substantivfras efter predikatsverbet och att denna substantivfras utgör statsens fokus. Därför brukar man kalla waxaa för fokusmarkör. (Ordet wax betyder från början sak.) Cumar waxaa uu leeyahay dukaan yar. Omar SAKEN han ägande är affär liten Omar har en liten affär. (Eg. Omar, saken (som) han äger (är) en liten affär.) 53

55 Text 3 Reer Cumar Kani waa qoys. Kani waa qoyska Cali. Hooyada reerku waa Cambara. Aabbaha reerku waa Cumar. Carruurtu waaa afar. Magacoodu waa Maryan, Aamina, Safiyaa iyo Cali. Maryan waa gabadh weyn. Cali waa wiil yar. 54

56 Ilmaha Cumar Maryan waa xaas. Maryan waa xaas wanaagsan. Aamina waa kalkaaliso. Aamina waa kalkaaliso wanaagsan. Safiya waa macallimad. Safiya waa macallimad wanaagsan. Cali waa arday. Cali waa arday wanaagsan. 55

57 Kani waa dukaanka Cumar. Kani waa dugsiga Cali. Kani waa dukaankayga. Kani waa dugsigayga. Tani waa carruurta Maryan. Tani waa carruurtayda. Kani waa Cali. Kani waa saaxiibkiis.. Magacoodu waa Faadumo, Kani waa saaxiibkay. Luul, Cabdi, Nuur iyo Sahra. Magaciisu waa Warsame. 56

58 Tani waa walaashay. Magaceedu waa Safiya. Tani waa hooyaday. Magaceedu waa Cambara. Walaashay Safiya waa macallimad. Kani waa aabbahay. Magaciisu waa Cumar. Aaabbahay waa dukaanle. Kani waa macallinkayga. Magaciisu waa Xarbi. Xarbi waa bare wanaagsan. 57

59 Cumar waa dukaanle. Cumar waxaa uu leeyahay dukaan yar. Cali waxaa uu leeyahay saaxiib. Saaxiibkii su waa wiil wanaagsan. Maryan waxaaa ay leedahay carruur badan. Cambara waxaa ay leedahay hal wiil. 58

60 Cumar dukaankiisu waa yar yahay. Maryan carruurteedu waa badann yihiin. Cali macallinkiisu waa wanaagsan yahay. Cali hooyadiis waa jirran tahay. Maryan wiilkeedu waa yar yahay. Maryan gabarteedu waa ladan tahay. Kabtani waa yar tahay. Kabtanina waa weyn tahay. Maroodiganii waa weyn yahay. Maroodiganina waa yar yahay. Dadkani waa badan yihiin. 59

61 Xisaab Saddex iyo afar waa toddobo. Toddobo waa wadarta saddex iyo afar. Waa immisa wadarta saddex iyo kow? Waa afar. Waa immisa wadarta saddex iyo labo? Waa shan. Waa immisa wadarta saddex iyo saddex? Waa lix. Cali waxaa uu leeyahay afar buug. Caashana waxaa ay leedahay saddex buug. Cali iyo Caasha waxaa ay leeyihiin toddoba buug. Reer Cumar waxaa ay leeyihiin laba sac. Reer Guuleedna waxaa ay leeyihiin saddex sac. Labada reer waxaa ay leeyihiin shan sac. Caasha waxaa ay leedahay toban shilin. Safiyana waxaa ay leedahay shan shilin. Caasha iyo Safiya waxaa ay leeyihiin shan iyo toban shilin. 60

62 61

63 Avsnitt 4 Satsmarkörer Satstypsmarkör waa markerar påstående ma markerar fråga Fokusmarkörer baa / ayaa markerar fokus på direkt föregående substantivfras waxaa markerar fokus på en fras efter predikatsverbet Verbens böjning Tempus presens aa rabaa vill cunaa äter Aspekt progressiv C ay aa cunayaa sitter och äter, is eating V n ay aa akhrinayaa sitter och läser, is reading Person 3 p sg mask aa rabaa han vill yahay är cunayaa han sitter och äter 3 p sg fem t aa rabtaa hon vill tahay är ay s aa cunaysaa hon sitter och äter 3 p pl aa n rabaan de vill yihiin är cunayaan de sitter och äter 62

64 Adjektiv + verb Ordet jecel är ett adjektiv som man skulle kunna översätta med glad i. är är glad i, gillar, tycker om 3 p sing mask uu han yahay jecelyahay 3 p sing fem ay hon tahay jeceshahay 3 p plur ay de yihiin jecelyihiin Precis som vid den bestämda artikeln smälter här /l t/ samman till /sh/. Personliga pronomen Förutom de ofta obligatoriska korta subjektsformerna av personliga pronomen finns även långa substantiviska formersom kan användas om man ösnkar extra tydlighet. KORTA SUBJEKTSFORMER LÅNGA SUBSTANTIVISKA FORMER 3 p sing mask uu han isaga 3 p sing fem ay hon iyada 3 p plur ay de iyaga De långa formerna är egentilgen substantiv i bestämd form och ga, da är bestämd artikel. Som alla andra substantiv får de subjektsändelsen u. iyo / oo / na Mellan substantiv används iyo och. Mellan adjektiv används oo och. Mellan satser används na och. 63

65 Qoraal Kani waa dugsiga Sahra iyo Axmed. Waa dugsi yar oo wanaagsan. Sahra waxaa ay tagaysaa dugsiga. Axmed waxaa uu salaamayaa Subax wanaagsan, Sahra. macallinka. Subax wanaagsan, Faadumo. Nabad! Sahra fasalka ayaa ay galaysaa. Fasalku waa weyn yahay. Ardayduna waa badan yihiin. 64

66 Sahra wax baa ay akhrinaysaa. Waa ay jeceshahay akhriska. Ardaydu waa ay akhrinayaan. Waa ay jecelyihiin akhriska. Axmed waa uu qorayaa. Axmed waxaa uu qorayaa eray. Waa uu jecelyahay qorista. Xasan wax baa uu sawirayaa. Waxaa uu sawirayaa guri. Ardaydu waa ay heesayaan. Waxaa ay heesayaan Heesta Calanka. Waa ay jecelyihiin Heesta Calanka. Ardaydu waa ay ordayaan. Waa ay tartamayaan. Waa ay jecelyihiin tartanka. 65

67 Kani waa bas weyn oo fiican. Ardaydu waa ay tegayaan. Waxaa ay tegayaan dugsi kale. Sahra waxaa ay fiirinaysaa dheel. Maxaa la dheelayaa? Waxaa la dheelayaa kubbadda cagta. Axmed waa uu gaajoonayaa. Rooti iyo caano baa uu rabaa. Axmed guriga ayaa uu u socdaa. Waxaa uu la socdaa saaxiibkiis. Faadumo waxaa ay rabtaa liin. Axmed waxaa uu leeyahay baabuur yar. Waa ay jeceshahay liinta. Waa uu jecelyahay baabuurkiisa. 66

68 Maxaa uu samaynayaa Xasan? Xasan wax baa uu akhrinayaa. Isagu wax baa uu akhrinayaa. Maxaa uu samaynayaa Xasan? Xasan waxa uu nadiifinayaa dariishadda. Isagu waxa uu nadiifinayaa dariishadda. Maxaa uu samaynayaa aabbe? Aabbe waxa uu tirinayaa lacag. Isagu waxa uu tirinayaa lacag. Maxaa uu samaynayaa aabbe? Aabbe wax baa uu cunayaa. Isagu wax baa uu cunayaa. 67

69 Maxaa ay samaynaysaa Faadumo? Faadumo wax baa ay akhrinaysaa. Iyadu wax baa ay akhrinaysaa. Maxaa ay samaynaysaa Faadumo? Faadumo waxaa ay nadiifinaysaa dariishadda. Iyadu waxaa ay nadiifinaysaa dariishadda. Maxaa ay samaynaysaa hooyo? Hooyo waxaa ay tirinaysaa lacag. Iyadu waxaa ay tirinaysaa lacag. Maxaa ay samaynaysaa hooyo? Hooyo wax baa ay cunaysaa. Iyadu wax baa ay cunaysaa. 68

70 Avnsitt 5 Satsmarkörer SATSTYPSMARKÖRER waa ma markerar påstående & fråga med frågeord markerar nekat påstående (med verbet i konjuntiv) ma markerar ja/nej fråga ee/ ma/ma markerar frågeordsfråga Ø markerar uppmaning FOKUSMARKÖRER baa / ayaa waxaa markerar att föregående ord är fokuserat markerar att fokus ligger efter predikatsverbet Sammandragna satsmarkörer Om ordet före baa slutar med vokal är det vanligt i vissa sammanhang att de båda orden dras samman. Baa reduceras till aa som läggs till som ett suffix på det föregående ordet i stället för den ursprungliga vokalen. Sahra baa > Sahraa På liknande sätt drar man väldigt ofta ihop satsmarkörerna med de korta subjektspronomenen. waa uu > wuu baa uu > buu waa ay > way baa ay > bay waxaa uu > wuxuu ayaa uu > ayuu waxaa ay > waxay ayaa ay > ayay 69

71 Frågeord De allra flesta frågeord bildas av andra substantiv eller pronomen med hjälp av morfemet /ee/ eller /ma/. Med morfemet /ma/ bildas t.ex. maxay? vad? Detta pronomen har en alldeles särskild FOKUSERAD form: maxaa? som kan antas ha uppstått genom sammandragning av maxay + baa Med suffixet ee vilken bildas t.ex. OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM INTERROGATIV FORM xag riktning, område xagga xaggee? vart? var? eray ord erayga eraygee? vilket ord? Vanligtvis fokuserar man det substantiv som står i interrogativ form med hjälp av baa eller ayaa. Fokuserat subjekt I meningar med fokuserat subjekt påverkas predikatsverbet. Om predikatsfyllnaden är ett adjektiv används inte verbet yahay är i presens. Mid baa ka duwan Ø. Wax baa ka maqan Ø. En är annorlunda (än ). Någonting är frånvarande (från ). Någonting saknas. Om predikatet är ett verb i presens förkortas ändelsen aa i maskulinum och femininum singular till á. Denna korta ändelse är då också betonad. Cali wuu akhrínayaa. Ali läser. Cali baa akhrinayá. Ali läser. Det är Ali som läser. Subjektet skall inte heller ha någon subjektsändelse, kanske därför att det sista ordet i subjektsfrasen ju nu är fokusmarkören. 70

72 Imperativ Imperativ singular = verbets stam. Imperativsatser är de enda satser som inte innehåller någon satsmarkör. IMPERATIV ENKELT PRESENS PROGRESSIVT PRESENS SING MASK FEM MASK FEM sawir sawir aa sawir t aa sawir ay aa sawir ay s aa Preteritum Peteritum markeras med /ay/ i stället för presens /aa/. ENKELT PRETERITUM PROGRESSIVT PRETERITUM MASK FEM MASK FEM sawir ay sawir t ay sawir ay ay sawir ay s ay Futurum Futurum bildas med huvudverbet i infinitiv följt av hjälpverbet doonaa önskar, vill. Infinitiv bildas med /i/ om stammen (imperativen) slutar på konsonant och med n om stammen slutar på vokal. wuu bogsan doonaa han kommer att bli frisk. Konjunktiv Konjuntiv markeras med /o/ i stället för presens /aa/ och preteritum /ay/. Konjunktiv används i bisatser och i nekade påståenden. ENKELT KONJUNKTIV PROGRESSIVT KONJUNKTIV MASK FEM MASK FEM sawir o sawir t o sawir ay o sawir ay s o 71

73 Prepositioner Somaliskan har inte prepositioner på samma sätt som svenskan. I svenskan finns flera tiotal prepositioner av ganska varierande karaktär. Gemensamt för dem alla är att de placeras framför den nominalfras som de associeras med. I somaliskan finns bara fyra egentliga prepositioner som uttrycker fyra väldigt grundläggande rumsliga förhållanden. I somaliskan placeras dessa fyra prepositioner inte före nominalfrasen som de associeras med, utan före det verb (adjektiv eller adverb) som styr nominalfrasen via prepositionen. Prepositionen u uttrycker förflyttning i riktning mot ett mål, men kan även användas i mera abstrakt betydelse för att uttrycka mottagare eller beneficient. Slutligen är den vanlig tillsammans med substantivet si sätt för att bilda sättsadverbial. Den översätt oftast med till, för, åt, men i sättsadverbial gärna som på (ett sätt). Prepositionen ku, uttrycker befintlighet någonstans, men i mera abstarkt betydelse kan den även uttrycka ett redskap som man använder för att utföra en handling. Den översätts ofta med i, på, och i den mera abstrakta betydelsen som med. Prepositionen ka från/ur/om, uttrycker förflyttning bort från eller förbi en plats eller ett objekt, men i en mera abstrakt betydelse kan den även uttrycka det material som något är gjort av, det ämne som diskuteras liksom det föremål som ett annat föremål jämförs med. Den översätt ofta med från, ur, av; om (ett ämne); än (ett jämförelseobjekt). Prepositionen la är inte lika konkret rumslig, utan uttrycker sällskap och översätts nästan alltid som med. OBS! Somaliskan också har ett opersonligt pronomen la man som är väldigt frekvent, eftersom somaliskan inte har något passivum. 72

74 Motsvarande många betydelsemässigt mera specifika svenska prepositioner används olika substantiviska uttryck med possessiva ändelser. kursiga hoostiisa under stolen (eg. stolen dess undersida) Hoos är ett substantiv som i maskulinum betyder skugga och i femininum undersida, utrymmet under något föremål. Ett dussintal substantiv av liknande typ kan i obestämd form även användas som adverb framför verb. xarriiq hoos mari dra ett streck under, stryk ett streck under Determinativ artikel Den vanliga bestämda artikeln ka/ ta byts mot en annan form kii/ tii när man vill framhålla att det bestämda föremålet inte bara är allmänt bestämt utan dessutom förväntas vara känt sedan tidigare. 73

75 Qoraalka shanaad Sawir jidka! Xaggee baa ay tagayaan? Sawir jidka! Raadi cuntada! Sawir masawirka aaga! Ku qor magacaag ga! 74

76 Ku sawir bisad kursiga dheer hoostiisa! h Akhri oo sawir! Ku qor eray ku habboon sawirka! Ku buuxi a oo akhri! Ku buuxi ii oo akhri! Eraygee baa ku habboon sawirka? 75

77 Wax baa ka maqan. Dhammaystir sawirka! Mid baa ka duwan. d Ku sawir X! Maxaaa ka duwan? Ku sawir X! Eraygee baa ku habboon sawirka? Xarriiq hoos mari! Kani ma Axmed baa? Maya. Kani ma Cumar baa? Maya. Kani ma Cali baa? Haa. Tani ma Aaminaa? Maya. Tani ma Safiyaa? Maya. Tani ma Sahraa? Haa. 76

78 Kani ma Cumar baa? Maya. Kani waa Axmed. Tani ma Sahraa? Maya. Tani waa Safiya. Cumar wuxuu ciyaarayaa kubbaddaa cagta. Kubbaddaa cagta ayuu jecel yahay. Waa ciyaartoy fiican. Sahra waxay la ciyaaraysaa a Farxiya. Sahra iyo Axmed waxay tagayaan dugsiga. Waxay la socdaan saaxiibkos ood Bashiir. Macallinku wuxuuu sawirayy wiil iyo gabar. Bashiir wuxuu qorayaa magaca gabarta. Sahra waxay akhrinaysaa magaceeda. 77

79 Cali wuxuu booqanayaa saaxiibkiis. Saaxiibkiis waxaa uu u leeyahay baaskiil. Waa baaskiil quruxx badan. Cali waxaa uu rabaa in uu fuulo baaskiilka. Cali wuxuu fuushan yahay Saaxiibkii baa ku riixaya. Cali ma wadi yaqaano. Wuu ka baqayaa. baaskiilka. Cali wuu dhacay. Lug buu ka dhaawacmay. Baaskiilku wuxuu yaallaa dhulka. Cali saaxiibkiis wuu naxsann yahay. Cali waxaa la geeyay isbitaal. Dhakhtarku wuxuuu eegayaa lugta Cali. Dhakhtarku wuxuuu dawaynayaa Cali. Cali wuu bogsan doonaa. d 78

80 Cumar wuxuu rabaa in uu dhiso mundul. Wuxuu sidaa caws. Hooyadiisna waxay siddaa caws. Waxay caawinaysaa Cumar. Cumar wuxuu fuushan yahay mundulka. Cawska ayuu saarayaa saqafka. Wuu ku dhakhsana ayaa. Roobka ayuu ka baqayaa. Cumar wuxuu dhammeeyay mundulkiisii. Ma rabo in ay biyo u soo galaan. Biyaha ayuu ka moosayaa mundulka. 79

81 Avsnitt 6 Plural av substantiv Den mest utbredda pluraländelsen är o. Betoningen faller alltid på pluraländelsen o. Feminina substantiv som i singular slutar på konsonant bildar plural med ändelsen o. far finger pl. faró fingrar sariír säng pl. sariiró sängar dheg öra pl. dhegó öron kab sko pl. kabó skor lug ben pl. lugó ben gacán arm, hand pl. gacmó armar, händer Ordets stam är /gacm/, men somaliska ord kan inte sluta på två konsonanter eller på /m/. Helt oregelbundet: il öga pl. indhó ögon Maskulina substantiv förlänger/intensifierar/dubblerar också konsonanten före ändelsen o om konsonanten är b, d, n (m), l, r. macállin lärare baabúur bil pl. macallimmó lärare pl. baabuurró bilar Efter alla andra konsonanter skjuter man in y före ändelsen o i maskulinum. mágac namn pl. magacyó namn mádax huvud pl. madaxyó huvuden 80

82 Den bestämda artikeln är den motsatta jämfört med i singular. Feminina ord slutar på aha ( o + ka) i bestämd form plural. káb sko, kábta skon, kabó skor, kabáha skorna De flesta maskulina slutar på ada ( o + ta) i bestämd form plural. xayawáan djur, xayawáanka, xayawaannó, xayawaannáda Maskulina ord med en stavelse i stammen i plural får dock aha i betämd form plural ( o + ka). De har ofta en inskottsvokal i singular på precis samma sätt som svenskans cykel, cyklar; gammal, gamla. xáraf bokstav, xárafka bokstaven, xarfó bokstäver, xarfáha bokstäverna ílig tand, íligga tanden, ilkó tänder, ilkáha tänderna Ordets stam är /ilk/, men somaliska ord kan inte sluta på två konsonanter eller på /k/. Räkneform av feminina substantiv Feminina substantiv om i singular slutar på konsonant får ändelsen ood efter räkneord. Alla andra substantiv används i singularform efter räkneord. gabádh flicka, pl. gabdhó flickor, laba gabdhóod två flickor Men maskulina substantiv står i singularform. baabúur bil, pl. baabuurró bilar, laba baabúur två bilar Plural av adjektiv Adjektiven bildar en pluralform med prefix. I de flesta fall upprepas första stavelsen i adjektivet, men vissa oregelbundenheter förekommer. weyn stor, pl. waaweyn stora yar liten, pl. yaryar små 81

83 Pluralformerna är inte obligatoriska att använda, men av frekventa adjektiv används de nästan alltid. Av mera ovanliga adjektiv används de mera sällan. Ponomen långa korta possessiva 1 sg. aniga aan kayga / tayda /ay/ 2 sg. adiga aad kaaga / taada /aa/ 3 sg. m. isaga uu kiisa / tiisa /iis/ 3 sg. f. iyada ay keeda / teeda /eed/ 3 pl. iyaga ay kooda / tooda /ood/ 1 och 2 person singular av verb Verben böjs i 1 person singular precis som i 3 pers. sing. maskulinum. De böjs även i 2 person singular precis som i 3 pers. sing. femininum. Verb med imperativ på o Både maskulinum och femininum innehåller t i de enkla tempusformerna, men i femininum lyfts morfemet /t/ fram genom inskott av /a/. imperativ baro 1.p.sg. + 3.p.sg.mask. bartaa bartay barto 2.p.sg. + 3.p.sg.fem. barataa baratay barato prog. baranayaa baranaysaa 82

84 Substantiv som attribut Somaliskan har inte avledda adjektiv i samma utsträckning som svenskan. I stället används ofta substantiv som kvalitativa bestämningar till andra substantiv. Den relation de har till varandra uttrycks då ofta med participet ah som är, en. being, som utgör roten i formen yahay. nin Soomaali ah en somalisk man, en somalier (ordagrant en man som är somalier, a man being a Somali) naag Soomaali ah en somalisk kvinna, en somaliska (ordagrant en kvinna som är somalier, a woman being a Somali) Två attribut Om man har två attribut efter samma substantiv måste det andra föregås av en konjunktion, ofta oo och, som. Observera att laba är ett substantiv. laba gabdhood oo walaalo ah två flickor som är syskon (dvs. två systrar) laba wiil oo walaalo ah två pojkar som är syskon (dvs. två bröder) Om det andra attributet uttrycker ägare används konjunktionen ee som då kan jämföras med engelskans preposition of. dugsiga hoose ee Sheekh Bashiir Shejk Bashirs lågstadieskola macallinka af Soomaaliga ee Xasan Hassans lärare i somaliska 83

85 Qoraalka lixaad Qor erayada sawirrada! Ku buuxi a! Akhri erayada! Ku buuxi ii! Akhri erayada! Ku qor erayada sawirrada hoostooda! 84

86 Kee dheer? Keee gaaban? Buuxi meelaha bannaan! Qor tirooyint nka maqan! Xarfaha waaweyn Ku bilow xaraf weyn markaa aad qorayso magac gaar ah. Baro magacyada qoyska Faadumo! Maxamed, Aamina, Faadum mo, Xasan, Caasho, Xaawo 85

87 Isku aaddi magaca iyo i sawirka! Waa Waa kuma kani? X Waa tuma tani? Waa F Waa Waa tuma tani? A Waa tuma tani? Waa C Waa Waa tuma tani? X Waa kuma kani? Waa M 86

88 Kani waa Xasan. Waxaa uu aadaa dugsiga hoose ee Sheekhh Bashiir. Isagu waa fasalka 3aad (saddexaad). Dugsiga waxaa uu u qaataa shaati buluug ah a iyo surwaal midabkaa dambaska leh. Magaca macallinkiisu waa Cabdi. Weydiimo Ka jawaab weydiimahan. 1. Cabdi waa fasalkee? 2. Dharka dugsiga ee Xasann waa midabkee e? 3. Macallinkaa af-soomaaligaa ee Xasan magaciis? 4. Macallinkaaga af-soomaaligu magaciis? Magacaygu waa Faadumo o. Aabbahayy magaciisu waaa Maxamed. Hooyaday magaceedu waa Aamina. Waxaa aan leeyahay hal walaal. Magaciisu waa Xasan. Waxaa aan leeyahay labaa gabdhood oo walaalahayy ah. Magacyadoodu waa Xaawo iyo Caasho. Maxaa aad leedahay adigu? Qor qoraal gaaban oo ku saabsan qoyskaaga. 87

89 Magacay ygu waaa Caasho. Waxaa aan aadaa dugsiga hoose ee Sheekh Bashiir. Waxaa aan dhigtaa fasalka 2aad (labaad). Waxaa aan dugsiga u qaataa jilbaab hurdi ah iyo cambuur buluug ah. Waxaa ayy miisaamaysaa buug. Waxaa uu akhrinayaa buug. Waxaa ayy baranaysaa Carabi. 88

90 Waxaa uuu sawirayaa shimbir. Waxaa ay akhrinaysaa Qur aan. Waxaa uu fiirinayaa geed. Fiiri sawirradan. Maxaa ay Faadumo, Caasho iyo Xasan samaynayaan hadda? Ka qor afar weerood. 89

91 Fiiri Xasan. Tilmaan lugtiisa. Tilmaan gacantiisa. Tilmaan madaxiisa. Tilmaan afkiisa. Tilmaan jilibkiisa. Tilmaan sankiisa. Tilmaan cagtiisa. Tilmaan timahiisa. Tilmaan dhegtiisa. Tilmaan ishiisa. Tilmaan xusulkiisa. Immisa lugood ayaa uu leeyahay? Immisa gacmood ayaa uu leeyahay? Immisa madax ayaa uu leeyahay? Immisa dhegood ayaa uu leyahay? Immisa xusul ayaa uu leeyahay? Immisa jilib ayaa uuu leeyahay? Immisa indhood ayaa uu leeyahay? Immisa san ayaa uu leeyahay? Immisa cagood ayaaa uu leeyahay? 90

92 Faadumo wejigeed da ayey dhaqaysaa Aabbe waxaa uu nadiifinayaa ilkihiisa. Hooyo waxaa ay dhaqaysaa dhar. Xasan waa uu shanlaysanayaa. Ka jawaab su aalahan! 1. Maxaa ay samaynaysaa hooyo? 2. Maxaa uu samaynayaa aabbe? 3. Maxaa ay samaynaysaa Faadumo? 4. Maxaa uu samaynayaa Xasan? 91

93 Avsnitt 7 Övriga pluralformer av substantiven Feminina substantiv på o slutar i plural på ooyin, ooyinka. hooyo, hooyada hooyooyin, hooyooyinka mödrarna Maskulina substantiv på e slutar i plural på ayaal, ayaasha. aabbe, aabbaha aabbayaal, aabbayaasha fäderna Enstaviga maskulina substantiv bildar nästan alltid plural genom att lägga till a följt av den sista konsonanten i ordet. Eftersom stammen är enstavig blir bestämd artikel densamma i singular och plural. af afka afaf afafka språken miis miiska miisas miisaska borden bas baska basas basaska bussarna Till denna typ hör även det något oregelbundna ordet buug buugga buugaag buugaagta böckerna Vokalharmoni När man efter den bestämda artikeln lägger till en ändelse som innehåller /i/ brukar denna smitta av sig på ett föregående /a/ om de båda vokalerna skiljs åt av konsonanten /h/, men ibland även /x/, /c/. aabbe aabbaha aabbihiis hans far magac magaca magaciisa (magiciisa) hans namn Samma typ av vokalharmoni inträffar i infinitiv, men här inträffar den alltid då ett /x/ eller /c/ finns mellan /a/ och /i/. dhacaa inträffar dhici inträffa 92

94 Preteritum plural Det morfem som uttrycker preteritum är sist i ord /ay/ eller /ey/, men före konsonant monoftongiseras det till /ee/. presens preteritum progressiv 1 p. sg. & 3 p. sg. m. cunaa cunay [ey] cunayay [ey] 2 p. sg. & 3 p. sg. f. cuntaa cuntay [ey] cunaysay [ey] 3 p. pl. cunaan cuneen cunayeen Infinitiv Stam på konsonant i qor aa qor i skriva Stam på vokal n akhri y aa akhri n läsa Infinitivformen har en mycket mer begränsad använding än i svenskan och används bara före ett litet antal hjälpverb, bl.a. doonaa kommar att, ska, karaa kan. Presens particip Somaliskan har särskilda verbformer som används som attribut. Dessa slutar i presens på kort betonad vokal och det finns ingen särskild pluralform, utan mask.sing. används även i plural. m.sg. qorá writing soo socdá following f. sg. qortá soo socotá pl. qorá soo socdá Observera åter hur vissa verbstammar innehåller t / d och att den feminina formen då signaleras genom att detta t / d lyfts fram med hjälp av en inskottsvokal. Observera också hur denna insottsvokal många gånger utgörs av en kopia av den vokal som annars finns i ordets rot. 93

95 Formerna ovan omnämns i grammatikorna omväxlande som KORTA verbformer, REDUCERADE verbformer, ATTRIBUTIVA verbformer eller RELATIVA verbformer, men funktionsmässigt motsvara de många gånger tydligt PARTICIP i andra språk. Relativa bisatser Somaliskan har inget relativt pronomen. I stället skiljer sig en bisats från en huvudsats främst genom att huvudsatsen alltid innehåller en satsmarkör medan en bisats aldrig innehåller någon satsmarkör. Waa immisa tirada buugaagta Ø ay haystaan Cali iyo Caasha? Hur stort är antalet böcker som de har, Ali och Asha? Räkneord + kollektiva substantiv Eftersom kollektiva substantiv inte är räknebara och inte kan sättas i plural kan de inte heller utan vidare användas efter siffror. Även på svenska blir det ju problematiskt om man vill sätta siffror framför ord som personal eller godis. Än så länge är väl uttryck som två personal är sjuka idag och barnen fick tre godisar var inte särskilt accepterade. För att kringgå detta problem använder somaliskan presensparticipet ah being. Siffran i sig är ju ett substantiv afar nacnac ah fyra godisar, fyra (stycken) som är godis saddex carruur ah tre barn, tre (stycken) som är barn En annan vanlig strategi är att sätta in ett räknebart substantiv, t.ex. xabbo som egentligen betyder frö, men som kan jämföras med användingen av styck på svenska. Sakerna som räknas bör av naturliga skäl inte vara alltför stora. shan xabbo muus ah fem stycken (som är) banan(er) 94

96 Qoraalka toddobaad Tani waa Xaawo. Xaawo waa gabar yar. Xaawo waxay jeceshahay in ay ku ciyaarto ciidda. Fiiri dharka Xaawo. Dharkeeda waxaa ka muuqda wasakh. Hooyadeed maxaa ay doonaysaa in ay samayso? 95

97 Marka hore waa ay u qubaynaysaa Xaawo. Waxaa ay ku bilaabaysaa qubayska timaheeda. Waxaa ay isticmaalaysaa saabuun iyo biyo. Fiiri Xaawo hadda. Tilmaheedu waaa nadiif. Jirkeedu waa nadiif. n Dharkeedu waaa nadiif.. Xaawo halkee bay b u socotaa? Marka xigta maxaa dhici doona? 96

98 Buuxi meelaha bannaan. weyn, dheer, yar, nadiiff 1. Xaawo waaa gabar. 2. Timaheedu waa. 3. Masku waaa xayawaan. 4. Maroodigu waa xayawaann. Ma doonaysaa in aad wax barato? Maxaa aan bartaa? Waxaa aad barataa fartaa afkaaga hooyo. Kolkaas baa aad wax akhrin kari doontaa waxna qori kari doontaa. Sidee baa aan u akhriyaa?? Waxaa aad u akhrida sidaa soo socota: b t j x kh d r s sh dh c g f q k l m n w h y Ka jawaab su'aalahaa soo socda. 1. Immisa indhood ayaa aad leedahay? 2. Immisa lugood ayaad leedahay? 3. Immisa farood ayaad leedahay? 4. Immisa dhegood ayaad leedahay? Ka qor weer gaaban sawir waliba. 97

99 Isku aaddi lidadka. weyn fudud dheer nadiif wasakh yar culus gaaban Sheeg lidadka erayadan: nadiif, culus, gaaban, yar. Tirooyinka 1. kow (-tan/-ton <-- toban) 2. labo 20. labaatan (vokalharmoni) 3. saddex 30. soddon 4. afar 40. afartan 5. shan 50. konton 6. lix 60. lixdan 7. toddobo 70. toddobaatan 8. siddeed 80. siddeetan 9. sagaal 90. sagaashan 10. toban 100. boqol Cali wuxuu haystaa afar buug. Caashana waxay haysataa saddex buug. Waa immisa tirada buugaagta ay haystaan Cali iyo Caasha? 98

100 Geedi aabihiis waxaa uu haystaa laba sac. Guuleedna reerkoodu wuxuu leeyahay saddex sac. Immisa sac ayaa ay leeyihiin labadaas reer? Waxay Caasha haysataa saddex iyo labaatan shilin. Ku biiri lix iyo soddon shilin. Waa immisa wadartu? Yuusuf wuxuu cuney shalay saddex xabbo oo muus ah. Maanta wuxuu cuney labo xabbo oo muus ah. Immisa muus ah ayuu cuney Cali maanta iyo shalay? Waa immisa wadarta saddex iyo lix? Maxaw wuxuu soo dabtay shan kalluun. Jaamacna wuxuu soo dabtay afar kalluun. Immisa kalluun ayey soo dabteen? Cumar wuxuu beeray saddex geed. Axmedna wuxuu beeray toddoba geed. Immisa geed ayey beereen Cumar iyo Axmed? Cabdi wuxuu haystaa laba qalin. Caashana waxay haysataa saddex qalin. Faadumana waxay haysataa afar qalin. Tirada qalimmada ay Cabdi, Caasha iyo Faaduma haystaan waa sagaal. 99

101 Cali wuxuu haystaa sagaal buug, walaashiisna waxay haysataa lix buug. Immisa ayay wada haystaan labadoodu? Caasha waxay haysatay toddoba nacnac ah. Waxay cuntay labo. Immisa ayaa u hartay? Fasal baa waxaa ku jira siddeed iyo toban arday. Sagaal waa gabdho. Immisa wiil ayaa fasalka ku jira? Faadumo waxay haysatay siddeed shilin. Shan shilin waxay ku iibsatay liin. Immisa shilin baa u soo hartay? Cabdi wuxuu haystay afar shilin. Aabbihiis wuxuu siiyey shan shilin, hooyadiisna waxay siisay toddoba shilin. Immisa shilin buu Cabdi haystaa hadda? 100

102 Avsnitt 8 Flyktig vokal En somalisk stavelse kan bara börja och sluta med maximalt en konsonant. Om roten eller stammen i ett ord slutar med två konsonanter måste en stödvokal skjutas in i den form av ordet där böjningsändelse saknas. Samma princip är verksam även i svenskan. plural ordets rot singular med flyktig vokal cyklar /sykl/ cykel gamla /gaml/ gammal xarfo /xarf/ xaraf bokstav jilbo /jilb/ jilib knä ilko /ilk/ ilig tand maalmo /maalm/ maalin dag I svenskan är det nästan alltid ett /e/ som skjuts in som flyktig vokal, men i somaliskan är det i stället väldigt ofta den vokal som redan finns i roten om kopieras, men inte riktigt alltid. Sammandragningar la man + u till, för dras alltid samman till loo. maxaa vad FOK + uu han kan dras samman till muxuu. (jfr. waxaa + uu > wuxuu) Determinativ artikel Substantivens determinativa form bildas genom att den bestämda grundformens a eller subjektsformens u ersätts med ändelsen ii som anger att föremålet utgör en gemensam bekant bakgrundsinformation. 101

103 Översikt över artiklar och demonstrativer. basform subjekt Bestämd ka ta ku tu Determinativ Demonstrativ kan kii tan tii kani tani kaas taas kaasi taasi Interrogativa pronomen med fokus Både maxaa vad och yaa vem innehåller fokus ( aa). Preteritum av yahay Verbet vara är starkt oregelbundet. Presens Preteritum aan ahay ahaa aad tahay ahayd uu yahay ahaa ay tahay ahayd Nekade påståenden Satstypsmarkören i nekade påståenden är ma. Verbet står i konjunktiv. Kort subjektspronomen är inte obligatoriskt och används inte så ofta. waa aan/uu qoraa waa aad/ay qortaa ma qoro ma qorto jag/han skriver du/hon skriver jag/han skriver inte du/hon skriver inte 102

104 Qoraal siddeedaad Guuri weerahan. Ku dhig meelaha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada. 1. walaashay waxaa la yiraahdaa jamiilo 2. waxaa ay jirtaa toban sano 3. walaalkay waxaa la yiraahda xasan 4. waxaa uu jiraa siddeed sano 5. waxaa ay ku nool yihiin beledweyne 6. walaashay waxaa ay aaddaa dugsiga dhexe ee al-aqsa 7. waxaa ay jeceshahay in ay barato carabi 8. walaalkay waxaa uu aadaa dugsiga hoose ee sheekh bashiir 9. waxaa uu jecel yahay in uu barto ingiriisi Guuri oo dhammaystir. Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada. 1. magaca saaxiibkay waa 2. magaca macallinkayga waa 3. waxaa aan ku nool ahay 4. dugsiga ma aado maalinta ah 5. maanta waa Qor wax ku saabsan dugsigaaga. 103

105 Ciiddul-Adxa Maanta waa Ciiddul-Adxa. Faadumo iyo Xasan waa ay faraxsan yihiin. Ugu horrayntii waa ay qubaysanayaan. Marka xigta waa ay weysaysanayaan. Dabadeed waxaa ay gashanayaan dharkooda cusub. Faadumo waxaa ay haysataa cambuur iyo masar. Xasan waxaa uu haystaa khamiis cad iyo koofi cusub. Dabadeed waxaa ay carruurtu aabbahood iyo hooyadood u raacayaan masaajidka. Carruurtu marka ay masaajidka ka soo noqdaan waxaa ay cunayaan buskud iyo xalwo. 104

106 Dabadeed carruurta aabbahood waxaa uu biraynayaa ri. Hooyaduna deriska ayaa ay siinaysaa hilib. Dabadeed qoysku waxaa uu cunayaa qado hilib badan leh. Qof waliba waa faraxsan yahay. Markii ay casar tukadaan carruurtu waxaa ay akhrinayaan Qur'aanka. Markii Qur'aanka akhriskiisu uu dhammaado carruurtu waxaa ay aadayaan guriga adeerkood. Dabadeed carruurta adeerkood waxaa uu siinayaa lacag. 105

107 Ka jawaab su'aalahan. 1. Maxaa uu ahaa dharka cusub ee Faadumo loo iibiyay? 2. Maxaa uu ahaa dharka cusub ee Xasan loo iibiyay? 3. Qoysku xaggee buu aaday ugu horreyntii? 4. Yaa bireeyay ri'dii? 5. Yaa ay siisay hooyo hilibkii? 6. Maxaa ay u samaysay sidaas? 7. Faadumo iyo Xasan adeerkood muxuu siiyay? 8. Sheeg magacyada laba ciidood oo Islaamku leeyahay. 106

108 Avsnitt 9 Fler adjektiv i plural Oftast redupliceras hela den initiala CVC, men ibland bara CV, t.ex. SINGULAR PLURAL gaaban kort gaagaaban Helt oregelbundet: dheer lång dhaadheer Transitiva verb INTRANSITIVT TRANSITIVT OCH KAUSATIVT Ø TAM i TAM kar aa kokar kariyaa kokar, får att koka ur aa luktar, avger lukt uriyaa luktar, känner lukt aad aa går aaddiyaa för, får att gå gal aa går in geliyaa för in, får att gå in Relativa / attributiva / reducerade / korta verbformer Som attribut till ett substantiv används speciella kortare verbformer med betoning på slutvokalen. De motsvarar på svenska ett presens particip eller en relativ bisats. FULL FORM PRESENS M.SG. F.SG. PL. soo socdaa soo socotaa soo socdaan följer KORT FORM PRESENS M.SG & PL. F. SG. soo socdá soo socotá följande, som följer 107

109 Relativa bisatser Om korrelatet är subjekt i bisatsen används kort presensform. erayada soo socda orden som följer, följande ord Om korrelatet inte är subjekt i bisatsen används konjunktiv. Fiiri sida ay u samaynayso. Titta hur hon gör. (eg. Betrakta sättet (som) hon gör på.) En annan typ av relativ bisats som har ett substantiviskt personligt pronomen som korrelat och inleds med konjunktionen oo används i olika adverbiella funktioner, till exempel motsvarande en svensk temporal bisats. Iskujirkaas saliid dabka la saar iyaga oo qaab samaysan. Placera degen på elden med olja då den är formad. (eg. Deg den där olja eld med placera den och/som form gjord (är).) I detta exempel framgår också att den korta presensformen av verbet yahay tillsammans med adjektiv och particip är Ø. Tillsammans med substantiv är den ju ah, men rotmorfemet /ah/ faller alltid bort direkt efter ett adjektiv. layliyo naqtiin ah övningar som är repetition, repetitionsövningar Sättsadverbial Sättsadverbial bildas oftast med hjälp av substantivet si sätt, sida sättet och ett adjetiv eller en fras med ett substantiv. Ibland används hab ka sätt, metod, ordning. Den preposition som används motsvarande svenskt på för att knyta adverbialet till verbet är u. Si fiican isugu garaac iskujirkaas. Vispa smeten / knåda degen ordentligt. (eg. Sätt fint sig på i slå smet den där. isku garaacaa = vispar, eg. slår i sig själv) 108

110 Tusi fasalka sida loo qoro shaqal dheer. Visa klassen hur man skriveren lång vokal. (eg. Visa klassen sättet man på skriver vokal lång.) U dhig weerooyinkan habka ay isugu xigaan. Placera de här meningarna i den ordning som de hänger samman 109

111 Qoraalka sagaalaad Ku buuxi erayadan shaqallada gaagaaban. l_g, b_s, m_s, k_rs_, dh_r, q_f, c_d, c_s_b, Ku buuxi erayadan shaqallada dhaadheer. bul g, b g, w l, m s, g d, n g, Erayada soo socda ka dhig wadar. Tusaale: saacad --> saacado 1. wiil --> 2. miis --> 3. buug --> 4. lug --> 5. dugsi --> 6. kab --> 7. koob --> 8. kursi --> 9. sariir --> 10. aabbe --> 11. hooyo --> 12. tin --> 110

112 Erayada soo socda qor lidadkooda. Tusaale: gabar <--> wiil 1. nin <--> 2. dheer <--> 3. weyn <--> 4. wasakh <--> 5. hooyo <--> 6. habeen <--> Geli erayadan jadwalkan. miisas, dariishado, sabuurado, albaabbo, kuraas, geedo, basas, naago, masas, beero Maalmaha toddobaadka Sabti, Axad, Isniin, Talaado, Arbaco, Khamiis, Jimce. 111

113 Burkii Ciiddul Adxaha Faadumo waxaa ay samaynaysaa burkii Ciiddul-Adxa. Fiiri sida ay u samaynayso. Dabadeed akhri. Isku dar oo baaquli ku qas ukun, bur iyo sonkor. Si fiican isugu garaac iskujirkaas. U jar iskujirka qaabab kala duwan. 112

114 Iskujirkaas saliid dabka la saar iyaga oo qaab samaysan. Birtaawo ka dhig waxa aad wax ku shiileysid. Hadda waad cuni kartaa burka. 113

115 Markii ugu horreysey maxaa dhacay? U dhig weerooyinkan habka ay isugu xigaan. Cun buskudka. Isku garaac ukun, bur iyo sonkor. Qaab u samee burka. Birtaawo ku shiil burka. Buuxi meelaha bannaan. Isticmaal erayadan. ayaa, wuu, waa ay, waa, waxa ay, waxa uu, ayuu, ayey 1. Sahro akhrinaysaa. 2. Axmed falayaa beerta. 3. ordayaa. 4. Tani Caasho. 5. dheelayaan. 6. u tegayaan. 7. Bisaddu cunaysaa jiir. 8. Cali la hadlayaa. Tusi fasalka sida loo qoro shaqal dheer. 114

116 Layliyo naqtiin ah ee cutubka 9aad 1. Maxaad lebisan tahay maanta? Ka qor seddex weero. 2. Midabkee ayaa uu leeyahay calanka Soomaaliya? 3. Sidee baad u samaysaa kac-kac? Ka qor shan weero. 115

117 Ineha llsfo rteckning Skriften 1 Uttalet 1 Långa ljud 2 Betoning och ton 3 Konsonanter 3 Ljudstrukturen Stavelsestruktur 3 Omöjliga utljud 50 Vokalharmoni 92 Flyktig vokal 101 Sammandragningar 101 Substantiven Genus 3 Bestämd artikel 5, 102 Determinativ artikel 73, 101, 102 Subjektsform 33, 52 Frågeform 70 Kollektiva substantiv 35 Plural 80, 92 Räkneform 81 Räkneord + kollektiva substantiv 94 Adjektiv och andra attribut Adjektivattribut

118 Plural av adjektiv 81, 107 Substantiv som attribut 35, 83 Ägare 52 Ordningstal 35 Två samordnade attribut 83 Pronomen Personliga 63, 82 Demonstrativa 33, 102 Possessiva 34, 51, 82 Frågeord 70 Frågeord med fokus 102 Verb Böjning 51, 82 Tempus 62 Aspekt 62 Person 62, 82 Imperativ 71 Preteritum 71, 93 Futurum 71 Konjunktiv 71 Infinitiv 93 Attributiva/korta verbformer 107 Presens particip 93 Verbet "vara" 53, 63, 102 Transitiva verb

119 Satsmarkörer 32, 62, 69 Fokus 53 Fokuserat subjekt 70 Fokuserade frågeord 102 Sammandragna satsmarkörer 69, 101, 102 Frågemarkörer 70 Nekade påståenden 102 Prepositioner 72 Sättsadverbial 108 Konjunktionerna iyo / oo / na 63 Relativa bisatser 94, 108 Regional variation 32,