SOL130 Somaliska språkets struktur.

Transkript

1 SOL130 Somaliska språkets struktur

2 Gruppindelning

3 Moment på kursen Läsning av kurslitteratur: Mansuur & Puglielli. Övningar i boken: arbeta individuellt med facit ställ frågor i GUL:s forum Övningar som saknar facit kommer vi att diskutera i kursens diskussionsforum. Instuderingsfrågor. Grupperna utformar grammatikförklaringar för åk 3-4 (9-10 år) Skriftligt prov

4 Idag diskutera det som ni har läst Dahl (10 sid) och Puglielli & Mansuur (s. 1-26) Semantik Fonetik Fonologi Morfonologi eller Morfo-fonologi Ordbildning

5 Några viktiga symboler (s. vi) inán hög ton, fȩȩr främre vokal / / / laba / fonem [ ] [ laβa ] exakt uttal * *bilka felaktigt exempel > waxaa + uu > wuxuu blir till < maxaa < *maxay baa kommer från

6 ORD Begrepp (idé, tanke) Referenter Representation (symbol) GATTO BISAD MUKULAAL

7 Variation Begreppet (idén, tanken) kan se ut på olika sätt i olika språkområden. Svenska: lunch Norska: lunsj

8 TERM Begrepp (idé, tanke) Referenter Representation (i verkligheten) (symbol) Exakt definition

9 Fråga 1. På sidan 3 i Mansuur & Pugliellis bok beskrivs ords relationer till varandra. På svenska används termerna hyperonym och hyponym. Läsa om dessa termer på webben. Använd dessa termer för att beskriva exemplen i boken.

10 Hyponymi Hyperonym (super) - överordnat begrepp xayawaan Hyponym (sub) - underordnat begrepp maroodi, ey, bisad, yaxaas, kalluun

11 Fråga 2. Föreslå motsvarande somaliska termer. Hyper, hypo, nym är grekiska ord som betyder över, under, namn.

12 Orden är uppbyggda av ljud ljud eller fonem orddelar eller morfem ord lexem fras sats mening meddelande / text /k/, /ɔ/, /m/, /ɛ/, /r/ /kom/, /er/ kommer kommer på (= får en idé) kommer inte på jag kommer inte på det Jag kommer inte på det, fastän jag försöker. Kombinationsmöjligheterna är oändliga! Så ser det ut i alla världens mänskliga språk.

13 Fråga 4 & 5 Vad menas med termerna - fonetik, - fonologi, - fon, - fonem, /b/ /buur, laba, kabta, kab/ - allofon, [b, β, p] [buur, laβa, kapta, kap] - stavelse, - vokal, - konsonant? Vilka är de motsvarande somaliska termerna?

14 Fråga 6-9 Hur många konsonantfonem finns det i somaliskan? Vilka är de? Finns det somaliska konsonantfonem som kan uttalas på olika sätt? Ge exempel? De olika ljuden är i så fall allofoner eller varianter av samma fonem. Om man jämför med andra språk, kan man hitta somaliska allofoner som fungerar som fonem i t.ex. svenskan eller engelskan? Finns det platser i ett ord där vissa fonem inte förekommer i somaliska ord?

15 Fonem De ljud som utgör grunden i ett visst språk och är betydelseskiljande. De ljud som talarna av ett visst språk lätt kan skilja åt. Svenska Engelska Somaliska /b/ - /p/ bricka, pricka bit, pit /v/ - /f/ vår, får very, ferry /v/ - /w/ vally, water /j/ - /ʤ/ young, jungle yeer, jeer /ʧ/ - /ʤ/ jeep, cheap /ɦ/ - /ħ/ heer, xeer /ħ/ - /x/ xal, khal

16 Allofoner - ljud som faktiskt uttalas Ofta är man inte medveten om exakt vilka ljud man faktiskt uttalar i sitt modersmål. Det finns fler ljud än bara fonemen. Att ett ljud inte finns som fonem i ett visst språk behöver allstå inte betyda att ljudet inte förekommer i språket. T.ex. uttalas [p] i somaliskan i ord som kabta, ka dib, men det är inte något fonem, bara en uttalsmässig variant (allofon). Somalier brukar inte medvetet kunna skilja [p] från [b]. Både [b] och [p] är alltså allofoner (uttalsvarianter) av fonement /b/

17 Minimala par bevisar fonem h b k w a u hal bal kaal waal kan kun haa baa kuu wuu bal bul har bar kan wan far fur heer beer huur buur haan baan 22 konsonantfonem + 7 långa 5 eller 10 vokalfonem + 5 eller 10 långa

18 Vokalerna Orundade Rundade Fram- Främre Central Fram- Bakre skjutna skjutna culus fudud culus fudud Slutna ï / į i ü / ų u Halvöppna ë / ę e ö / ǫ o Öppna ä / ą a

19 Konsonanterna labiala alveolara palatala velara uvulara faryngal glottal Klusiler tonande b d dh g q tonlös t k Frikativor tonande c h tonlös f s sh kh x Affrikator j Sonoranter m n,r, l bildas med tungspetsen Halvvokaler w y

20 Fråga Vilka konsonanter får skrivas dubbla? 11. Finns det även andra konsonanter som ibland uttalas som långa? T.ex. [affaf], [issaga]?? Läsa t.ex. Iftiinka Aqoonta från Vad tycker du om Shires Jaamac Axmeds tidiga stavning? 12. Finns det ord med olika betydelse som bara skiljer sig åt genom dessa långa konsonanter? Försök hitta så många par som möjligt av typen: badan baddan, Carab carrab, där det bara är konsonanterns längd som skiljer orden åt.

21 Långa och korta ljud Korta vokaler: a e i o u bad, san, dul, tin Långa vokaler: aa ee ii oo uu baad, saan, duul, tiin Diftonger: ay ey oy aw ow? aay, eey, ooy, aaw, oow? Korta konsonanter: h x kh c f k t w sh j b d g l m n r dh q s y Långa konsonater: bb dd gg ll mm nn rr (dhdh, qq, ss, yy)

22 Fråga På sidan 22 talar M & P om skillnaden mellan främre (culus) och bakre (fudud) uttal av somaliskans vokaler. Hör du en tydlig skillnad mellan orden i exempel eller urka, urta; garka, garta; dulka, dusha; tuurka, tuurta; qoorka qoorta? Kan du ge fler exempel på två ord som skrivs på PRECIS SAMMA sätt men som uttalas med vokalljud som låter lite olika?

23 Framskjutna vokaler Främre / culus Bakre / fudud ï ïï fïïdka i ii fiidda ë ëë fëërka e ee feerta ä ää ääd (tag) a aa aad (adiga) ö öö döönta o oo doonka ü üü wüxüü u uu

24 Fråga På sidan 23 skriver M & P om placeringen av den höga tonen i somaliska ord. Ibland kan två ord som skrivs på samma sätt uttalas på två olika sätt med två olika betydelser.

25 Betoning hög ton codkac Fallande ton Stigande ton inan, inanka inan, inanta shilin, shilinka shilin, shilinta dameer, dameerka dameer, dameerta tuug, tuugga tuug, tuugta derbi mindi derbiyo, mindiyo hooyooyin furayaal wanaagsan Falland eller stigande: hooyo, fure

26 Fråga Somaliskan innehåller alltså många homografer, men inte så många fullständiga homonymer. Vad är det för skillnad mellan homonymer, homografer, homofoner? Läs om dessa begrepp på webben. Försök hitta svenska exempel på homofoner. Finns det några somaliska homofoner?

27 Fråga På sidan 20 talar M & P om att vokaler och konsonanter inte kan sättas samman hur som helst. Det finns relger för hur de kan kombineras. Sådana regler kallas för fonotax (jämför med syntax som innehåller regler för hur man sätter samman ord till menignar). Vilka regler för somaliskans fonotax kan du komma på? Varför får ordet film på somaliska formen filin och varför får school formen iskuul?

28 Fonotax hur ljuden kan kombineras Ord kan bara börja och sluta med max en konsonant. Högst två konsonanter mellan vokaler. Den mest komplexa stavelsen är KVVK, t.ex. moos. /w/ och /y/ hör samman med föregående vokal i en diftong weyn, dhowr Vissa konsonanter förekommer (nästan) inte i slutet av ord: /m/, /k/, /t/, /j/

29 Fråga På sidan 24 skriver M & P om ljudväxlingar i somaliskan. Detta kallas ofta morfo-fonologi. Det beror på ljudväxlingarna spelar en viktig roll i morfologin när man böjer orden eller bildar nya ord. Försök ge exempel på ytterligare några ljudväxlingar som M & P inte nämner på sidan 24. Försök hitta både vokalväxlingar och konsonantväxlingar.

30 Morfo-fonologi eller morfonologi Förändringar av ljud när morfem sätts ihop till ord. l - t > sh o -K > ak o/e -ka > aha bil, bil -ta > bisha biyo, biyo -ka > biyaha, aabbe -yaal > aabbayaal biyo, biyo -ka > biyaha, tuke -ka > tukaha fördubbling efter vokal geesi -nimo > geesinnimo flyktig vokal xaraf, xarfo orod!, orda! assimilation / isasaamayn buug -ka > buugga bisad -ta > bisadda vokalharmoni biyah -u > biyuhu bax -i > bixi

31 Kontraktion eller sammandragning iskudheehmid Frivillig (fakultativ): satsmarkör + pronomen waa uu > wuu waxaa uu > wuxuu subst. + fokus + pron. Muqdisho baa uu > Muqdishuu Obligatorisk: prepositioner *u ku > ugu objektspronomen + prep. *i u > ii obj + prep + negation *i u ka ma > iigama neg + subjektspronomen *uu aan > uusan / aanu frågeord + fokus *maxay baa > maxaa *ayo baa > yaa

32 Grammatik - Naxwe talare, avsändare lyssnare, mottagare tebiye Lexikon Eraykoob maqle

33 Fråga 3 Vad är de svenska termerna för - farac, - micno ballaarin, - sammi, - lid, - lammaanin.

34 Ordförrådet växer hela tiden Ordbildning Erayabuurid Avledning Farac/Farcamid Sammansättning - Lammaanin bar bad + weyn bare badweyn carruur biyo + dhac carruurnimo biyadhac kar-aa marti + qaadaa kar-i-yaa martiqaadaa

35 Farac - Avledning rot + ändelse / suffix sal + dibkabe geesi + nimo = geesinnimo boqor + tooyo = boqortooyo Ändelser kan inte användas självständigt. Ändelser är bundna morfem (eller grammatiska morfem). Rötter kan användas självständigt. Rötter är fria morfem (eller lexikala morfem).

36 Sammansättning - Lammaanin rot + rot ( + ändelse) sal + sal ( + dibkabe) dal + mar = dalmar madax + weyn = madaxweyne Sammansatta ord uttalas som ett enda ord och har bara en betoning. Jämför: badweyn bad weyn en sjuksköterska en sjuk sköterska Bör sammansättningar skrivas som ett ord i somaliskan?

37 Överförd betydelse Micno ballaarin Mus Xagal djur > datorverktyg kroppsdel > geometrisk term

38 Synonymer Sammiyo Oftast någon form av geografisk, semantisk eller stilistisk skillnad. irrid illin wadne qalbi gabar inan vacker snygg arbetar jobbar stekpanna stekjärn trafikplats mot

39 Motsatser (antonymer) Lidad (cagsiyo) jacayl - nacayb cad - madow

40 Bokstäverna - Xarfaha Bokstäver och ljud motsvarar inte varandra exakt. shaati 6 skrivtecken: s, h, a, a, t, i 4 fonem: sh, aa, t, i Digraf: två tecken för ett ljud: sh, dh, kh (Diftong: två vokalljudi en stavelse: weyn [wein], awr [aur]

41 Alfabetet Alifba da Två ordningsföljder i somaliskan b, t, j, x, kh, d, r, s, sh, dh, c, g, f, q, k, l, m, n, w, h, y, a, e, i, o, u a, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, q, r, s, t, u, w, x, y Bokstaven (hamsa) ingår normalt inte i något av de båda alfabeten.

42 Ortografi Rättskrivning Stavning dubbelskrivning, sammanskrivning, o/a, ay/ey, aw/ow Användning av skiljetecken relger för kommatecken? Förkortningar 1aad, 2aad, 1972kii Stor bokstav Sabti, Oktoobar

43 Arbetet under terminen Arbeta med grammatikförklaringar i grupperna. Läsa Puglielli & Mansuurs Barashada Naxwaha Af Soomaaliga. Delta i diskussionerna i GUL:s diskussionsforum. Arbeta med instuderingsfrågorna.

44 Till nästa gång: Morfologi Sarfe Sidorna facit till övningarna Ordklasser Substantiv? Räkneord? Pronomen? Adverb? Adjektiv (?) Verb Partiklar Prepositioner Konjunktioner Interjektioner

45 Under eftermiddagen Första timmen: Diskutera de olika grammatikförklaringarna från i höstas. Fikapaus: Skapa grupper och börja jobba med plural av substantiv. Föreslå andra teman för vårens arbete i grupperna. Sista timmen: Gemensam diskussion av era förslag. Presentation av nya teman.