Framväxten av ett somaliskt standardspråk

Transkript

1 SOL120 Somaliskan I världen Framväxten av ett somaliskt standardspråk En kort språkhistorisk översikt för kursen SOL120 Somaliskan i världen Morgan Nilsson Göteborgs universitet

2 När började man skriva på somaliska?

3 När började man skriva på somaliska? 1972?

4 1971

5 1971

6 1971 PDF

7 1969 PDF

8 1969

9 1966 Shire Jaamac Axmed PDF1, PDF2, PDF3, PDF4, PDF6

10 1966

11 ca 1960 PDF

12 ca 1960

13 PDF 1957

14 1957

15 PDF 1956

16 1956

17 Den första skrivna somaliskan Det nämns i olika källor att det skall finnas enstaka ord (ofta namn) på somaliska i arabiska texter som är flera hundra år gamla. Uppgifterna är svåra att kotrollera. 17

18 1800-talets andra hälft Somaliska poeter skrev på somaliska med arabisk skrift. Europeiska språkvetare och missionärer skrev med latinsk skrift. Olika individuella system, stor variation. Hur kunde man bäst återge de somaliska ljuden? Somaliskans ljudsystem var ännu relativt lite utforskat. 18

19 1880 Den första riktiga grammatiken A Grammar of the Somali Language. F. M. Hunter. Bombay: Byculla Education Society s Press. 181 sidor. 19

20 1886 Den första grammatiken på franska Notes de grammaire çomalie. Gabriel Ferrand. Alger: L association ouvrière, P. Fontana et Cie. 28 sidor. 20

21 1892 Den första grammatiken på tyska Die Somali-Sprache: Erster Theil: Texte, Lautlehre, Formenlehre und Syntax. A. W. Schleicher Berlin: Th. Fröhlick. 159 sidor. PDF 21

22 1897 Den första riktiga ordboken. Somali-English and English-Somali Dictionary. Evangelist de Larajasse London: : Kegan Paul, Trench, Trubner & Co. 301 pp. PDF 22

23 23

24 1897 Practical Grammar of the Somali Language. E. de Larajasse & C.P. de Sampont London: Kegan Paul, Trench, Trubner & Co. 265 sidor. 24

25 1902 Südarabische Expedition. Die Somali Sprache Vol. II. Wörterbuch. Leo Reinisch Kaiserlische Akademie der Wissenschaften. Wien: Alfred Hölder. 540 sidor. PDF 25

26 26

27 1903 Südarabische Expedition. Die Somali Sprache Vol. III. Grammatik. Leo Reinisch. Kaiserlische Akademie der Wissenschaften. Wien: Alfred Hölder. 126 pp. PDF 27

28 Tidigt 1900-tal Per Olssons läseböcker PDF1 PDF2 28

29 29

30 1920 Osman Yusuf Keenadiid skapade ett nytt somaliskt alfabet: Osmania. 30

31 1943 Det första somaliska politiska partiet Somali Youth League antog Osmania-skriften och startade skolor som undervisade i denna skrift. 31

32 1950 Somali Youth League hade fått en ny ledning som ville se arabiskan som officiellt språk i Somalia. Man anordnade en folkomröstning i frågan och resultatet utföll till fördel för arabiskan. Man påstod att somaliskan var ett bristfälligt språk som inte kunde mäta sig med arabiskan i dess egenskap av kulturspråk och världsspråk. De italienska myndigheterna tillät inte införandet av arabiskan som officiellt språk. Italienskan och engelskan förblev officiella medan arabiskan fanns som främmande språk i skolorna. 32

33 1951 De italienska myndigheterna fastslår att somaliskan skall användas i muntlig kommunikation och att man skall söka finna en lösning för att skriva somaliska. Grundfrågan var ändå i hög grad om somaliskan eller arabiskan skulle komma att ersätta engelskan och italienskan som officiellt språk i det självständiga Somalia. Flera språkvetare menade dock att man måste ta till vara den för Afrika nästan unika situationen att landet i stort sett var enspråkigt. 33

34 Lördag 2 mars 1957 I den italienskspråkiga dagstidningen Corriere della Somalia infördes en somaliskspråkig sida med latinsk skrift under rubriken Wargeys-ka Somaliyed. Efter stora protester avskaffades sidan efter bara två nummer. 34

35 35

36 c:a 1960 En första modern läsebok. 36

37 1961 Trots självständigheten 1960 arbetar myndigheter och skolor vidare på italienska, engelska eller arabiska. Den första språkkommissionen tillsattes av regeringen 8 dec för att lösa språkfrågan i det självständiga Somalia. Kommissionen fick i uppgift att föreslå det tekniskt och ekonomiskt mest lämpade skriftsystemet. I en rapport från 15 maj 1961 föreslog kommissionen latinsk skrift enligt ett förslag från Shire Jama Ahmed. Skriften är fonetisk. Regeringen lämnade rapporten utan åtgärd. 37

38 1966 Regeringen inbjöd en andra kommission från UNESCO. Denna kommission var försiktig i sina slutsatser men lät ändå förstå att man förespråkade Shire Jama Ahmeds latinska skrift. Shire Jama Ahmed publicerade från november 1966 till juli 1967 sex nummer av den egna tidskriften Iftiinka Aqoonta i syfte att nedteckna somaliska dikter och berättelser och att öka läs- och skrivkunnigheten. 38

39 39

40 1969 Militären tog makten. Man deklarerade att somaliskan skulle införas som officiellt språk så snart som möjligt. 40

41 1969 Den första större användarvänliga tvåspråkiga ordboken i modern tid. Abwan urursan Af Soomaali iyo Rusha. Moskva: Sovjetskaja entsiklopedija. 319 s. 41

42 1971 En tredje språkkommission tillsattes med uppdrag att skriva läroböcker på somaliska samt en grammatik och en ordbok. I uppdraget ingick inte att välja skrift, utan man skulle skriva böckerna utan att ta hänsyn till vilken skrift som skulle bli officiell. Man fick skriva med vilken skrift man ville och den skulle sedan bytas ut i texterna när regeringen beslutat vilken skrift som skulle antas. 42

43 1971 Den första grammatiken helt på somaliska. Aasaaska naxwaha af Soomaaliga. Guddiga Afka Soomaalida. Mugdisho: Wasaaradda Waxbarashada. 46 s. 43

44 21 oktober 1972 Somaliskan blir lagstadgat officiellt språk Språket skall endast skrivas med det latinska alfabetet Alla myndighetsanställda måste lära sig läsa och skriva på somaliska inom tre månader. 44

45 Från våren 1973 Alla myndigheter börjar arbeta helt på somaliska. Stor alfabetiseringskampanj: Kan du inte läsa, så lär dig! Kan du läsa, så lär ut det! Läromedel för alla årskurser och ämnen börjar produceras och tryckas i rask takt. Många översätts helt enkelt från engelskan. Alla grundskolor börjar successivt undervisa i alla ämnen på somaliska. (Universiteten fortsätter dock på italienska/engelska/arabiska.) Dagstidningar börjar tryckas på somaliska. 45

46 Shire Jama Ahmeds skrift infördes i stort sett utan ändringar Detta är relativt okänt bland den somaliska allmänheten. Ett antal böcker och tidningar hade redan tryckts med denna skrift under de 15 år som gått sedan de första sidorna i Corriere della Somalia 1957och den första kommissionens rapport Som de flesta standardspråk har dagens skrivna somaliska vuxit fram genom en dynamisk process. Lagstiftningen 1972 innebar en juridisk formalisering av den språkform som i stort sett hade etablerat sig av egen kraft. Det politiska beslutet innebar inte att man gav somaliskan en skrift, det hade somaliskan redan. Det redan etablerade somaliska skriftspråket infördes slutligen med stöd i lagen som officiellt språk i administration och skolstystem, och ersatte engelskan, arabiskan och italienskan. 46

47 1973 Naxwaha Af Soomaaliga. Shire Jaamac Axmed. Muqdishow. 156 sidor. PDF Shire blev sedan kulturattaché vid den somaliska ambassaden i Stockholm. 47

48 1976 Qaamuuska Af-Soomaaliga. Yaasiin Cismaan Keenadiid. Muqdisho: Akademiyaha Dhaqanka. 498 sidor. PDF 48

49 49

50 1985 Första moderna somalisk-italienska ordboken. Dizionario somalo-italiano. Roma: Gangemi. 656 p. SITE 50

51 1987/1993 Första moderna grammatiken på engelska. Somali Reference Grammar. John Ibrahim Saeed. Kensington: Dunwoody Press. 313 sidor. 51

52 1990-talet Standardspråkets betydelse som plattform för skriven och talad kommunikation i det somaliska samhället minskar kraftigt när myndigheter och skolor inte längre kan fungera på grund av krig i Somalia. De privata skolor som sedan kommer att växa fram undervisar främst på engelska eller arabiska. 52

53 1993 Somali English Dictionary R. D. Zorc & M. Osman Kensington: Dunwoody Press. 612 sidor. 53

54 1998 Fiqi's Somali-English Dictionary A.A. Hashi Jigjiga (Etiopien): Fiqi. 512 pp 54

55 1999 Den första omfattande grammatiken helt på somaliska Barashada naxwaha af Soomaaliga. Abdalla Omar Mansur, Annarita Puglielli. Università di Roma Tre. London: HAAN Associates. 304 sidor. PDF 55

56 2004 Qaamuus. Ereykoobe. Saalax Xaashi Carab. Jabbuuti: Machadka Afafka ee Xarunta Cilmibbaadhista. 576 s. 56

57 57

58 2006 Svensk-somaliskt lexikon. Qaamuuska Iswidhishka iyo Soomaaliga. Sahardid Mahamoud Badil & Mohammed Sh. Hassan Stockholm: Myndigheten för skolutveckling sidor. SITE 58

59 2008 Qaamuuska Af Soomaaliga. Koobaha Af Soomaaliga. Khaalid Cali-Guul-Warsame. Nairobi & Dragør. 541 sidor 59

60 60

61 2012 Qaamuuska Af-Soomaaliga. Annarita Puglielli & Cabdalla Cumar Mansuur. Università di RomaTre 947 sidor PDF 61

62 62

63 2012 Сомалийско-русский словарь. Eraykoobka soomaali-ruush ah. Alejnikov, S. V. Москва. 415 sidor PDF 63

64 2013 Qaamuus Afsoomaali 1575 sidor Centre d Études et de Recherche de Djibouti 64

65 2015 Qaamuus Soomaali-Carabi Cabdiraxmaan Cabdulaahi Barre (Shiine). Stockholm: Scansom Publishers. 852 s. 65

66 2013 Qaamuus Afsoomaali 1575 sidor Centre d Études et de Recherche de Djibouti 66

67 A bibliography of Somali language and linguistics Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, sidor PDF 67

68 Ortografi Läran om rättstavning / rättskrivning. Hur ska orden stavas? sanad, sannad, weydiin, weyddiin, arkay, arkey, dhow, dhaw, wayn, weyn, wiilkan, wiilkaan, kowaad, koowaad, buskut, buskud Ska man skriva som ett eller två ord? biyadhac, biyodhac, biya-dhac, biyo-dhac, biya dhac, biyo dhac Hur ska man använda stora bokstäver? af Soomaaliga, Af soomaaliga, Af Soomaaliga, af soomaaliga, af-soomaliga, Af-soomaaliga, Af-Soomaaliga, af-soomaaliga, Afsoomaliga, afsoomaaliga Hur ska man använda skiljetecken? Var ska man skriva kommatecken?

69 Dubbelteckning inan (pojke) inaan (att jag) waran (spjut) warran (berätta) keli (ensamhet, enda) kelli (njure) laba (två) lug, lugo (ben) badan (mycket) buugaag (böcker) guriga (huset) kubbad (boll) deggan (boende) baddan (det här havet) buuggaaga (din bok) nirigga (kamelfölet) 69