Språkhistoria. Svenska språkets historia

Transkript

1 Språkhistoria Svenska språkets historia

2 Indoeuropeiska språk

3 Indoeuropeiskan är den språkgrupp som har stått som grund för nästan alla av de europeiska språken, alla utom de i den Uraliska språkgruppen (finska, estniska, samiska, ungerska). Beroende på att alla språk har denna samma källa kan man hitta många ord som låter ungefär likadant i alla europeiska språk. T.ex. månad: Svenska - månad Spanska - mes Danska - måned Italienska - mese Norska - måned Ryska - mesyats Tyska - Monat Tjeckiska - mesi c Holländska - maand Albanska - muaj Engelska - month Lettiska - menesis Franska - mois Grekiska - men Persiska - mah

4 De germanska språken

5 Svenskan ett germanskt språk och även om det kanske inte alltid verkar så, är både isländskan och engelskan varianter av de germanska språken. Enligt teorin om Indoeuropeiskan så var de flesta av Europas språk identiska från början. Vikingar lär ha kunnat tala flytande med engelsmännen för bara 1000 år sedan. För 1000 år talade och skrev man troligtvis samma språk i Sverige, Norge, Danmark och på Island och Färöarna. Språken har sedan förändrats i delvis olika riktningar under 1000 år. De har exempelvis i olika hög grad influerats av andra språk. Svenskan har påverkats en hel del av både franska, tyska och engelska. Isländskan är det språk som har förändrats minst. Lyssna till urnordiska m.m.

6 Svenska språkets utveckling

7 Urnordiska Urnordiskan är det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Före urnordiskan har man inte kunnat hitta ett enda skrivet ord. Kanske beror det på att, det före det urnordiska runalfabetet, inte har funnits något alfabet att tillgå. Detta betydde dock inte att människorna på denna tiden inte ville meddela sig. När det inte fanns något enkelt skrivspråk att ta till fick man berätta med bilder t.ex. i form av bildstenar och hällristningar.

8 Klassisk- och yngre fornsvenska Runt 1200-talet räknar man med att den runsvenska perioden i språkhistorien slutar och den klassiska fornsvenskan börjar. Mot slutet av den Runsvenska perioden kom Ansgar med kristendomen och kristnade rödskäggen. Nu etablerades Vadstena kloster och därifrån flödade skrifter skrivna av de lärda munkarna. De flesta skrivna på latin. Latin var de lärdas språk och även om det vanliga folket aldrig lärde sig latin absorberades det latinska alfabetet. Detta alfabet var inte identiskt med dagens, men vi skulle nästan utan problem kunna se vilka bokstäver som var vilka i en text. Många av dessa ord hade med kyrkan att göra t.ex. altaeri, biskupear, klockae, kloster osv. Nu kom en stor mängd tyska ord till Sverige. Rika personer och hantverkare från Tyskland bosatte sig i Sverige. ex. herra, köpa, paenningar, skomakare, skraedare,

9 Exempel på yngre fornsvenska från cirka Samson tog jomfrwne j sin fampn oc bar henne nidh oc satte henne vpa sin hæst oc en annan hæst hade han. han wæpnade sik well oc bant sin hielm oc red sin weg. han lag lenge i en storan skogh. oc giorde sik ther et hws.

10 Äldre nysvenska 1526 var ett historiskt årtal. Nya testamentet översattes nu för första gången helt till svenska. Något senare kom hela bibeln. Gustav Vasa lät, med hjälp av den nu existerande boktryckarkonsten, trycka upp bibeln i c:a 2000 exemplar och gav en till varje kyrka i landet. Tack vare denna bibel fick det svenska folket för första gången ett gemensamt förråd av ord och uttryck. Till och med de som inte kunde läsa fick nytta av denna bibel eftersom den gjorde, att gudstjänsten kunde hållas på svenska. Man kan säga att det är först nu det svenska språket blev svenskt. Med vissa svårigheter skulle vi kunna läsa en text från denna tid. Det var nu de första ordböckerna kom och debatten startade om hur viktigt det var att tala ren svenska, speciellt bland prästerna.

11 Exempel på äldre nysvenska ur Gustav II Adolfs kungaförsäkran från 1611: Vi Gustaf Adolph &c. göre vitterligit med dette vårt öpne bref, att såsom menige Sverigis rikis ständer, högre och nidrige, opå den allmennelige riksdag, som höldts i Norköping opå det år 1604, då samptychte och beviliade en arfförening om den konungslige regering här i riket således, att näst efter vår sal:e kere her faders dödelige afgång då vele de anamma och bekenna oss för deres rätte herre och regerande konung.

12 Yngre nysvenska Man införde en ny kyrkolag Den sa, att prästerna i varje socken skulle se till att alla barn fick läsundervisning. Detta ledde till en drastisk ökning i mängden läs- och skrivkunniga i början av 1700-talet. Gustav III grundar svenska akademin år 1786 och denna får till uppgift "att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". I detta ingick bl.a. att skapa denna ordbok. Det skulle komma att bli en betydelsefull ordbok och man arbetade också väldigt hårt med den. Det första häftet kom ut 1893 och sedan dess har man fortsatt att uppdatera och bygga ut den. Ordboken, som kom att kallas svenska akademins ordlista, var en komplett förteckning över alla svenska ord.

13 Några decennier in på 1700-talet råder stor enhetlighet inom följande: Dubbeltecknade vokaler (een, öö) har slutat förekomma. dh och th som först användes för att skriva de fornsvenska frikativorna har försvunnit ur skrift. z är inte längre ett tecken för s. Inskott av b och p förekommer inte länge i ord som gam(b)la. ij förekommer inte längre. i byttes mot j eller försvann i ord som giöra, kiämpe, kiöpa, siö m.fl. qu byttes mot qv Ny stavningsstandard. Förslaget, som lades fram 1801, innehåller bland annat regler för dubbelteckning av konsonanter som liknar den nutida svenskans (alt blev allt, at blev att, et blev ett, o.s.v.) Under 1700-talet försvann OV-ordföljden = (objekt före infinit verb, Jag har henne älskat.) o verb

14 Nusvenska Det är i och med stavningsreformen 1906 som man verkligen kan säga att den nusvenska språkperioden inleddes. Denna medförde att f ersattes med v (af blev av och öfver blev över). I många ord tog vi bort, för oss idag, konstiga verbböjningar t.ex. voro och gingo. Grunden till denna reform lades i slutet av 1800-talet då engelskan och dess sätt att stava påverkade oss mycket. Efter andra världskriget dominerar engelskan med många lånord (container, eskalera, television, tuff, webb) men också genom att det används i stället för svenska på många områden, som naturvetenskap, reklam och koncernspråk.