Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk"

Transkript

1 Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk Här kommer, i en följd, alla de stödanteckningar jag ställt samman för det här avsnittet. Om det är något som du vill ha förklarat, ställ en fråga i FB-gruppen. OBS! Allt som står är inte sådant som ni förväntas kunna, utan en del, som t.ex. de finska kasusen, är sådant som jag har tagit med för att illustrera något. Norska Det första norska skriftspråket försvann under de århundraden Norge var danskt (från 1400-talet till början av 1800-talet) och ersattes av skriven danska. Det som ursprungligen var skriven danska är idag ett av de två skriftspråken, bokmål, böckernas språk. Det andra skriftspråket utvecklades under 1800-talet när Norge var i union med Sverige, nynorsk. Det är baserat på vissa av de norska dialekterna. Idag dominerar bokmål, men det finns regler kring nynorsk, t.ex. att gymnasieelever ska kunna det och att vissa sajter måste finnas på både nynorsk och bokmål. Viss norska är så lik vissa västliga svenska dialekter att det går att förstå varför vissa språkforskare hävdar att t.ex. norska och svenska snarare är dialektala varieteter (varianter) än enskilda språk. Till skillnad från Sverige och Danmark är de norska dialekterna mer levande, fler talar utpräglad dialekt. Danska Danska har under de sista åren blivit svårare att förstå för svenskar på grund av uttalsförändringar i språket. Det är svårt för danska generationer att förstå varandra. I text är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas mot att uttalas mer textlikt, vilket inte danskan gör. Danskan har en intressant egenhet som kallas stöt eller stød, en slags inbromsning som har samma fonetiska, dvs. ljudmässiga, funktion som vår accent (se skillnad på anden-anden, stegen-stegen, tomten-tomten, pålen-polen). Gränstrakterna mot Tyskland har flyttats många gånger och idag finns det både dansk- och tysktalande på vardera sidan gränsen. Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt. Danska talas också på Färöarna och Grönland. Finska Finskan är det största av Finlands två officiella språk; svenska talas idag av cirka fem procent av Finlands befolkning. Finskan är tillsammans med jiddisch, romani, samiska, meänkäli ett av de fem officiella minoritetsspråken i Sverige

2 Cirka har finska som modersmål i Sverige; stor diskussion just nu om finskans position i förskola och i åldringsvård Ett finsk-ugriskt språk, besläktat med samiska, estniska och ungerska. Det tillhör inte de indoeuropeiska språken. Intressant nog är modersmålstalande finnar och svenskan mer genetiskt lika varandra än finnar och samer, vilket förbryllar språkforskarna. I de delar av Ryssland som gränsar mot Finland talas finska språk, t.ex. karelska, ingriska och volgafinska språk. Finskan har talats i Sverige lika länge som svenskan. Mycket olikt svenskan, annat sätt att bygga språket: o 15 kasusformer: nominativ, ackusativ, genitiv, essiv, partitiv, translativ, inessiv, elativ, illativ, adessiv, ablativ, allativ, abessiv, komitativ och instruktiv Finskan domineras av vokalerna, i löpande text är de fler än konsonanter vilket är mycket ovanligt i Europa Exempel på svenska lånord i finska o skruv ruuvi o glas lasi o stol tuoli o krut ruuti o strand ranta o skola koulu o fru rouva o kyrka - kirkko Exempel på finska lånord i svenska o poika pojke o kenkä känga o pieksu pjäxa o kyllä kul (rolig, kan också vara från romani) o kuolla att kola av, att dö o pulka pulka (ursprungligen samiska) o rapakalja rappakalja Färöiska och isländska och lite språkhistoria 1. Gissa språket: det är frisiska ett av alla språk som utvecklats ur forngermanskan. 2. När vi närmar oss isländska och färöiska kommer vi uppleva att avståndet till svenskan ökar. För att förstå att det alltjämt rör sig om närbesläktade språk måste vi ta oss tillbaka i tiden. 3. I det medeltida kristna Europa antog man att alla talat hebreiska från början och att de språk som sedan uppstått var en effekt av en slags språkförvisning, Babels torn. 4. Först under 1800-talet utvecklades språkvetenskapliga verktyg för analys av språksläktskap. Med dessa verktyg, en sorts historisk grammatik, kan forskarna

3 granska likheter mellan språk för att på det sättet spåra språkens utveckling, inte helt olikt er metod i uppsatsskrivandet. 5. När de språkvetenskapliga studierna kom igång på allvar, upptäckte de att det finns tre typer av skäl till att olika språk har vissa likheter: a. De biologiska förutsättningarna i människans talorgan och språkutveckling b. Lånord som mer eller mindre samtidigt lånas in i flera språk samtidigt c. Små, små ljudförändringar som sker i mycket långsam takt, ljudskridning. 6. Ljudskridningen följer vissa mönster och det är med hjälp av dem vi kan rekonstruera språkutveckling. Det är ljudskridningsmönstren som hjälper oss att förstå att svenska, norska, danska, färöiska och isländska en gång var ett och samma fornnordiska språk, i sin tur utvecklat från ett forngermanskt språk. Det är också ljudskridningslagar som hjälper oss att förstå att forngermanskan liksom latinet båda kommer från samma språkliga källa. 7. De mönster som språkforskarna hittade lade grunden till beskrivningar av språkutveckling med hjälp av trädstrukturer. Enligt språkträdsbeskrivningen ska danskan och svenskan vara mer lika varandra och norska, isländska och färöiska utgöra den andra av de två skandinaviska grenarna. Detta stämmer ju inte med vår vardagserfarenhet och det finns andra modeller, t.ex. vågrörelsemodellen. Enligt den modellen talas det i norden snarare två nordnordiska språk, norska och svenska, ett sydnordiskt, danskan och två önordiska språk, isländska och färöiska. 8. Men om språken nu är så nära släkt, varför har vi då så svårt att förstå varandra? Här är några förklaringar: a. Önordiskan har utvecklats mer isolerat varför språkligt omfattande mönster har bevarats i önordiskan men försvunnit i syd- och nordnordiskan, böjningsmönster på substantiv, verb och pronomen. De började försvinna under medeltiden och var helt borta i början av talet. Min morfar skrev med pluralformer på verb, togo, voro. b. Samtliga nordiska språk har påverkats mycket av medeltidstyska, men på olika sätt, se t.ex. den här meningen som bara har ett fåtal ord som kan spåras till fornnordiska: Skräddaren menade att jackan passade förträffligt, men kunden klagade över att plagget var kort och tyget simpelt och grovt. c. Geografiska förutsättningar, t.ex. den långa svensk-norska gränsen d. Politiska förutsättningar e. Språkpolitiska beslut, t.ex. isländskans bevarandepolitik 9. Några ord om färöiskan: den talas av färingar, cirka personer, varav cirka i Danmark, öriket är självstyrande inom Danmark, färöiskan är undervisningsspråk men de har danskan som andra språk i skolan (kan jämföras med engelskan för vår del), betyder Fåröarna, och fårskötsel är den andra av de två stora näringarna; fiske är den första, färöiskan blev ett skriftspråk först för cirka 100 år sedan (det var ett skriftspråk under medeltiden, men den skriftspråkliga traditionen dog ut), det har kvar förmedeltida böjningsformer, men inte i samma utsträckning som isländskan. Färöarna beboddes först av irländska munkar men de drevs troligen på flykt av norrmän som utvandrade till Färöarna på 800-talet. Danskan har bidragit med många moderna lånord, men färöingarna

4 har också försökt skapa egna alternativ vilket innebär att språket blir synonymrikt, se t.ex. roman-skaldsöga 10. Några ord om isländskan, den talas av islänningar, invånare samt cirka utanför Island, varit självständigt sedan 1944, befolkades troligen av norska stormän på 800-talet, många av de fejder som de tycktes ägna sitt liv åt är nedtecknade, islänningarna är ännu mer skeptiska till lånord, bibliotekarie heter bokavördur, bokvaktare och energi heter rafmagn, bärnstenskraft, men det finns undantag som banani, kaffi, tennis och många naturvetenskapliga och tekniska termer som bill (bil) och atom. Tillsammans med gotiskan, det germanska språk som berättar mest om germanskans utveckling (dvs. mer än tyskan, vilket det kanske är svårt att föreställa sig). De har haft mycket få stavningsreformer jämfört med svenskan varför isländska barn med mycket större lätthet läser 1000 år gammal isländsk text än vad ni, svenska ungdomar, kan läsa 1000 år gammal svensk text. Minoritetsspråk Jiddisch Judiska grupper från Italien och södra Frankrike bosatte sig för 1000 år sedan i Rehndalen, Lothringen. Språket de talade var ett romanskt-judiskt språk som efter hand blandades upp med de germanska språken i trakten. Korståg och förföljelser drev dessa grupper öster ut under 1200-talet, via nuvarande Böhmen och Österrike till nuvarande Polen, Litauen och Ukraina. Nu införlivades också slaviska språk i det språk som gruppen själva kom att kalla jiddish, efter deras ord för jude, dvs. judiska. Jiddish betraktas idag som ett germanskt språk men i skrift används inte latinska bokstäver utan hebreiska bokstäver, vilket bl.a. innebär att text läses från höger till vänster. Under talet växte språkgruppen sig stor i Östeuropa. I likhet med många andra europeiska grupper emigrerade de jiddishtalande grupperna till många andra länder, t.ex. USA. Vid tiden före andra världskriget fanns det ungefär 11 miljoner jiddishtalande, vilket motsvarar 2/3 av alla judar. Av de cirka sex miljoner som den tyska nazismen dödade var cirka 5 miljoner jiddishtalande. Staten Israel valde hebreiska som nationsspråk. Tillsammans innebär detta att jiddish och framförallt jiddishkulturen har krympt kraftigt. Idag finns det ungefär fyra miljoner som talar jiddish och många insatser pågår runt om i världen för att bevara språket och kulturen. Den största språkgruppen finns i Israel, den näst största i USA. Klezmermusik är jätteinne liksom vissa religiösa inriktningar som är nära förknippade med jiddish. I Sverige har jiddish funnits stadigt sedan 1700-talet och är känt sedan 1600-talet. Den äldsta judiska församlingen fanns på Marstrand och i början av 1900-talet bodde många jiddishtalande i Haga. Det är svårt att beräkna hur många som talar flytande jiddish idag, beräkningarna ligger på runt omkring 4000 men många som har äldre anhöriga som talar jiddish

5 använder snarare enskilda fraser, t.ex. förstärkande ord eller vissa begrepp än hela språket. Finska Finska har talats på svensk mark lika länge som svenska. Finska är ett icke-indoeruopeiskt språk Samiska Samiska språk har funnits i Sverige lika länge som det som vi idag kallar svenska. Samiska är ett samlingsnamn för flera finsk-ugriska språk som talas av samiska grupper i norra Norge, Sverige, Finland och i nordvästra Ryssland, Kolahalvön. Den sydligaste samebyn i Sverige ligger i Idre, norra Dalarna, men många samer bor i andra delar av Norden och Ryssland. De flesta samer är idag tvåspråkiga och det är svårt att beräkna hur många som talar flytande samiska, uppskattningarna hamnar på mellan varav cirka i Sverige. Vissa språkforskare betraktar samiska som en samling av flera olika språk, andra mer som olika dialekter. En del samiska språk eller dialekter är mycket olika varandra, både på ord- och syntaxnivå. De tre stora huvudgrupperna är sydsamiska, centralsamiska och östsamiska. I Sverige talas olika typer av sydoch centralsamiska språk eller dialekter. Det samiska skriftspråket på svensk mark baseras i första hand på sydsamiskan medan det på norsk mark baseras på nordsamiskan. Skriftspråken började utvecklas på 1600-talet, vilket förklarar varför latinska bokstäver används. Ljudexempel: skapelseberättelse, finns på AVmedia Romani Romani eller romska talas av romer, tidigare benämnda som zigenare, en folkgrupp med sitt ursprung i Indien och det är ett indoeuropeiskt språk och närmare släkt med hindi och sanskrit (ett utdött språk). Liksom samiska och jiddisch är romani ett transnationellt språk och i kontakten med andra europeiska språk har många dialektala varianter uppstått. Romani har också lämnat ifrån sig en hel del ord, ofta ord som från början är slangord men som i vissa fall fått en mer neutral betydelse, t.ex. tjej, vischan, lattjo och haja. Väldigt osäkra uppskattningar på antalet språkanvändare, allt från 4-12 miljoner. Romani har mycket nyligen fått skriftspråk; vilket beror på var. I Sverige används latinska bokstäver medan kyrilliska bokstäver (samma som ryskan använder) används i de östra delarna av Europa. Romani har talats i Sverige sedan 1500-talet, då första gruppen av romer kom. Nästa stora romska invandring sker i slutet av 1800-talet och under 1900-talet har också romska grupper kommit till Sverige.

6 Det är svårt att beräkna hur många som talar romska i Sverige, bland annat på grund av att det är olika former av romska som talas och många är minst tvåspråkiga, men beräkningarna brukar ligga mellan till personer. Meänkieli Meänkieli har tidigare kallats tornedalsfinska, vilket skvallrar om att språket har en geografisk hemvist, i Tornedalen som delvis skiljer Sverige från Finland. Ett finsk-ugriskt språk som hör till en större språkgrupp av nordliga finsk-ugriska språk som kallas den nordkallotfinska gruppen, vilket också det avslöjar var språken talas. Det finns tre varianter, alla med var sin lokalgeografiska hemvist. Finskan och svenskan har påverkat språken i modern tid, men från början är meänkiäli mer släkt med samiska, estniska och ett norskt minoritetsspråk, kvänskan. Haparanda, Pajala, Övertorneå, Gällivare och Kiruna är förvaltningskommuner för meänkieli vilket ger dem som talar språket vissa rättigheter i kontakt med dessa kommuner. I dessa kommuner talar sammanlagt svenskar meänkieli, men ytterligare språkbrukare beräknas finnas på den svenska sidan av språkområdet. Meänkieli har mycket nyligen återgetts i skrift, latinska bokstäver. Författaren Bengt Pohjanen har fått mycket uppmärksamhet för sitt arbete med att t.ex. översätta Emil och Pippi till meänkieli.

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Situationen i Sverige

Situationen i Sverige Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens

Läs mer

Språkhandbok för att bevara samiskan

Språkhandbok för att bevara samiskan Språkhandbok för att bevara samiskan Ett officiellt minoritetsspråk Innehåll Ett officiellt minoritetsspråk...3 Handbokens fem steg...4 1. Arbetsmodell för upplägg och genomförande...5 2. Formulär för

Läs mer

TOLV MINORITETSRÖSTER OM BIBLIOTEKEN

TOLV MINORITETSRÖSTER OM BIBLIOTEKEN TOLV MINORITETSRÖSTER OM BIBLIOTEKEN Sveriges Författarförbund Biblioteksrådet 2016 Tuija Nieminen Kristofersson Sveriges Författarförbund och Tuija Nieminen Kristofersson 2016 2 INNEHÅLL Förord 4 Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Norrlänningarna mer internationella än väntat

Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrländsk regionstudie 2009 Informationsblad 6: Norrlänningarna och globaliseringen Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrland är definitivt ingen isolerad plats i periferin. Norrlänningarna

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Medlemmarnas vänortsarbete

Medlemmarnas vänortsarbete Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1 Förord Vänortssamarbete har

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Majoritetsspråk och minoritetsspråk

Majoritetsspråk och minoritetsspråk Språkhistoria Varför? Du kan föra resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Majoritetsspråk

Läs mer

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad sápmi vem är same? vistet trumman och nåjden renen språket v e m ä r s a m e? Ofta brukar samer förknippas med renskötsel. Men till traditionella samiska näringar

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

Relaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST)

Relaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST) 1 av 3 2010-07-29 09:52 Publicerad 28 juli 2010 STÖDE (ST) Isländsk musik är ett starkt tema i årets kammarmusikvecka i Stöde. Huvudrollen spelas av sopranen Gudrun Ingimars, som sjunger i Stöde för första

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Människor av vår typ uppstod för ca: 35000 år sedan och skriftspråk har funnits i ca: 5500 år. Hur kommer det sig att vi människor kan tala?

Människor av vår typ uppstod för ca: 35000 år sedan och skriftspråk har funnits i ca: 5500 år. Hur kommer det sig att vi människor kan tala? Språkhistoria Språket uppkom för ca 100000-500000 år sedan. Man vet inte om det uppkom på ett ställe eller flera samtidigt Flera av jordens språk har gemensamma rötter. Människor av vår typ uppstod för

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Böcker ut & in ut med stereotyper in med möjligheter!

Böcker ut & in ut med stereotyper in med möjligheter! Våra böcker väcker ofta tankar och inspirerar till spännande samtal, både hos små och stora. För dig som vill ta boken ett steg till och jobba mer strukturerat har vi därför tagit fram handledningar till

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Nationella minoriteter och äldreomsorgen. En intervjuundersökning om äldres uppfattning om kvaliteten i äldreomsorgen

Nationella minoriteter och äldreomsorgen. En intervjuundersökning om äldres uppfattning om kvaliteten i äldreomsorgen Nationella minoriteter och äldreomsorgen En intervjuundersökning om äldres uppfattning om kvaliteten i äldreomsorgen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se 14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se Till:Granskande media För kännedom: Sveriges regering Sverigefinska Delegation Sverigefinska Riksförbundet Vittne

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda

Läs mer

Språkens släktskap (s )

Språkens släktskap (s ) Namn: Läxförhör Nya Mål 3 s.172-177, 178-183, 212-216 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap (s.172-177) 1. Varför splittrades indoeuropeiskan

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Minoritetspolicy för Hällefors kommun Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89

PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Kommunstyrelsen 181 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-08-25 Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

BAKGRUND NATIONELLA MINORITETER

BAKGRUND NATIONELLA MINORITETER BAKGRUND NATIONELLA MINORITETER 1 Varför är det viktigt att få tala det egna språket? Ha sina högtider, klä sig enligt sina egna koder och inkluderas i samhället? Det vill säga få ta del av de mänskliga

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Jämställdhet. på egna villkor. Erfarenheter från jämställdhetsprojekt av Sveriges nationella minoriteter

Jämställdhet. på egna villkor. Erfarenheter från jämställdhetsprojekt av Sveriges nationella minoriteter Jämställdhet på egna villkor Erfarenheter från jämställdhetsprojekt av Sveriges nationella minoriteter 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet 1 YTTRANDE 2010-07-23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Ku2009/2175/KT Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet Sammanfattning och allmänt

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Syriska armenier i Armenien

Syriska armenier i Armenien Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/2014-07-08/1428 Syriska armenier i Armenien Omkring 12 000 syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012.

Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012. Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012. Närvarande: Björn G. Pettersen NDF, Wenja Rui NDF, VeraVestby NDF, Susie Hansen DGK, Maj- Britt Hansen DGK, Gitte Muldkjaer DGK,

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Kommittédirektiv Språklag Dir. 2007:17 Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för flaggning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen , 22

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för flaggning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen , 22 Författningssamling i Riktlinjer för flaggning i Beslutad av kommunstyrelsen 2017-01-30, 22 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för flaggning i Dokumentägare Chef servicecenter Dokumentansvarig

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Det började med en järnhandel i Hjo 1841...

Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Tomt 55 vid Sandtorget där rådman Synnergren år 1841 startade sin järnhandel. Den låg på samma plats där tvåvåningsbyggnaden till vänster på fotot ligger. År

Läs mer

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta

Läs mer

Språket i det svenska SAMhället

Språket i det svenska SAMhället Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid

Läs mer

EN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9

EN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9 EN UNGDOMSMUSIKAL Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland STUDIEMATERIAL avsett för grundskolan årskurs 7-9 Innehåll Detta studiematerial omfattar följande: 4 FÖRORD 4 GEOGRAFI 4 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Läs mer

Språkhistoria. Svenska språkets historia

Språkhistoria. Svenska språkets historia Språkhistoria Svenska språkets historia Indoeuropeiska språk http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Indoeuropeiskan är den språkgrupp som har stått som grund för nästan alla av de europeiska

Läs mer

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Sett efter medborgarskap

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

RESUMÉ RESUMÉ. elmia.se/futuretransport elmia.se/nordicrail elmia.se/nordicroad. Elmia NORDIC ROAD. Elmia NORDIC RAIL. Elmia FUTURE TRANSPORT

RESUMÉ RESUMÉ. elmia.se/futuretransport elmia.se/nordicrail elmia.se/nordicroad. Elmia NORDIC ROAD. Elmia NORDIC RAIL. Elmia FUTURE TRANSPORT RESUMÉ RESUMÉ ROAD elmia.se/futuretransport elmia.se/nordicrail elmia.se/nordicroad Återigen bekräftade vi vår position som NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS för samtliga transportslag. Årets upplaga av Future

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer