Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk

Transkript

1 Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk Här kommer, i en följd, alla de stödanteckningar jag ställt samman för det här avsnittet. Om det är något som du vill ha förklarat, ställ en fråga i FB-gruppen. OBS! Allt som står är inte sådant som ni förväntas kunna, utan en del, som t.ex. de finska kasusen, är sådant som jag har tagit med för att illustrera något. Norska Det första norska skriftspråket försvann under de århundraden Norge var danskt (från 1400-talet till början av 1800-talet) och ersattes av skriven danska. Det som ursprungligen var skriven danska är idag ett av de två skriftspråken, bokmål, böckernas språk. Det andra skriftspråket utvecklades under 1800-talet när Norge var i union med Sverige, nynorsk. Det är baserat på vissa av de norska dialekterna. Idag dominerar bokmål, men det finns regler kring nynorsk, t.ex. att gymnasieelever ska kunna det och att vissa sajter måste finnas på både nynorsk och bokmål. Viss norska är så lik vissa västliga svenska dialekter att det går att förstå varför vissa språkforskare hävdar att t.ex. norska och svenska snarare är dialektala varieteter (varianter) än enskilda språk. Till skillnad från Sverige och Danmark är de norska dialekterna mer levande, fler talar utpräglad dialekt. Danska Danska har under de sista åren blivit svårare att förstå för svenskar på grund av uttalsförändringar i språket. Det är svårt för danska generationer att förstå varandra. I text är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas mot att uttalas mer textlikt, vilket inte danskan gör. Danskan har en intressant egenhet som kallas stöt eller stød, en slags inbromsning som har samma fonetiska, dvs. ljudmässiga, funktion som vår accent (se skillnad på anden-anden, stegen-stegen, tomten-tomten, pålen-polen). Gränstrakterna mot Tyskland har flyttats många gånger och idag finns det både dansk- och tysktalande på vardera sidan gränsen. Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt. Danska talas också på Färöarna och Grönland. Finska Finskan är det största av Finlands två officiella språk; svenska talas idag av cirka fem procent av Finlands befolkning. Finskan är tillsammans med jiddisch, romani, samiska, meänkäli ett av de fem officiella minoritetsspråken i Sverige

2 Cirka har finska som modersmål i Sverige; stor diskussion just nu om finskans position i förskola och i åldringsvård Ett finsk-ugriskt språk, besläktat med samiska, estniska och ungerska. Det tillhör inte de indoeuropeiska språken. Intressant nog är modersmålstalande finnar och svenskan mer genetiskt lika varandra än finnar och samer, vilket förbryllar språkforskarna. I de delar av Ryssland som gränsar mot Finland talas finska språk, t.ex. karelska, ingriska och volgafinska språk. Finskan har talats i Sverige lika länge som svenskan. Mycket olikt svenskan, annat sätt att bygga språket: o 15 kasusformer: nominativ, ackusativ, genitiv, essiv, partitiv, translativ, inessiv, elativ, illativ, adessiv, ablativ, allativ, abessiv, komitativ och instruktiv Finskan domineras av vokalerna, i löpande text är de fler än konsonanter vilket är mycket ovanligt i Europa Exempel på svenska lånord i finska o skruv ruuvi o glas lasi o stol tuoli o krut ruuti o strand ranta o skola koulu o fru rouva o kyrka - kirkko Exempel på finska lånord i svenska o poika pojke o kenkä känga o pieksu pjäxa o kyllä kul (rolig, kan också vara från romani) o kuolla att kola av, att dö o pulka pulka (ursprungligen samiska) o rapakalja rappakalja Färöiska och isländska och lite språkhistoria 1. Gissa språket: det är frisiska ett av alla språk som utvecklats ur forngermanskan. 2. När vi närmar oss isländska och färöiska kommer vi uppleva att avståndet till svenskan ökar. För att förstå att det alltjämt rör sig om närbesläktade språk måste vi ta oss tillbaka i tiden. 3. I det medeltida kristna Europa antog man att alla talat hebreiska från början och att de språk som sedan uppstått var en effekt av en slags språkförvisning, Babels torn. 4. Först under 1800-talet utvecklades språkvetenskapliga verktyg för analys av språksläktskap. Med dessa verktyg, en sorts historisk grammatik, kan forskarna

3 granska likheter mellan språk för att på det sättet spåra språkens utveckling, inte helt olikt er metod i uppsatsskrivandet. 5. När de språkvetenskapliga studierna kom igång på allvar, upptäckte de att det finns tre typer av skäl till att olika språk har vissa likheter: a. De biologiska förutsättningarna i människans talorgan och språkutveckling b. Lånord som mer eller mindre samtidigt lånas in i flera språk samtidigt c. Små, små ljudförändringar som sker i mycket långsam takt, ljudskridning. 6. Ljudskridningen följer vissa mönster och det är med hjälp av dem vi kan rekonstruera språkutveckling. Det är ljudskridningsmönstren som hjälper oss att förstå att svenska, norska, danska, färöiska och isländska en gång var ett och samma fornnordiska språk, i sin tur utvecklat från ett forngermanskt språk. Det är också ljudskridningslagar som hjälper oss att förstå att forngermanskan liksom latinet båda kommer från samma språkliga källa. 7. De mönster som språkforskarna hittade lade grunden till beskrivningar av språkutveckling med hjälp av trädstrukturer. Enligt språkträdsbeskrivningen ska danskan och svenskan vara mer lika varandra och norska, isländska och färöiska utgöra den andra av de två skandinaviska grenarna. Detta stämmer ju inte med vår vardagserfarenhet och det finns andra modeller, t.ex. vågrörelsemodellen. Enligt den modellen talas det i norden snarare två nordnordiska språk, norska och svenska, ett sydnordiskt, danskan och två önordiska språk, isländska och färöiska. 8. Men om språken nu är så nära släkt, varför har vi då så svårt att förstå varandra? Här är några förklaringar: a. Önordiskan har utvecklats mer isolerat varför språkligt omfattande mönster har bevarats i önordiskan men försvunnit i syd- och nordnordiskan, böjningsmönster på substantiv, verb och pronomen. De började försvinna under medeltiden och var helt borta i början av talet. Min morfar skrev med pluralformer på verb, togo, voro. b. Samtliga nordiska språk har påverkats mycket av medeltidstyska, men på olika sätt, se t.ex. den här meningen som bara har ett fåtal ord som kan spåras till fornnordiska: Skräddaren menade att jackan passade förträffligt, men kunden klagade över att plagget var kort och tyget simpelt och grovt. c. Geografiska förutsättningar, t.ex. den långa svensk-norska gränsen d. Politiska förutsättningar e. Språkpolitiska beslut, t.ex. isländskans bevarandepolitik 9. Några ord om färöiskan: den talas av färingar, cirka personer, varav cirka i Danmark, öriket är självstyrande inom Danmark, färöiskan är undervisningsspråk men de har danskan som andra språk i skolan (kan jämföras med engelskan för vår del), betyder Fåröarna, och fårskötsel är den andra av de två stora näringarna; fiske är den första, färöiskan blev ett skriftspråk först för cirka 100 år sedan (det var ett skriftspråk under medeltiden, men den skriftspråkliga traditionen dog ut), det har kvar förmedeltida böjningsformer, men inte i samma utsträckning som isländskan. Färöarna beboddes först av irländska munkar men de drevs troligen på flykt av norrmän som utvandrade till Färöarna på 800-talet. Danskan har bidragit med många moderna lånord, men färöingarna

4 har också försökt skapa egna alternativ vilket innebär att språket blir synonymrikt, se t.ex. roman-skaldsöga 10. Några ord om isländskan, den talas av islänningar, invånare samt cirka utanför Island, varit självständigt sedan 1944, befolkades troligen av norska stormän på 800-talet, många av de fejder som de tycktes ägna sitt liv åt är nedtecknade, islänningarna är ännu mer skeptiska till lånord, bibliotekarie heter bokavördur, bokvaktare och energi heter rafmagn, bärnstenskraft, men det finns undantag som banani, kaffi, tennis och många naturvetenskapliga och tekniska termer som bill (bil) och atom. Tillsammans med gotiskan, det germanska språk som berättar mest om germanskans utveckling (dvs. mer än tyskan, vilket det kanske är svårt att föreställa sig). De har haft mycket få stavningsreformer jämfört med svenskan varför isländska barn med mycket större lätthet läser 1000 år gammal isländsk text än vad ni, svenska ungdomar, kan läsa 1000 år gammal svensk text. Minoritetsspråk Jiddisch Judiska grupper från Italien och södra Frankrike bosatte sig för 1000 år sedan i Rehndalen, Lothringen. Språket de talade var ett romanskt-judiskt språk som efter hand blandades upp med de germanska språken i trakten. Korståg och förföljelser drev dessa grupper öster ut under 1200-talet, via nuvarande Böhmen och Österrike till nuvarande Polen, Litauen och Ukraina. Nu införlivades också slaviska språk i det språk som gruppen själva kom att kalla jiddish, efter deras ord för jude, dvs. judiska. Jiddish betraktas idag som ett germanskt språk men i skrift används inte latinska bokstäver utan hebreiska bokstäver, vilket bl.a. innebär att text läses från höger till vänster. Under talet växte språkgruppen sig stor i Östeuropa. I likhet med många andra europeiska grupper emigrerade de jiddishtalande grupperna till många andra länder, t.ex. USA. Vid tiden före andra världskriget fanns det ungefär 11 miljoner jiddishtalande, vilket motsvarar 2/3 av alla judar. Av de cirka sex miljoner som den tyska nazismen dödade var cirka 5 miljoner jiddishtalande. Staten Israel valde hebreiska som nationsspråk. Tillsammans innebär detta att jiddish och framförallt jiddishkulturen har krympt kraftigt. Idag finns det ungefär fyra miljoner som talar jiddish och många insatser pågår runt om i världen för att bevara språket och kulturen. Den största språkgruppen finns i Israel, den näst största i USA. Klezmermusik är jätteinne liksom vissa religiösa inriktningar som är nära förknippade med jiddish. I Sverige har jiddish funnits stadigt sedan 1700-talet och är känt sedan 1600-talet. Den äldsta judiska församlingen fanns på Marstrand och i början av 1900-talet bodde många jiddishtalande i Haga. Det är svårt att beräkna hur många som talar flytande jiddish idag, beräkningarna ligger på runt omkring 4000 men många som har äldre anhöriga som talar jiddish

5 använder snarare enskilda fraser, t.ex. förstärkande ord eller vissa begrepp än hela språket. Finska Finska har talats på svensk mark lika länge som svenska. Finska är ett icke-indoeruopeiskt språk Samiska Samiska språk har funnits i Sverige lika länge som det som vi idag kallar svenska. Samiska är ett samlingsnamn för flera finsk-ugriska språk som talas av samiska grupper i norra Norge, Sverige, Finland och i nordvästra Ryssland, Kolahalvön. Den sydligaste samebyn i Sverige ligger i Idre, norra Dalarna, men många samer bor i andra delar av Norden och Ryssland. De flesta samer är idag tvåspråkiga och det är svårt att beräkna hur många som talar flytande samiska, uppskattningarna hamnar på mellan varav cirka i Sverige. Vissa språkforskare betraktar samiska som en samling av flera olika språk, andra mer som olika dialekter. En del samiska språk eller dialekter är mycket olika varandra, både på ord- och syntaxnivå. De tre stora huvudgrupperna är sydsamiska, centralsamiska och östsamiska. I Sverige talas olika typer av sydoch centralsamiska språk eller dialekter. Det samiska skriftspråket på svensk mark baseras i första hand på sydsamiskan medan det på norsk mark baseras på nordsamiskan. Skriftspråken började utvecklas på 1600-talet, vilket förklarar varför latinska bokstäver används. Ljudexempel: skapelseberättelse, finns på AVmedia Romani Romani eller romska talas av romer, tidigare benämnda som zigenare, en folkgrupp med sitt ursprung i Indien och det är ett indoeuropeiskt språk och närmare släkt med hindi och sanskrit (ett utdött språk). Liksom samiska och jiddisch är romani ett transnationellt språk och i kontakten med andra europeiska språk har många dialektala varianter uppstått. Romani har också lämnat ifrån sig en hel del ord, ofta ord som från början är slangord men som i vissa fall fått en mer neutral betydelse, t.ex. tjej, vischan, lattjo och haja. Väldigt osäkra uppskattningar på antalet språkanvändare, allt från 4-12 miljoner. Romani har mycket nyligen fått skriftspråk; vilket beror på var. I Sverige används latinska bokstäver medan kyrilliska bokstäver (samma som ryskan använder) används i de östra delarna av Europa. Romani har talats i Sverige sedan 1500-talet, då första gruppen av romer kom. Nästa stora romska invandring sker i slutet av 1800-talet och under 1900-talet har också romska grupper kommit till Sverige.

6 Det är svårt att beräkna hur många som talar romska i Sverige, bland annat på grund av att det är olika former av romska som talas och många är minst tvåspråkiga, men beräkningarna brukar ligga mellan till personer. Meänkieli Meänkieli har tidigare kallats tornedalsfinska, vilket skvallrar om att språket har en geografisk hemvist, i Tornedalen som delvis skiljer Sverige från Finland. Ett finsk-ugriskt språk som hör till en större språkgrupp av nordliga finsk-ugriska språk som kallas den nordkallotfinska gruppen, vilket också det avslöjar var språken talas. Det finns tre varianter, alla med var sin lokalgeografiska hemvist. Finskan och svenskan har påverkat språken i modern tid, men från början är meänkiäli mer släkt med samiska, estniska och ett norskt minoritetsspråk, kvänskan. Haparanda, Pajala, Övertorneå, Gällivare och Kiruna är förvaltningskommuner för meänkieli vilket ger dem som talar språket vissa rättigheter i kontakt med dessa kommuner. I dessa kommuner talar sammanlagt svenskar meänkieli, men ytterligare språkbrukare beräknas finnas på den svenska sidan av språkområdet. Meänkieli har mycket nyligen återgetts i skrift, latinska bokstäver. Författaren Bengt Pohjanen har fått mycket uppmärksamhet för sitt arbete med att t.ex. översätta Emil och Pippi till meänkieli.