Språkhandbok för att bevara samiskan

Transkript

1 Språkhandbok för att bevara samiskan

2 Ett officiellt minoritetsspråk Innehåll Ett officiellt minoritetsspråk...3 Handbokens fem steg Arbetsmodell för upplägg och genomförande Formulär för kartläggning Modell för språkprogram Modell för handlingsplan Responsblanketter...10 Lär dig mer om samerna Här kan du bland annat läsa om samernas historia, kultur och språk. Det samiska är en del av vårt gemensamma kulturarv. För att bevara det samiska språket med alla sina varieteter har regeringen beslutat att samiskan är ett officiellt minoritetsspråk. Nu är det upp till varje kommun och förvaltning att skapa förutsättningar för de samer som bor på orten att kunna använda sitt språk i kontakter med myndigheter. Eftersom det finns många olika samiska dialekter är det bra att ta reda på vilka dialekter som talas i din kommun. Ju mer kunskaper det finns om de samer som bor här desto bättre service kan kommunen ge dem. Att ett språk blir erkänt som officiellt minoritetsspråk höjer statusen och motiverar ett bevarande av språket. På uppdrag av regeringen har Sametinget sammanställt en språkhandbok med syftet att synliggöra samiskan och öka den samiska språkkompetensen bland de kommunanställda, men också för att öka den samiska allmänhetens användning av sitt språk i kontakt med myndigheter. Arbetet har letts av kanslichef Ulla Barruk Sunna. Det du håller i din hand är en populärversion av Språkhandboken, som i originalversion utarbetats av Elli Sivi Näkkäläjärvi Utsi. Den första delen av boken beskriver hur arbetet kan läggas upp internt. I den andra delen kan du läsa mer om samernas språk och situation i samhället. Trevlig läsning! 2 3

3 Handbokens fem steg För att leva upp till lagen om samernas rätt att använda sitt eget språk i offentliga sammanhang bör arbetet läggas upp i följande fem steg. 1. Utarbeta och fastställ ett dokument för hur arbetet ska läggas upp och genomföras. 2. Kartlägg hur det samiska språket används idag. Kartläggningen omfattar antalet samer, informationen på samiska, kontakter med enskilda, personalutveckling, förskoleverksamhet, modersmålsundervisning, äldreomsorg och de folkvalda. 3. Skapa ett språkprogram som ska fungera som en principiell vägledning för verksamheten. Utifrån lagstiftning och den kartlagda språksituationen fastställs språkprogrammets ambitionsnivå. Språkprogrammet bör fastställas på hög nivå i organisationen. 4. Skapa en handlingsplan för samiskan med verksamhetsinriktade dokument för de olika enheterna. Planen bör fastställas av verksamhetsledningen och utvärderas och revideras årligen. 5. Ta fram responsblanketter så att allmänheten har möjlighet att lämna synpunkter på den språkliga servicen. På kommande sidor hittar du modeller och mallar som underlättar det praktiska arbetet Arbetsmodell för upplägg och genomförande Formulär för kartläggning Modell för språkprogram Modell för handlingsplan Responsblanketter 1. Arbetsmodell för upplägg och genomförande u Skapa ett dokument för språkprogram Styrelsen/Myndighetschefen beslutar att [kommun] utarbetar ett språkprogram och handlingsplaner enligt Sametingets språkhandbok för samiska. Befattningshavare NN fungerar från [kommun] sida som kontaktperson och projektansvarig, telefon , mailadress: n.n@nn.se. Fullmäktige ska kunna fastställa språkprogrammet inom 00 år/månader och enheternas handlingsplaner bör träda i kraft inom 00 år/månader därefter. u Kartläggning Projektet startar med att den projektansvarige kontaktar enhetscheferna och informerar om språklagen, språkhandboksprojektet och den kommande kartläggningen. En grundlig undersökning är till stor nytta senare i varje skede av beredningen. Varje enhet fyller i de kartläggningsblanketter som är aktuella för den egna verksamheten. Det görs tillsammans med projektansvarige. Kartläggningen genomförs under en dryg månads tid. Därefter sammanställs och renskrivs materialet. Grundläggande för hela projektet är att de olika förvaltningsgrenarna svarar noggrant på frågorna om språkservicen. u Samråd med samerna Företrädare från samiska organisationer bjuds in för att diskutera och genomföra olika informationssatsningar riktade till både den egna gruppen och övriga befolkningen. u Ambitionsnivå och tidplan Utifrån gällande lagstiftning och den kartlagda språksituationen bestämmer projektledaren och enhetscheferna språkprogrammets ambitionsnivå. Handlingsplanerna för enheterna ska därefter anpassas till denna ambitionsnivå med en tidplan för genomförande. Länsstyrelsen ska årligen fördela statsbidrag till kommunerna för insatser för det samiska språket. Vid fördelningen av bidrag tar de hänsyn till kommunens särskilda behov för att stödja användningen av samiska. I samband med beredningen bör de särskilda behoven redovisas och de statsbidragsberättigade kostnaderna beräknas. u Undersökningsmaterialet presenteras, diskuteras och bereds Undersökningsresultatet presenteras i ledningsgrupper, på personalmöten och så vidare. Den fortsatta handläggningen förbereds så att ett förslag till strategibeslut behandlas grundligt i kommunens ledningsgrupp innan ärendet tas upp och godkänns i styrelsen (för vidare behandling av fullmäktige). u Fullmäktige godkänner språkprogrammet För att underlätta behandlingen delas språkfrågan i en principiell (program) och i en praktisk del (handlingsplan). Till den principiella och samtidigt grundläggande delen hör behandlingen och godkännandet i fullmäktige. I programbeslutet 4 5

4 hänvisas till lagar, bestämmelser, kartläggningsresultatet och den allmänna språksituationen. Olika praktiska språk- och arbetssituationer antyds endast för att tas upp i handlingsplanen, som också definierar språkkraven för personalen. u Handlingsplaner Till den praktiska delen hör utarbetandet, behandlingen och godkännandet av handlingsplanerna. Myndighetsledningens handlingsplan, som är tänkt som modell för andra förvaltningsgrenar, behandlas i styrelsen. Handlingsplaner utformas för varje verksamhetsområde utifrån det fastställda språkprogrammet, den centrala modellen och kartläggningen. De särskilda behoven bör redovisas och de statsbidragsberättigade kostnaderna beräknas. Av handlingsplanerna bör framgå vilka konkreta åtgärder som behöver göras för att uppnå olika delmål, vilka som har ansvaret att genomföra delmålen vilken tidplan som finns för att uppnå delmålen. 2. Formulär för kartläggning Grundläggande för ett meningsfullt språkprogram och handlingsplan är kartläggningen av språksituationen. Med hjälp av kartläggningsblanketter ska varje verksamhetsområde svara på följande frågor: Vad vill vi med vår tvåspråkighetspolitik? Hur implementerar vi minoritetsspråklagen? Vad har vi gjort hittills? Vilka är våra utmaningar i framtiden och hur ska vi möta dem? Kartläggningen bör omfatta följande områden och frågeställningar. Samer och samisktalande inom verksamhetsområdet, köns- och åldersfördelning, bosättningsmönster och andel av befolkningen, informationen på samiska, webbsidor, trycksaker, servicepunktsskyltning, namnskyltar med personalens språkkunnighet, telefonsvar och mottagning, by-, gårds-, väg- och gatunamn och användning av godkända samiska namnformer, kontakter med enskilda, antal och % samisktalande personal i telefonväxel, reception och övrig mottagning på de olika förvaltningarna och enheterna, tillgång till översättare/tolkar vid mottagning och på enheterna, förekomst av skiftliga beslut och svar på samiska, personalutveckling, beaktande av kunskaper i samiska vid nyrekrytering, uppgiftsanpassad språkutbildning i samiska, möjlighet till språkprov, beaktande av språkkunskaper i lönesättning, möjligheter till fortbildning i samiska, förskoleverksamheten, antal och % 0-6 åriga samiska barn i de olika intagningsområdena, samisktalande personal på de olika enheterna, förskoleverksamhet på samiska, språkbruk på de olika enheterna, modersmålsundervisning, antal och % samiska barn i skolornas årskurser, behov av modersmålsundervisning, lärare med kompetens i samiska på de olika enheterna, modersmålsundervisning i samiska, äldreomsorgsverksamheten, antal och % 60-åriga och äldre samer i de olika äldreomsorgsområdena, samisktalande personal inom de olika äldreomsorgsverksamheterna, äldreomsorgens organisering på samiska, språkbruk på de olika enheterna, de folkvalda, möjlighet till användning av samiska muntligt och skriftligt i fullmäktige, styrelse och nämnder. Formulär med frågor kan du hämta på under avdelningen Språk. 6 7

5 3. Modell för språkprogram u Skapa ett dokument Godkänd av [det högsta beslutande organet] [kommun] ger som förvaltningsmyndighet sina invånare en god service på samiska. Möjligheten till en god språkservice förutsätter att kommunen har tillräcklig information om den samisktalande befolkningens antal, ålders- och könsfördelning, bosättningsmönster med mera. Tillgänglig statistik uppdateras regelbundet. u Information på samiska telefonservice, visitkort och namnskyltar om kunskaper i samiska, kontakt till kommuninvånare och avnämare, kommunens/förvaltningsmyndighetens webbsidor, trycksaker, information, publikationer, skyltning av servicepunkter, elektroniska blanketter, annonsering, anslagstavlor. u Kontakter med enskilda samisktalande Enskilda har rätt att bli bemötta på samiska. Det betyder att de kan: använda samiska i alla kontakter med förvaltningen, få behövlig information på samiska, i vissa fall med hjälp av tolkning. u Personalen I kommunens handlingsplaner garanteras tillräckliga språkkunskaper i kommunens serviceproduktion: samisktalande personal rekryteras, uppgiftsanpassad språkutbildning erbjuds, behovet av språkkunskaper beaktas i lönesättningen, fortbildning erbjuds på samiska. u Förskola och skola Språk och kultur är grundläggande för barns utveckling. Enheten för barn och utbildning svarar för att barn i samiskspråkiga familjer har tillgång till god barnomsorg och skola på samiska. Ett målmedvetet arbete för att stödja och främja språkutvecklingen utförs inom barnomsorgen. u Modersmålsundervisning Enheten för barn och utbildning svarar för att barn i samiskspråkiga familjer har tillgång till modersmålsundervisning i samiska. Ett målmedvetet arbete för att stödja och främja språkutvecklingen görs inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Barn- och utbildningsförvaltningens alla enheter har granskat sin verksamhet för att barn och ungdomar ska kunna bibehålla sitt språk. En handlingsplan ska utarbetas och målen ska kunna gälla för barn- och utbildningsförvaltningens alla enheter. u Äldreomsorg Inom den sociala sektorn är samiskspråkig service särskilt viktig, eftersom äldre människor har större behov att kommunicera på sitt modersmål. De upplever lätt otrygghet om de inte har möjlighet att formulera problem och frågor på sitt modersmål. De samiskspråkiga ges samma språkliga service och bemöts med samma respekt oberoende av sitt modersmål. u De folkvalda Mötesspråk: svenska och samiska, fullmäktiges möten simultantolkas. Kanslispråk: svenska och samiska. Översättning av handlingar sker enligt följande: fullmäktige: möteskallelse, föredragningslista, bilagor vid behov, protokoll, styrelsen: möteskallelse, föredragningslista, protokoll, nämnder: möteskallelse, vid behov föredragningslista, vid enskilda behov protokollsutdrag på samiska, tjänstemannabeslut: på enskildas språk, bilagor tas in på det språk de gjorts och översätts vid behov till det andra språket. u Uppföljning Kommunstyrelsen/myndighetens ledning är ansvarig för förverkligande, utvecklande och uppföljning av kommunens språkprogram. Kommunstyrelsen/myndighetens ledning utvärderar årligen utifrån de olika enheternas rapportering hur språkprogrammet genomförts. I utvärderingen redovisas och beaktas de eventuella klagomål eller synpunkter på den språkliga servicen som lämnats in. 8 9

6 4. Modell för handlingsplan u Skapa program för information på samiska Fullmäktige har i språkprogrammet för samiska beslutat att information ges på samiska, främst genom: telefonservice på samiska visitkort och namnskyltar om kunskaper i samiska kontakt till kommuninvånare och avnämare på samiska kommunens/förvaltningsmyndighetens webbsidor på samiska trycksaker, information, publikationer på samiska skyltning på samiska av servicepunkter elektroniska blanketter på samiska annonsering på samiska anslagstavlor på samiska u Handlingsplanens genomförande Handlingsplanen för samiska har fastställts av nämnden/verksamhetschefen. Handlingsplanen för 2000 skall utvärderas och revideras senast Eventuella klagomål eller synpunkter på den språkliga servicen rapporteras till verksamhetschefen/ansvarig tjänsteman. Lär dig mer om samerna På följande sidor kan du läsa lite kort om samernas historia och situation i samhället. Förhoppningen är att du får ett ökat intresse och en ökad förståelse för en av våra minoriteter och urfolk. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du gå in på Sametingets webbplatser och En mall för handlingsplanens åtgärder, ansvariga och tidsplan kan du hämta på under avdelningen Språk. 5. Responsblanketter Eventuella klagomål eller synpunkter på den språkliga servicen riktas till ansvarig enhet eller tjänsteman. Uppenbara fel eller misstag i språkhanteringen åtgärdas omedelbart eller senast inom en vecka. Särskilda responsblanketter ska finnas på alla serviceställen

7 KORTA FAKTA En tiondel av samerna arbetar med renskötsel. Andra traditionella näringar är slöjd, jakt och fiske. De nya näringarna är turism, media, konst och musik. Det finns cirka samer. I Norge bor drygt , i Sverige , i Finland och i Ryssland Den 6 februari firas Samefolkets dag i Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Dagens samiska ungdomar är stolta över sin bakgrund. Allt fler vill lära sig samiska och använda språket i det dagliga livet. Ett urfolk och nationell minoritet Samerna själva identifierar sig som urfolk. En samisk befolkning levde i det som nu är norra Sverige, innan landet fick sina statsgränser. Riksdagen har också bekräftat samernas ställning som urfolk år Same är först och främst den som själv identifierar sig som sådan. Även den språkliga anknytningen är en viktig förutsättning. Den samiska befolkningen i Sverige uppgår till minst personer. Förändrad syn Sett i ett historiskt perspektiv har synen på urfolken förändrats. Långt in på 1900-talet bemöttes urfolken med en förmyndarattityd och nedvärderades. Under senare år har synen övergått till ett värdesättande av urfolkens kulturella särart. De samiska språken På samma sätt som svenskan och norskan är två olika språk kunde samiskan delas upp i flera språk, men eftersom samerna är en förhållandevis liten folkgrupp har man valt att dela upp språket i varieteter. Samiskan tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen. Finska, estniska, liviska och ungerska hör till samma språkfamilj och är släkt med varandra. Samiskan delas in i tre huvudspråk och i nio varieteter. Huvudspråken är östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. I Sverige talas nordsamiska, lulesamiska och pitesamiska, sydsamiska och umesamiska. Gränserna mellan de olika varieteterna är inte skarpa utan förändras gradvis. Nordsamiskan är störst i Sverige. Den talas av personer. Några hundra personer talar lulesamiska, och lika många talar sydsamiska. De äldre åldersgrupperna har bättre kunskaper i samiska än de yngre och större andel av befolkningen i norr kan samiska än i söder. En viktig förutsättning för att språket ska leva vidare är att det går i arv till nästa generation

8 Den samiska koltens utseende varierar beroende på varifrån personen kommer. Det gemensamma är färgerna, blått, rött, gult och grönt. Kolten används vid högtidliga tillfällen. Samepolitik Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur, byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. Dessa mål är beslutade av riksdagen. Minoritetsspråk I Sverige har samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch erkänts som nationella minoritetsspråk och fått en särställning. Samtliga dessa språk skiljer sig tydligt från svenska språket. Dessutom talas de av tillräckligt många i Sverige för att det ska finnas förutsättningar att bevara dem. Ett särskilt politikområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk har som mål att skydda minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja språken så att de hålls levande. Sápmi Samerna bor i de fyra länderna Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta stora landområde kallas för Sápmi. Området breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. Lagen Den 1 april 2000 infördes lagen om rätt att använda samiska, tillsammans med lagen om rätt att använda finska och meänkieli, hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Förvaltningsområden Två förvaltningsområden har inrättats, ett för samiska och ett för finska och meänkieli. Det samiska förvaltningsområdet omfattar Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner (2008), men kommer successivt att utökas. Språklagar i Finland och Norge En samisk språklag har funnits i Finland sedan 1991 och en ny trädde i kraft I Norge trädde en lag om samiskt språk i kraft Till skillnad från Sverige har förvaltningsmyndigheterna i Finland och Norge skyldighet att översätta lagar, föreskrifter, information, blanketter med mera till samiska. De har också skyldighet att låta personal få utbildning i samiska och ha personal som kan betjäna kunderna på samiska. Kultur Den samiska kulturen är ett mycket brett begrepp som omfattar allt från musik, litteratur och teater, till slöjd, mat, seder och näringsliv. Samerna har en egen flagga och en egen nationalsång. Produktion: JOB reklambyrå och Sametinget. Foto: Carl-Johan Utsi (omslagsbild), Marie Enoksson, Anna Skielta, Nils-Gustav Labba, Tomas Bergman, Stefan Linnerhag. Tryck: Luleå Grafiska AB, februari Språkhandboken i sin helhet går att beställa via Sametinget i Kiruna eller laddas hem via

9 Sametinget, Adolf Hedinsvägen 58, KIRUNA. Tel , fax: