Leg psykolog Lotta Omma

Transkript

1

2 Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent

3 i Sverige, i Norge 6000 í Finland, 3000 i Ryssland

4 Urfolk Benämningen urfolk handlar inte om vem som var först utan är en juridisk definition. Dagens urfolk härstammar från folkgrupper som levde i området då det koloniserades eller innan de nutida statsgränserna drogs upp. Folket ska också ha behållit egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

5 51 Samebyar renar 4500 renägare

6 Flest samer lever i norrbotten 47 % Norrbotten 21 % Västerbotten 3 % Västernorrland 8 % Jämtland 21 % övriga län

7 Oetisk forskning har bedrivits Skallmätningar Fotografering av nakna samer Plundring av gravar

8 Hur gjorde vi? En kvalitativ undersökning; Samtal och diskussion med Sáminuorra (ungdomsförbundet) 60 ungdomar deltog Två enkät undersökningar Unga vuxna år, 517 svar av 880 (59 %) Skolbarn år, 121 svar av 186 (70 %)

9 Möte med Sáminourra deltagare delades in i grupper för att diskutera följande frågor: 1. Hur är det att vara ung same Sverige? 2. Hur mår unga samer? Egna erfarenheter. 3.Finns det skillnader i hur pojkar respektive flickor mår? 4. Vilka frågor är viktiga att ställa när man undersöker välbefinnande /hälsa?

10 Skolbarnens hälsa Samiska skolbarn rapporterar lägre HRQL ( hälsorelaterad livskvalitet) jämfört med svenska skolbarn Flickorna rapporterar lägre HRQL än pojkarna Äldre skolbarn (åk 9) rapporterar lägre HRQL än yngre skolbarn (åk 6) Skolbarn med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterar lägre HRQL

11 Samiska skolbarn raporterar framförallt sämre trivsel och fungerande I skolan Men också; att de hade mindre pengar att röra sig med jämfört med kompisar (liten skillnad) Relationen till föräldrarna skattades lägre bl a. hur mycket tid föräldrarna hade (liten skillnad)

12 Framförallt skattades skolsituationen lågt Hade du det bra i skolan? Gjorde du bra ifrån dig i skolan? Var du nöjd med dina lärare? Tyckte du om att gå i skolan? (medium skillnad)

13 Sambandet mellan etnisk diskriminering och Hälsorelaterad livskvalitet (skolbarn år) Nej=ingen upplevelse av illabehandling pga härkomst Ja=illa-behandlad

14 Sambandet mellan hälsorelaterad livskvalitet och etnisk diskriminering hos samiska skolbarn (ju högre stapel ju bättre mående) Nej Ja

15 Unga vuxna samer år 516 (av 880) har svarat på ett formulär Självvärdering Hälsa Alkohol Livsvillkor Självmordsproblematik

16 Självvärdering: procent män respektive kvinnor som svarat Ofta eller Mycket ofta Man Kvinna Nöjd med eget presterande Pigg och full av energi Utseende är okej Tillfreds med sin livssituation Nöjd med sin sysselsättning Bra relation till familjen Känner sig trygg Någon att prata med om viktiga saker Tänker på meningen med livet

17 Självvärdering/ Identitet En majoritet; -Har en positiv självvärdering - Är stolt över att vara same - Har nära kontakt med en Sameby - Deltar I traditionella Samiska aktiviteter - 26 % pratar samiska, 29 % förstår samiska

18 Hälsa En majoritet av unga vuxna har en ganska god hälsa (fysisk hälsa) Men nästan hälften upplever ofta bekymmer, glömmer ofta saker och har inte tillräckligt med tid för att göra nödvändiga saker (stress)

19 Könsskillnader i hälsoaspekter andel ofta svar i % för män respektive kvinnor Men Women Feel healthy Sleep well Headache Sad, depressed Good mood Calm, relaxed 30 Worrying Looking forward Irritated Forget things Have enough time

20 Hälso skillnader inom den samiska gruppen De med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterar sämre hälsa Kvinnorna rapporterar sämre hälsa jmf med män

21 Hög grad av utsatthet Illabehandlad på grund av härkomst 50 % av alla i undersökningen Bland renskötarna 70 % Försvara sin existens som samer (90 %) Förklara sin kultur och levnadssätt (82 %)

22 Utsatthet i skolan Ja-svar i % år år Har det hänt att lärare behandlat dig orättvist på grund av din samiska härkomst? 25 % 15 % Har du hört lärare säga något negativt/dåligt om samer? 16 % 25 % Har du upplevt att det står formuleringar om samer i skolböcker som inte är bra? 41 % 30 %

23 Tre frågor som ingår i Bad treatment index

24 Självmords uttryck Samer Svenskar Livsleda 62 % 50 % Dödsönskningar 49 % 37 % Självmordstankar 45 % 37 % Självmordsplaner Självmordsförsök % 7.9 %

25 Självmordsförsök Planer på att ta sitt liv Dålig behandling pga. samisk härkomst 2,4 högre odds 2,3 högre odds Renskötare 2,7 högre odds 2,1 högre odds Kvinnor 3,4 högre odds 1,8 högre odds Boende i Västerbotten/ Jämtland/ Västernorrland 2,2 högre odds

26 Alkohol vanor: AUDIT (Alcohol Indentification Test) Ingen signifikant skillnad i riskabelt alkohol drickande jämfört med unga svenskar i norra Sverige (45 % riskabelt drickande) Könsskillnader bara i den samiska gruppen Samiska kvinnor har mindre riskabelt drickande jämfört med samiska män

27 Illabehandling på grund av etnicitet Resulterade i högre förekomst av; - oro och bekymmer - stresssymtom - självmordplaner - Självmordförsök - Riskabelt alkoholdrickande

28 Karlsson (2004) 63 olika läromedel i SO ämnen undersöktes, hälften nämnde inte samer överhuvudtaget

29 Språket =Skyddsfaktor för psykisk ohälsa Om du eller dina föräldrar bett om modersmålsundervisning i samiska, har du fått det? 37 % svarar nej i den äldre gruppen (18-28 år) 9 % svarar nej och 14 % svarar att de inte vet i den yngre gruppen (12-18 år)

30 The Gender Paradox Vanligare med depression, ångestproblematik och självmordsförsök hos kvinnor Men 70 % av alla självmord begås av män

31 Hur motverka diskriminering? Normer, värderingar, traditioner = kultur Det ANNORLUNDA kan upplevas främmande och konstigt

32 Information, kunskap 1. Statlig nivå 2. Kommunal nivå 3. Individ nivå

33 SO-rummet

34 Sverige måste göra upp med sin koloniala historia Rennäringslagen 1928 splittrade samerna I renskötande och icke-renskötande samer Renskötande samer fick inte äga hus eller fastigheter fram till 1950-talet. De fick inte kombinera renskötseln med andra arbeten Renskötande samer var tvungna att gå på så kallade normadskolor (internatskolor) fram till 1964

35 Kommunal nivå Skolan: undervisa om vad som menas med ett urfolk och om samernas historia Hänvisning till den andra kulturen. Synliggörandet Tex genom skyltning på samiska Kunskap måste finnas inom socialtjänt och sjukvård om samer och deras livsvillkor (så kallad kultur kompetens)

36 Individ nivå Information och kunskap Olika normer och värderingar I olika kulturer (normkritik) Inte blunda för rasism och diskriminering

37