GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG LITE OM SOMALISKAN. Morgan Nilsson. Uppdaterad 8 oktober 2014

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG LITE OM SOMALISKAN Morgan Nilsson Uppdaterad 8 oktober 2014 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. morgan.nilsson@gu.se

2 Inledning Det somaliska språkets struktur skiljer sig inte så oerhört mycket från svenskans struktur som man kanske skulle tro. Somaliskan hör ju till samma stora språkgrupp som arabiskan, och dessa språk skiljer sig trots allt inte så diametralt från de indoeuropeiska språk som talas i Europa. Det mest spektakulära med somaliskan är kanske att prepositioner inte står framför det ord i satsen som svenskar tycker att de hör ihop med. I stället samlas alla prepositioner i hela satsen ihop och smälter ihop till ett ord som placeras framför predikatsverbet, direktöversatt till svenska skulle det kunna bli t.ex. Hasan bok jag till i köpte affären. Dessutom finns det bara fyra sådana prepositioner: i/på, till/för, från/av/om, med. Andra förhållanden måste uttryckas med preposition + substantiv, t.ex. i närheten av (= nära), på baksidan av (=bakom) etc. Detta gör förstås att det kan vara lite lurigt för somalisktalande att lära sig använda ordföljd och prepositioner rätt i svenskan. Nedan följer en kort beskrivning av grunderna i somaliskans struktur. Om du saknar något i beskrivningen nedan så får du gärna kontakta mig på adress morgan.nilsson@gu.se. Det kan komma att inspirera mig att komplettera och utveckla texten vidare. 1

3 Utbredning Somaliska språket talas på Afrikas Horn inom ett relativt stort område som omfattar hela Somalia, sydöstra Djibouti, östra Etiopien och nördöstra Kenya. Dessutom talas somaliskan av ett stort antal somalier som lever utanför detta område, bl.a. i Kenya, Tanzania, Jemen, Storbritannien, USA, Kanada, Sverige, Finland, Norge, Danmark och många andra av världens länder. Källa: Mansuur (2009: 283) 2

4 Hur många som talar somaliska är väldigt svårt att beräkna, men genom ett visst sökande efter statistik och ett antal kvalificerade antaganden hamnar man mellan 15 och 22 miljoner. Dessa båda siffror bygger på olika typer av tillgänglig statistik om språk och befolkningssituationen i de olika länder där somaliskan talas. Om man genomgående summerar de lägsta rimliga siffrorna får man ca 15 miljoner talare, men om man genomgående summerar de högsta rimliga siffrorna blir det ca 22 miljoner. Om man önskar sig en mera precis siffra kan man kanske kompromissa och säga minst 15 miljoner, omkring 18 miljoner eller uppåt 20 miljoner. Att nämna ännu högre tal skulle däremot innebära att man bygger påståendet på ganska stora osäkerhetsfaktorer. De matematiska beräkningar som ligger till grund för dessa siffror återfinns i följande tabell. [tabell] 3

5 Ursprung och sla ktskap På lite håll är somaliskan släkt med språk som arabiska, hebreiska, amhariska (amarinja), tigrinja, hausa och berberspråk, vilka alla hör till de afro asiatiska språken. Somaliskans nära släktingar finns i gruppen kusjitiska språk, där de fyra största språken är oromo (ca milj.), somaliska (ca milj.), sidamo (ca 2 milj.) och afar (ca 1,5 milj.). Oromo har ungefär lika många talare som igbo, fula, amhariska och yoruba. I Afrika är det bara de tre språken arabiska, swahili och hausa som har fler talare än de föregående fem, medan somaliskan får antas komma på delad nionde plats med den ungefär lika stora malagassiskan. Källa: Mansuur (2009: 191) 4

6 Vilka allmänt kända minoritetsspråk talas av bofasta eller inflyttade minoritetsgrupper inom det somaliska språkområdet? Var talas språken? Hur många talar språken? Vilken status har språken? Baraawe, jiido, och gare? 5

7 Typiska drag Vilka likheter kan man se mellan somaliskan och svenskan om man jämför de båda språkens struktur? Vilka skillnader kan man se mellan somaliskan och svenskan om man jämför de båda språkens struktur? Vilka ordklasser är mest dominerande i somaliskan och hur skiljer sig detta från svenskan? Utifrån den vanlingaste ordningsföljden på satsdelarna subjekt (S), predikatsverb (V) och objekt (O) brukar man dela in språk i olika grupper med gemensam grundläggande ORDFÖLJD. SVO är typisk ordföljd i svenskan: Ali läser en bok. VSO är typisk ordföljd i modern standardarabiska: Yaqra u Calii kitaaban. Ali läser en bok. SOV är typisk ordföljd i persiska: Ali ketaab mikhaanad. Ali läser en bok. Även japanskan är ett typiskt SOV språk. När det gäller somaliskan är det svårare att avgöra till vilken typ språket hör. Det är sannolikt ungefär lika vanligt med ordföljden SVO som SOV, t.ex. Cali wuxuu akhrinayaa buug. Cali buugga ayuu akhrinayaa. Ali läser boken. Dessutom är det inte alls ovanligt med ordföljden OSV, t.ex. Rashiid hooyadii ayaa subaxii hurdada ka toosisaa. Rashiid väcks av sin mor på morgonen. (eg. Rashiid väcker hans mor ) Kort sagt har somaliskan en friare typ av ordföljd som inte så lätt låter sig klassificeras. Traditionellt har dock somaliskan brukat klassificeras som ett SOV språk, med motiveringen att detta skulle vara den vanligaste och mest typiska och grundläggande ordföljden, men detta kan man naturligtvis ha varierande åsikter om. Språk som har böjningsändelser brukar delas in i flekterande respektive agglutinernande språk. Det typiska för FLEKTERANDE språk är 6

8 att man normalt bara lägger till en ändelse per ord, men en sådan ändelse kan samtidigt bära mer än en betydelse. Ett ryskt exempel: student = student studenty = studenter (plural) studentu = till studenten (dativ) studentam = till studenterna (dativ och plural) Det som är speciellt är alltså att ändelsen för dativ+plural inte har något gemensamt med de båda grundläggande ändelserna för dativ respektive plural. I stället är det en till formen helt annorlunda ändelse och den uttrycker så att säga två betydelser på samma gång. I ett typiskt AGGLUTINERANDE språk lägger man ofta flera ändelser till samma ord. Det gör vi ju t.ex. med substantiven i svenskan. student studenter studenterna studenternas 1 ändelse: plural 2 ändelser: plural + bestämd form 3 ändelser: plural + bestämd form + genitiv På samma sätt förhåller det sig i somaliskan med både substantiven och verben. Därmed är alltså somaliskan ett mera utpräglat agglutinerande språk än svenskan. faruur läpp faruuryo läppar plural faruuryaha läpparna pl., bestämd form faruuryahayga mina läppar pl., best., possessiv form faruuryahaygu mina läppar pl., best., poss., subjektsform cun ät imperativ cunaa äter presens cunayaa sitter och äter progressivt pres. cunaysaa du sitter och äter prog. pres. 2 person cunaysaan ni sitter och äter prog. pres. 2 pers. plural 7

9 Standardisering Kan man säga att det finns ett somaliskt standardspråk eller en standardiserad varietet av somaliska? Finns det några fasta normer för somaliskans stavning, ordförråd och grammatik m.m.? Ge exempel på företeelser som kan ses som språkplanering / språkpolitik när det gäller somliskan. När ett språk uvecklas så att det får en stabil form som upplevs som neutral och gemensam för alla som tillhör folkgruppen i fråga brukar man tala om ett standardspråk. När politiker och andra personer i någon form av maktposition fattar beslut och vidtar åtgärder för att stödja ett språks position brukar man tala om att de bedriver en viss språkpolitik eller språkplanering. På vilket sätt har somaliskans utveckling till ett standardspråk stötts genom språkpolitik / språkplanering under olika faser av historien? Ge exempel på företeelser som kan ses som språkvård när det gäller somaliskan. När någon institution eller grupp får i uppdrag eller själv ger sig i uppdrag att arbeta för att det egna språket skall utvecklas så gynnsamt som möjligt brukar man tala om språkvård. Finns det några exempel på språkvård med avseende på somaliskan? 8

10 Doma ner Hur används somaliskan? I vilka situationer? Var? Av vem? Och i vilka situationer används den inte? Vet du något om i vilken omfattning somaliskan används inom skolsystemet i olika delar av det somaliska språkområdet? Olika lagar, regler kring detta i Somalia (resp. Puntland, Somaliland), Etiopien, Jibouti, Kenya? I vilken utsträckning och inom vilka områden används engelska, arabiska, italienska i dagens Somalia? Med LINGUA FRANCA menar man ett tredje, främmande språk som används av två personer för att kommunicera om de inte kan varandras språk. De båda språk som bland somalier ofatst används som lingua franca är engelskan och arabiskan. För att dessa språk skall betraktas som lingua franca i en konkret situation skall förstås inte heller den andra personen som deltar i samtalet ha det aktuella språket som modersmål. 9

11 Dialekter Inom det somaliska språkområdet är dialektvariationen förvånande liten med tanke på de stora ytor som det handlar om. Förklaring ligger i att området är relativt flackt och att befolkningen till stor del varit och är nomader som ofta förflyttar sig över stora avstånd. Detta har en utjämnande inverkan på språket. I första hand talar man om en enda stor dialektgrupp som talas i större delen av språkområdet och egentligen är det bara kustlandet och området kring och mellan de båda floderna som utmärker sig genom mera två tydligt avvikande dialekter, Maay och Banaadir. 10

12 Källa: Lamberti 1986 Den stora gemensamma dialektgrupp som talas i hela norra delen av Somalia (bl.a. hela Somaliland och Puntland), i de innersta delarna av mellersta Somalia liksom i de sydligaste delarna av landet, i Djubouti, Etiopien och Kenya, brukar kallas Nordsomalisk dialekt, vilket bygger på en föreställning att språket har sitt ursprung i de norra delarna och 11

13 därifrån spritts söderut. På somaliska talar man ofta om denna huvuddialket som MAXAA TIRI. Huvuddialekten är i sin tur uppdelad i tre olika former med mindre skillnader, en nordlig, en central och en sydlig, såsom framgår av följande bild från Lamberti (1986). Enligt Lamberti (1984) är det utmärkande för den nordliga variaten, som i stort sett talas i Somaliland och Djibouti, att man använder ljudet /dh/ på alla platser i ord. I övriga delar av det somaliska språkområdet uttalas /dh/ bara i början av ord och efter konsonant inuti ord. MEllan vokaler och sist i ord uttalas /r/. T.ex. uttalas i norr gabadh flicka, men i resten av 12

14 språkområdet gabar. Båda stavningarna är likvärdiga enligt den rådande standardiseringen. För den centrala varianten av huvuddialekten är det utmärkande att man uttalar skritens j som ett tonlöst ljud [ʧ], medan man i både den nordliga och den sydliga varianten uttalar [ʤ]. Juba uttalas alltså i den centrala varianten ungefär som Tjuba, medan det i norr och söder uttalas ungefär som Djuba. För den sydliga varianten av huvuddialekten är det typiska att man vid negation har ändelsen i som ändelse i 1 pers. sing. i stället för o, t.ex. ma cuni i stället för ma cuno jag äter inte. Man använder också ändelser med o i stället för ändelser med kort a när subjektet är fokuserat, t.ex. anigaa keeno i stället för anigaa keena jag hämtar den. Förekomsten av /dh/ respektive /r/ samt av [ʤ] respektive [ʧ] kan därmed ge en indikation på varifrån en person kan tänkas komma, något som inom språksociologin brukar kallas för en Shibbolet effekt. När det gäller ord används naag kvinna på olika sätt i norra respektive övriga delar an språkområdet. I norr används det bara av en man om hans egen fru. Om andra kvinnor bör ordet inte användas eftersom det då kan uppfattas ha en negativ klang. Man säger i stället dumar eller haween. I söder är däremot naag ett mera neutralt ord på samma sätt som dumar och haween. Maxaa Maay gaal icke muslim gaal kamel wan bagge wan mjölk Bileys i betydelsen polis i stället för det mera allmänt utbredda boolis användes/används mest i Somaliland och det är nog människor från den trakten som använder det i Danmark idag. Jag tror att ordet används mer av äldre människor än av yngre. 13

15 Diasporan Vet du något om hur det ser ut med modersmålsundervisning i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, USA, Canada? 2. Har du stött på några märkbara olika i ordförrådet mellan olika exilgrupper i olika länder? Ge exempel på ord som används i vissa länder men inte i andra. Flerspråkighet, Språkkontakt, Blandspråk Ett ord som jag lagt märke till på danska webbsidor är ʺbilaysʺ för polis. Används det bara i Danmark? Det är särskilt märkbart i andra generationens exilgruppers ordförråd att man lånar ord från respektive värdländer. Ordet ʺbarnhofʺ används bara av exilgrupperna i Tyskland och det betyder centralstation eller järnvägsstation. I Djibouti säger man lagarka (fr. la gare) i samma betydelse. Då handlar det ju visserligen inte om en exilgrupp. 14

16 Ljudsystemet Ljuden i ett språk brukar delas in i vokaler och konsonanter. VOKALER brukar sägas innehålla mera klang och vara lättare att uttala på egen hand, medan KONSONANTER brukar sägas innehåller mera friktion och vara svårare att uttala på egen hand, utan en åtföljande vokal. Både vokaler och konsonanter kan i en del språk, bl.a. svenskan och somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa ljud. Somaliskan har alltså både korta och långa vokaler. Dessutom finns två DIFTONGER, vilket skulle kunna sägas vara ett slags kombination av två vokalljud intill varandra, så att a+i uttalas ey och a+u uttalas ow. Korta vokaler är: i, e, a, o, u. Långa vokaler är: ii, ee, aa, oo, uu. Diftonger är: ey/ay, ow/aw. Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden brukar man anse att vart och ett av dessa tio ljud kan uttalas lite längre fram i munnen eller lite längre bak i munnen. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika vokalljud, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte så väl utforskade. Konsonanterna brukar delas in i olika grupper: dels SONORANTER som innehåller mycket klang och mindre friktion, dels OBSTRUENTER som innehåller mycket friktion och mindre klang. Man delar också in konsonanterna i tonande och tonlösa ljud. När man uttalar TONANDE ljud vibrerar stämbanden och producerar en ton som man tydligt kan höra omman sätter händerna för öronen. När man uttalar TONLÖSA ljud vilar stämbanden och ljuden saknar därmed ton. 15

17 sonoranter tonande: m n r l y w obstruenter tonande: b d dh j g q c tonlösa: f t s sh j k kh h x Vissa konsonanter kan i somaliskan uttalas som långa. De skrivs med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn, rr, ll. Även vissa andra konsonanter kan i vissa fall uttalas som långa, särksilt dhdh, men de skrivs normalt inte med dubbla bokstäver. I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre konsonanterna skr först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna mskt sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. I princip kan man bara ha ett konsonantljud först och sist i somaliska ord. Även inuti ord finns stora begränsningar så till vida att det mellan vokaler i princip inte kan förekomma mer än två konsonanter intill varandra. Uppgift 5. Till sist skall det nämnas att betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja mellan annars likalydande ord på undeför samma sätt som i svenskans stegen (av steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke). I somaliskan skiljer man på detta sätt precis som i svenskan mellan ett liteat antal annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka eller dameer åsna som har betoning på ee men uttals med olika ordmelodi på den betoande vokalen beroende på om det handlar om en åsnehane eller en åsnehona. 16

18 Uttal Man kan lyssna på bokstäverna i det somaliska alfabetet på Skolverkets hemsida genom att klicka på respektive bokstav. Följande skillnader mellan svenskt och somaliskt uttal är särskilt viktiga att känna till: Dubbeltecknad konsonant (bb, dd, gg, dhdh, rr, mm, nn, ll) uttalas med extra intensitet (extra tydligt/starkt) medan motsvarande enkel konsonant (b, d, g, dh, r, m, n, l) uttalas lite svagare (mindre distinkt). (Observera dock att man normalt låter bli att skriva dubbelt dhdh. Man måste alltså själv veta vilka dh som är att betrakta som dubbla respektive enkla.) enkelt b mellan vokaler uttalas bilabialt, precis som i t.ex. spanskans Córdoba. c uttalas som ett slags konsonantiskt a. Ljudet uppstår i.(ع) struphuvudet och motsvarar arabiskans bokstav cayn enkelt d mellan vokaler uttalas som engelskans tonande läspljud i t.ex. this. dh uttalas ungefär som standardsvenskans rd. j uttalas på olika sätt i olika delar av landet, antingen som eng. ch i church eller som g i George. kh uttalas ungefär som ach ljduet i tyskan, men med något kraftigare friktion i halsen, och motsvarar arabiskans bokstav khaa.(خ) q uttalas på liknande sätt som k, men med tungroten pressad nedåt i halsen i stället för uppåt mot gomseglet. Denna bokstav.(ق) motsvarar arabiskans qaaf sh uttalas som i engelskan. x uttalas som ett tonlöst h som åtföljs med en påtaglig friktion i.(ح) xaa halsen. Denna bokstav motsvarar arabiskans (apostrof) uttalas som en s.k. glottal stop eller (glottis)stöt och.(ء) motsvarar arabiskans bokstav hamza u uttalas som svenskt o i hosta. o uttalas som svenskt å i måste. Dubbeltecknad vokal uttalas som ett normallångt eller aningen förlängt ljud medan enkel vokal uttalas extra kort. De långa svenska vokalerna är längre än de somaliska dubbeltecknade och de korta svenska är längre än de somaliska enkelskrivna. 17

19 Skriftsystemet Den somaliska skriften är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I stort sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom språkvetenskapen för DIGRAFER. Somaliskan har följande sådana kombinationer: sh, dh, kh, aa, oo, uu, ee, ii. Ordet waa innehåller alltså två fonem, medan shan fem innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra. 18

20 Ortografin Vilka stavningsregler eller principer finns för somaliskan? Det somaliska alfabetet Lägg på Skolverkets hemsida även märke till ordningsföljden på bokstäverna i alfabetet. Den sammanfaller med ordningföljden i det arabiska alfabetet. Detta betraktas som den officiella ordningsföljden i det somaliska alfabetet. Trots det följer man väldigt sällan denna ordningsföljd. Man gör det nästan bara när man skall ställa upp alfabetet eller numrera t.ex. punktlistor med hjälp av alfabetet. Ordböcker och andra typer av register sorteras normalt enligt samma ordningsföljd som tillämpas i de flesta andra språk med latinskt alfabet. Skrift och stavning Somaliskan har historiskt sett skrivits med både latinsk och arabisk skrift samt ett par särskilda somaliska skriftsystem, framför allt ett som kallas Osmania. Detta unikt somaliska alfabet återges på bild här intill. Det officiella beslutet att somaliskan skall skrivas med den nuvarande latinska skriften fattades av den somaliska regeringen 1972, samtidigt som man beslutade att man skulle använda somaliskan inom administration och utbildning i stället för arabiskan eller de tidigare kolonialspråken, engelska och italienska. Situationen i Somalia har dock sedan dess inte varit sådan att organiserad språkvård har kunnat bedrivas i någon större omfattning. Därför finns ingen egentlig reglering av stavningen, utan vissa normer har helt enkelt etablerat sig av egen kraft. Inom ramen för dessa mer eller mindre etablerade normer finns det ett betydande utrymme för variation i stavningen. Detta gör i sin tur att begreppet "stavfel" inte kan användas på samma sätt i förhållande till somaliskan som när man talar om mera etablerade skriftspråk, utan snarare måste man många gånger tala om mera vanligt förekommande respektive mindre vanligt förekommande stavningssätt. Framför allt är dubbelteckning av bokstäver något som man ofta inte är konsekvent med. 19

21 Ordfo rra det Somaliskans ordförråd består naturligtvis till stor del av ord som är nedärvda från äldre tiders språk i området och därmed sannolikt tillhör den gemensamma kusjitiska ordskatten. Sådana ord brukar kallas ARVORD. Många gånger kan man hitta och känna igen sådana ord även i närbesläktade språk. Till denna grupp av ord hör med största sannolikhet bl.a. sådana mycket grundläggande ord som räkneorden kow ett, laba två, pronomenen aniga jag, adiga du, verben cunaa äter, cabbaa dricker, adjektiven cad vit, madow svart eller substantiven geel kameler, ari getter och får, lo nötkreatur. En annan stor del av det somaliska ordförrådet utgörs av relativt gamla LÅNORD, varav många i dag upplevs som en helt naturlig del av den somaliska ordskatten. Till denna grupp hör särskilt många ord av arabiskt ursprung, men även en hel del ord från annat håll i t.ex. Afrika (t.ex. swahili, amhariska), Europa (i synnerhet engelska och italienska), Persien (persiska) eller Indien (hindi). Från arabiskan finns alltså särskilt många lånord, t.ex. bayd ägg (ar. bayḍ), dacwad, dacwo anmälan, åtal, rättegång (ar. dacwa), dastuur grundlag (ar. dastuur), dukaan affär (ar. dukaan), faras häst (ar. faras), laakiin men (ar. laakin), maxkamad domstol (ar. maxkama), saacad klocka (ar. saaca), sawir, taswiir bild (ar.) Från persiskan finns bl.a. baraf is, snö (pe. barf snö), bakhshiish dricks (pe. bakhshesh gåva) Från swahili finns t.ex. yaambo hacka Från italienskan finns t.ex. armaajo skåp, garderob (it. armadio) Från engelskan finns t.ex. buug bok (en. book), kabadh skåp (en. cupboard), xafiis kontor (en. office) 20

22 Vissa ord kan det vara svårt att knyta till ett visst specifikt långivande språk, t.ex. dekreeto dekret, mooto moped. Men många ord som i somaliskan slutar på o skulle kunna misstänkas vara lånade från italienskan. Ni har föreslagit fler ord, men vissa kan behöva kontrolleras för att man skall kunna vara säker, t.ex. rooti (bröd) från hindi, surwaal/surweel byxor, quraarad flaska, tahniyad, gratulation från arabiskan, gaari/gaadhi bil, leydh lampa, bareyk (eller fariin) broms från engelskan. Ordförrådet består till en betydande del av förhållandevis tidiga lånord från arabiskan (t.ex. akhriyaa läser, askari soldat, jawaab svar, kursi stol, laakiin men, moos/muus banan, sariir säng, su aal fråga), liksom en del ord från persiskan, t.ex. baraf is < pe. barf (snö), baqshiish dricks < pe. bakhshesh (gåva), doorbin kikare < pe. durbin, neyruus nyårsfest < pe. noruz, och swahili, t.ex. yaambo hacka. En hel del mera sentida ord har lånats framför allt från engelskan, t.ex. baaskiil cykel < en. bicycle, bas buss < en. bus, kabadh skåp < en. cupboard, men till viss del även från italienskan, t.ex. jallaato glass < it. gelato, bumbeelmo grapefrukt. Naturligtvis finns också ett mindre antal lån från flera andra språk. Vissa ord har kommit in i somaliskan så sent att de fortfarande upplevs som FRÄMMANDE ORD. Ofta finns det då olika alternativa former av samma ord eftersom orden inte riktigt hunnit stabilisera sig i språket. Det kan även finnas rent somaliska alternativa ord med samma betydelse eller flera olika främmande ord med olika ursprung. Till denna grupp av ord hör t.ex. ambalaans ambulans. Här kan man knappast avgöra från vilket språk det lånats. Ordet har också fått en alternativ, mera somalisk form, nämligen ambalaas, där n fallit bort eftersom somaliska ord egentligen inte kan sluta med två konsonanter. Ordet är också intressant eftersom man inte är överens om vilket genus det har. I bestämd form förekommer både ambalaa(n)ska och ambalaa(n)sta. Dessutom finns det andra alternativa ord för samma sak, det somaliska bukaanqaad eller dhooli och det delvis arabiska gaadiidka caafimaadka. En sådan variation är typisk för ord som fortfarande upplevs som ett delvis främmande inslag i språket. 21

23 Fler exempel: kantarool (kontroll), rikoodh (rekord), baasaaboor (pass), bangi (bank), leesan (körkort), raadiyo eller raadiyow (radio) Digaagad = dooro, Barxad = Garoon Tuwaal = shukumaan, Gidaar = darbi Malqacad = qaaddo Uppgift 4. Orden i ett språk brukar också delas in i innehållsord och formord eller funktionsord. INNEHÅLLSORD har en mera påtaglig betydelse och hit hör normalt verb, substantiv, adjektiv, räkneord och interjektioner. Några exempel på typiska somaliska innehållsord är guri hus, gaari bil och cunayaa äter. FORMORD eller FUNKTIONSORD har ofta ingen någon lika tydligt framträdande inneboende betydelse, utan används för att syfta tillbaka på andra innehållsord eller för att etablera ett förhållande mellan två eller flera innehållsord. Ordklassen pronomen har just denna tillbakasyftande funktion medan prepositioner och konjunktioner har till uppgift att uttrycka förhållandet mellan olika andra ord. Ytterligare andra formord kan ha till uppgift att uttrycka vissa specifika betydelsenyanser som läggs till innehållsordens grundbetydelser. Till den här typen hör många adverb eller partiklar. Formord hittar man alltså bland somaliskan pronomen, t.ex. de obetonade aan jag, vi, aad du, ni, uu han, ay hon, de. Bland adverb och partiklar finns t.ex. baa eller ayaa som markerar fokus på ett visst ord, waa som markerar påstående, waxaa som samtidigt markerar både fokus och påstående, ma som antingen markerar att satsen är en ja/nej fråga eller att satsen negeras, beroende på med vilken verbform ordet 22

24 används. Som egentliga prepositioner brukar man i somaliskan bara räkna de fyra orden u till, ku i, på, ka från, la med. Bland konjunktionerna hittar man bl.a. de mycket vanliga oo och ee som har många olika användningsområden och därmed tänkbara översättningar, t.ex. och, som, när, vidare bl.a. iyo och, laakiin men, mise eller, in att, haddee därför, alltså. Bland orden i ett språk har de flesta en ganska slumpmässig form, man brukar tala om att ordens form är ARBITRÄR. Det finns inget i formen hos ordet san näsa på vare sig somaliska eller svenska som gör att just det ljudkombinationen skulle vara särskilt lämpad som ett ord för att beteckna den här delen av asiktet. Men i språk brukar det också alltid finnas en liten grupp av ord där det faktiskt finns ett visst samband mellan de ljud som utgör ordet och det ljud som ordet betecknar. Det kan också handla om t.ex. föremål eller djur som ger ifrån sig typiska läten. Sådana ord kallas för ONOMATOPOETISKA eller på svenska helt enkelt LJUDHÄRMANDE. Det handlar om ord som på ett direkt sätt speglar ett ljud. Om det är ord som återger och betecknar själva ljudet blir det ofta frågan om ord som tillhör gruppen interjektioner. Ett utmärkt exempel är waaq kvack som t.ex. en groda säger (och kanske även vissa fåglar). Vidare finns t.ex. bash krasch, kras som används när något går sönder, särskilt glas eller keramik, batalaq plask, jug bom, bang Det kan också vara substantiv som betecknar ett föremål som låter på ett visst sätt och ibland kan interjektionerna även användas som substantiv, t.ex. qaaq, best. form qaaqa skri, skriet, jug ta smäll, duns, guuguule uggla, kanske även gugac åska och eventuellt även dhugdhugley motorcykel, men ungefär så heter det visst även på andra språk, så snarare är nog detta sista ett lånord. Vidare kan det naturligtvis vara verb som beskriver hur olika ljud låter, t.ex. qaaqleeyaa skriar, skriker och kanske ooyaa gråter. 23

25 Många andra ord är betydligt mera osäkra, men naturligtvis inte otänkbara, t.ex. yaanyuur katt. Frågan är om detta ord låter som ljudet från en katt, eller om det snarare har uppstått på ett annat sätt. Buufin ballong vilket ljud skulle det i så fall handla om? Gambaleel / jalas ringklocka kan man nog snarare misstänka vara inlånade ord än att de skulle härma klockans ljud. Cagafcagaf traktor verkar inte heler särskilt troligt. Låter verkligen en traktor så? Ordet lär från början ha använts för bulldozer. Skulle det då inte kunna vara en sammansättning av cag + af, dvs. en mun (skopa) på ben/fötter? Även hooyo mor verkar mindre sannolikt. Vilket ljud skulle detta ord härma? Generellt brukar man anta att sådana ord som betecknar famlijemedlemmar är mycket gamla i språk och att deras uppkomst därmed är ganska oklar. Slutligen är det knapapst troligt att ord är onomatopoetiska om de betecknar föremål som inte avger något specifikt ljud, t.ex. samefalle semafor, trafiksignal eller karbaash / shaabuug spö. Uppgift 3. När det gäller att beskriva ordförrådet i ett språk finns ytterligare ett par viktiga termer. Beteckningen SYNONYM används om ord som betyder nästan samma sak. Normalt betyder de inte exakt samma sak, utan det finns nästan alltid en liten skillnad i nyansen och i vilka sammanhang man använder de olika orden. Exempel på svenska synonymer är t.ex. adjektiven vacker, snygg, fin, stilig, substantiven hus, kåk, villa, byggnad eller verben äter, käkar, inmundigar, förtär. Exempel på somaliska synonymer är t.ex. casaan eller guduud röd; eeg eller fiiri titta, se; haraad, oon, aqso eller loof för olika grader av törst; gaajo, baahi, caq, hamuun, macaluul, mamac, qadoodi, qarraac för olika grader av hunger, nöd, svält; buuran, baruur, cayil, shilis tjock. Beteckningen HOMONYM används när ord som är identiska betyder helt olika saker. Både i svenskan och i somaliskan finns det en hel del homonymer. Svenskans vad motsvarar maxay; kub (qaybta dambe ee 24

26 lugta); sharad. Svenskans får motsvarar lax; helaya; waa in...; karaa; oggolaansho u haysta in... Omvänt kan det somaliska ordet gal vara ett substantiv med betydelsen fodral, påslakan, örngott eller ett verb i imperativ med betydelsen gå in. Kab kan betyda sko eller laga. Guur kan betyda giftermål eller flytta. Särskilt vanligt är det alltså att en rot har två närliggande betydelser varav en är substantiv och den andra är verb. Ett par andra exempel är Magan (namn på en man) eller magan fristad, skyddad plats, aroor gryning; rygg, ryggrad; föra boskap för att dricka vatten, feero revben; strykjärn; tuberkulos; kamma, joog höjd; hink, kanna; stå, vara närvarande, stanna kvar. Finns det exempel på varumärken som blivit till vanliga substantiv i somaliskan? I många språk finns det vanliga ord som har sina rötter i olika varumärkesnamn eller personnamn. Stjärnskruvmejsel heter på engelska Phillips efter personen som startade storskalig tillverkning av stjärnskruvar och skruvmejslar. Pampers används på många språk som ett ord för ʺblöjaʺ. Jeep var från början ett bilmärke, men i dag betecknar ordet en generell typ av bilar. Finns det några exempel på varumärkesnamn som blivit vanliga substantiv på somaliska? Lånord synonyma inhemska ord laybreeri dansk bok! Terminologi föreslå så många somaliska ord som möjligt (inhemska och lånade från t.ex. arabiska eller engelska) Nyord ord som dykt upp i somaliskan udner de senaste åren. Slang, Talspråk, Yrkesspråk 25