Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende"

Transkript

1 Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Adam Rohatynski, ST-läkare Vårdcentralen Vara

2 Rapport 0:4 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Fredrik Boström, med.dr Vårdcentralen Vara

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Begreppet extrapyramidala symtom (EPS) är i princip synonymt med parkinsonism. Extrapyramidala symtom kan orsakas av en mängd olika tillstånd varav den vanligaste är Parkinsons sjukdom (70 80 %). Andra orsaker kan vara vissa sjukdomar i centrala nervsystemet, förgiftningar eller trauma. EPS kan också orsakas av en del läkemedel, varav de vanligaste är neuroleptika. Parkinsonism leder till nedsatt ADL-förmåga (allmän daglig livsföring) och invaliditet. Personer drabbade av parkinsonism har ett ökat behov av vård och omsorg, vilket förorsakar ökade vårdkostnader. Särskilt boende är den mest omfattande stödåtgärden för personer som inte klarar av sin vardag. Extrapyramidala symtom är ofta behandlingsbara, även hos gamla och demenssjuka patienter. Behandlingen kan förbättra ADL och livskvalitet, vilket kan sänka behovet av vård och omsorg och sänka samhällskostnaderna. Syfte Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av extrapyramidala symtom bland personer som bor på ett särskilt boende, och att studera hur väl dessa personer behandlas. Metod Studien är en tvärsnittsstudie som omfattar samtliga boende på två särskilda boenden i Vara kommun. Samtliga försökspersoner undersöktes avseende förekomst av extrapyramidala symtom samt allvarlighetsgraden av respektive symtom. Resultat Fyrtio försökspersoner undersöktes. Studien visade att sex av dem hade extrapyramidala symtom som vid Parkinsons sjukdom varav tre personer hade adekvat diagnos och behandling. Inga av försökspersonerna hade extrapyramidala symtom orsakade av läkemedel. Konklusion Studien visade att personer med Parkinsons sjukdom kan vara överrepresenterade på särskilt boende jämfört med hela befolkningen i samma åldersgrupp. Det kan finnas ett betydande antal personer på särskilt boende med en odiagnostiserad och obehandlad orsak till EPS. I den aktuella studiepopulationen fanns ingen individ med EPS orsakade av läkemedel. Nyckelord Extrapyramidala symtom, parkinsonism, Parkinsons sjukdom, UPDRS (Unified Parkinson s Disease Rating Scale), neuroleptika, särskilt boende.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... EXTRAPYRAMIDALA SYMTOM... ORSAKER TILL EPS KONSEKVENSER AV EPS... BEHANDLING... SYFTE... METOD... ETIK... 3 RESULTAT... 3 DISKUSSION... 4 SLUTSATS... 5 REFERENSLISTA.. 6 BILAGA : Protokoll BILAGA : UPDRSm

5 BAKGRUND Extrapyramidala symtom Begreppet extrapyramidala symtom (EPS) är i princip synonymt med parkinsonism. Den bakomliggande mekanismen till EPS är dopaminbrist i basala ganglierna i hjärnan []. Som huvudsakliga extrapyramidala symtom förekommer tremor, rigiditet och hypokinesi. Vanligt förekommande symtom är även bradykinesi, igångsättningssvårigheter samt påverkan av gångförmåga. I praktiken ses ett successivt tilltagande motoriskt handikapp [, ]. Orsaker till EPS EPS kan orsakas av en mängd olika tillstånd, varav den vanligaste är Parkinsons sjukdom (70 80%) [, 3]. Prevalensen av Parkinsons sjukdom beräknas i befolkningen uppgå till cirka,5/000 invånare, men över 60 år är den cirka /00 och i högre åldrar cirka /00 [, 3, 4]. Prevalensen i åldersgruppen över 80 år överstiger 4/00 och på särskilt boende 5,/00 [5]. Andra orsaker som kan leda till EPS kan vara: Lewy body demens, stroke, tumörer, skalltrauma, encephalit, toxiska substanser, sällsynta ärftliga och neurodegenerativa sjukdomar [, 6, 7]. Parkinsonism kan orsakas eller försämras av vissa läkemedel som har antidopaminerg effekt. De vanligaste av dem är neuroleptika [, 8]. Antidopaminerg effekt förekommer även vid användning av andra neuroleptikaliknande mediciner som propiomazin och metoklopramid [9, 0]. Konsekvenser av EPS Förekomst av EPS orsakar ett motoriskt handikapp och en successiv försämring av livskvaliteten samt leder till nedsatt ADL-förmåga (allmän daglig livsföring) [5, ]. Personer drabbade av parkinsonism har ett ökat behov av vård och omsorg, vilket förorsakar ökade vårdkostnader [4, ]. Behandling EPS är ofta behandlingsbara, även hos gamla och demenssjuka patienter [6]. Den farmakologiska behandlingen inriktar sig på att ersätta den låga dopaminnivån i basala ganglierna. Förstahandsvalet av preparat innehåller L-dopa och en dekarboxylashämmare som hindrar nedbrytningen av dopamin. I den terapeutiska arsenalen ingår även dopaminagonister, COMT-hämmare, MAO-B-hämmare,

6 apomorfin, neurokirurgisk behandling och sjukgymnastik [,, 4, 9, 0]. Behandlingen kan förbättra ADL och livskvalitet, vilket kan sänka behovet av vård och omsorg samt samhällskostnaderna []. Särskilt boende är den mest omfattande och kostsamma stödåtgärden för personer som inte klarar av sin vardag [3]. Då ökad förekomst av EPS ger sänkt ADLförmåga är ett plausibelt antagande att personer som bor på särskilt boende har en högre förekomst av EPS. Dock är varken förekomst av EPS på särskilt boende eller i vilken utsträckning dessa kan åtgärdas undersökt tidigare. SBU:s rapport 003 visar att det finns många kunskapsluckor som gäller personer över 75 år. Det finns ingen fullständig bild av den totala sjukligheten hos äldre. Man pekar bland annat på behovet av studier som rör Parkinsons sjukdom hos äldre [4]. SYFTE Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av extrapyramidala symtom bland personer som bor på särskilt boende, och att studera i vilken utsträckning farmakologiska behandlingsförsök gjorts. METOD Studien omfattar samtliga boende på två särskilda boenden i Vara kommun (n= 48). Åtta försökspersoner exkluderades omedelbart då de var oförmögna att deltaga i undersökningsproceduren på grund av svår sjukdom. Information avseende ålder, kön, förekomst av neurologiska och/eller ortopediska sjukdomar och aktuell farmakologisk behandling samlades in genom journalgenomgång. Samtliga försökspersoner undersöktes enligt Unified Parkinson s Disease Rating Scale motor component (UPDRSm) avseende förekomst av extrapyramidala symtom, det vill säga hypokinesi, rigiditet och vilotremor. UPDRS ger en gradering av respektive symtom beroende på allvarlighetsgrad från 0, då symtomet inte föreligger, till 4, vid mycket uttalat symtom [5]. Microsoft Office Excel 003 användes för deskriptiv statistisk analys av insamlad data.

7 Etik Deltagande i studien kan bli positivt för patienterna då odiagnostiserat behandlingsbart tillstånd kan upptäckas. Protokollet innehåller inte några obehagliga undersökningsmomenten och förväntas inte medföra några negativa konsekvenser för försöksdeltagarna. Ansökan till etisk kommitté görs inte då detta är ett studentarbete. RESULTAT Fyrtio personer (5 män och 5 kvinnor) undersöktes. Försökspersonernas medianålder var 84 år (70 0 år). Figur visar förekomst en av vilotremor, rigiditet och hypokinesi hos samtliga försökspersoner Antal personer Grad 3 Grad Grad Tremor Rigiditet Hypokinesi Figur. Förekomst av 3 huvudsakliga extrapyramidala symtom och grad av enskilda symtom enligt UPDRS-skalan. Staplarna visar antal försökspersoner med respektive EPS. Färgskalan visar omfattningen för respektive symtom enligt UPDRS. 3

8 Figur åskådliggör respektive försökspersons EPS i de 9 fall som hade något av de tre symtomen. 6 5 Symtomgrad 4 3 Tremor Rigiditet Hypokinesi Försöksperson Figur : Förekomst och grad av extrapyramidala symtom hos försökspersoner med UPDRS >. Färgmarkeringen beskriver vilket symtom som förelåg och stapelns längd beskriver allvarlighetsgrad av respektive symtom enligt. UPDRS-skalan (till exempel hade försöksperson nr rigiditet grad 3 och tremor grad. Summa poäng = 4 enligt UPDRSskalan). Försökspersonerna 3 hade fått diagnosen Parkinsons sjukdom och behandling med dopaminergt preparat. Försökspersonerna 4 6 hade tillräckligt omfattande EPS för att föranleda stark misstanke om Parkinsons sjukdom. Dessa försökspersoner hade inte diagnosen Parkinsons sjukdom och inte heller behandling för detta. Inga försökspersoner som hade EPS hade läkemedel som kunde förklara dessa. En person med Parkinsons sjukdom hade neuroleptika (Risperidon) som vid behovs-ordination. Preparatet hade satts in flera år efter att patienten fått diagnosen Parkinsons sjukdom. DISKUSSION Detta är en pilotstudie av förekomst och behandling av extrapyramidala symtom på särskilt boende. I den aktuella studien förekommer Parkinsons sjukdom hos 7,5 %, vilket är klart mer än i tidigare studier, där man noterat en förekomst om 4 % i normalbefolkningen över 80 år och 5, % hos personer som bor på särskilt boende [5]. Skillnaden blir ännu större om man antar att en del av de i studiepopulationen som har uttalade EPS (7,5 %) sannolikt utgörs av patienter med Parkinsons sjukdom. Skillnaden gentemot normalbefolkningen kan bero på att särskilda boenden samlar personer som är drabbade av sjukdomar som leder till nedsatt ADL- 4

9 förmåga och invaliditet, varav Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som ger EPS är kända orsaker till sänkt ADL-förmåga. Oavsett orsak medför en hög prevalens av EPS på särskilt boende att vårdpersonal och läkare som tar hand om dessa personer bör ha goda kunskaper om symtomen och underliggande sjukdomar för att kunna optimera patientens funktionsnivå och livskvalitet. Studien tyder också på att det kan finnas personer på särskilt boende med odiagnostiserad Parkinsons sjukdom. Hos sex personer fanns extrapyramidala symtom som vid Parkinsons sjukdom, varav tre personer hade en adekvat Parkinsondiagnos och behandling, men tre individer hade varken någon diagnos eller behandling. Vid journalgenomgång framkom att hos två av dessa tre personer har läkare någon gång noterat EPS-symtom och satt in provbehandling enligt gällande riktlinjer, men behandlingen har inte utvärderats utan, av okänd anledning, satts ut. I studien undersöktes förekomsten av läkemedel som kan orsaka EPS-symtom. Studien visar att inga av försökspersonerna har extrapyramidala symtom orsakade av läkemedel. Som bifynd noterades en person med Parkinsons sjukdom som hade olämpligt neuroleptika (Risperidon) som vid behovs-ordination. Preparatet sattes in flera år efter diagnos, vilket innebär att det inte kan förklara, men möjligtvis försämra, patientens EPS. Studien utfördes på en liten population (n=40) varför man inte kan dra några säkra slutsatser. Fler och större studier behövs för att bekräfta den aktuella studiens resultat. Resultaten tyder dock på att det finns potentiella möjligheter att förbättra vården för patienter med EPS, vilket skulle kunna sänka samhällskostnaderna i samband med sjukdomen, men framförallt förbättra ADL-förmågan och livskvaliteten för den enskilde personen med EPS. SLUTSATS Sammanfattningsvis visade studien att:. Personer med Parkinsons sjukdom kan vara överrepresenterade på särskilt boende jämfört med befolkningen i samma åldersgrupp.. Det kan finnas ett betydande antal personer på särskilt boende med en odiagnostiserad och obehandlad orsak till EPS. 3. Ingen av individerna i den aktuella studiepopulationen hade EPS orsakade av läkemedel. 5

10 REFERENSLISTA. Aquilonius S-M, Fagius J, red. Neurologi. 3:e upplagan. Stockholm: Liber AB; 000 s Johnels B. Parkinsons sjukdom, bakgrund och behandlingsprinciper. Internetmedicin URL: [åtkomst ] 3. Lexell J. Multipel skleros och Parkinsons sjukdom. I: Borg J, Gerdle B, Grimby G, Stibrant-Sunnerhagen K, red. Rehabiliteringsmedicin. Teori och Praktik. Lund: Studentlitteratur; 006 s Primärvården Skaraborg, Skaraborgs sjukhus, Kommunförbundet Skaraborg. Vårdprogram Parkinsons sjukdom Mariestad: Regiontryckeriet, Chen J. Parkinson s Disease: Health-Related Quality of Life, Economic Cost, and Implications of Early Treatment. 00. URL: [åtkomst ]. 6. McKeith IG, Dickson DW et al. Diagnosis and management of dementia with Levy bodies: third report of the DLB Consortium. Neurology 005 Dec 75(): Hughes AJ, Daniel SE et al. Accuracy of clinical diagnosis of idiopathic Parkinson s disease: a clinico-pathological study of 00 cases. Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry 99; 55: Haddad PM, Dursun SM. Neurological complications of psychiatric drugs: clinical features and management. Hum. Psychopharmacol. 008; 3: Midlöv P, Eriksson T, Petersson J. Parkinsons sjukdom. I: Läkemedelsboken 007/ 008. Stockholm: Apoteket AB; 007 s Fass-verksamheten, red. FASS. Förteckning över humanläkemedel. Stockholm: Läkemedelsindustriföreningen, LIF; Baatile J, Langbein WE et al. Effect of exercise on perceived quality of life of individuals with Parkinson s disease. J Rehabil ResDev 000; 37: Murman DL, Kuo SB, Powell MC et al. The impact of parkinsonism on costs of care in patients with AD and dementia with Lewy bodies. Neurology 003; 6:

11 3. Boström F, Jönsson L et al. Patients with Lewy body dementia use more resources than those with Azheimer s disease. Int J Geriatr Psychiatry 007; : SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården Äldrevård: störst okunskap om de äldsta och sjukaste. URL: [åtkomst ] 5. Shulman LM, Gruber-Baldini AL, Anderson KE et al. The clinically important difference on the unified Parkinson s disease rating scale. Arch Neurol. 00; 67:

12 Bilaga PROTOKOLL ID: PNR: Ålder: Kön: man kvinna MEDICINSKA DATA Neurologiska och ortopediska sjukdomar: Medicinering: Neuroleptika: Ja* Nej *Orsak till neuroleptikabehandling:

13 Bilaga UNDERSÖKNINGSFYND (enligt UPDRS skalan) Vilotremor Kommentar: Rigiditet Kommentar: Hypokinesi Kommentar: Kugghjulsfenomen Ja Nej Kommentar:

14 Bilaga UPDRSm Unified Parkinson s Disease Rating Scale motor component Vilotremor (huvud, övre och nedre extremiteterna). 0= Saknas. = Lätt och sällan förekommande. = Låg amplitud och ihållande eller måttlig amplitud, men förekommande endast emellanåt. 3= Måttlig amplitud och nästan ständigt förekommande. 4= Hög amplitud och nästan ständigt förekommande. Rigiditet (bedömd utifrån passiv rörelse av större leder med patienten avslappnad i sittande position. Kugghjulsrigiditet skall ignoreras). 0= Saknas. = Lätt eller märkbar enbart när den aktiveras av spegelrörelser eller andra rörelser. = Mild till måttlig. 3= Påfallande men fullt rörelseomfång kan lätt uppnås. 4= Svår, rörelseomfång uppnås med svårighet. Kroppens bradykinesi och hypokinesi (kombination av långsamhet, tveksamhet, nedsatt armpendling, litet rörelseomfång och rörelsearmod i allmänhet). 0= Inga. = Minimal långsamhet, vilket gör att rörelsen ger ett intryck av att vara genomtänkt, skulle kunna vara normalt för vissa personer. Möjligen minskat rörelseomfång. = Mild grad av långsamhet och rörelsefattigdom som definitivt är onormal. Alternativt något minskat rörelseomfång. 3= Måttlig långsamhet, rörelsearmod eller litet rörelseomfång. 4= Påfallande långsamhet, rörelsearmod eller litet rörelseomfång. Översättning från engelska: Adam Rohatynski, Mia Boström.

15 FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg, Storgatan 8, Skövde E-post: Hemsida:

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Svenska riktlinjer för utredning och behandling

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom 2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919

Läs mer

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför? Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1. (2p) Vigabatrin är en GABA-transaminashämmare med bevisad antiepileptisk effekt. Trots detta används den mycket sällan varför? Ge dessutom exempel på två

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Specialist i neurologi

Parkinsons sjukdom. Specialist i neurologi Parkinsons sjukdom Maria Lüttgen Specialist i neurologi Parkinsons sjukdom Beskrevs första gången av en engelsk läkare, James Parkinson 1817, An Essay on the Shaking Palsy. Senare beskrev den berömde franske

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi. Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65

Läs mer

AUDA51 Medicin - vuxna. Allmänna uppgifter. Mål. Medicine Adults 4,5 högskolepoäng Nivå G2F Termin 5

AUDA51 Medicin - vuxna. Allmänna uppgifter. Mål. Medicine Adults 4,5 högskolepoäng Nivå G2F Termin 5 KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU AUDA51 Medicin - vuxna Medicine Adults 4,5 högskolepoäng Nivå G2F Termin 5 Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs Kursen ingår i

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Tourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole

Tourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole Tourette Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole Tourettes syndrom överaktiva CSTCkretsar? Från teori till praktik! Brist på inhibition? För stark gas? Glutamate har en väsentlig roll i de cortico-striatal-thalamo-corticala

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Smärta i olika åldrar, MS

Smärta i olika åldrar, MS Smärta i olika åldrar, MS Introduktion Smärta är väldigt vanligt i den äldre befolkningen och långvarig smärta hos äldre är ett stort hälsoproblem i samhället. I Sverige har 25-40 % av personer över 70

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer