ALT OM SPASTICITET. Solutions with you in mind

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind"

Transkript

1 ALT OM SPASTICITET Solutions with you in mind

2 VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss att hålla oss upprätta. När spänningen i dessa muskler ökar, stelnar de och sägs bli spastiska. När muskler blir spastiska minskar musklernas rörelseomfång och det är smärtsamt att röra musklerna. Spasticitet är en av de mest vanliga symtomen på multipel skleros (MS) och definieras som muskelstelhet som ofta är generell och som orsakar mer eller mindre kontinuerlig rigiditet. Det förknippas normalt med tillfälliga perioder av försämring, i form av ofrivilliga muskelryckningar, medan muskelfunktionen successivt går förlorad. Det är en av de främsta orsakerna till funktionshinder vid MS eftersom det tenderar att vara i samband med smärta (kontinuerlig eller på grund av spasmer), förändringar i urinblåsans funktion och sömn, oförmåga att promenera och utföra andra rörelser, inklusive de som krävs för personlig hygien. Spasmer är ofrivilliga muskelrörelser i armar, ben och kropp. Det finns tre typer av spasmer: Flexors: gör att armar och ben böjs vid lederna. Extensors: gör att benen sträcks ut automatiskt. Adduktors: gör att ben och armar sluter sig tätt till kroppens mittlinje (armar dras mot bålen, benen tätt ihop mm).

3 VILKA ÄR SYMTOMEN? Personer som lider av spasticitet i samband med MS kan uppvisa en rad olika symtom, bland annat: Hypertonicitet (ökad muskelspänning), vilket i vissa fall kan leda till muskelstelhet, stela leder och funktionsstörningar i urinblåsan. Spontan muskelaktivitet i form av okontrollerbara muskelspasmer som antingen är isolerade i sin natur eller visas som en serie av snabba muskelsammandragningar (kallat kronisk kramp). Överdrivna senreflexer Som förknippas med: Smärta som kan variera från lätt (spända muskler) till svår (smärtsamma kramper i armar och ben). Nattligt uppvaknande på grund av smärta och/eller funktionsstörningar i urinblåsan. Försämring av muskelfunktion som kan påverka promenader, alla andra typer av rörelser och tal. Dessa symtom av spasticitet kan resultera i funktionsnedsättningar inklusive förändringar i hållning som orsakas av en ökning i muskeltonus (muskelspänning eller aktivitetsgrad). Muskler måste normalt upprätthålla en tillräckligt hög muskeltonus i syfte att hålla kroppen upprätt och möjliggöra rörelse, samtidigt som att tillåta flexibilitet och snabbhet under rörelsen. Spasticitet är resultatet av ökad muskelspänning, vilket resulterar i en förlust av muskelrespons. Detta kan framför allt leda till ökad trötthet och göra de dagliga aktiviteterna till en svår utmaning.

4 Spasticitet kan också leda till följande: Problem med att använda armar och ben: Personer som lider av spasticitet i samband med MS tenderar att få minskad rörlighet, vilket ofta innebär en minskad livskvalitet och en förändring i de dagliga aktiviteterna. Trötthet/brist på energi: Visar sig hos mer än 90 % av patienterna med MS. MSassocierad trötthet kan få dramatiska effekter på det professionella och sociala livet hos patienterna. Urinblåsedysfunktion: är ett mycket vanligt problem hos MS-patienter. En stor andel av patienterna måste gå på toaletten ofta som ett resultat. Sömnproblem: är den faktor som mest bidrar till trötthet hos patienter med MS. Spasmer: plötsliga, smärtsamma muskelsammandragningar som kan störa sömnen och bidra till dagtrötthet. Spasticitet kan göra sådant som att gå, sitta eller gå upp från en stol, bada, stretcha, klä på sig och andra dagliga aktiviteter är svårt. Dessutom rapporterar vissa patienter att okontrollerbara spasmer ofta orsakar obehagliga situationer. Spasticitet kan sänka självkänslan. Som ett resultat av detta bör patienten tala uppriktigt och fritt med dem runt omkring honom eller henne (t.ex. familjemedlemmar, vänner, sjukvårdspersonal). Alla patienter som lider av spasticitet upplever inte smärta. När det finns smärta är det oftast på grund av muskelstelhet, vilket gör att senorna förkortas och gör det svårt att böja eller sträcka på armar och ben. Vävnaderna blir knutna (kontrakterade) och resultatet är smärta. Vissa personer med spasticitet lider av djup, kontinuerlig smärta i lederna. Ibland kan en viss grad av spasticitet hjälpa till för att kompensera för motorisk svaghet i benen, så att patienten kan gå, stå upp eller flytta sig från en plats till en annan. VARFÖR UPPSTÅR DET? De grundläggande cellerna i nervsystemet kallas neuroner och skyddas med en slags skida gjord av ett protein som kallas myelin (på samma sätt somm en elektrisk kabel är skyddad av plast). Nervceller sänder signaler som behövs för den normala funktionen för vår motorik och våra sinnen. Det centrala nervsystemet (som inkluderar hjärnan, lilla hjärnan och ryggmärgen) ansvarar för hantering av dessa funktioner, som gör det möjligt

5 att t.ex. vissa muskler kontraherar medan andra slappnar av när de utför en viss rörelse. Detta sker på grund av att hjärnan skickar meddelanden till ryggmärgen och därifrån till musklerna. Vid MS skickas inte dessa meddelanden korrekt eftersom vägarna mellan hjärnan, ryggmärgen och musklerna är skadade. Meddelandena förvrängs och flera muskelgrupper kontraherar vid samma tidpunkt fast de inte borde det. Exakt motorikkontroll försvinner gradvis och samtidig kontraktion av extensor- och flexormusklerna leder till bristande samordning, ofta med smärtsamma och försvagande resultat. Som med alla symtom i samband med MS, är spasticitet resultatet av progressiv nedbrytning av myelin och nervtrådar. Detta resulterar i en motsvarande försämring av den signal som sänds av nervcellerna som ansvarar för impulser från hjärnan och ryggmärgen till musklerna, därmed orsakas överaktivering. Alpha motoriknervcellerna (ansvarar för att initiera muskelsammandragningar) är särskilt drabbade.

6 HUR OFTA UPPSTÅR DET? Spasticitet förekommer hos den stora majoriteten av patienter med MS, i varierande grad. MS är en mycket varierande sjukdom med avseende på hur den visar sig och fortskrider. Ur symtomens synvinkel (t.ex. spasticitet), är flares det som oftast observeras i början. En flare anses vara en ny och abrupt neurologisk förändring eller symtom (som varar mer än 24 timmar) eller en tydlig försämring av tidigare symtom (i avsaknad av feber eller någon form av medicin som kan förvärra patientens allmänna hälsotillstånd, som lugnande medel). Spasticitets-flares kan variera kraftigt i intensitet, varaktighet och återhämtningsperiod mellan olika patienter. Intensiteten kan variera från milda, där de inte påverkar det dagliga livet alls, till svåra, där de kraftigt påverkar en persons dagliga aktiviteter. Varaktigheten kan variera mellan ett par dagar (alltid mer än 24 timmar) till flera veckor, medan återhämtningsperioden varar från några dagar upp till tre månader. Med tiden upphör symtomen för MS att förekomma i flares för majoriteten av patienterna för att stanna kvar kontinuerligt. Detta är också fallet med spasticitet, där en kontinuerlig stelhet bibehålls, med fler eller färre spasmer. DIAGNOS OCH ÖVERVAKNING Olika tester kan utföras för att diagnostisera och övervaka utvecklingen av spasticitet. Dessa tester utvärderar muskelaktivitet: Analysera särdragen hos frivilliga och ofrivilliga rörelser i armar och ben. Mätning av frekvens och intensitet hos spontan muskelaktivitet (spasmer, kronisk kramp). Utfrågning av patienten, vårdpersonal eller sjukvårdspersonal för hans eller hennes intryck.

7 Utvärdering av patientens förmåga att utföra vissa aktiviteter, som att gå eller utföra personlig vård eller patientens allmänna livskvalitet. Mätskalor finns för att utvärdera graden av spasticitet ur en klinisk synvinkel såsom Ashworth skala, Numerical Rating Scale (NRS), övergripande kliniskt intryck mm No spasticity Significant degree of spasticity BEHANDLINGAR Människor som lider av MS kommer sannolikt att behandlas av ett multidisciplinärt team sammansatt av läkare och specialister, psykologer, logopeder och/eller sjukgymnaster. De här människorna kommer att avgöra vad det bästa alternativet är för din situation. Målen vid behandling av spasticitet är: Rörlighet: att förbättra användningen av drabbade kroppsdelar och personens förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter.

8 Bekvämlighet: Att minska smärta och obehag i samband med stelhet eller spasmer. Personlig hygien: att förbättra hållning och underlätta för självständig personlig hygien. Livskvalitet: att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra dagliga aktiviteter (rörlighet, arbete, familj, fritidsaktiviteter...). I informationssyfte finns riktlinjer för behandling av spasticitet i samband med MS tillgängliga enligt nedan: 1. Icke-farmakologiska behandlingar a) Sjukgymnast Sjukgymnastik (rehabilitering) är en viktig del av behandlingen av symtom på MS och innehåller följande olika alternativ: Sjukgymnastik: passiva rörelseövningar som omfattar instruktioner för att utföra övningar regelbundet, eftersom de bidrar till att stärka, stretcha och slappna av musklerna och samtidigt förbättra ledrörlighet och öka blodcirkulationen. Sjukgymnasten kommer troligen också att ge en rad övningar som ska utföras i hemmet. Innan beslut tas om att en behandling ska gälla, kommer sjukgymnasten att undersöka patienten för att få en uppfattning om hur han/ hon mår och hur han/hon rör sig. Sjukgymnastik kan bidra till att förbättra symtom och även se till att dålig hållning och dåliga vanor under rörelse som kan förvärra spasticiteten undviks. Patienten måste kanske ändra det

9 sätt på vilket han/hon går eller, i vissa fall, använda ett hjälpmedel som gör det möjligt för honom eller henne att röra sig lättare och på detta sätt förebygga muskelspasmer. Med mild MS brukar patienten ordineras att upprätthålla en god fysisk konditionsnivå genom att utföra stretching och styrkeövningar. Vid måttlig till svår spasticitet kan sjukgymnasten lägga till övningar och ställningar som minskar muskelspänning (för att undvika alltför stor muskeltonus så att musklerna blir mindre stela), kylterapi och muskelmobiliseringstekniker. Sjukgymnasten ger vanligen patienten ett stretchövningsprogram för att försöka bibehålla rätt muskellängd, vilket ökar chanserna för att spasmerna blir färre och mindre rigida. Dessa stretchövningar kan vara aktiva (utförs av patienten) eller passiva (kompletteras med hjälp av annan person), vilket är anledningen till att sjukgymnasten också inkluderar vårdpersonal i instruktionen

10 Hydroterapi (övningar i en pool) kan också hjälpa till att slappna av i musklerna. Ibland kan också användning av isförpackningar eller liknande (kryoterapi) vara användbart. Massage hjälper också till att lindra muskulär rigiditet. Arbetsterapeuter, när det är möjligt, arbetar tillsammans med sjukgymnasterna. De försöker avgöra hur fysiska symtom påverkar patienternas dagliga liv och hjälper dem att behålla sitt oberoende genom att lära dem rörelser som tar hänsyn till deras spasticitetsymtom. De avgör t.ex. hur spasticitet påverkar det sätt på vilket patienter reser sig upp från och sitter ner i en stol, eller med andra ord, hur flyttningen till och från stolen påverkar deras spasticitet. En arbetsterapeut kommer också att rekommendera enheter som hjälper patienten att utföra dagliga rörelser och se till att sängen, stolen och rullstolen som används av patienten är lämpliga. b) Kirurgi Beroende på patienten och särdragen i hans/hennes spasticitet, kan kirurgi vara ett lönsamt alternativ för svåra fall av spasticitet i samband med MS. Olika typer av kirurgi används för att behandla spasticitet. Ortopedisk kirurgi kan vara ett alternativ om kirurgerna beslutar att förlänga senor, säkra leder eller behandla missbildningar på något annat sätt. Kirurgisk korrigering, åtföljd av lämplig rehabilitering, kan förlänga viloperioder, minska smärta och undvika liggsår (försvagad vävnad som blir hård, torr och får en pärlvit, grå eller svart färgton). c) Olika ortopediska ortoser: Syftar till att tvinga korrekt hållning av deformerade kroppsdelar och gör det möjligt att använda dem.

11 d) Alternativa behandlingar: Alternativa behandlingar inkluderar akupunktur (för vissa typer av smärta) och avslappningstekniker som yoga och meditation. 2. Primära läkemedelsbehandlingar Det finns olika läkemedel som kan förskrivas för behandling av spasticitet, från muskelavslappnande medel till lågdos-antiepileptiska läkemedel. De viktigaste läkemedlen beskrivs nedan. Oral muskelrelaxantia Benzodiazepiner Tillåtna cannabinoider 3. Invasiva (injicerbara) läkemedelsbehandlingar Lokalt injicerbara läkemedelsbehandlingar är ett potentiellt alternativ för patienter med spasticitet som bara berör ett litet område (fokal spasticitet) eller som inte svarar på peroral medicinering. Olika behandlingar finns: Nervgifter: injiceras direkt in i muskeln och minskar muskelspänningar och behandlar lokaliserad (fokal) spasticitet. Effekten varar i cirka 2-4 månader. Tenderar att vara en del av ett program som innehåller rehabilitering. Nervblockad med neurolysagenter: injektion av fenol eller alkohol i nervändarna i det drabbade området, som förstör dem och orsakar muskelavslappning. Resultaten är relativt kortsiktiga och förfarandet måste upprepas varannan månad. Intratekalt administrerat muskelrelaxantia: en sista utväg för patienter med spasticitet i de nedre kroppsdelarna som inte svarar tillräckligt på andra mediciner eller om patienten inte kan tåla de andra medicinerna. Ges via en kateter (litet rör) i thecal sac (utrymmet som omger ryggmärgen) och ansluts till en medicinreservoar med en infusionspump. Denna implanteras kirurgiskt under bukhuden för att direkt administrera läkemedlet in i ryggmärgen. Kräver särskild vård

12 Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

MOBILITET OCH BILKÖRNING

MOBILITET OCH BILKÖRNING MOBILITET OCH BILKÖRNING Solutions with you in mind www.almirall.com ALLMÄNNA RÅD 1. Rörlighet Rörlighet definieras som vår förmåga att röra oss baserat på vår egen muskelkraft, koordination, balans och

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

ADVICES FROM TRÄNING. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ADVICES FROM TRÄNING. www.almirall.com. Solutions with you in mind ADVICES FROM TRÄNING www.almirall.com Solutions with you in mind ADVICES FROM PHYSIOTHERAPIST Jesus Conesa, Madrid Multiple Sclerosis Association 1. Planering Utarbeta en handlingsplan med lämplig sjukvårdspersonal,

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?

Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines? Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger

Läs mer

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Spasticitet i Multipelskleros

Spasticitet i Multipelskleros Spasticitet i Multipelskleros Patientinformation 1 Vad är Spasticitet? En medicinsk definition av spasticitet är den som den europeiska gruppen EUSPASM ger: en Spasticitet kan också störd sensorimotorisk

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

MS OCH DET MS OCH VARDAGE. www.almirall.com. Solutions with you in mind

MS OCH DET MS OCH VARDAGE. www.almirall.com. Solutions with you in mind MS OCH DET MS OCH VARDAGE www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD 1. Rekommendationer för kläder Vi föreslår att du håller dig till följande rekommendationer om du lider av symtom på framskriden

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat

Läs mer

Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Allmän information

Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Allmän information Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om injektioner med BOTOX (Botulina Toxin

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

F-tandvård i Region Skåne

F-tandvård i Region Skåne F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk

Läs mer

Patientinformation 2012-01-16

Patientinformation 2012-01-16 Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna

Läs mer

Svensk Dystoniförening

Svensk Dystoniförening Svensk Dystoniförening Vanliga frågor om dystoni För dig som fått diagnosen dystoni, har någon anhörig som drabbats av dystoni eller vill veta mer om denna sjukdom finns här en samling frågor och svar.

Läs mer

Reumatisk sjukdom och sex

Reumatisk sjukdom och sex Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

information till dig som opererats för Höftfraktur namn:

information till dig som opererats för Höftfraktur namn: information till dig som opererats för Höftfraktur namn: Välkommen till ortopediavdelningen på Centralsjukhuset Kristianstad! Din operation Du har opererats för Operationsdatum Operationsmetod Opererande

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM ALLT OM TAL- OCH SVÄLJPROBLEM www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Talproblem definieras som problem vid eller hinder i samband med artikulering av ord och, som följd, bibehålla ordflöde.

Läs mer

Datum 2009-02-03. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Neurobloc Injektionsvätska, 5000 E/ml Ampull, 133120 2800,00 2903,00

Datum 2009-02-03. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Neurobloc Injektionsvätska, 5000 E/ml Ampull, 133120 2800,00 2903,00 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-03 Vår beteckning SÖKANDE Eisai AB Svärdvägen 3A 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning

Läs mer

DOM 2014-04- 0 7. Meddelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett Assistans Sverige AB Box 60 291 21 Kristianstad

DOM 2014-04- 0 7. Meddelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett Assistans Sverige AB Box 60 291 21 Kristianstad KMl\tIRRÄ TTEN I GÖTEBORG vdelning 3 2014-04- 0 7 Meddelad i Göteborg Mål nr 4668-13 Sida I (3) KLGNDE ( Ombud: Jur.kand. Zisis Zikontalas Komplett ssistans Sverige B Box 60 291 21 Kristianstad MOTPRT

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se Självkateterisering ett annat sätt att kissa För dig som är KVINNA www.lofric.se Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER

Läs mer

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Fysiatriska avdelningen, tel. (06) 826 4365 Vårdplanerare tel. (06) 826 4782 Avdelning 7, tel. (06) 826 4303 VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc Patientguide Information till personer som ordinerats botulintoxin B (Neurobloc ) för cervikal dystoni. Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc Denna guide tillhandahålls av Eisai

Läs mer