Parkinsons Sjukdom Fysioterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parkinsons Sjukdom Fysioterapi"

Transkript

1 (5) Parkinsons Sjukdom Fysioterapi Sammanfattning Parkinsons sjukdom, är en progressiv neurologisk sjukdom som kännetecknas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. Till neurologavdelning på SÄS, kommer patienter via planerad inläggning från väntelista eller direkt från AVC. Fysioterapeutisk bedömning, behandling och träning bedrivs både som poliklinik och inneliggande vård. Fysioterapeuten undersöker patientens rörlighet, koordination, tonus, balans, förflyttning och gångförmåga. Funktionsbedömningen ligger sedan till grund för behandlingsåtgärder och träningsprogram. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Genomförande... 2 Inneliggande vård och bedömning... 2 Poliklinik... 3 Åtgärd fysioterapeut... 3 Behandlingsmål... 3 Bedömning... 3 Fysioterapeutisk träning... 3 Uppföljning... 4 Dokumentinformation... 4 Referenser... 5 Förutsättningar Parkinsons sjukdom (PS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar funktionen av de basala ganglierna, en grupp nervcellskärnor som är belägna i djupet av de båda hemisfärerna [1]. Bradykinesi är det symtom som tydligast går att koppla till patofysiologin och kännetecknas av förlångsammade rörelser med minskat rörelseomfång särskilt vid försök till snabba alternerande rörelser. Utöver bradykinesi skall patienten också uppvisa minst ett av följande symptom: 1. Rigiditet, vilket innebär en tonusökning i muskulaturen som känns vid passiva rörelser 2. Vilotremor, vilket innebär ofrivilliga skakningar (oftast i händerna)

2 (5) 3. Postural instabilitet som inte är primärt orsakad av visuell, vestibulär, cerebellär eller proprioceptiv dysfunktion Symptomen skall också debutera unilateralt samt svara positivt på levodopabehandling. Vidare måste andra typer av parkinsonistiska tillstånd uteslutas [2,3]. De flesta patienter har initialt mycket god behandlingseffekt av mediciner. Så småningom drabbas dock många av snabba fluktuationer av symptomen vilket innebär att patientens rörelsemönster snabbt kan växla mellan hypokinesi och hyperkinesi/dyskinesi (ofrivilliga och överdrivna rörelser). Detta kallas on-off fenomen [1]. Genomförande På neurologavdelningen och neurologmottagningen på Södra Älvsborgs Sjukhus arbetar vi i ett multidisciplinärt team bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Patienter kan komma till neurologavdelningen för planerad inläggning från väntelista eller direkt från AVC. Gemensamt för de allra flesta patienter är att de har haft en tilltagande alternativt akut försämring av sina symptom, vilket kräver inneliggande bedömning och medicinjustering. Första dagarna av vårdtiden brukar patienten i regel observeras av vårdpersonalen som löpande kan dokumentera patientens rörelseförmåga via ett så kallat autoscoreschema. Läkaren eller sjuksköterskan meddelar fysioterapeuten muntligen eller genom att fysioterapeuten själv blir varse patienten via journalen. Inneliggande vård och bedömning Fysioterapeuten undersöker patienten vad gäller rörlighet, koordination, tonus, balans, förflyttning och gångförmåga. Statusmallen Unified Parkinson s Diseae Rating Scale (UPDRS) del 3 används (bilaga). När läkare bedömer att patientens status har kartlagts, inleds medicinjustering. Förändringar av funktion noteras i det dagliga arbetet på avdelningen via autoscoreschemat eller mer exakt med UPDRS. Patienter med stora fluktuationer i funktionen bör undersökas i både ON- och OFF-fas. Vid utvärdering av funktion bör undersökning med UPDRS utföras vid ungefär samma tidpunkt som gjorts tidigare under vårdtiden för att resultatet skall bli så tillförlitligt som möjligt. Avdelningsteam hålls en gång i veckan och kortare avstämningar med läkare och sjuksköterska sker även löpande vid behov. I samband med utskrivning från inneliggande vård kan patienten vid behov rapporteras över till fysioterapeut i primärvård eller kommun för vidare träning. De patienter som bedöms som lämpliga att delta i vår polikliniska gruppträning för parkinsonpatienter, se nedan, informeras om denna möjlighet.

3 (5) Poliklinik På fysioterapin har vi en poliklinisk träningsgrupp inriktad mot parkinsonpatienter en gång per vecka. Det finns dessutom en möjlighet för patienter som nyligen diagnostiserats med Parkinsons sjukdom att träna polikliniskt på Motorikskolan. På Motorikskolan får patienterna rådgivning och verktyg att hantera sin sjukdom ur det fysiska perspektivet. Denna träningsperiod är begränsad till cirka åtta besök. Åtgärd fysioterapeut Behandlingsmål I de tidigare faserna av sjukdomen är målet att komma igång med regelbunden träning av kondition, rörlighet och styrka för att på så sätt förebygga framtida besvär. I medelfas är målet mer inriktat på att bibehålla eller förbättra funktion och aktivitetsförmåga. I den sena sjukdomsfasen, då patienten är sängbunden och beroende av rullstol, inriktas målen mer mot att motverka komplikationer såsom trycksår, kontrakturer och pneumoni. Bedömning Bedömning av funktion görs med UPDRS, del 3 (motorikdelen). Steglängd och gånghastighet undersöks genom ett 10 meters gångtest där antal steg samt tidsåtgång mäts. Ibland finns det behov av att undersöka balansen mer ingående och då kan Bergs balansskala eller MiniBest Test användas. Likaså kan även muskelstyrka (med 0-5 skalan) och rörelseomfång (med goniometer) undersökas mer detaljerat vid behov. Fysioterapeutisk träning Under vårdtiden tränar patienten regelbundet med fysioterapeuten. Den fysioterapeutiska träningen och behandlingen bedrivs både på avdelningen och i fysioterapins egna lokaler där det finns flera utrustade gymnastiksalar och enskilda behandlingsrum. Nivån på den behandling och träning som utförs baseras på den initiala funktionsbedömningen [4-11]. Exempel på fysioterapeutiska åtgärder kan vara: - Rörlighetsträning - Styrketräning - Konditionsträning - Balansträning - Koordinationsträning - Muskeltöjning - Gång- och förflyttningsträning

4 (5) - Hjälpmedelsutprovning (ex. gånghjälpmedel och olika träningshjälpmedel) - Instruktion av hemträningsprogram - Strategiträning - Information om vikten av fysisk aktivitet och träning Uppföljning Fysioterapeuten följer vid behov upp status och behandlingsmål. De parametrar som var av vikt vid målformuleringen följs upp genom att upprepa relevanta undersökningar, se nämnda instrument under bedömning. Då vårdtiderna på neurologavdelningen är relativt korta är naturligtvis resultaten i utvärderingen oftast mer relaterade till medicinjusteringen än de fysioterapeutiska åtgärderna. Fysioterapeut på neurologavdelningen kan i särskilda fall följa upp patienter vid ett fåtal tillfällen efter utskrivning via poliklinisk mottagning inom ramen för Motorikskolan. Vid ytterligare behov av träning rapporterar fysioterapeut över patienter till fysioterapeutkollega i primärvård eller kommun. Många patienter har kvar regelbunden kontakt med läkare på neurologmottagningen. Bilaga: Bedömningsinstrument UPDRS, del 3 Dokumentinformation För innehållet svarar Elisabet Eskilsson, leg fysioterapeut, Furat Salman, leg fysioterapeut, neurooch rehabiliteringskliniken, neurologen, fysioterapin, SÄS, Borås. Remissinstanser Svenerik Roslin, VEC, neuro- och rehabiliteringskliniken, reumatologen, fysioterapin, SÄS, Fastställt av Gunnar Helgesson, verksamhetschef, neuro- och rehabiliteringskliniken, SÄS Nyckelord fysioterapi, fysioterapeut, sjukgymnast, sjukgymnastik, Parkinsons sjukdom, parkinsons sjukdom, rehab, rehabilitering

5 (5) Referenser 1. Aquilonius, Sten-Magnus. Fagius, Jan. Neurologi. Stockholm: Liber AB, s Eriksson, Håkan. Neuropsykologi. Stockholm: Liber AB, s Jankovic, J. Parkinson s disease: clinical features and diagnosis. Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry. 2008; 79: Tomlinson, C. Patel, S. Meek, C. Clarke, C. Stowe, R. Shah, L. Sackley, C. Deane, K. 5. Herd, C. Wheatley, K. Ives, N. Physiotherapy versus placebo or no intervention in Parkinson's disease. Cochrane database of systematic reviews (online). Aug Deane, K. Jones, D. Ellis-Hill, C. Clarke, C. Playford, E. Ben-Sholmo, Y. Physiotherapy for Parkinson's disease: a comparison of techniques. Cochrane database of systematic reviews (online). Jan CrizzleAM, Newhouse IJ. Is physical exercise beneficial for persons with Parkinson s disease? Clin J SportMed 2006;16: Goodwin, V. Richards, S. Taylor, R. Taylor, H. Campbell, J. The effectiveness of exercise interventions for people with Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis. Movement disorders: official journal of the Movement Disorder Society. 2008; 23(5): Mehrholz, J. Friis, R. Kugler, J. Twork, S. Storch, A. Pohl, M. Treadmill training for patients with Parkinson's disease. Cochrane database of systematic reviews (online) Dibble, E. Addison, O. Papa, E. The effects of exercise on balance in persons with Parkinson's disease: a systematic review across the disability spectrum. Journal of neurologic physical therapy : JNPT. 2009; 33(1): Allen, N. Sherrington, C. Paul, S. Canning, C. Balance and falls in Parkinson's disease: a meta-analysis of the effect of exercise and motor training. Movement disorders: official journal of the Movement Disorder Society. 2011; 26(9):

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Benamputation Fysioterapi

Benamputation Fysioterapi 2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll

Läs mer

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom 2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget

Läs mer

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2016-02-17 Giltigt t.o.m.: 2017-02-17 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

S E N I O R A L E R T

S E N I O R A L E R T S E N I O R A L E R T Team: Förbättringsområde: Målsättning: Särkivaaragården, Övertorneå Fallprevention, nutrition Antal fall ska minskas med systematiska förebyggande åtgärder.. Princip är, att med regelbunden

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Hjärnskador fysioterapi

Hjärnskador fysioterapi 2017-05-12 31974 1 (6) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter med förvärvad eller kongenital hjärnskada på neuro- och rehabiliteringsklinikens fysioterapienhet, SÄS,

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS 2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parkinsons sjukdom - Rehabiliteringsteam - ARB FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parkinsons sjukdom - Rehabiliteringsteam - ARB FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17844 su/med 2018-09-26 6 Innehållsansvarig: Ann Björkdahl, 1:E arb.terapeut, Arbetsterapi och fysioterapi Högsbo (annbj15) Godkänd av: Gunilla Kjellby

Läs mer

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Träning efter lårbensamputation

Träning efter lårbensamputation Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Målet med riktlinjearbetet har varit att utvärdera och sammanställa befintlig evidens gällande fysioterapeutiska

Läs mer

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL 2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom

Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi Erika Franzén, Docent, Universitetslektor, Fysioterapeut. Karolinska Institutet och Karoliniska Universitetssjukhuset Parkinsons sjukdom

Läs mer

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke 2018-07-11 21443 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs handläggning för identifiering av sväljningssvårigheter vid akut stroke. Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska sväljningsförmågan screenas

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik

Läs mer

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2018-10-19 Giltigt t.o.m.: 2019-10-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi

Läs mer

P: patienter med MS. I: gångträning med sjukgymnast. C: självträning av gång med hemträningsprogram. O: gångförmåga. Introduktion

P: patienter med MS. I: gångträning med sjukgymnast. C: självträning av gång med hemträningsprogram. O: gångförmåga. Introduktion MS Hur påverkar en rehabiliteringsperiod med sjukgymnastledd träning gångförmågan hos personer med MS jämfört med självständig gångträning med hemträningsprogram? P: patienter med MS I: gångträning med

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060 Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober

Läs mer

Neuroteam ett arbetssätt

Neuroteam ett arbetssätt Kliniken i fokus I Sundsvall har neurologmottagningen arbetat i team med framförallt Parkinson-, MSoch ALS-patienter sedan slutet av 90-talet. Arbetssättet får ett gott betyg av patienterna och personalen

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

Externa Hjärtsviktsteamet

Externa Hjärtsviktsteamet Externa Hjärtsviktsteamet Hudiksvall Uppstart maj-2014 Hur kom teamet till? Facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning/ otillfredsställande arbetsmiljö Arbetsmiljön

Läs mer

Träning efter underbensamputation

Träning efter underbensamputation Träning efter underbensamputation Efter benamputation Du har fått ett gips runt benet som är till för att skydda såret och hålla ditt knä i ett rakt läge. När gipset tas bort är det upp till dig att fortsätta

Läs mer

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården

Läs mer

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering 2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning

Läs mer

REUMA SOL. Nedan finns exempel på vad den fysioterapeutiska behandlingen kan innehålla:

REUMA SOL. Nedan finns exempel på vad den fysioterapeutiska behandlingen kan innehålla: REUMA SOL Reuma Sol är en mycket väletablerad utförare av rehabilitering gällande patienter med reumatiska sjukdomar. Anläggningen som drivs av Norska Reumatikerföreningen är byggd för att kunna ta emot

Läs mer

Stroke - arbetsterapi

Stroke - arbetsterapi 2017-03-28 31421 1 (9) Sammanfattning Detta dokument riktar sig främst till arbetsterapeuter på neuro- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Borås och syftar till att kvalitetssäkra

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende

Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende Förekomst av extrapyramidala symtom hos personer som bor på särskilt boende FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Adam Rohatynski, ST-läkare Vårdcentralen Vara Rapport 0:4 Utförd

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Neuroteam

Neuroteam Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2013-04-01 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr:

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En

Läs mer

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Funktionsförmåga Barndom Vuxen Ålderdom Tröskel till beroende Spridning av funktion hos

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna patienter med astma bronchiale i öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet

Läs mer

Guide till rehabilitering

Guide till rehabilitering Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,

Läs mer

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg Profy 65+ Kick off projektet t Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius Magnus Björkgren Gerd Laxåback Frank Borg De centralaste hälsoriskerna globalt 1,2 milj. Personer dör årligen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Målsättning med fysioterapi vid

Målsättning med fysioterapi vid Fysioterapi vid neuromuskulära sjukdomar Anna-Karin Kroksmark Med dr, överfysioterapeut Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Målsättning med

Läs mer

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2016-02-10 Giltigt t.o.m.: 2017-02-10 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Cervikal Dystoni, Fysioterapi

Läs mer

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018 Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader

Läs mer

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård 2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information

Läs mer

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås

Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås 2017-09-22 29580 1 (7) Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås Sammanfattning När patienter bedöms på akutmottagningen beslutas om hemgång eller inskrivning i slutenvård. För patienter

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer