Uppföljning Medarbetare 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning Medarbetare 2011"

Transkript

1 Uppföljning Medarbetare 2011

2 UPPFÖLJNING MEDARBETARE 2011 DEN ÖPPNA KOMMUNEN... 3 ÖVERSIKT... 5 FRISKA OCH NÖJDA MEDARBETARE HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 6 MEDARBETARENKÄTEN... 6 PERSONALANSVAR... 7 FRISKTAL... 8 Frisktal per förvaltning... 8 Frisktal per personalgrupp... 9 Frisktal och kön Frisktal och ålder SJUKFRÅNVARO Sjukskrivningar per förvaltning Sjukskrivningar per personalgrupp Sjukskrivningar per kön Sjukskrivningar per åldersgrupp Åtgärder för att minska sjukskrivningarna EFFEKTIVT ARBETSSÄTT LIKABEHANDLING Jämställdhet Könsfördelningen bland chefer och arbetsledare Könsfördelning bland jämförelsekommunerna Utländsk bakgrund Ålder Ålder i jämförelsekommunerna BEMANNING OCH VOLYM Tillsvidareanställningar Tidsbegränsade anställningar med månadslön Tidsbegränsade anställningar med timlön Fyllnadstjänstgöring och övertid Total resursinsats Fördelning anställningsformer NYCKELTAL FÖR ANSTÄLLNINGSTRYGGHET SYSSELSÄTTNINGSGRADER Önskad sysselsättningsgrad Faktisk sysselsättningsgrad Andel heltid bland jämförelsekommunerna KOMPETENSUTVECKLING UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsnivå jämförelse kommun, län och riket... 31

3 Utbildningsnivå per förvaltning Utbildningsnivå per anställningsform Utbildningsnivå per personalgrupp SJUKSKRIVNINGARNAS KOSTNADER LÖNER FRÅNVARO Semester Total frånvaro PENSIONSAVGÅNGAR REKRYTERINGSBEHOV OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING BILAGOR Bilaga 1: Tabeller 1 Frisktal 38 2 Frisktal kvinnor och män Sjukskrivningar kalenderdagar per tillsvidareanställd och år Sjukskrivningar för kvinnor per personalgrupp Sjukskrivningar för män per personalgrupp Total sjukskrivning per åldersgrupp och personalgrupp Andel kvinnor per personalgrupp Utländsk bakgrund andel i procent Genomsnittsålder och åldersfördelning Tillsvidareanställningar anställningar och årsarbeten Tidsbegränsade anställningar anställningar och årsarbeten Timavlönade arbetad tid i årsarbeten Timavlönade Antal personer som fått timlön under året Fyllnadstjänstgöring i årsarbeten Övertid i årsarbeten Genomsnittlig sysselsättningsgrad Andel heltid samt andel deltid över resp. under 75 procent Utbildningsnivå andel i procent Total frånvaro i årsarbeten Bilaga 2: Källor och definitioner. 57 Bilaga 3: Indelningen i personalgrupper enligt AID Bilaga 4: Chefskoder enligt AID Bilaga 5: Lönestatistik

4 Uppföljning medarbetare 2011 Den öppna kommunen Vår vision, som har sin grund i medborgarnas behov, nås med tydliga mål och uppdrag och arbete av hög kvalitet. Våra medarbetares arbete bygger på ständig vilja att utvecklas och att bidra till andras utveckling. Varje medarbetare har en öppenhet för olikheter och kan värdesätta dessa. Under året togs en personalidé fram som har till uppgift att stödja verksamhetsidén, uttrycka vad som förväntas av medarbetarna för att verksamhetsmålen ska uppnås samt visa vad kommunen som arbetsgivare erbjuder medarbetarna för att göra detta möjligt. Förändringsprocessen mot nya arbetssätt fortsatte i förvaltningarna. Medborgarna och företagen ställer höga krav på service, tillgänglighet och flexibilitet på en modern kommun. För att möta förväntningarna måste vi ändra vårt arbetssätt. Nya arbetssätt ska leda till att det blir enklare för medborgarna och företagen i Kristianstads kommun. Konkurrensutsättning inom olika verksamheter innebar att externa utförare etablerades inom både skola, förskoleverksamhet samt vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Friska och nöjda medarbetare Frisktalet ökade med en procentenhet och låg på 62 procent för kommunen totalt. Sjukskrivningarna minskade med 0,4 dagar och hamnade på 15,4 kalenderdagar per tillsvidareanställd medarbetare. Effektivt arbetssätt Den totala resursinsatsen under året ökade med 60 årsarbeten. Antalet årsarbeten för tillsvidareanställningar minskade medan de tidsbegränsade anställningarna med månadslön och timlön mätt i årsarbeten ökade. Antalet personer som varit inne och arbetat som timavlönad minskade samtidigt som och antal arbetade timmar per person ökade. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade totalt och den ökade både för kvinnor och för män. Andelen kvinnliga medarbetare minskade något. Kommunledningskontoret/Personal & arbetsmiljö Leif Rülf Personaldirektör Jenny Bondesson Personalspecialist 3

5 Uppföljning utifrån balanserade styrkort för Medarbetarperspektivet MÅL STYRTAL KOMMENTAR Frisktal Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som andelen medarbetare i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. Frisktalet 2011 ökade med en procentenhet och låg på 62 % för kommunen totalt. God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro Målsättningen att minska sjukfrånvaron med en kalenderdag per medarbetare per år nåddes inte under Sjukfrånvaron minskade med 0,4 dagar till 15,4 kalenderdagar per medarbetare. Korttidsfrånvaron och den längre frånvaron har minskat medan långtid var oförändrad. Sjukfrånvaron under året låg på en acceptabel nivå för en verksamhet av Kristianstads kommuns storlek och skiftande karaktär. Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Systematiskt arbetsmiljöarbete Likabehandling Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen års uppföljning visade på att ytterligare insatser har genomförts och detta innebar en måluppfyllnad på 85 procent. Arbetet med förvaltningarnas likabehandlingsarbete följs upp årligen utifrån fyra åtgärder inom området. Uppföljningen för 2011 visade på en måluppfyllnad på 25 procent. 4

6 Översikt Statistikuppgift/nyckeltal Avser tillsvidareanställda om inget annat anges Förändring Antal eller procentenheter Friska och nöjda medarbetare Frisktal (andel tillsvidareanställda i procent med högst fem sjukdagar under året) 60,7% 61,8% + 1,0 Kvinnor 58,0% 58,6% + 0,6 Män 71,3% 73,9% + 2,6 Nöjd-Medarbetar-Index (värden mellan 1 och 6) 4, Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd 15,7 15,4-0,4 Kvinnor 17,1 16,9-0,2 Män 10,6 9,8-0,8 Personalansvar, antal medarbetare per chef Effektivt arbetssätt Tillsvidareanställda i årsarbeten vid årets slut Tidsbegränsat anställda med månadslön i årsarbeten Insats av timavlönade i årsarbeten Antal timavlönade som arbetat under året Genomsnittligt antal arbetade dagar per timavlönad Andel tidsbegränsat anställda med månadslön av alla anställda med månadslön 5,7% 6,3% + 0,7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 91,8% 92,3% + 0,5 Kvinnor 90,6% 91,1% + 0,5 Män 96,4% 96,6% + 0,3 Andel kvinnor 79,1 78,9-0,2 Andel män 20,9 21,1 + 0,2 Genomsnittsålder 45,9 46,1 + 0,2 Kvinnor 45,6 45,9 + 0,3 Män 47,0 47,1 + 0,1 Etnisk bakgrund - 12 % - Sjukskrivningskostnader i mkr 49,4 50,5 + 1,1 Total frånvaro i årsarbeten netto för alla medarbetare

7 Friska och nöjda medarbetare Hälsa och arbetsmiljö Fakta medarbetarenkät Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Nöjdmedarbetarindex 4,17 4,32 4,44 4,43 Systematiskt arbetsmiljöarbete Kristianstads kommun har under 2011 ytterligare lyft blicken för att satsa på åtgärder som främjar den goda hälsan på arbetsplatsen. Arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats är komplext och mångfacetterat samtidigt som det kan vara svårt att mäta direkt vad en insats ger för resultat. Som ett stöd i arbetet har en 9-fältsmodell tagits fram i syfte att försöka förtydliga aktiviteterna samt utgöra underlag för fortsatta insatser. Genom ett nytt samverkansavtal, ny policy för ett hälsofrämjande arbete och en personalidé skapas förutsättningar för att tydliggöra vår värdegrund och det unika med att arbeta i en kommun. Den stora satsningen under året var hälsodagarna september dit alla medarbetare bjöds in för att få ta del av föreläsningar, seminarier och aktiviteter. Cirka medarbetare besökte hälsodagarna för att söka ny kunskap och inspiration som kan användas i det dagliga arbetet. En friskvårdssubvention på 500 kronor har erbjudits alla medarbetare och 35 procent har passat på att ägna sig åt hälsa och friskvård. Medarbetarenkäten Under hösten 2012 kommer medarbetarenkäten att genomföras för femte gången. Resultatet för 2010 års enkät förändrades endast marginellt jämfört med 2008 och Nöjdmedarbetarindex minskade ytterst lite jämfört med förra enkättillfället. Med tanke på besparingar, pågående omorganisation och löneöversyn betraktas detta som ett tillfredsställande resultat. Ledarskap och uppföljning ökade medan övriga värden minskade med någon hundradel. Faktorn arbetskamrater hade fortfarande det högsta värdet av faktorerna som det har varit vid de tidigare enkäterna. Jämförelseindex Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) 4,17 4,32 4,44 4,43 Frånvaro av trakasserier 83,5% 89,1% 90,2% 89,8% Medarbetarsamtal 53,4% 68,0% 73,5% 76,9% Långtidsfriska 80,6% 83,1% 83,7% 85,6% Svarsfrekvens 76,4% 79,6% 86,1% 85,9% 6

8 Personalansvar Fakta medarbetarenkät Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Ledarskapsindex 4,32 4,60 4,81 4,78 I Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex finns ett tal kallat personalansvar. Det visar antalet medarbetare per chef. Detta tal får inte vara för högt för då är det svårt för chefen att ta sitt personalansvar. Talet ska inte heller vara för lågt då det ger en onödigt hög kostnad för verksamheten. Under 2008 infördes en ny klassificering av befattningar, Arbetsidentifikation (AID). I detta system läggs koder in bland annat för chefs- och ledningsansvar. Enligt denna hade vi 333 medarbetare med någon typ av arbetsledarfunktion, vilket var en ökning med två jämfört med Av dessa hade 283 chefer fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Här innefattas befattningar som förvaltningschef, skolchef, områdeschef, avdelningschef, enhetschef, teamchef och rektor. 50 medarbetare hade ett begränsat lednings- eller samordningsansvar. Se vidare avsnittet Könsfördelning bland chefer och arbetsledare under avsnittet Likabehandling sidan 16. Nyckeltal personalansvar Antal tillsvidareanställda per chef/arbetsledare (beräknat på de 283 chefer med fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar) FÖRVALTNING Omsorgsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Arbete och välfärdsförvaltningen C4 Teknik 9 8 HELA KOMMUNEN I hela kommunen var det genomsnittliga antalet medarbetare per chef 2011 samma som 2010 och Omsorgsförvaltningen har ökat antalet chefer och detta har medfört ytterligare minskning av mängden medarbetare per chef jämfört med tidigare år. På Barn- och utbildningsförvaltningen var antalet samma. På de mindre förvaltningarna hade cheferna personalansvar för mellan 10 och 20 medarbetare. I vissa verksamheter hanteras ett stort antal medarbetare med korta anställningar. Tar vi med tidsbegränsade anställningar (med månadslön och timlön) blir nyckeltalet högre. 7

9 Nyckeltal personalansvar Samtliga medarbetare per chef/arbetsledare (Antal tillsvidare och tidsbegränsade med månadslön per den och tidsbegränsade med timlön som någon gång arbetat under året.) FÖRVALTNING Omsorgsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Arbete och välfärdsförvaltningen C4 Teknik 9 9 HELA KOMMUNEN Frisktal Fakta från medarbetarenkät Fråga i bakgrundsvariabler Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Jag är långtidsfrisk* 80,6 83,1 83,7 85,6 *Andel svarande som angivit 0-7 sjukdagar under januari till oktober Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som den andel av tillsvidareanställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. Sambandet mellan frisktal och sjuktal kan beskrivas på följande sätt: Högt sjuktal Lågt sjuktal Lågt frisktal Stor ohälsa som är allmänt spridd i gruppen! ALARM! Korta sjukfall som drabbar de flesta. Kan också vara många deltidssjukskrivna. OK i smittoutsatt verksamhet eller om man fått sjuka i tjänst på deltid. Annars en förvarning. Högt frisktal Ett antal långtidssjuka men bra hälsa för övrigt. Är långtidssjukskrivningarna arbetsrelaterade? Den friska organisationen!! HURRA! 2011 ökade kommunens totala frisktal med en procentenhet till 61,8 procent. Frisktal per förvaltning - tabell sid 38 C4 Teknik minskade frisktalet med en halvprocentenhet från att ha ökat frisktalet med nästan sex procentenheter C4 Teknik hade tillsammans med Kommunledningskontoret högst frisktal av förvaltningarna. Barn- och utbildningsförvaltningen minskade frisktalet samtidigt som sjukfrånvaron totalt minskade. Detta tyder på att de korta sjukskrivningarna ökar. Arbete och välfärdsförvaltningens frisktal sjönk med över två procentenheter i samband med att sjukfrånvaron ökade. Omsorgsförvalt- 8

10 ningen ökade frisktalet med över tre procentenheter. Den totala sjukfrånvaron ökade under året, men inte de korta sjukskrivningarna under fem dagar. Tidigare har Omsorgsförvaltningen ökat 2009 med två procentenheter och minskat 2010 i samma omfattning. I de små förvaltningarna kan frisktalet fluktuera kraftigt mellan mätperioderna eftersom enstaka sjukskrivningar har stort genomslag. Frisktal samt frisktalets och sjuktalets förändring per förvaltning FÖRVALTNING FRISKTAL Sjuktalets Andel friska* i Ökn/minskn i förändring procent %-enheter Kommunledningskontoret 69-0,2-1,4 C4 Teknik 69-0,5-3,7 Barn- o utbildningsförvaltn 65-0,8-0,7 Arbete och välfärdsförvaltn 62-2,2 + 1,5 Omsorgsförvaltningen ,3 + 0,4 HELA KOMMUNEN ,0-0,4 * Frisk = Högst 5 sjukskrivningsdagar under året. Andelen av tillsvidareanställda som var helårsfriska var 37 procent av samtliga tillsvidareanställda medarbetare, vilket var en procentenhet mer än Frisktal per personalgrupp - tabell sid 38 Personliga assistenter som hade den högsta sjukfrånvaron av personalgrupperna ökade sjukfrånvaron med nästan nio dagar samtidigt som frisktalet var oförändrat på 56 procent. Medarbetare bland städ och tvätt hade det lägsta frisktalet men har ökat med över fyra procentenheter. Samtidigt har sjukfrånvaron ökat med över sex dagar i denna grupp. 9

11 Vårdbiträden/undersköterskor som hade bland de lägsta frisktalen och den högsta sjukfrånvaron. Under 2011 ökade frisktalet igen och sjukfrånvaron minskade något, tvärt emot utvecklingen under 2010 då sjukfrånvaron ökade och frisktalet minskade. Frisktal och kön - tabell sid 39 Frisktalen ökade både för kvinnorna och för männen samtidigt som sjukfrånvaron också minskade för bägge grupperna. Ökningen av frisktalet var större för männen. Skillnaden mellan männens och kvinnornas frisktal har ökat och kvinnorna har en bra bit kvar till männens nivå. Frisktalet visar att männen var friskare än kvinnorna i de flesta personalgrupper. Särskilt stor var skillnaden bland hantverksarbetare (fastighetsskötare, fordonsförare, parkeringsvakt mfl) och bland övrigt lärararbete (speciallärare, SFI-lärare mfl). Bland personliga assistenter och tekniska handläggare hade kvinnorna ett högre frisktal än männen. Frisktal för kvinnor och män - tillsvidareanställda KÖN Förändring i procentenheter Kvinnor 58,6 58,0 + 0,6 Män 73,9 71,3 + 2,6 HELA KOMMUNEN 61,8 60,8 + 1,0 Frisktal och ålder Frisktalet har ökat i alla åldersgrupper förutom för de mellan 30 och 39 år och var oförändrat för de mellan 40 och 49 år. Den yngsta åldersgruppen ökade frisktalet med tre procentenheter samtidigt som sjukfrånvaron var oförändrad. Den äldsta åldersguppen ökade sitt frisktal mest samtidigt som sjukfrånvaron totalt minskade. Frisktalet i olika åldersgrupper tillsvidareanställda ÅLDERSGRUPP Förändring i Sjukfrånprocentenheter varo år 62,4 59,2 + 3,3 12, år 62,7 63,8-1,1 12, år 60,7 60,7-14, år 61,7 60,3 + 1,5 17,1 60 år -- 62,5 57,0 + 5,5 21,4 10

12 Sjukfrånvaro Mål Sjukskrivningarna ska sänkas med en sjukskrivningsdag per tillsvidareanställd och år Sjukskrivningarna som redovisas här avser tillsvidareanställda. Sjuk-, rehabiliterings- och arbetsskadeersättning ingår inte i redovisningen. Målet att sjukskrivningarna ska minska med en kalenderdag per medarbetare med tillsvidareanställning och år nåddes inte under Sjukskrivningarna minskade med 0,4 kalenderdagar och sjukfrånvaron slutade på 15,4 kalenderdagar per medarbetare. Samtliga intervall minskade, om än i liten omfattning. De korta sjukskrivningarna (1-14 dagar) minskade från 4,9 dagar till 4,7 dagar. Sjukskrivningsperioderna som ligger mellan dagar minskade med 0,1 dagar till 3,1 dagar. De långa sjukskrivningarna (över 90 dagar) minskade med 0,1 dagar till 7,5 kalenderdagar. Sveriges Kommuner och Landsting jämför kommunernas sjukfrånvaro genom att mäta hur stor den totala sjukfrånvaron var av den sammanlagda arbetstiden. Jämförelsen för 2011visar på samma tendens med en minskning på all sjukfrånvaro som den som tas fram ur kommunens uppgifter. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,2 procentenhet och hamnade på 4,6 procent. Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer var 47,3 procent 11

13 vilket var en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med Kvinnornas sjukfrånvaro var 5,1 procent (minskning 0,1) och männens var 3,1 procent (minskning med 0,1). Riksgenomsnittet var på 5,1 procent och den lägsta sjukfrånvaro bland landets kommuner var 3,0 procent och den högsta var 7,6 procent. Kristianstads kommun (4,6 procent) hamnar ungefär i mitten vid jämförelse med övriga kommuner. Sjukskrivningar per förvaltning - tabell sid 40 Omsorgsförvaltningen ökade med nästan en halv dag från att ha minskat med knappt en dag 2010 och nästan tre dagar Barn och utbildningsförvaltningen fortsatte sin minskning av sjufrånvaron med 0,7 dagar per medarbetare minskade förvaltningen med nästan två kalenderdagar. Arbete och välfärdsförvaltningen ökade med en och en halv dag. C4 Teknik fortsätter att minska med nästan fyra kalenderdagar. Sjukskrivningar för tillsvidareanställda Kalenderdagar per tillsvidareanställd med hänsyn tagen till omfattningen men inte till sysselsättningsgrad. FÖRVALTNING Förändring Omsorgsförvaltningen 20,6 20,2 + 0,4 Arbete och välfärdsförvaltningen 14,9 14,1 + 1,5 Barn- och utbildningsförvaltningen 12,3 13,0-0,7 C4 Teknik 8,1 11,9-3,7 HELA KOMMUNEN 15,4 15,7-0,4 Sjukskrivningar per personalgrupp - tabell sid 40 Vårdbiträden/undersköterskor utgör nästan en tredjedel av kommunens medarbetare och under 2011 minskade sjukskrivningar för denna grupp med 0,1 kalenderdag. Sjukfrånvaron i den här personalgruppen har omväxlande ökat och minskat under 2000-talet. Personliga assistenter fortsatte att vara den personalgrupp med flest sjukskrivningsdagar och har ökat under året med nästan 9 dagar. Tidigare år minskade personliga assistenter med två respektive elva dagar per medarbetare. Städ och tvätt som också hade bland de högsta sjukskrivningsnivåerna ökade sjukfrånvaron med 6,6 dagar. 12

14 Sjukskrivningar per kön - tabell sid 41 och 42 Sjukfrånvaron minskade både för kvinnorna och för männen. Kvinnorna fortsatte att minska om än i mindre grad; 0,2 dagar till 16,9 dagar 2011 jämfört med 1,1 dagar under Männens sjukskrivningar minskade med knappt en dag till 9,8 kalenderdagar per medarbetare från att ha minskat 2 kalenderdagar I de flesta personalgrupper hade männen lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Undantagen var administratörsarbete och förskollärare. Sjukskrivningar per åldersgrupp - tabell sid 43 Under 2011 minskade sjukskrivningarna i åldersgrupperna över 60 år och för de mellan 30 och 39 år. De yngsta upp till 29 år hade en oförändrad sjukfrånvaro medan de mellan 40 och 49 år respektive 50 och 59 år ökade Sjukskrivningar per åldersgrupp för tillsvidareanställda Kalenderdagar med hänsyn tagen till omfattning Sjukskrivningarna i de olika personalgrupperna varierar utifrån ålder. Tidigare framtagna uppgifter har vårdbiträden/undersköterskor visat i stort sett en linjär ökning med åldern. En förfinad uppdelning visar en annan bild. De som var mellan 30 och 39 år hade högre sjukfrånvaro än de mellan 50 och 59 år. Jämfört med 2010 var det den yngre åldersgruppen upp till 29 år som ökade sjukfrånvaron med 2, 4 dagar. De övriga åldersgrupperna minskade med i genomsnitt en halv dag vardera. Den äldsta gruppen minskade mest. 13

15 Personliga assistenter är en ung personalgrupp med den lägsta genomsnittsåldern bland personalgrupperna på 40 år. Jämfört med 2010 var det de yngre upp till 29 år som minskade sjukfrånvaron med nästan en och en halv dag. De övriga åldersgrupperna ökade med ungefär tio dagar vardera. Det var sju medarbetare i den äldsta åldersgruppen över 60 år. Städ och tvätt hade en kraftig ökning av sjukfrånvaron med över 25 kalenderdagar bland de som var mellan 50 och 59 år. Barnskötare minskade i samtliga åldersgrupper förutom för de äldsta som ökade med nästan 10 dagar. Förskollärare hade en hög sjukfrånvaro i den äldsta åldersgruppen. Den högsta sjukfrånvaron bland elevassistenter fanns bland de äldsta och de yngsta. Åtgärder för att minska sjukskrivningarna Kristianstads kommun har väl genomarbetade riktlinjer och rutiner för hantering av arbetsanpassning och yrkesinriktad rehabilitering som tydligt anger att sjukanmälan ska göras till närmaste chef och när en rehabiliteringsutredning ska påbörjas. Arbetsmiljöenhetens huvuduppgift är att ge stöd i det hälsofrämjande arbetet, arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsarbetet. Tidiga insatser vid nysjukskrivning var en del av basutbudet för Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen under Genom en bedömning av 14

16 nysjukskrivens läkarintyg fångas tidiga signaler om behov av rehabiliterande insatser. Kristianstads kommun erbjuder sina medarbetare stödjande samtal i förebyggande och rehabiliterande syfte med två externa leverantörer. Från och med 2011 trädde en ny policy om ett hälsofrämjande arbete i kraft. Policyn skapar förutsättningar för aktiva hälsofrämjande insatser i form av kunskaper, aktiviteter och stöd i livsstilsfrågor. 15

17 Effektivt arbetssätt Likabehandling I likabehandlingsplanen är ett övergripande mål att likabehandling ska ingå som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det handlar om ett sätt att tänka där kompetens står i fokus för hur arbetet bedöms och betalas och hur vi gör vårt urval vid rekrytering. Alla andra bakgrundsvariabler som kön, etniskt ursprung, religion med flera diskrimineringsgrunder ska lämnas utan betydelse. Den som behöver någon form av anpassning av arbetsplatsen ska kunna få den utan problem. Medarbetarna ska ha samma möjlighet till utveckling och kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Redovisningen från förvaltningarna för 2011 visade att arbetet går framåt. Det finns dock en bit kvar. I stort sett är grunden lagd vad gäller kunskap men det finns en del kvar vad gäller att integrera frågorna i verksamhetsplanering, genomförande i verksamheter och utvärdering. Hälften av förvaltningarna uppger i sin årsredovisning att likabehandling ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. På Omsorgsförvaltningen pågår ett EU-projekt inom värdegrundsområdet. C4 teknik har under året tagit emot så kallade språkpraktikanter vilket också medfört ökad kunskap om andra kulturer och höjt mottagarkompetensen i verksamheten. På Barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett arbete med att gå igenom skolornas likabehandlingsplaner utifrån ett medarbetarperspektiv. Jämställdhet - tabell sid 44 Mål Målet enligt kommunens likabehandlingsplan är en jämnare könsfördelning i yrkesgrupper med mindre än 40 procent av ettdera könet 2009 fattade Kristianstads kommun beslut om att främja arbetet med jämställdhetsintegration i kommunen. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Detta innebär ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation. I likabehandlingsplanen anges bland annat som mål att kommunen ska uppnå en jämnare könsfördelning i yrkesgrupper där utgångsvärdet är att det är mindre än 40 procent av ettdera könet. För 2011 minskade andelen kvinnor i kommunen något med 0,2 procentenheter, och hamnade på 78,9 16

18 procent för medarbetare med tillsvidareanställning. Under 2010 ökade andelen kvinnor med 0,2 procentenheter. Jämn könsfördelning (minst 40 procent) fanns inom följande personalgrupper; övrig personal inom kultur och turism, övrig personal inom socialt och kurativt arbete, handläggar arbete, teknisk handläggare, ledningsarbete, gymnasielärare och fritidsledare. Inom de mansdominerade personalgrupperna har den kvinnliga andelen ökat bland ingenjörer och tekniker. I vissa av de kvinnodominerade personalgrupperna har den manliga andelen ökat. Bland annat inom administratörsarbete, köks- och måltidsarbete samt undersköterska/vårdbiträde. Andelen kvinnliga chefer har minskat återigen efter att ha ökat 2007 och Bland vårdbiträden och undersköterskor ökade andelen män på nytt efter att ha haft en minskning 2010 och en ökning Andelen kvinnor ligger dock fortfarande på 91 procent. Könsfördelningen bland chefer och arbetsledare Nyckeltalsinstitutet har i sitt Arbetsvillkorsindex ett tal som relaterar andelen kvinnor bland chefer och arbetsledare till andelen kvinnor bland medarbetarna. Det är inte som är målet utan, i vårt fall, Särskilt vid internrekrytering, vilket ledarutvecklingen bland annat ska bana vägen för, kommer hälften kvinnor fortfarande att innebära att kvinnorna är underrepresenterade. Genom systemet för klassificering av befattningar, Arbetsidentifikation (AID) kan uppgifter på chefskapet på olika nivåer tas fram. Medarbetare med någon form av ledaransvar delas in i fyra nivåer. Vid årsskiftet var två av nio förvaltningschefer kvinnor i kommunen. Andel kvinnliga chefer TYP AV CHEF Förvaltningschef 20 % 20 % Skolchef/områdeschef/avdelningschef/enhetschef 45 % 53 % Teamchef/rektorer 69 % 67 % Samordnare 38 % 40 % HELA KOMMUNEN 59 % 59 % Av medarbetare som hade någon typ av ledningsansvar var 59 procent kvinnor vilket var samma jämfört med Tar vi bara medarbetare med fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar var andelen 63 procent kvinnor. Detta var en ökning med 1 procentenhet jämfört med Detta visar att det var fler kvinnor som hade det fulla ansvaret som 17

19 chef. Könsfördelningen bland ledare speglade till en viss del könsfördelningen av alla medarbetare i kommunen. Nyckeltal för ledarskap baserat på kön Andel kvinnliga chefer relaterat till andel kvinnor bland de tillsvidareanställda, hela verksamhets-, ekonomi- och personalansvar FÖRVALTNING Andel kvinnliga chefer relaterat till andel kvinnor bland tillsvidareanställda Andel kvinnor bland tillsvidareanställda Arbete och välfärdsförvaltningen 1,0 75 C4 Teknik 1,0 20 Omsorgsförvaltningen 0,9 89 Barn- och utbildningsförvaltningen 0,7 79 HELA KOMMUNEN 0,8 79 Arbete och välfärdsförvaltningen och C4 Teknik hade samma andel kvinnliga chefer/arbetsledare som andelen kvinnor totalt bland medarbetarna. Omsorgsförvaltningen hade nästan samma proportion mellan kvinnliga chefer och andelen kvinnor bland tillsvidareanställda men värdet har minskat något jämfört med Barn- och utbildningsförvaltningen hade samma nivå som 2010 och har fortfarande en bit kvar innan andelen kvinnliga chefer/arbetsledare blir samma som andelen kvinnliga medarbetare. Könsfördelning bland jämförelsekommunerna Kristianstad har fortfarande en lägre andel kvinnor än övriga jämförelsekommuner och större städer. Halmstad var den enda kommun som minskade andelen kvinnor jämfört med Övriga kommuner var oförändrade. Andel kvinnor i procent bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna 2011 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2011, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Skola och barnoms Vård omsorg Totalt Karlskrona Halmstad Växjö Kalmar Kristianstad STÖRRE STÄDER

20 Även för gruppen större städer var andelen kvinnor oförändrat inom de olika verksamhetsområdena. Växjö och Halmstad minskade andelen kvinnor inom vård och omsorg. Övriga låg kvar på samma nivå som Kalmar, Växjö och Karlskrona ökade andelen kvinnor bland skoloch barnomsorg medan övriga hade samma nivå som för två åt sedan. Utländsk bakgrund - tabell sid 45 Mål Kommunens medarbetare speglar mångfalden bland kommuninvånarna Genom statistiska centralbyrån har vi kunnat få fram uppgifter om etnisk bakgrund bland medarbetare i kommunen. Mätningen visade en ökning av andelen utländsk bakgrund bland medarbetare jämfört med Definitionen av utländskbakgrund är född i annat land eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. I underlaget ingick både tillsvidareanställningar och tidsbegränsat anställda. Vid jämförelse mellan medarbetare i Kristianstads kommun, invånare i kommun, länet och riket har störst ökning skett i Skåne. Andelen ökade mer bland kommuninvånarna jämfört med medarbetare i Kristianstads kommun. Ytterligare insatser krävs för att nå det uppsatta målet om spegling. Vid mättillfället hade 824 av medarbetare av Kristianstads kommuns medarbetare en utländsk bakgrund. Det motsvarar tolv procent av medarbetarna. Var medarbetare med utländsk bakgrund arbetar varierar. Andelen var högst inom städ och tvätt samt personliga assistenter. Flest medarbetare arbetar som undersköterska/vårdbiträde och personliga assistenter. Andel utländsk bakgrund i procent Andel utländsk bakgrund medarbetare i Kristianstads kommun Andel utländsk bakgrund i arbetsför ålder bland kommuninvånarna* Andel utländsk bakgrund i Skåne* Andel utländsk bakgrund Sverige* *Uppgifter för Urval år Av de 824 medarbetarna med utländsk bakgrund hade 88 procent en tillsvidareanställning. Andelen med utländsk bakgrund var 21 procent bland tidsbegränsat anställda. 19

21 Totalt antal Andel personer med utländsk bakgrund i procent medarbetare Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda Totalt Ålder - tabell sid 46 Minskningen av antalet medarbetare under 2011 syns också i statistiken för genomsnittsåldern i kommunen. Trots avgångar bland de äldsta fylls det inte på med yngre medarbetare, så genomsnittsåldern har ökat med 0,2 år. Medelåldern ligger nu på 46,1 år för medarbetare i kommunen. Under 2009 och 2010 ökade också genomsnittsåldern medan den minskade Både kvinnornas och männens ålder ökade återigen vilket den också gjorde Genomsnittsåldern för kvinnor var 45,9 år och 47,1 för männen. Den nya indelningen av åldersintervallen visade att 60 procent av medarbetarna var mellan 40 och 59 år. I alla åldersintervall var männens andel runt 20 procent. Undantaget var de över 60 år där männens andel var 27 procent. Av de fem åldersintervallen har antalet blivit fler bland medarbetare i åldersintervallen 40 till 49 år och 50 till 59 år. Gymnasielärarna minskade med 14 medarbetare i den äldsta åldergruppen över 60 år (minskning- 20

22 en för hela gruppen var 23 medarbetare). 38 procent av alla gymnasielärare var 55 år eller äldre. Bland grundskollärare har de under 39 år och de äldsta över 60 år blivit färre. I personalgruppen personliga assistenter var det fortfarande ett fåtal i den äldre åldersgruppen, men det var den äldsta åldersgruppen som ökade medan övriga åldersgrupper minskade. De flesta personalgrupper minskade antalet medarbetare i den yngsta åldersgruppen. Det var ett fåtal medarbetare yngre än 29 år i många personalgrupper. Bland förskollärare och ingenjörer ökade antalet yngre medarbetare mest med tretton respektive sex medarbetare. Tillsvidareanställningar i åldersgruppen under 29 år i några av personalgrupperna med stora förändringar PERSONALGRUPP Ökning/minskning procentenheter Undersköt/vårdbitr % Förskollärare % Personliga ass % Grundskollärare % Medelåldern i de olika personalgrupperna varierade där personliga assistenter var yngst med 40 år i genomsnitt medan dagbarnvårdare och övrigt inom vård och omsorgsarbete (psykolog, fotvårdsspecialist och företagshälsovårdsläkare) var äldst med 56 år respektive 55 år i genomsnitt. Vårdbiträde/undersköterskor och socialsekreterarna hade en någorlunda jämn åldersfördelning med cirka en femtedel av personalgruppen i varje åldersintervall. Undantaget var att de över 60 år var färre. Ålder i jämförelsekommunerna Kalmar hade den lägsta genomsnittsåldern för månadsavlönade bland jämförelsekommunerna hade Karlskrona den lägsta och tidigare var det Kristianstad som hade den lägsta. Som framgår av tabell 9 i bilaga 1, var genomsnittsåldern, som väntat, högre när man ser enbart på de tillsvidareanställda. Genomsnittsålder bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna 2011 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2011, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Kvinnor Män TOTALT Halmstad 46,2 47,5 46,5 Växjö 45,8 47,0 46,0 Kristianstad 45,2 46,6 45,7 Karlskrona 45,2 46,8 45,5 Kalmar 45,2 45,7 45,3 STÖRRE STÄDER 45,8 46,4 45,9 21

23 Bemanning och volym Tillsvidareanställningar - tabell sid 47 Antalet tillsvidareanställda i kommunen minskade under 2011 med 12 personer och var vid årsskiftet Anställningarna mätt under året i årsarbeten minskade med 26 och hamnade på årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade antalet medarbetare med sex personer, vilket var betydligt lägre än minskningen 2010 och Antalet anställda vid årsskiftet var personer. Under hela året minskade Barn- och utbildningsförvaltningen med 31 årsarbeten mot 95 året innan. Minskningen kan förklaras med minskat elevantal både på grund av minskade elevkullar och på grund av etablering av fristående skolor. Personalgrupper som minskade var gymnasielärare och grundskollärare. Omsorgsförvaltningen minskade antalet medarbetare med 48 personer vilket var ungefär samma som föregående år. Antalet medarbetare ökade mellan 2004 och 2008 medan det minskade 2009 och Antalet anställningar vid årsskiftet var personer. Under hela året minskade Omsorgsförvaltningen med 16 årsarbeten mot 22 året innan. En orsak till minskningen var att ett antal personliga assistentärenden i egen regi har övergått till assistansbolag. Antalet vårdbiträden och personliga assistenter minskade. Arbete och välfärdsförvaltningen har under året ökat med sju medarbetare vid årsskiftet och hamnade på 300 medarbetare. Antalet årsarbeten ökade med fyra. Tidsbegränsade anställningar med månadslön - tabell sid 48 Volymen tidsbegränsade anställningar med månadslön ökade med 44 årsarbeten under 2011 och blev 351 årsarbeten. Volymen tidsbegränsade har under 2000-talet varit i snitt 600 årsarbeten medan den halverades 2009 och minskade ytterligare 2010 för att under 2011 öka. Antalet personer som var anställda på en tidsbegränsad anställning vid årsskiftet ökade med 10 personer jämfört med 2010 och var 380 medarbetare ökade också antalet medan de fyra föregående åren minskade de tidsbegränsade anställningar med månadslön. Omsorgsförvaltningen ökade sina tidsbegränsat anställda med åtta årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen hade ökat antalet anställningar mätt vid årsskiftet med tio medarbetare och ökningen var 35 årsarbeten på helårsbasis. 22

24 Det var främst i personalgrupperna underskötare/vårdbiträden, grundkollärare, elevassistenter och barnskötare som tidsbegränsade månadsavlönade ökade. Av de som arbetat som tidsbegräsad anställd med månadslön var 72 procent kvinnor och 28 procent var män. Anställningsformen vikariat ökade med 28 årsarbeten under året. Tidsbegränsade anställningar enligt skollag för obehöriga lärare som infördes i juli 2009 ökade med tio årsarbeten och hamnade på 57 årsarbeten. Under 2010 ökade denna anställningsform med 34 årsarbeten. Tidsbegränsade anställningar med timlön - tabell sid Antalet personer som har fått timlön under året minskade med 65 personer och personer har någon gång varit inne och arbetat under året. Under 2010 ökade antalet personer med 36 medan antalet minskade med 313 personer under Av de personerna som var inne någon gång under året var 78 procent kvinnor. Varje timavlönad arbetade i genomsnitt 41 dagar under året vilket var en ökning med tre dagar. Under 2008 till 2010 låg nivån på runt 35 dagar. Antalet medarbetare med timlön har minskat samtidigt som de som har arbetat har arbetat fler dagar. Resursinsatsen med tidsbegränsade anställningar med timlön omräknat till årsarbeten ökade med 30 årsarbeten till 488 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen stod för nästan hela ökningen med 24 årsarbeten. Av Omsorgsförvaltningens 346 årsarbeten utgjorde semestervikarier under juni till augusti cirka hälften. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade med nio årsarbeten jämfört med tolv under Fyllnadstjänstgöring och övertid - tabell sid 51 och 52 Under 2011 minskade fyllnadstjänstgöringen med ett årsarbete till 75 årsarbeten från att ha minskat med sex årsarbeten Under 2009 minskade fyllnadstjänstgöringen med 25 årsarbeten. Under 2000-talet har fyllnadstjänstgöringen minskat med undantag av 2005 och Omsorgsförvaltningen ökade med drygt en halv årsarbetare medan Barn- och utbildningsförvaltningen minskade med en och en halv årsarbetare. Kvinnorna stod för 89 procent av fyllnadstiden. Övertiden ökade en aning under 2011 med 0,3 årsarbete ökade övertiden med 3,5 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen ökade med drygt ett 23

25 årsarbete och uppkom vid semesterperioden under sommaren. C4 Tekniks och Barn- och utbildningsförvaltningens minskningar motsvarade Omsorgsförvaltningens ökning. Övertidens 25 årsarbeten var en liten del av den totala resursinsatsen. Kvinnorna stod för 65 procent av övertiden. Total resursinsats Den totala resursinsatsen var årsarbeten vilket var en ökning med 60 årsarbeten. Tillsvidareanställningarna minskade medan tidsbegränsat anställda med månadslön och timlön ökade. Eftersom vi inte har uppgifter på vad grundbemanningen skulle ha varit, kan vi inte veta behovet och i fall man undviker att ta in korttidsvikarier när behovet egentligen finns. Utgångspunkten är att personalresurserna hanteras på ett ändamålsenligt sätt så att kvalitén på verksamheterna uppfylls. Fördelning anställningsformer Fördelningen mellan tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställningar var i fokus i tidningen Dagens Samhälle, nummer 19, Uppgifterna baseras på personalstatistik som lämnas till Sveriges Kommuner 24

26 och Landsting i november varje år. Jämfört med 2009 hade samtliga Sveriges kommuner minskat tillsvidareanställningarna med två procent. De tidsbegränsade anställningarna med månadslön ökade med 10 procent och tidsbegränsade med timlön ökade också med 10 procent. Kristianstads kommun hade i stort sett samma utveckling. Tillsvidareanställda minskade med två procent, tidsbegränsade anställda med timlön ökade med tio procent. Skillnaden var att de tidsbegränsade med månadslön ökade än mer; 14 procent var ökningen i Kristianstads kommun. För Sveriges kommuner var andelen tillsvidareanställda under procent. I Kristianstads kommun var 88 procent av anställningsformerna tillsvidareanställningar. De tidsbegränsat anställda med månadslön och timlön låg på en lägre nivå jämfört med alla Sveriges kommuner. Kommunens uppgifter baseras på helår 2011 medan uppgifterna för alla Sveriges kommuner baseras på inlämnade uppgifter för november månad. Nyckeltal för anställningstrygghet Anställningstryggheten mäts i ett nyckeltal som utgår från Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex (AVI) som visar andelen tidsbegränsat anställda i relation till totala antalet anställda. I underlaget ligger månadsavlönade till grund. De timavlönade var så många och varierar så mycket i antal över tiden att de skulle styra nyckeltalet alltför mycket. De värden som redovisas nedan avser andelen tidsbegränsat anställda av alla anställda med månadslön. Eftersom antalet tidsbegränsat anställda varierar ganska kraftigt över året har medelvärdet för två mätpunkter använts, den siste mars och den siste oktober respektive år. 25

27 Sammanfattningsvis kan man säga att låg andel tidsbegränsat anställda är bra. Sänkningen bör dock inte åstadkommas genom insats av flera timavlönade eller genom att frånvaron inte täcks när resursbehovet finns. Det sistnämnda är svårt att kontrollera med hjälp av siffror ur personalsystemet, eftersom vi dels inte kan se hur frånvaron täcks och dels inte kan se resursbehovet. Hur volymen timavlönade varierar kan vi dock få en viss uppfattning om. Huruvida tidsbegränsat anställda med månadslön har varit ett alternativ till timavlönade vet vi inte. Under 2011 ökade nyckeltalet för anställningstryggheten från att ha minskat de tre föregående åren. Utvecklingen var densamma för Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Andelen tidsbegränsat anställda var 6,3 procent av totala antalet månadsavlönade (timavlönade ej medräknat). Andelen tidsbegränsat anställda med månadslön ökade under 2011 medan den både har minskat och ökat under de föregående fem åren. Tabellen nedan visar förändringar av timavlönade och månadsavlönade i de två största förvaltningarna. Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen ökade 2011 både andelen tidsbegränsat anställda 26

28 med månadslön och volymen timavlönade minskade andelen tidsbegräsat anställda med månadslön samtidigt som timavlönade ökade för båda förvaltningarna. Förändringar av tidsbegränsat anställda med månadslön resp. timavlönade vid de två stora förvaltningarna Omsorgsförvaltningen Förändring andel tidsbegränsat anställda - %-enh. och (årsarbeten) Förändring av volymen timavlönade - årsarbeten Barn- och utbildningsförvaltn Förändring andel tidsbegränsat anställda - %-enh. och (årsarbeten) Förändring av volymen timavlönde - årsarbeten ,5 (+ 8) ,5 (+35) ,0 (- 22) + 1-0,1 (- 95) ,1 (- 71) ,1 (- 80) ,6 (- 57) ,4 (- 35) ,8 (- 50) ,6 (+ 45) - 8 Sysselsättningsgrader Mål Kommunens medarbetare bör så långt möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgrad som respektive arbetstagare önskar Fakta medarbetarenkät Index 2008 Index 2010 Jag har önskad sysselsättningsgrad* 97,6 % 87,7% *Ingen jämförelse 2004 och 2006 eftersom ny fråga i 2008 års enkät Önskad sysselsättningsgrad Kristianstads kommun har sedan 2000 arbetat aktivt med att varje tillsvidareanställd medarbetare ska få den önskade sysselsättningsgraden som denne önskar. I enlighet med övergripande policy avseende önskad sysselsättningsgrad för kommunens anställda ska medarbetarna så långt som möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgraden som önskas. Önskemål kan lämnas kontinuerligt. En kommunövergripande inventering genomfördes under Resultatet visade att några av förvaltningarna har kunnat tillgodose önskad sysselsättningsgrad väl. En ökning av antalet medarbetare med tillfredsställande sysselsättningsgrad visades vid uppdelning per förvaltning. Dock har andelen av medarbetarna totalt som var nöjda gått ner sedan den senaste mätningen Minskningen var en procentenhet från 97 procent till 96 procent. 27

29 Resultatet på frågan i 2010 års medarbetarenkät visade att 88 procent av medarbetarna i Kristianstads kommun var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Detta var en betydande minskning jämfört med 2008 års värde på 98 procent. Faktisk sysselsättningsgrad - tabell sid 53 och 54 Sysselsättningsgraden totalt var 92,3 procent för 2011 vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med Sysselsättningsgraden för 2010 ökade efter att ha varit oförändrad de två föregående åren. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade under 2011 både för kvinnorna och för männen liksom den gjorde Kvinnorna hade en sysselsättningsgrad på 91,1 procent och männens var 96,4 procent. Kvinnorna ökade något mer med 0,5 procentenheter jämfört med männens ökning på 0,3 procentenheter. Männen hade högre genomsnittlig sysselsättningsgrad i de flesta personalgrupperna. Personalgrupperna hantverkararbete, bibliotekarie och socialsekreterare var några av undantagen. Både kvinnornas och männens sysselsättningsgrad har ökat bland personliga assistenter och undersköterskor/vårdbiträden. De kvinnliga handläggarna har minskat sin sysselsättningsgrad medan männen har ökat sin. Föregående år var handläggare en av personalgrupperna där kvinnornas sysselsättningsgrad var högre än männens men det har nu ändrats. Vårdbiträde/undersköterska hade den lägsta sysselsättningsgraden på 85,5 procent men har fortsatt att öka under året var ökningen 0,7 procentenheter och 2010 var ökningen 0,4 procentenheter minskade personalgruppen med 0,4 procentenheter. Omsorgsförvaltningens genomsnittliga sysselsättningsgrad fortsatte att öka med 0,8 procentenheter efter 2010 års höjning med 0,4 procentenheter. Föregående år minskade sysselsättningsgraden. Sysselsättningsgraden för Omsorgsförvaltningen hamnade på 87,2 procent. Barn- och utbildningsförvaltningens genomsnittliga sysselsättningsgrad hade en ökning på 0,1 procentenheter, samma som 2010 och hamnade på 94,9 procent. Statsbyggnadskontoret och Miljö- och hälsoskyddskontoret var de förvaltningar där samtliga medarbetare arbetade heltid. Ökningen av sysselsättningsgraden syntes i alla åldersgrupper. Det var de äldsta och yngsta av medarbetarna som hade lägst sysselsättningsgrad. 28

30 ÅLDERS GRUPP Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda i olika åldersgrupper Ökning/ minskning i procentenh Andel heltidsanställda bland tillsvidareanställda i olika åldersgrupper Ökning/ minskning i procentenh ,1 88,0 + 1,1 41,0 38,6 + 2, ,6 93,2 + 0, ,7 92,2 + 0, ,6 92,3 + 0, , ,9 89,3 + 0, ,4 Totalt 92,3 90,6 + 0,5 65,1 64,1 + 1,0 Den totala andelen heltidsanställningar för alla medarbetare var 65,1 procent vilket var en ökning med 1,0 procentenhet. Andelen heltidsanställningar ökade i alla åldersgrupper. Bland personliga assistenter och tekniker under 29 år har andelen heltid ökat. Trots en ökning var det endast 17 procent av de yngre vårdbiträdena/undersköterskorna som arbetade heltid. Andelen heltidsanställda har ökat något såväl bland kvinnorna (+ 1,0 procentenhet) som bland männen (+ 0,3 procentenhet). Föregående år ökade också andelen heltid för kvinnorna och för männen medan den minskade under Det var bland personliga assistenter kvinnorna hade den lägsta andelen heltid, 24,4 procent (minskning med 2,6 procentenheter). För männen var det bland köks- och måltidsarbete andelen var lägst, 37,5 procent (minskning med 8,7 procentenheter). Andel heltid bland jämförelsekommunerna Andelen heltidsanställda bland månadsavlönade har ökat sedan 2009 i Halmstad, Kalmar och Karlskrona. Kristianstad hade fortfarande en låg andel heltidsanställda jämfört med jämförelse kommunerna och snittet för större städer. Vi hade också relativt många i gruppen under 75 procent. Det kan bero på att även tidsbegränsat anställda ingår här. 29

31 Andel heltid resp. deltid i procent bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna ökning/minskning i procentenheter 2011 jämfört med 2009 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2010, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Heltid Deltid 74 % Växjö Halmstad Karlskrona Kristianstad Kalmar Deltid % STÖRRE STÄDER Kompetensutveckling Ytterligare ett ledarutvecklingsprogram startade under året och som tidigare är programmet ett samarbete inom Skåne Nordost. I programmet ingår 17 chefer från Kristianstads kommun, tolv kvinnor och fem män. Förutom den del av programmet som handlar om ledarskap ingår verktyg som handlar om andra, för en chef, väsentliga ämnen. Exempelvis arbetsrätt, individuell lönesättning, lönesamtal och medarbetarsamtal samt rekrytering. Två nya program för Framtida ledare med 22 medarbetare från kommunen har startat av vilka 18 av deltagarna är kvinnor. En projektledarutbildning och en utbildning om att hantera hot och våld genomfördes under hösten Barn och utbildningsförvaltningen fortsatte att nyttja tilldelade medel i det statliga Lärarlyftet med målet att i första hand bredda kompetensen för redan utbildade lärare. Även Förskolelyftet för barnskötare och förskollärare uppvisade god nyttjandegrad. Utbildningsnivå Underlag på Kristianstads kommuns medarbetare har samkörts med SCB:s register över totalbefolkningen vad gäller utbildningsnivån. Mätdatum var 31 oktober SCB:s indelning av utbildningsnivåer är enligt nedan: Grundskola: Gymnasieutbildning: Eftergymnasial: Grundskoleutbildning, kortare än 9 år Grundskoleutbildning 9 år Gymnasieutbildning högst 2 år Gymnasieutbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Forskarutbildning 30

32 Uppgifterna visade vilken utbildningsnivå medarbetarna hade men inte inom vilket område. Det gick inte heller att urskilja om medarbetarna hade den rätta utbildningsnivån inom adekvat område som motsvarar kraven för nuvarande befattning. Exempelvis fanns nio personer med forskarutbildning men denna sammanställning visar inte inom vilket område eller om det svarar mot befattningens krav. Vissa befattningar har tydlig behörighet/licens/krav och det syntes tydligt vid uppdelning av personalgrupper och förvaltningar. Utbildningsnivå jämförelse kommun, län och riket Medarbetarna i Kristianstads kommun hade en högre utbildningsnivå jämfört med invånare i kommunen, länet och riket. Jämförelsen haltar något eftersom uppgifterna för medarbetare i kommunen var för 20 till 67 år medan övriga uppgifter endast varit möjliga att få fram för åldersintervallet 25 till 64 år. Tidpunkten var också olika. Uppgifterna visade en hög andel av eftergymnasial utbildning bland medarbetarna. Mer än hälften hade en eftergymnasial utbildning vilket speglade den verksamhet som bedrivs i kommunen. Efter- Andel i procent Grundskola Gymnasieutbildning gymnasial utbildning Medarbetare Ksd kommun Invånare Ksd kommun Invånare Skåne län Invånare riket Ålder 20 till 67 år. Urvalet i övriga uppgifter var år mättidpunkt Utbildningsnivå per förvaltning - tabell sid 55 Utbildningsnivån skiljde sig åt för de olika förvaltningarna. Högst utbildningsnivå fanns hos medarbetarna på Miljö- och hälsoskyddskontoret där nästan samtliga medarbetare hade en eftergymnasial utbildning. Det är en liten förvaltning med en avgränsad verksamhet med specifika utbildningskrav. Högst antal medarbetare som hade eftergymnasial utbildning finns på barn och utbildningsförvaltningen där medarbetare hade eftergymnasial utbildning och av dessa hade 75 procent en eftergymnasial utbildning på mer än tre år. På Miljö- och hälsoskyddskontoret och Stadsbyggnadskontoret hade alla medarbetare minst en gymnasieutbildning. Dessa förvaltningar hade också den lägsta genomsnittsåldern jämfört med övriga förvaltningar. 31

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (29) 2015-06-15 Ks 14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 2 juni 2015 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025

8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (32) 2014-06-16 Ks 8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 4 juni 2014 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2013 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2013 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc. 3 Medianlöner Enköpings

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2012 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2012 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc 3 Medianlöner Enköpings kommun

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Personalredovisning 2013. Personalredovisning

Personalredovisning 2013. Personalredovisning Personalredovisning 2013 1 Omslagsbild Ulla & Gustav Kraitz, Förankrad farkost, 1991 Kommuntryckeriet 2014 2 Förord Arbetet med att utveckla Halmstads kommun som en attraktiv arbetsgivare fortsätter! Kommunfullmäktige

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Personalbokslut 2012

Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska ge en aktuell bild

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Personalredovisning 2012. Personalredovisning

Personalredovisning 2012. Personalredovisning Personalredovisning 2012 1 2 Förord Halmstads kommun står liksom övriga välfärdssektorn inför en generationsväxling som kommer att innebära brist på rätt kompetens inom flera områden. Redan idag är det

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Personalredovisning 2008

Personalredovisning 2008 Personalredovisning 2008 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Sammanfattning av personalredovisningen... 5 1.2 Nytt personalsystem... 5 2 Personalredovisning Tranemo kommun 7 2.1 Nyckeltal 1... 7 2.1.1 Anställda...

Läs mer

Personalbokslut 2010. Leanlink

Personalbokslut 2010. Leanlink Personalbokslut 2010 Leanlink SAMMANFATTNING Inom Leanlink har antalet medarbetare under året minskat med 62 personer, från 2 181 till 2 119. Denna minskning beror till stor del på att Omsorg Åleryd gick

Läs mer

Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012 2014

Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012 2014 Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012 2014 Beslut i kommunfullmäktige 2012-02-27 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Malmö stads lönestatistik 2014

Malmö stads lönestatistik 2014 Malmö stads lönestatistik 2014 Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation) och kön för månadsavlönade. Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 I nnehållsförteckning PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsat anställda 3 Åldersstruktur

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index!

Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå. Våra index! Personalekonomiska nyckeltal och index visar var på kartan ni är och vart ni bör gå Våra index! Att använda personalnyckeltal Mäta Jämföra Analysera Agera! Mäta är ett första steg i analysen som behöver

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk. årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2013 Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 REGION GOTLAND Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Jämställdhetsplan 2012 2014 (Beslutad i GVN 2011 12 21) 1. Inledning Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens jämställdhetsplan för 2012 till

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR STRÖMSUNDS KOM- MUN 2006

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR STRÖMSUNDS KOM- MUN 2006 JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR STRÖMSUNDS KOM- MUN 2006 Denna plan är en övergripande plan för kommunens alla arbetsplatser och sätter riktlinjer för de jämställdhetsplaner som varje avdelning ska arbeta fram.

Läs mer

Innehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige 2009-04-29

Innehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige 2009-04-29 Personalbokslut Örebro kommun 2008 2 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Årets heta nyckeltal 4 Antalet anställda 6 Månadsavlönade 6 Arbetstid 7 Timavlönade 7 Fyllnadstid och övertid 9 Sysselsättningsgrader

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Medarbetarenkät 2010

Medarbetarenkät 2010 Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Vilhelmina kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-14 49 PERSONALPOLITISKT PROGRAM Det personalpolitiska programmet syftar till att ge riktlinjer och en gemensam ram för vad

Läs mer

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Personalenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Östra Sjögatan 16 Tel 0480-45 00 00 vx Innehåll Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förhandlingsutrymme

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-04-08 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Kommunen som arbetsgivare Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Arbetsgivarperspektiv

Läs mer

Stabilt och tillgängligt

Stabilt och tillgängligt Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2012 Stabilt och tillgängligt 2012 presenterades ett flertal ekonomiska prognoser som gav skäl till oro. Prognosernas samstämmighet var stor och tendensen neråtgående.

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se

Personal- 2014 ekonomisk redovisning. Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer. www.astorp.se Personal- 2014 ekonomisk redovisning Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Summering 2014 Personalenheten Den medarbetarundersökning som gjordes 2013 visade på att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 1998, reviderat den 18 augusti 2011 För

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Arbetsmiljö- och personal. Bokslut 2013

Arbetsmiljö- och personal. Bokslut 2013 Arbetsmiljö- och personal Bokslut 2013 Dokumenttyp Förvaltning Ämnesområde Ägare/ansvarig Ann-Katrin Otinder Antagen av Dnr Revisions datum Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. 1 Innehåll Inledning... 3 Arbetsmiljöarbete

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

Personalbokslut 2014

Personalbokslut 2014 Personalbokslut 2014 Personalbokslut 2014 År 2014 har gått under namnet medarbetaråret vilket innebär fokus på kompetensutveckling för våra medarbetare samt att vår fina förmånsportal har lanserats. Vi

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Dnr TFN-2013-1773 Dpl 16 Bakgrund Syftet med jämställdhetsarbetet är att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012

Medarbetarenkäten 2012 Medarbetarenkäten 2012 övergripande resultat och kommentarer Personalfunktionen, Umeå kommun www.umea.se/medarbetarenkaten Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund och syfte. 3 2 RESULTAT. 3 2.1

Läs mer

Ständig strävan att bli bättre

Ständig strävan att bli bättre Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2013 Ständig strävan att bli bättre Den utan jämförelse viktigaste resursen i kommunal verksamhet är all innovativ personal och det arbete de dagligen utför. Vad

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder

Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder Granskningsrapport Sjukfrånvaro omfattning och åtgärder KPMG Antal sidor: 10 0000 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Genomförande 2 3. Resultat 3 3.1

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Personal-/HRbokslut 2012. Luleå kommun

Personal-/HRbokslut 2012. Luleå kommun Personal-/HRbokslut 2012 Luleå kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Luleå kommun som arbetsgivare... 3 Medarbetarstipendium 2012... 5 Personalbild Luleå kommun... 7 Antal månadsanställda den

Läs mer

PERSONALREDOVISNING 2014

PERSONALREDOVISNING 2014 PERSONALREDOVISNING 2014 Halmstads kommuns personalredovisning för 2014 består av personalstatistik, analys och kommentarer. Statistiken har sammanställts i tabeller utifrån områdena personalbild, sjukfrånvaro,

Läs mer

Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation

Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation 1 (5) Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Personal- och organisationsutskottet (2014-09-24 49 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.:

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt. Faktorer - diagram 1 Faktorer - procent 2 Faktor 6+5 4+3 2+1 Bortfall Mottagare Arbetsbelastning 38,5% 30,5% 30,3% 0,7% 3,67 Arbetskamrater 84,5% 12,0% 2,8% 0,7% 5,33 Arbetsrelaterade besvär 43,9% 28,1%

Läs mer

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner

Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Personalbokslut 2010 för Karlskoga och Degerfors kommuner Tjänsteskrivelse 2011-03-25 Handläggare: Jenny Alpmyr, Personalavdelningen FHN 2011.0042 Folkhälsonämnden Personalbokslut 2010 för Karlskoga och

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Övergripande jämställdhetsplan för Växjö kommunkoncern 2012-2014

Övergripande jämställdhetsplan för Växjö kommunkoncern 2012-2014 Styrande dokument Senast ändrad 2012-06-19 Övergripande jämställdhetsplan för Växjö kommunkoncern 2012-2014 Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Dokumentnamn Övergripande jämställdhetsplan för

Läs mer

Locums medarbetare 2013

Locums medarbetare 2013 Locums medarbetare 2013 2(13) HR, Service & Kommunikation 2014-02-16 Innehåll Nyckeltal... 3 Antal anställda... 4 Yrkesstruktur... 5 Åldersstruktur... 6 Personalrörlighet... 6 Sjukfrånvaro... 8 Föräldraledighet...

Läs mer

Förtydliganden och tillägg till AID 2013-11-30

Förtydliganden och tillägg till AID 2013-11-30 Förtydliganden och tillägg till AID 2013-11-30 Innehåll 1. Övergripande... 3 1.1 Mestkriteriet... 3 1.2 Projektledare... 4 2. Organisation... 4 3. Tillfälligt anställda... 5 4. Kodning av politiskt tillsatta

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Sjöbo Kommun. längta till

Sjöbo Kommun. längta till Sjöbo Kommun En arbetsplats att längta till 2 sjöbo.se Innehåll Detta är arbetsplatsen Sjöbo kommun 4 Vår värdegrund 4 Rätt medarbetare på rätt plats 5 Arbetsmiljö och hälsa i fokus 6 Jämlikhet som ledstjärna

Läs mer