HUR SER SITUATIONEN UT FÖR GYMNASIEUNGDOMAR I SVERIGE IDAG?
|
|
- Britt Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUR SER SITUATIONEN UT FÖR GYMNASIEUNGDOMAR I SVERIGE IDAG? VILKA FAKTORER PÅVERKAR DERAS PSYKISKA HÄLSA OCH SKOLRESULTAT? HUR KAN VI ANVÄNDA FORSKNINGEN FRÅN POSITIV PSYKOLOGI PRAKTISKT I UNDERVISNINGEN?
2 DET HÄR DOKUMENTET SAMMANFATTAR SITUATIONEN KRING UNGDOMARS PSYKISKA OHÄLSA I SVERIGE IDAG. DET GER OCKSÅ EN BAKGRUND TILL LYCKOAKTIVIST.SE OCH VAD VI VILL OCH KAN ÅSTADKOMMA MED PROJEKTET BÄTTRE SKOLOR.
3 HUR SER SITUATIONEN UT? Psykisk ohälsa bland ungdomar Generellt kan man se a, psykiska problem ökat bland Sveriges befolkning de senaste 20 åren, men allra främst bland ungdomar. I sta@s@k från Sta@s@ska Centralbyrån kan exempel se a, den andel unga kvinnor i åldern år som ange, a, de lider av oro, ångest eller ängslan mer än tredubblats från år 2007 (Sta@s@ska Centralbyrån, 2008). En intressant och ganska förvånande aspekt är a, ökningen av psykiska problem i Sverige inte finner någon motsvarighet interna@onellt se, utan problemet verkar vara unikt för vårt land (Bremberg, 2009). Andel unga kvinnor i åldern år som har besvär av änslan, oro eller ångest. % (T)
4 Varför mår ungdomarna dåligt? I en rapport gjord av Sveriges Offentliga Utredningar 2006 har på många olika de ökade psykiska problemen bland svenska ungdomar och landat i två möjliga förklaringar: ArbetssituaDonen Sedan talskrisen har vi i Sverige hav en bestående effekt av svårighet a, ge arbete åt ungdomar. Många ungdomar har i stället för a, arbeta få, fortsä,a studera, även om de,a kanske inte varit vad de egentligen önskat. En teori är a, de,a skapar en hopplöshet redan hos barn och ungdomar om möjligheten a, få e, arbete i fram@den. Individualiseringen Sverige idag är e, modernt samhälle där våra medborgare besi,er en stor valfrihet och mängder av olika möjligheter för hur man vill leva si, liv. Denna typ av modernism är generellt väldigt posi@v men gör också livet mindre förutsägbart och ungdomar får e, ökat krav på sig a, själva göra val om hur deras liv ska se ut. När man frågat ungdomarna om deras syn på det uppger många a, det finns många motstridiga krav a, uppfylla och a, dessa kan a, alla möjligheter i stället uppfa,as som påfrestningar. Sammanfa,ningsvis kan man dra slutsatsen a, ha förmågan a, hantera alla valmöjligheter inte ökat på samma sä, som möjligheterna själva (Statens offentliga utredningar, 2006). Det ungdomarna social och emo@onell kompetens, är alltså en förmåga a, känna hoppfullhet inför fram@den samt kompetensen a, hantera alla valmöjligheter som erbjuds dem.
5 Skolresultat bland ungdomar Sedan början/ mi,en av talet har elevernas genomsni,liga resultat i grundskolans senare år försämrats (Skolverket, 2009). Även om de flesta ungdomarna i Sverige fortsä,er sin utbildning på gymnasiet är det ungefär en tredjedel som avbryter sina studier eller inte når grundläggande högskolebehörighet. Vad påverkar skolresultaten? Förutom a, uppmärksamma det försämrade skolresultatet i Sverige är det vik@gt a, vilka faktorer det är som betyder mest för elevernas presta@oner. Det som främst se, avgör elevernas presta@oner är lärarens förmåga a, utvärdera sin undervisning och sedan u@från resultaten göra förändringar mot det som visar sig fungera bra. Det är också vik@gt med goda rela@oner mellan lärare och elever samt hur man ger elever (Bremberg, 2009). Forskning visar även a, lärare som är mer nöjda med sina liv och mår bra korrelerar med bä,re resultat hos eleverna (Duckworth, Quinn and Seligman, 2009). 15 års forskning kring vad som påverkar prestadon i skolan Baserat på 815 meta- meta- analyser, på över 240 miljoner elever under mer än 15 har utbildningsforskaren Johan Hace få, fram 138 faktorer som påverkar presta@onen i skolan, både det som ökar presta@onen och det som sänker den. Den slutsats Hace har dragit ever den här forskningen och som också är hans skolan är a, ökad inlärning och presta@on sker när undervisningen blir synlig för läraren, vilket betyder a, läraren ser hur och vad eleverna lär sig för a, sedan kunna utvärdera och förbä,ra sin undervisning. Den andra delen av slutsatsen Hace tar upp är när eleverna själv ser sig som sina lärare.
6 VAD KAN BÄTTRE SKOLOR GÖRA? Integrering mellan PosiDv Psykologi och HaMes forskning Genom Psykologi och den forskning som Hace har gjort kan erbjuda en unik kurs uppdelad i sex block med olika teman för a, öka välmående och presta@on i skolan. För a, uppnå det här har vi gå, igenom den forskning John Hace gjort kring vad det är som påverkar presta@onen i skolan och sedan tagit fram verktyg från Posi@v Psykologi för med lärare och elever kunna ge både teori och prak@k i a, höja välmående och presta@on hos båda parter. Det här kommer a, höja studieresultatet. SammanfaNning av behovet Det eleverna behöver är alltså a, sä,a upp bra mål grundade på sin egen sin egen förmåga a, genomföra och uppnå dessa mål, samt förmåga a, hantera motgångar. Det här kommer i sin tur a, högre välmående och bä,re resultat i skolan och för fram@den. För a, eleverna ska få den här kompetensen riktar vi oss främst mot lärarna, eversom de har en stor påverkan hos eleverna. Lärarna kan påverka eleverna genom a, lärarna får verktyg för a, utvärdera sin undervisning i hur de kommunicerar (ger beröm/utmanande feedback) och hur de mo@verar dem. Lärarna behöver också verktyg a, öka si, eget välbefinnande. Vad är PosiDv Psykologi? Verktygen som vi erbjuder lärarna är alla grundade på evidensbaserad forskning den gren av psykologins vetenskap som kallas Posi@v Psykologi (PP). PP är en paraplyterm för evidensbaserad forskning som fokuserar på individer och gruppers möjligheter, styrkor, deras outny,jade poten@al samt hur dessa kan utvecklas. E, sä, a, förtydliga skillnaden mellan PP och tradi@onell psykologi är e, skive i vilka frågor som ställs; från Vad är Vad är lösningen? PP utgår från e, empiriskt helhetsperspek@v som tar svagheter, hot och brister men där fokus ligger på styrkor, preven@on och nästa utvecklingssteg. PP bör därmed inte förväxlas med posi@vt tänkande. De,a skive i perspek@v har resulterat i fungerande verktyg och mätbara resultat som låser upp möjligheter - även i tuffare situa@oner.
7 Tack vare de,a konkreta bidrag är PP mycket uppmärksammat och är det område inom psykologin som växer allra mest idag. Metoderna ger signifikanta resultat för individer, företag och skolor. Den empiriska forskning som genomförs av världens ledande universitet fokuserar på bland annat välmående, flow, personliga styrkor, känslor, psykologisk hälsa och hur man skapar samhällen, grupper och Vad kan PosiDv Psykologi erbjuda svensk gymnasieskola? Nedan presenterar tre utvalda teorier och verktyg från Psykologi som kan uppfylla de växande behoven inom svensk gymnasieskola idag. Inquiry - e, styrkefokuserat verktyg för a, utvärdera, kommunicera och skapa långvarig posi@v förändring. Verktyget fokuserar på det som fungerar och bygger vidare därpå, istället för a, fokusera, leta ever och enbart lösa problem. Verktyget används löpande i organisa@oner som NASA och McDonald s. Kon@nuerlig reflek@on och utvärdering har visat sig vara en av de vik@gaste faktorerna för lärares möjlighet a, förbä,ra elevers studieresultat. Mindset - e, verktyg för sin egen förmåga, våga lära sig av misslyckanden och bygga kompetens på lång sikt. Verktyget är en metod för a, ge beröm och feedback som gör a, individen vågar utmana sig själv och utvecklas. Det fokuserar på individens självbild, självkänsla och kommunika@on. Upprepade forskningsresultat visar a, det ger stora posi@va förändringar egen förmåga och självkänsla. (Mueller C.M., & Dweck, C.S., 1998; Blackwell, L., Trzesniewski, K., & Dweck, C., 2007). Self Determina@on Theory - Den mest etablerade teorin för a, öka inre mo@va@on hos individer. Inre mo@va@on är individens egna vilja och intresse a, utvecklas utan y,re belöning eller bestraffning. Med 40 år av forskning inom ämnet är denna teori väl beprövad i skolmiljö och ger goda resultat i a, engagera och mo@vera elever. Elevers ökade inre mo@va@on har i upprepade studier visat sig förutspå förbä,rade studieresultat. Verktyget hjälper a, skapa förutsä,ningarna och metoderna för a, öka inre mo@va@on. (Niemiec, C. P., Ryan, R. M., & Deci, E. L., 2009; Deci, E. L., Ryan, R. M., 2008).
8 VILKA ÄR LYCKOAKTIVIST? Vilka är våra möjligheter för an skapa en långsikdg förändring? Vi erbjuder lärare en unik evidensbaserad utbildning för a, öka elevernas studieresultat och välmående. Utbildningen är baserad på den senaste rapporterna från Skolverket och experters för vad svenska lärare och elever behöver i dagens läge. Från dessa rekommenda@oner har vi format en kurs i empiriska metoder för a, skapa den förändring den svenska skolan behöver idag. Lyckoak@vist.se har över 7 års erfarenhet av prak@sk pedagogik, kursledning och föreläsningar. Tidigare uppdragsgivare har bland andra varit Miljöpar@ets Kongress, Sveriges Läkarförbund, Lunds Universitet, SLU, Ale Kommuns samlade lärarkår. Med 100% nöjda kunder och sni,betyg på 9.3/10 har vi en förankrad tro på vår förmåga a, genomföra projektet Bä,re Skolor med mycket väl godkänt. Vår mission Lyckoak@vist.se mission är a, göra lyckoforskningen och posi@v psykologi förståelig, engagerade och användbart för organisa@oner, företag och individer. De,a gör vi för a, öka medvetenheten och välmående i samhället. Med förståelse för hur hjärnan fungerar skapar vi posi@v förändring genom coaching, föredrag och kurser som all@d engagerar tanke, känsla och handling. LyckoakDvist.se Lyckoak@vist.se är Sveriges ledande utbildningsbolag inom lyckoforskning och grundades 2009 av Erik Fernholm. Bolaget är e, socialt entreprenörskap: All a, förverkliga vår mission - ägarna. De som driver projektet Bä,re skolor är samtliga akademiskt utbildade inom Posi@v Psykologi, Kogni@v Neurovetenskap och Psykologisk Coaching genom det uppmärksammade treåriga programmet Psykologisk Coach.
9 REFERENSER Blackwell, L., Trzesniewski, K., & Dweck, C. (2007). Implicit Theories of Intelligence Predict Achievement Across an Adolescent A Longitudinal Study and an Child Development, Vol. 78, No. 1, pp Bremberg, S. (2009). Psykisk Hälsa- Utveckling Hämtad 2 mars, 2011, från Statens Folkhälsoins@tuts hemsida: h,p:// barn- och- unga/psykisk- ohalsa- - - utveckling- / Bremberg, S. (2009). Skola - insatser som förbä,rar elevernas resultat. Hämtad 2 mars, 2011, från Statens Fokhälsoins@tuts hemsida: h,p:// barn- och- unga/ Skola- - - insatser- som- forba,rar- elevernas- resultat/ Deci, E. L., Ryan, R. M. (2008) Self- Determina@on Theory: A Macrotheory of Human Mo@va@on. Canadian Psychology, 49, Duckwortha, A. L., Quinn, P. D., Seligman, M. E.P. (2009) Posi@ve predictors of teacher effec@veness. The Journal of Posi@ve Psychology, 4(6), Mueller, C. M., & Dweck, C. S. (1998). Intelligence praise can undermine mo@va@on and performance. Journal of Personality and Social Psychology, 75, Niemiec, C. P., Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2009). The path taken: Consequences of a,aining intrinsic and extrinsic aspira@ons in post- college life. Journal of Research in Personality, 43, Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer - sammanfa,ande analys. Hämtad den 2 mars, 2011, från Skolverkets hemsida: h,p:// Skolverket. (2010). Risk för IG - Gymnasierektorer om skolornas elever som riskerar a, inte nå målen. Hämtad den 2 mars, 2011, från Skolverkets hemsida: h,p:// publika@oner?id=2405 Statens Offentliga Utredningar. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och åtgärder (SOU 2006:77). Hämtad den 2 mars, 2011, från Sveriges regering och regeringskanliets hemsida.: h,p:// Sta@s@ska Centralbyrån. (2008). Undersökningen av Levnadsförhållanden - Tabell HA 18. Har besvär av ängslan, oro eller ångest. Hämtad 2 mars 2011 från Sta@s@ska Centralbyråns hemsida: h,p:// aspx
10 HEMSIDA: TELEFON: EPOST:
VÄLMÅENDE GER RESULTAT
VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande
Läs merLedarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Läs merSeglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Läs merVad kan vi lära oss av posi/v psykologi?
Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi? Arbets- och miljö medicinskt vårmöte Uppsala 140410 Lo8a Wallin, Utbildare, handledare, Skövde Högskola PhD student. Organiza/onal health and wellbeing, Lancaster
Läs merSamtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Läs merI vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson
Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns
Läs merPositiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö
Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra
Läs merVälkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten
Välkommen *ll våra fem rum Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten Våra fem rum Varje dag har vi möjlighet a? öppna nya dörrar, både i det privata och
Läs merFöräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.
Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund
Läs merSTUDIEMotivation. Tutorlärarnas hemsida. Facebook. Infobrev (6.5)
STUDIEMotivation Tutorlärarnas hemsida Facebook Infobrev (6.5) Våra studerande Etta pojke 16 år Duktig på att fixa motorer Intresset för studierna svagt Svaga vitsord efter de första perioderna (6 och
Läs merÅterkoppling: Beteende- och hjärnforskning Motgångar och a: gör fel Instruk>oner och våra reak>oner Tankesä: och Feedback
Innehåll Återkoppling: Beteende- och hjärnforskning Motgångar och a: gör fel Instruk>oner och våra reak>oner Tankesä: och Feedback Kort paus/bensträckare Koncentra>on och arbetsminne Förväntningar Om miljön
Läs merDepression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press
Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling De press Utsläckning - Brist på förstärkare - Svårigheter a9 etablera kontakt med förstärkare Bestraffning -
Läs merKarriärtjänster inom skolan
Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra -ll a/ utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Hkr Agenda Vem ska vi välja? Vad ska de göra? Hur ska vi ta död på Jante? Hur ska vi
Läs merMatema&ksatsningen
www.kau.se/ruc www.kau.se/ruc Matema&ksatsningen 2009 2011 20 samverkanskommuner RUC Karlstads universitet 15 kommuner medel från Matema;ksatsningen 3 kommuner < 1 500 000 SEK Långsik;ghet Matema;kutvecklare
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merTa kontroll över din presta7on. Ta kontroll över din presta7on. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi
Ta kontroll över din presta7on Thomas Fogdö, idro=spsykologisk rådgivare edvisor ab Ta kontroll över din pressta7on Thomas Fogdö, idro=spsykologisk rådgivare edvisor ab Presta7onens Psykologi Ta kontroll
Läs mer2015-11- 25. Leva hela livet. Cecilia.akesdo2er@gih.se. Hur långt är hela livet?
2015-11- 25 Leva hela livet Cecilia.akesdo2er@gih.se Hur långt är hela livet? 1 Att åldras och leva livet Undvika sjukdom Vara engagerad i livet Kogni@v och fysisk funk@on Rowe & Kahn Hållpunkter Vad är
Läs merKonsten a) förändra sin egen undervisning.
Konsten a) förändra sin egen undervisning anna.davidsson@annad.nu Perspek6v på förändring Inifrånstyrd mo6va6on U6frånstyrd mo6va6on Kollegialt lärande/ handledning Kontroll, uppföljning Utvecklingskultur
Läs merSkolledarkonferens - Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer
Skolledarkonferens - Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Aktivitets ID: 35509 Tid: 14 oktober 2015, kl 08:30-16:00 Plats: Göteborg, Scandic Crown, Polhemsplatsen 3 Typ av aktivitet: Konferens
Läs merHälsa och välbefinnande hos personer med flerfunk7onsnedsä8ningar
Swedish Ins7tute for Disability Research (SIDR) Hälsa och välbefinnande hos personer med flerfunk7onsnedsä8ningar Mats Granlund Presenta7on vid den na7onella konferensen Livets Möjligheter Essinge konferenscenter
Läs merSatsning på välmående gav glädje och motivation
TEMA FRAMTIDENS SKOLA Satsning på välmående gav glädje och motivation Kollaskolan i Kungsbacka är pilotskola för en större satsning på ökat välmående bland eleverna i Region Halland. Projektet Välmående
Läs merDet finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015. Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015 Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin Hur hjärnans
Läs merE" givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR 140224
E" givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR 140224 Om Filantropiskt forum Ini8erat av Entreprenörskapsforum och Stockholms handelskammare 2011 a" med utgångspunkt
Läs merMotivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema
Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2012 Delkursansvarig: Mats Najström Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema 12 november
Läs merDelak&ghet för lärande
Na#onell LHU-konferens Gävle 5-6 okt 2016 Delak&ghet för lärande Ulrika Bergmark, biträdande professor Pedagogik, Ins8tu8onen för konst, kommunika8on och lärande Alla foton i presenta#oner är privata,
Läs merSKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Romlin Dialog & Utveckling Ann- Sofie Romlin, konsult, gestalcerapeut, lärare Bastugatan 2 nb, 118 20 Stockholm Tel: 070-3930985 E- post :romlin@gestalcerpeuter.se
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merSexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL
Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL Sexologins utgångspunkter Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Iden:tet, känslor, fantasier,
Läs merLärorientering och Motivation. Tim och Veronica
Lärorientering och Motivation Tim och Veronica Syn på motivation i skolkontext Klassisk Information ska tryckas in Behaviorism Individualistiskt, behov, beteende Socialt/Miljö Socialt, beteende i miljö
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs merSmå idéer Stora resultat
Små idéer Stora resultat Louise Östberg Västervik 1 oktober 2015 Organisatorisk krea?vitet En organisa?on är krea?v när de anställda gör något nyf och poten?ellt användbart utan af de direkt blir anvisade
Läs merFörsta kända bilden på Sarah Sjöström. Mindset och Grit trendiga motivationsbuzzwords eller användbart i undervisningen?
Mindset och Grit trendiga motivationsbuzzwords eller användbart i undervisningen? Bosse Larsson Det har blivit en vanlig metod att berömma eleverna för deras resultat på enkla uppgifter, att säga att de
Läs merProfessionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor
2014-11-02 Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor Karin Rönnerman 28 oktober, 2014 Disposition Aktionsforskning i praktiken Generering av ledarskap Mellan-ledare skapas
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs merVälmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn
Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn VÄLMÅENDE GER RESULTAT Samarbete med svenska forskare Malin Rapp Pamela von sabljar Modul 1 - Introduktion och Människan Dagens upplägg & hålltider Check-in
Läs merRektors ledarskap och skolans lärandemiljöer
Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad
Läs merMotivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv
Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv Magnus Lindwall Professor i psykologi inriktning hälsopsykologi Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Gästprofessor
Läs merDet finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016 Mariann Grufman Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin
Läs merStress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Läs merSkolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet
Skolval Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Hur bör effekterna av skolval utvärderas? Levin (2002) menar ag fyra uiallsvariabler är relevanta: l Effek1vitet
Läs merPedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta?
Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta? Elinor Edvardsson S-wne IBL/CUL E6 rundabordsamtal om vad pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering betyder
Läs merFÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet
FÖR SAMARBETSPARTNERS Motivationslyftet En metod i fem steg som syftar till att öka individers motivation och självledarskap samt förmåga till reflektion kring sig själv och sin omgivning. Jag siktar mot
Läs merSkolan där alla elever får utveckla sin fulla potential!
Skolan där alla elever får utveckla sin fulla potential! Sammanhang Struktur och ordning Meningsfullhet Positivt sedd och uppmärksammad Vad händer? Vad händer med vätskenivån när isen smälter? A) Den sjunker
Läs merPsykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning
Läs merSexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt arbete. Jack Lukkerz
Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt arbete Jack Lukkerz Vem är jag? Socionom, sexolog RFSU Malmö sedan 2004 Intresse: yrkesverksamma (personal) Intresse: funk.onsnedsä3ningar
Läs merSexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL
Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL Sexologisk utgångspunkt Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Iden:tet, känslor, fantasier,
Läs merACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.
ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,
Läs merKompensutveckling i matematik
Kompensutveckling i matematik Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Anneli Bengtsson - Uppdragspedagog förskoleklass Jaana Kiiskinen - Ma/NT-utvecklare Inspirerande kompetensutveckling i matema4k i
Läs merTema: Interna'onalisering
Tema: Interna'onalisering Introduk/on /ll interna/onaliseringstemat Varför interna'onalisering som tema Vad gör vi inom temat interna'onalisering? Hur genomför vi projektarbetet? Var är det möjligt a8
Läs merSkolframgång i det mångkulturella samhället. Stefan Lund Stefan.Lund@lnu.se
Skolframgång i det mångkulturella samhället Stefan Lund Stefan.Lund@lnu.se Två bilder om det mångkulturella Betoningen av olikhet Bygger på a? olikhet är något självklart go? som ska Allvaratas och ses
Läs merFrån något )ll någon. Framgångsfaktorer i Järvalärling
Från något )ll någon Framgångsfaktorer i Järvalärling Förberedelse inför examina)on Nu: kor
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merVälmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan.
Välmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan. Monica Svensson 2016-04-14 Nationella folkhälsomålen visar på: (Prop 2002/03:35)
Läs merBARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs merChallenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola
Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få
Läs merMedarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg
Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal
Läs merHållbar. personlig. utveckling ETT PROJEKT SOM GÖR SKILLNAD PÅ RIKTIGT
Hållbar personlig utveckling ETT PROJEKT SOM GÖR SKILLNAD PÅ RIKTIGT Att stötta unga människor i deras personliga utveckling Det är ett faktum att psykisk ohälsa ökar bland unga människor. Individer som
Läs merTillbaka (ll skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka (ll skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka (ll Skolan 2015 Hemmasi?are? - Defini(on - Forskning - Orsaker Vad kan vi göra? - Samverkan
Läs merFramgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merInnovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor
Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor Karin Sjöström, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Karin Sjöström är veterinär och jobbar på SLU, avdelningen för idisslarmedicin
Läs merDel 1: Om forskningsbaserad fakta och att utmana och förstå hur det traditionella påverkar våra värderingar, beteenden och strategier.
Inspirationsdag Laholm 130813 Erik Fernholm Om Erik: Erik är social entreprenören som är utbildad inom kognitiv neurovetenskap (Hjärnforskning) och lyckoforskning. Erik startade företaget Lyckoaktivist.se
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merG1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD62, Psykologi: Personlighets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Personality- and Development Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merAtt utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält
Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält Pia K Eriksson doktorand i socialt arbete Helsingfors universitet pia.k.eriksson@helsinki.fi Kontext 1/2 Doktorsavhandling under
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merChallenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium
Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande
Läs merCentrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling
15-11-17 Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling Karin Rönnerman 28 oktober, 2015 Centrala begrepp Aktionsforskning Kollegialt lärande Professionella lärandegemenskaper
Läs merCase Study Minskad stress med träning genom gamifica6on
Case Study Minskad stress med träning genom gamifica6on STYRKETRÄNING FÖR SOCIALA HJÄRNAN Målgrupp: Kvinnor som upplever stress Mål: Beteendeförändring som leder 6ll minskad social stress, ökad presta6on
Läs merSjälvmo>va>on. Varför mo>va>on? Agenda. Kursmål Ingenjörsprofessionalism. Programmål - D & U
Agenda Självmo>va>on Aseel Berglund Marie-Therese Överström Varför mo>va>on? Vad är mo>va>on? Vad händer under HT2? Om uppskjutande av Marie-Thérèse Överström 1 2 Varför mo>va>on? 3 4 Kursmål Ingenjörsprofessionalism
Läs merSTABILITET SOM KOMPETENSSTRATEGI FÖR SOCIAL BARN- OCH UNGDOMSVÅRD I SÖRMLAND
STABILITET SOM KOMPETENSSTRATEGI FÖR SOCIAL BARN- OCH UNGDOMSVÅRD I SÖRMLAND UTVÄRDERING AV YRKESHANDLEDNING- PILOTSTUDIE Rosie Ansved, FoUiS 2015 DELTAGANDE KOMMUNER Rosie Ansved, FoUiS 2015 Flen Gnesta
Läs merTillgänglighet! Mångfald!
Trygghet! Hållbarhet! Tillgänglighet! Mångfald! Trygghet! Konkretisering Trygghet är en grundförutsättning för utveckling och lärande. Förskolan och skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap
Läs merUndervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017
Undervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017 chris5an@eidevald.se Undervisning Skolinspek5onen (2008): AD ge betygsliknande omdömen i förskoleklassen
Läs merProgrammet som främjar barns och ungdomars mentala välmående
som främjar barns och ungdomars mentala välmående Att lära sig konsten att hantera känslor och sociala färdigheter är ytterst viktigt vid sidan av annat lärande. De faktiska frukterna av detta arbete kan
Läs merSkolpsykologinsatser inom AcadeMedia
Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör
Läs merÖvergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson,
Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson, Målgrupp: Grundskoleelever i år 9 som är behöriga för
Läs merSocialt företagande utveckling och strömningar
Socialt företagande utveckling och strömningar Sociala insatser av olika slag (ideella, offentliga och numer även kopplat 9ll begrepp som socialt entreprenörskap och socialt företagande E> ökat intresse
Läs merMer harmoni Mindre stress
Mer harmoni Mindre stress I förskola och skola En utbildningsdag för pedagoger till en bättre hälsa och arbetsmiljö för så väl vuxna som barn * Stress, en del av vardagen I den stress vi alla möter varje
Läs merÖkade krav på dokumenta0on Vad innebär det?
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det? Eva Mårell- Olsson eva.marell- olsson@edsuci.umu.se Ins7tu7onen för 7llämpad utbildningsvetenskap Avd. Interak7va medier och lärande Umeå universitet Vad säger
Läs merG1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD62, Psykologi: Personlighets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Personality- and Development Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merPsykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d
Psykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d Lena Abrahamsson Industriell produk/onsmiljö, Arbetsvetenskap Ins/tu/onen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet 2 Vad är psykosocial
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan
Läs merStyrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi
Styrka, glädje och medkänsla Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi Styrka, glädje och medkänsla Positiv psykologi Vad är det? Positivt föräldraskap Hur kan man jobba
Läs merFöräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND
Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND Innehåll Sammanhanget A7 förstå och förklara föräldrastöd Föräldrastödet i Sverige Föräldrastödet i: Frankrike
Läs merA" kunna påverka samma fråga från lokal 3ll na3onell niva..!"#$%&'
A" kunna påverka samma fråga från lokal 3ll na3onell niva.. Motverka studieavbro/ en fråga på system- organisa4on- och individnivå.. Tillräcklig utbildning för a@ uppnå goda livsvillkor (FHM, FHI) 14,1
Läs merVarför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman
Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,
Läs merFörebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen
Slutrapport Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen Projektsammanfa-ning hösten 2011 våren 2012 av Eva Ohlsson Projektet som denna slutrapport omfa2ar har genomförts 6llsammans med e2
Läs merProjektverksamhet kan all0d förbä6ras!
Projektverksamhet kan all0d förbä6ras! Tio steg för ständiga förbä6ringar mot högre projek
Läs merStockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
Läs merBetydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar?
FOU VÄLFÄRDS NATIONELLA KONFERENS I KARLSTAD DEN 3-4 SEPTEMBER 2015 PÅ SPANING I VÄLFÄRDEN Betydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar? Jan Inge Jönhill
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merUndervisning och lärande - läroplansteori och didaktik
Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad
Läs merBVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merStereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras effekter på skolprestationer
Stereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras effekter på skolprestationer Dennis Beach, Peter Erlandson, Helena Korp, Anna-Carin Jonsson Gymnasieutredningens betänkande (SOU 1981: 96) föreslog
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs mer