Tillbaka (ll skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Transkript

1 Tillbaka (ll skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

2 Tillbaka (ll Skolan 2015 Hemmasi?are? - Defini(on - Forskning - Orsaker Vad kan vi göra? - Samverkan - Föräldrar - Nyckelmetoden A? tänka på i arbetet: - Varningstecken - Kartläggning - SIP - Mo(va(on - Kom ihåg - Komma vidare Rä?viseperspek(vet

3 Hemmasi0are?

4 Defini(on En hemmasi?ande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor utan uppenbar orsak. Familjen känner (ll frånvaron men har svårt a? förändra situa(onen. Eleven deltar inte i skolan eller annan ak(vitet utanför hemmet och det tar oxa lång (d a? bryta isoleringen.

5 Hemmasi0ande Starka känsloreak(oner kopplat (ll skolnärvaro exempelvis ångest, vredesutbro?, depression eller soma(ska symtom. Föräldrarna känner (ll frånvaron. Avsaknad av an(socialt beteende. Hemmet anses vara en trygg och säker plats. Barnet är villigt a? u\öra skolarbete på hemmaplan. Skolk Ingen utpräglad ångest eller rädsla för a? närvara i skolan. Barnet döljer sin frånvaro för föräldrarna. An(socialt beteende, oxa i sällskap av likasinnade vänner. Under skol(d är barnet oxast inte hemma. Saknar intresse för skolarbete och skolpresta(oner.

6 Forskningen Kontextberoende förståelseram som skixar exer kultur och trend. Från modersneuros (ll neuropsykiatri. Lika lång historia som den allmänna skolgången. God prognos för de som kommer (llbaka Homogent symtom för en heterogen grupp individer. Föräldrarna har en sämre psykisk hälsa och är hemma dag(d mer än andra föräldrar. Interna(onellt fenomen (ex Hikikomori, DN ) Särskild utredare om elever med problema(sk frånvaro utsedd av Regeringen (Regeringen Promemoria )

7 Antal Omfa?ning/Kostnad Lågt räknat 1650 elever läsåret Finns tendens (ll en ökning (Skolverket, 2010). Sjukanmäld och hög ströfrånvaro ej inräknad. Kostnad milj/elev som inte hi?ar (llbaka (ll skolan (Nilsson, 2014).

8 A? kategorisera skolproblem en (llbakablick Moralisk/religiös diskurs (1800 talet) Fåne, Idiot, Sinnesslö, Nagelbitare, Lat, Fahg, Ta?arunge, Oböjlig, Stygg, Vanar(g, Utomäktenskapliga barn Psykologisk/medicinsk diskurs (Ddigt 1900 tal) Halvidiot, Trög, Dum, Imbecill, Undermålig, Låg IQ, Svagbegåvad Pedagogisk/medicinsk diskurs (1930 talet) Psykopat, Skolkare, Ordblind, Störd, Vänsterhänt, Psykiskt exerbliven Social/psykologisk diskurs (1960 talet) Lä?rörlig, Hämmad, Aggressiv, Neuro(sk, Förhärdad, Dagdrömmare, Fabulerande, Skolvägrare, Läs och skrivsvårigheter, CP Biomedicinsk diskurs (1990 talet och framåt) Psykiskt utvecklingsstörd, Begåvningshandikapp, ADHD/damp, Aspergers, Toure?es, Dyslexi, Dyskalkyli (ur Hjörne & Säljö: A? platsa i en skola för alla)

9 Orsaker Sammanställningen bygger på egna erfarenheter och nu(da forskning Skolan Individ Socialt/Familj Lärarrela(onen Skolpersonal Struktur Ru(ner Mobbning Kompisar Temperament Introvert/Extrovert Intressen Psykiatrisk diagnos Neuropsykiatrisk diagnos Nära rela(oner Konflikt inom familjen Föräldrars inställning (ll skolan Missbruk/psykisk ohälsa inom familjen Sociala nätverk

10 Vad kan vi göra?

11 Samarbete/Samverkan Olika nivåer = team, organisa(on, andra aktörer/myndigheter Samverkan = rela(oner snarare än dokument VEM gör VAD? SIP = ska upprä?as för den som har behov av - insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten

12 Föräldrarna Stark oro för barnets hälsa/liv. Lågt förtroende för skolan Ensamma och inte sedda Önskar snabbare agerande från skolan Röd tråd/kon(nuitet Sjukskriver, men vill ha hjälp Anpassat si? vuxenliv (ll barnets situa(on Psykisk ohälsa

13

14 Nyckelmetoden vilar på kunskap från det pedagogiska och det psykosociala fältet. Den teore(ska grunden är kogni(v, psykodynamisk och sociokulturell. Metoden är e? förhållningsä? och e? arbetssä? som innebär e? tä? tvärprofessionellt arbete där eleven befinner sig via fysiska möten, sociala medier och digitala hjälpmedel. SyXet med metoden är a? underlä?a för professionella a? hantera problema(ken.

15 Ledstjärnor v Alla ungdomar har rä?, oavse? färdighetsnivå, a? (llskansa sig kunskap. Det är vi vuxna som måste hi?a lämpliga vägar för a? den ska kunna nå fram. v Isolering från omvärlden är inte främjande för den personliga utvecklingen och den psykosociala hälsan, a? motverka den är a? verka för en ljusare fram(d. v Genom a? ge respekt och ansvar (ll en annan person ger man denna människa möjlighet a? växa i sig själv. Vi ska all(d kommunicera direkt med den unga, som själv ska få möjlighet a? u?rycka sina behov och önskemål. Fungerar inte det vi (llsammans planerat ska vi i första hand rannsaka oss själva och be den unga om råd. v All hjälp är bra hjälp, men bara om den kommer vid rä? (dpunkt. Det är den ungas behov som ska styra vår (ming i arbetsgången, inte våra egna ambi(oner och önskemål. Det är lä? a? bli snabb i besluten när man vill go?, men a? ta det lugnt och fokusera på a? först skapa rela(on och kunskap är mer effek(vt.

16 Resultat 1 års avgränsat resultat med Nyckelmetoden för unga mellan år: 12 elever, 4 flickor 8 pojkar. Hemma under år på hel(d. 11/12 följde sin planering. 10/12 bröt sin isolering och kom vidare (ll skola/behandling. 17/19 betyg på 6 nyinskrivna. Totalt 33/37 på samtliga elever.

17 Uppstart Preliminär bedömning Elevens medgivande Sekretess 3 fysiska möten Kartläggning psykosocial och pedagogisk

18 Det prak(ska arbetet Veckoscheman och långsik(g målsä?ning Uppföljning/utvärdering var 4:e vecka Fysiska träffar varvade med Skype, chat, mail Digitala verktyg/sociala medier Breddad kunskapsbedömning i samverkan

19 Kartläggning med fyrfältsmatrisen Vad vinner eleven? Vad slipper eleven? Stanna hemma Gå Dll skolan Lyckas med dataspel. Uppmärksamhet från förälder. Behålla självbilden av a? kunna om man bara vill. Lugn och ro i trygg miljö. Få bestämma sysselsä?ning själv. Få känna sig unik och inte som andra. Vad mer? Roligt, vänner. Uppleva nya saker. Kunskaper och färdigheter. Betyg. Hopp om fram(den. Vara en del av något större. Känna sig som andra. Vad mer? Sve?ningar, magont. Komplicerade kompisrela(oner. Känna presta(onsångest. Oroa sig för närstående som också är hemma. Förklara frånvaron. Verkligheten i form av betyg, fram(dsstress, vuxenlivet. Vad mer? Ha tråkigt. Vara ensam utan jämnåriga. Undra vad andra gör och pratar om. Konflikter hemma. Känna sig ensam, utan förälder. Vad mer?

20 Pedagogisk kartläggning Lärande= Innehåll, drivkrax, samspel (Illeris, 2007) Normerade test Bedömning för lärande (BFL) forma(vt förhållningssä? Fånga de generella ämnesövergripande förmågorna i läroplanen Skjuta med hagelbössa för a? få så många målträffar som möjligt Intressestyrda uppgixer (ll grund för den grundläggande och kon(nuerliga kartläggningen

21 A? tänka på i arbetet

22 Varningstecken Sjukskrivningar, oxare och längre än vanligt Historia med många skolbyten Mental ohälsa/missbruk hos närstående Elevens förmåga omgivningens krav Svårigheter a? själv lösa problem Svårigheter med förändringar och övergångar Svårt med kompisrela(oner

23 Faktorer som främjar elevers skolnärvaro Fungerande system för bokföring av frånvaro Ak(v och engagerad elevhälsa Goda ru(ner, genomtänkt dokumenta(on An(mobbningsprogram Sms eller telefonkontakt med vårdnadshavare och elever Snabba hembesök för a? hi?a orsaken (ll frånvaron Snabba insatser där skolarbetet hela (den får chans a? fortsä?a och eleven är delak(g Tillgång (ll samtalsstöd Fördjupade pedagogiska kartläggningar Särskilt fokus vid lärarbyten och klassbyten Tillgång (ll lärare/mentor med mer personlig kontakt, god rela(on (ll lärare Tänka (ll inför klassbildning Jag ser dig, Du är en del av e? team Stödundervisning i möjligaste mån i det gemensamma klassrummet Rörelsepauser, massagestunder, avspänningstekniker Konflikthantering, kommunika(on, problemlösningsstrategier Begreppskort, ritprat, seriesamtal, sociala manuskript, sociala berä?elser OBS! stor varsamhet vid eventuell utbrändhet

24 Kartläggning Psykosocial Pedagogisk Tidigare utredningar Skolhälsovårdsjournaler Aktuella och (digare kontakter med Socialtjänst och BUP

25 SIP Decenniets reform! SYFTE - a? säkerställa samarbetet mellan huvudmännen Lagstadgad sedan 2010 i både HSL (3f ) SoL (2 kap. 7 ) Soc och Bup ska ta ini(a(v (ll SIP Närstående, elevhälsa, förskola och skola kan föreslå a? SIP ska startas Utan dröjsmål = inom några dagar Samtycke = förutsä?ning Huvudansvarig ska utses u(från familjens önskemål och insatsernas u\ormning SIP mall: sök på

26 Mo(va(on Känsla - Mo(va(on - DrivkraX Hi?a triggern Det är inte kört Delak(ghet LyX framsteg men Undersök motstånd Orka ro båten vidare

27 Några sista Kom ihåg Kom i rä3 (d Tro på processen Glöm inte det visuella Trotsa din känsla Orka all(d lite mer

28 Krysmynthas kluriga Pubertet i osynk Sexuell iden(tet Maten!

29 Komma vidare Utvärdering Överlämning Inför skolstart Uppföljning

30 Rä^ghetsperspekDvet FN:s Allmänna förklaring: art. 26. FN:s Barnkonven(onen: art Skollagen: 1 kap. Salamanca 2006

31 Tack för Er uppmärksamhet! Krysmyntha Sjödin Marie Gladh