Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem Bruksskolan Färgelanda kommun Reviderad april 2013

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Inledning Elever som kommer till oss gör det med olika förutsättningar, erfarenheter och social mognad. Vi ska möta och utveckla alla elever. Barn med olika sociala normsystem möts. För att utveckling ska ske måste atmosfären vara positiv och ge en grundtrygghet. En socialt positiv relation är en av förutsättningarna för en bra arbetsmiljö. Elever får inte särbehandlas på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och/eller funktionshinder. Vi arbetar för en miljö där alla känner sig trygga. Elever och vuxna ska respektera varandra. Vi accepterar ingen form av diskriminering eller kränkande behandling. 2

3 Vad är diskriminering? 6 Kap 2 Skollag (2010:800), se även diskrimineringslagen (2008:567) Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och/eller har samband med: - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - sexuell läggning - sexuell natur (sexuella trakasserier) - funktionshinder En kränkning kan vara 6 Kap Skollag (2010:800), Fysisk knuffar, slag, sparkar, bli spottad på Verbal hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal Psykosocial utfrysning, isolering, ryktesspridning Text och bildburen klotter, brev, lappar, e-post, SMS, MMS Övriga grov respektlöshet eller annat ovänligt sätt Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Det kan även vara negativa handlingar som upprepas, sker i smyg, i förbifarten eller helt öppet med avsikt att tillfoga en annan person skada eller obehag. Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling 6 Kap 6-9 Skollag (2010:800) Vi som arbetar på skolan ska vara uppmärksamma på om någon elev: är håglös, tystlåten, grubblande är passiv har ingen lust, uppgiven håller sig undan, går/står för sig själv håller sig i närheten av vuxen dröjer sig kvar i klassrummet, går ogärna ut på rast har stor ströfrånvaro, ont i magen, huvudvärk, dålig aptit är orolig och okoncentrerad inför eller efter rasten, uppriven, nedstämd efter rasten. har ett överdrivet clownbeteende får försämrade skolresultat inte blir bjuden på privata kalas har trasiga kläder eller blåmärken utan trovärdig förklaring saknar vänner behandlas kränkande av någon personal på skolan 3

4 Vårdnadshavare ska vara uppmärksamma på om barnet: blir tystare, grubblande, frånvarande, verkar håglös inte berättar vad som händer i skolan inte har kompisar som följer med hem, eller slutar umgås med kompisar får återkommande huvudvärk och magont får oförklarliga och plötsliga vredesutbrott visar aggressioner riktade mot familjemedlemmar, även husdjur får sämre aptit har sömnsvårigheter har blåmärken och andra skador blir av med saker får sämre studieresultat ofta pratar negativt om klasskamrater skolkar Förebyggande arbete HÄNSYN TILL ANDRA är en attityd som vi poängterar och som genomsyrar vår verksamhet. Vi som arbetar i skolan ska klart och tydligt markera vårt ställningstagande mot kränkande behandling. Klassläraren ska föra en kontinuerlig dialog med eleverna om kamratrelationer, vår värdegrund samt ge eleverna möjlighet att reflektera och bearbeta värdegrunden genom värderingsövningar. Vi stärker elevdemokratin och elevmedverkan genom klass- och elevråd. Vi upprättar ordnings- och klassregler på skolan. Dessa använder vi sedan i det dagliga arbetet. Vi arbetar för en trevlig rast där vuxna alltid är närvarande. Vi har kamratstödjare på skolan som väljs från år 3 till år 6 som hjälper till och stöttar på skolan i olika sammanhang t ex en lek under rasten. Vi som arbetar på skolan för ständigt en diskussion om förhållningssätt/arbetssätt, för att få en så god vistelse som möjligt för alla på skolan. Vi som arbetar på skolan samverkar med vårdnadshavare, för att vi vuxna ska ha så lika förhållningssätt som möjligt gentemot barnen. Vi reviderar årligen vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi förankrar och gör elever och vårdnadshavare delaktiga i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument som används kontinuerligt i verksamheten. 6 Kap 8 Skollag (2010:800). 4

5 Delaktighet hos personal, elever och vårdnadshavare Information och diskussion om vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker vid varje läsårs början på personalkonferenser, klassråd, föräldramöten och samrådsmöten. Diskussion och förslag till förändringar i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling går via klassråd till personalen. Vårdnadshavare ges möjlighet att skriftligt lämna in synpunkter på vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns att läsa på Färgelanda kommuns hemsida under Bruksskolan. Värdegrundsarbete under läsåret Vi arbetar i åldersblandade grupper med aktiviteter, som stärker samhörigheten mellan individer och klasser. Augusti Vi startar läsåret med gruppstärkande övningar. September Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras. Oktober Klasserna gör någon gemensam aktivitet i anslutning till FN- dagen. November När vi kommer tillbaka efter Höstlovet gör vi en trivselenkät i alla klasser se Bilaga 2. Därefter görs en riskinventering som lärarna sammanställer och diskuterar på APT. December Vi arbetar med Hemlig kompis - aktiviteter i klasserna. Eleverna försöker vara uppmärksamma och hjälpsamma mot sin hemliga kompis. Januari Vi arbetar med etik och moral t ex genom värderingsövningar. Februari I samband med alla - dag uppmärksammar vi positiva egenskaper hos varandra. Mars - April Vi genomför samarbetsaktiviteter i samband med påsken. Efter påsklovet genomför vi trivselenkäten igen. Se bilaga 2. Maj - Juni År 6 och Kamratstödjarna ordnar samarbetsaktiviteter för hela skolan. 5

6 Kartläggning av elevernas trygghet och trivsel I november och april får eleverna fylla i trivselenkäter (bilaga 1, 2a och 2b). Genom enkäterna får vi kännedom om eleverna känner otrygghet någonstans på skolan. Vi får kännedom om elevernas inflytande förekomst av diskriminering trakasserier annan kränkande behandling genom vuxnas närvaro, enskilda samtal, utvecklingssamtal, trivselenkäter och kontakt med vårdnadshavare. Övrigt förebyggande arbete Vuxna finns i barnens närhet, både under arbetspass, raster, skolmåltider och vid bussars ankomst och avgång. Detta skapar lugn och trygghet. Skolans förväntningar på vårdnadshavare Skolan har höga förväntningar på allt eleverna ska lära och utveckla i skolan. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande förväntar vi oss av vårdnadshavare att: 1. Ditt barn har sovit, ätit och därmed fått goda förutsättningar för sin dag. 2. Du intresserar dig för ditt barns hemuppgifter och tar det slutliga ansvaret för att det genomförs. 3. Du förmedlar en positiv bild av skolan till ditt barn. 4. Den mest betydelsefulla personen och förebilden för ditt barn är du. 5. Du visar att du bryr dig om genom att sätta gränser med kärlek och respekt för det viktigaste du har ditt barn. 6

7 Så här arbetar vi med trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Hur vi löser akuta incidenter Hur vi löser akuta incidenter när en situation inträffar som innehåller hot eller våld (bilaga 3). När en konflikt uppkommer är den första åtgärden att prata med de elever, som man vet är inblandade. Samtalet skall äga rum, när alla parter haft tid att lugna ner sig. Det är viktigt att lyssna på båda parter var för sig. Kommunikationen skall vara rak, det vill säga vi talar om problemet klart och tydligt, enligt Farstamodellen (bilaga 4). Det är bra om flera vuxna deltar. Eleverna skriver ner sina versioner av händelsen. De yngre eleverna kan diktera för en vuxen (sin klasslärare). De inblandade får läsa upp sina beskrivningar. Det är viktigt att eleverna uppmuntras att se sin del i sammanhanget. Den personal som sett händelsen skriver en händelserapport (bilaga 6), eller tillbudsrapport (bilaga 5). Det är viktigt att fråga andra som var med vad de har sett och/eller hört vad som hänt. Förslag till lösningar skall helst komma från de inblandade själva. Beroende på händelsens art skall en handlingsplan upprättas tillsammans med berörda elever. Vårdnadshavare informeras. Problemet följs upp vid behov, så länge det kvarstår. Vid upprepad eller allvarlig kränkning/diskriminering skall berörd personal utreda och lämpliga åtgärder vidtas. Personalen ska dokumentera: a) beskriva situationen b) beskriva de åtgärder som vidtagits och c) förankra dessa åtgärder hos vårdnadshavare. Det är önskvärt att inblandade parter kan komma överens och be varandra om förlåtelse. Därefter skall rektor och kurator/psykolog kalla till en elevvårdskonferens. Det dokumenteras på blankett som skickas till rektor som i sin tur skickar ärendet vidare till huvudmannen (bilaga 6). Finns ingen annan lösning lämnas ärendet vidare till polismyndigheten. Uppföljande insatser I handlingsplan/åtgärdsprogrammet skall anges när och hur man tänker följa upp att diskriminering/kränkning inte fortsätter. Klassläraren tar ansvar för att uppföljning sker genom: 1. Samtal med de inblandade eleverna. 2. Samtal med personal som har arbetat med eleverna. 3. Samtal med de inblandade elevernas föräldrar. En skriftlig rapport skrivs av klassläraren. 4. Om inte ovan nämnda insatser hjälper kallar rektor till Elevvårdskonferens. 5. I synnerliga fall kontaktas socialtjänst/polismyndighet/arbetsmiljöverket. 7

8 Hur vi löser akuta kränknings- och diskrimineringsfall mellan personal och elev När en kränknings- och diskrimineringssituation uppkommer är den första åtgärden att rektor pratar med inblandade parter. Samtalet skall äga rum, när alla parter haft tid att lugna ner sig. Det är viktigt att lyssna på båda parter var för sig. Kommunikationen skall vara rak, d v s man talar om problemet klart och tydligt. Förslag till lösningar skall helst komma från de inblandade själva. En handlingsplan upprättas tillsammans. Vårdnadshavare informeras. Handlingsplanen förvaras i elevmappen. Problemet följs upp vid behov, så länge det kvarstår. Vid mer komplicerade fall, om rektor så anser bör kurator/psykolog även delta. Att utreda och åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling Vid allvarlig diskriminering informeras vårdnadshavare, rektor och huvudmannen. I händelserapporten finns en beskrivning av händelsen från alla parter som är inblandade. En bakgrundsbeskrivning finns med i händelserapporten: (bilaga 6) vilken skrivs av den personal som sett händelsen i samråd med klassläraren eller annan personal. Trakasserier och kränkande behandling av personal mot elev utreds alltid av rektor. Utredningen ska utmynna i skyndsamma åtgärder. Åtgärderna ska inte enbart avhjälpa akuta situationer, utan ska också syfta till att finna mer långsiktiga lösningar. Därför kan man behöva omarbeta våra förebyggande åtgärder. Om handlingarna upprepas trots samtal ska ett åtgärdsprogram upprättas för de berörda. Vad säger våra styrdokument? Arbetsmiljölagen (1977:1160) Denna lag är främjande och förebyggande. Här finns föreskrifter vid hot, våld eller trakasserier. Skollagen (2010:800) Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 Kap 4 ). Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (6 Kap). I skollagen finns även arbetsmiljön reglerad i Kapitel 5. Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 8

9 sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Offentlighets- och sekretesslagen (2009: kap) Denna lag reglerar personalens tystnadsplikt och regler för utlämnande av information till personer och myndigheter. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Kap 1 och 2. I Lgr 11 Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag och Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer står hur skolans värdegrundsarbete ska bedrivas. Sanktioner Skollagen (2010:800) I Kap 5 Trygghet och studiero 6-23 beskrivs och regleras disciplinära och andra särskilda åtgärder som skolan kan vidta då elev inte följer lagen. 9

10 Riskinventering bilaga 1 Skola Område Risker Åtgärder Tid-när Uppföljning Ansvarig 10

11 Trivselenkät Datum: Bilaga 2a Hur trivs Du i skolan nu? Hur är det att gå i Din skola? Hur trivs Du i klassen? Brukar någon reta Dig i skolan? JA IBLAND NEJ I så fall, var händer det? UTE INNE Vem är det som retas? Vad säger den/de? Brukar någon slå Dig i skolan? JA IBLAND NEJ I så fall var händer det? UTE INNE Vem är det som slår Dig? Hur gör den/de? Brukar Du vara dum mot någon i skolan? JA IBLAND NEJ Hur känner Du dig på rasten? 11

12 Trivselenkät Bilaga 2 b Pojke flicka Datum: 1. Hur är det att gå i Din skola? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Förklara med egna ord: 2. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Förklara: 3. Brukar någon reta Dig i skolan? (t ex håna, visa miner, säga kränkande saker). I så fall när händer det och vem/vilka är det som retar dig? 4. Retar du någon/några? I så fall vem/vilka och vad gör Du? 12

13 5. Brukar någon slå Dig i skolan? Vem/vilka, vad gör den/de och när händer det? 6. Brukar Du slå någon i skolan? Vem/vilka, vad gör Du och när händer det? 7. Har du någon att vara tillsammans med på rasterna? 8. Är det någon på Din skola som Du upplever att man ofta är dum mot? 9. På vilket sätt är de dumma? 13

14 Bilaga 3 Skriftlig dokumentation av vår mångåriga praxis av rutiner för hur vi agerar i våld- och hotsituationer, som kan uppkomma i vår verksamhet. 1. Konflikter med hot, våld eller kränkande behandling mellan elev och elev. Om dessa situationer, som kan inträffa inomhus eller på skolgården (se vår förteckning över riskområden, bilaga 1), handlar vi enligt nedanstående. Avbryt situationen genom att träda emellan. Se till att få stopp på våldshandlingen genom att hålla om eleven, som utför handlingen. Förklara att våld eller hot inte är tillåtet och aldrig kan accepteras. Finns en kollega i närheten, tillkalla denne för att få hjälp. Om ingen annan än du finns i närheten, försök få en elev att hämta hjälp. Lämna inte de elever som bråkar. Avbryt elev som uttrycker elaka tilltal, könsord, gör fula gester/miner, fryser ut mm. Ta med eleverna som är inblandade in i klassrummet, för att när de lugnat ner sig, får berätta vad som hänt. Det är önskvärt att elevernas klasslärare deltar nu. Låt var och en skriva en händelsebeskrivning. Läs tillsammans igenom dessa beskrivningar och ändra, tills båda parter är överens om en riktig beskrivning av vad som hänt. Den vuxne skriver sin händelserapport (se bilaga 6). Förklara tydligt att hot- och våld inte är tillåtet, visa Planen mot diskriminering och kränkande behandling och de åtgärder som den beskriver. Följ dessa anvisningar. 2. Våld- eller hotsituationer mellan elev och skolpersonal. Våld eller hot från skolpersonal mot elev får inte förekomma. Man får inte låta kollegiala hänsyn hindra att lärares yrkesetiska principer tillämpas. Om en situation har inträffat där våld eller hot mot elev förekommit, så ska rektor informeras. Våld eller hot från elev mot skolpersonal ska inte bemötas på samma sätt. Förklara tydligt att det inte är tillåtet och inte kan accepteras. Det är mycket viktigt att förhålla sig lugn. Försök att få en elev att hämta en kollega som kan hjälpa till, ta hand om situationen runt händelsen. Skriv ner en händelserapport som lämnas till rektor och skyddsombud. 3. Våld mellan elev/skolpersonal och obehöriga, som befinner sig på skolans område. Se till att eleverna inte konfronteras med den obehörige genom att låta dem lämna rummet eller platsen. Om en obehörig uppträder hotfullt på skolans område måste man avvisa denne 14

15 från skolområdet. Om en kollega finns tillgänglig så är det bättre att inte vara ensam i denna situation. Eftersom skolan inte är en allmän plats, kan rektor avstänga en person som är hotfull eller våldsam. 4. Konflikter mellan skolans personal och vårdnadshavare. Om ett möte (utvecklingssamtal, telefonsamtal, besök på skolan mm) med en vårdnadshavare blir så konfliktfyllt, att det är risk, att det kan förekomma hot eller våld, så avbryt mötet och be att få återkomma en annan tid. Denna gång har du med en kollega eller rektor. Om en vårdnadshavare besöker skolan oanmäld (t ex under lektionstid) och uppträder hotfullt, så måste du tydliggöra att det är olämpligt att föra diskussionen just där. Se till att vårdnadshavaren följer med till en annan plats, där du med en kollegas närvaro tar en diskussion. Det kan vara lämpligt att komma överens om ett möte senare. Det är viktigt att föra ett samtal om det inträffade med klassen och ett enskilt samtal med berörd elev efter händelsen. Rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Se 2 Arbetsmiljöförordningen. Se även 10 AFS 1993 När en allvarlig olycka har inträffat ska man ta kontakt med Arbetsmiljöverket för att anmäla detta. Finns det en osäkerhet om det inträffade behöver anmälas ska man ta kontakt för att få besked. Det är också viktigt att anmäla till Försäkringskassan att händelsen har skett. Det kan uppträda symtom på att man lidit en skada senare i liknande situationer, som händer. Samtliga inblandade ska anmäla. 15

16 Enskilt samtal med mobbaren enligt Farstametoden Bilaga 4 Detta samtal utförs av två lärare. En leder samtalet, den andra antecknar. Under en lektion hämtas mobbarna en och en till samtal. Det är viktigt att de är totalt oförberedda och inte kan meddela sig med varandra. Kom i förväg överens med den lärare som har lektion med mobbarna. På väg till samtalet ges ingen information, svara bara Det får du se på frågor. Samtalet ska utföras på en ostörd plats av två vuxna med pondus. Tala alltid med mobbarna en och en, aldrig när de är två eller flera. Detta är viktigt! L: Hej Stina! E: Hej! L: Vet du varför vi vill prata med dig? E: Nej. L: Det gäller Lova i din klass. Några elever är dumma mot henne. Känner du till något om det? E: Ja, det är några som retar henne ibland. L: Gör dom något mer? E: Ja, dom kanske knuffar henne och så. L: Vi vet det här, och vi vet också att du är med och retar och knuffar Lova. Igår på lunchrasten knuffade du henne och kallade henne CP. Stämmer det? E: Ja, men dom andra sa CP till henne också. L: Vi ska tala med dom andra senare. Det är inte Lova som berättat det här, utan andra elever. Nu ska vi om dig. Det här som du gör ser vi mycket allvarligt på. Det kallas för mobbning, och det får absolut inte förekomma på den här skolan. Förstår du det? E: Ja. L: Vad kan du göra för att mobbningen av Lova ska upphöra? E: Jag kan sluta vara dum mot henne. L: Det låter bra. Tror du att du klarar det? E: Ja, om hon inte retas. L: Vi ska prata med henne om det. Om hon skulle reta dig vill vi att du kommer till oss istället för att bråka med henne. Klarar du det? E: Ja. L: Det tror vi också att du klarar. Finns det något mer du kan göra för att mobbningen av Lova ska sluta? E: Jag kan säga till de andra att de ska sluta. L: Mycket bra. Tror du att du klarar det? E: Ja. L: Det tror vi också. Nu kommer vi att kontrollera dig och de andra i klassen för att se om ni har slutat att vara dumma mot Lova. Sedan träffas vi om ett tag för att höra hur det gått. Har du förstått? E: Ja. 16

17 L: Bra. Sedan kan du berätta för dina föräldrar att du varit lite dum mot Lova, men slutat med det nu. Då blir de glada. Om några kompisar frågar vad vi talat om behöver du inte berätta det. Har du förstått? E: Ja. L: Bra. Då kan du gå tillbaka. Vi träffas igen om ett tag. Hej då! E: Hej då! Det är oerhört viktigt att behandla även mobbaren med respekt trots att man visar fasthet och bestämdhet i samtalet. Mobbaren är ingen ond person utan ett barn som alla andra barn. Samtalet får inte bli hotfullt eller fördömande, bara fast och bestämt. Sedan har man liknande samtal med de övriga mobbarna i en följd. Det är mycket viktigt att de inte kan tala med varandra mellan samtalen! Läraren kontaktar också de inblandade elevernas föräldrar. Efter några dagar kontrollerar man med offret att mobbningen upphört. Då går man vidare med uppföljningssamtal. Med äldre barn behöver man inte göra uppföljningssamtalet så omständigt. Det räcker om man ses i korridoren. Med yngre barn bör man sätta sig i lugn och ro på ett ostört ställe. Uppföljningssamtal L: Hej Stina! E: Hej! L: Minns du att vi skulle träffas för att tala om hur det har gått med att sluta vara dum mot Lova? E: Ja L: Hur har det gått tycker du? E: Det har gått bra. L: Ja, det tycker vi också. Vi har kollat med dina kamrater och Lova själv, och de säger att de säger att det har blivit mycket bättre. Stämmer det? E: Ja, jag har sagt till de andra som var dumma också. L: Det har du gjort bra. Nu kommer vi att kontrollera att ni fortsätter vara snälla mot Lova. Om ni klarar det så behöver vi inte ha fler samtal. Klarar du att vara snäll mot Lova i fortsättningen också? E: Ja, det tror jag. L: Ja, det tror vi också. Du har klarat det här bra. Glöm inte att berätta för dina föräldrar att du klarat av våra överenskommelser bra. Då kan du gå. Hej då! E: Hej då! 17

18 Bilaga 5 Tillbudsrapport Registrering av skada eller tillbud för eleven Datum: Namn: Klass: Psykiskt: Fysiskt: Synlig kroppsskada: När inträffade tillbudet/skadan: Var hände det: Var någon närvarande, vem i så fall: Vad hände: Åtgärd: Underskrift: _ 18