Tillbaka (ll skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Transkript

1 Tillbaka (ll skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

2 Hemmasi0are?

3 Defini(on En hemmasi<ande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor utan uppenbar orsak. Familjen känner (ll frånvaron men har svårt a< förändra situa(onen. Eleven deltar inte i skolan eller annan ak(vitet utanför hemmet och det tar oha lång (d a< bryta isoleringen.

4 Hemmasi0ande Starka känsloreak(oner kopplat (ll skolnärvaro exempelvis ångest, vredesutbro<, depression eller soma(ska symtom. Föräldrarna känner (ll frånvaron. Avsaknad av an(socialt beteende. Hemmet anses vara en trygg och säker plats. Barnet är villigt a< uoöra skolarbete på hemmaplan. Skolk Ingen utpräglad ångest eller rädsla för a< närvara i skolan. Barnet döljer sin frånvaro för föräldrarna. An(socialt beteende, oha i sällskap av likasinnade vänner. Under skol(d är barnet ohast inte hemma. Saknar intresse för skolarbete och skolpresta(oner.

5 Forskningen Kontextberoende förståelseram som skihar eher kultur och trend. Från modersneuros (ll neuropsykiatri. Lika lång historia som den allmänna skolgången. God prognos för de som kommer (llbaka. Homogent symtom för en heterogen grupp individer. Föräldrarna har en sämre psykisk hälsa och är hemma dag(d mer än andra föräldrar. Interna(onellt fenomen (ex Hikikomori, DN ). Svenska regeringen har (llsa< en utredning för a< kartlägga elevers problema(ska frånvaro. SyHe=säkerställa alla elevers rä< (ll en likvärdig utbildning. Redovisas i december 2016.

6 Orsaker Sammanställningen bygger på egna erfarenheter och nu(da forskning Skolan Lärarrela(onen Skolpersonal Struktur Ru(ner Mobbning Kompisar Individ Temperament Introvert/Extrovert Intressen Psykiatrisk diagnos Neuropsykiatrisk diagnos Orolig/Blyg Socialt/Familj Nära rela(oner Konflikt inom familjen Föräldrars inställning (ll skolan Missbruk/psykisk ohälsa Sociala nätverk Orolig

7 Vad kan vi göra?

8 Nyckelmetoden vilar på kunskap från det pedagogiska och det psykosociala fältet. Den teore(ska grunden är kogni(v, psykodynamisk och sociokulturell. Metoden är e< förhållningsä< och e< arbetssä< som innebär e< tä< tvärprofessionellt arbete där eleven befinner sig via fysiska möten, sociala medier och digitala hjälpmedel. SyHet med metoden är a< underlä<a för professionella a< hantera problema(ken.

9 Ledstjärnor v Alla ungdomar har rä<, oavse< färdighetsnivå, a< (llskansa sig kunskap. Det är vi vuxna som måste hi<a lämpliga vägar för a< den ska kunna nå fram. v Isolering från omvärlden är inte främjande för den personliga utvecklingen och den psykosociala hälsan, a< motverka den är a< verka för en ljusare fram(d. v Genom a< ge respekt och ansvar (ll en annan person ger man denna människa möjlighet a< växa i sig själv. v Fungerar inte det vi (llsammans planerat ska vi i första hand rannsaka oss själva och be den unga om råd. Delak(ghet är nyckeln. v All hjälp är bra hjälp, men bara om den kommer vid rä< (dpunkt. Det är den ungas behov som ska styra vår (ming i arbetsgången, inte våra egna ambi(oner och önskemål.

10 Resultat 1 års avgränsat resultat med Nyckelmetoden för unga mellan år: 12 elever, 4 flickor 8 pojkar. Hemma under år på hel(d. 11/12 följde sin planering. 10/12 bröt sin isolering och kom vidare (ll skola/behandling. 17/19 betyg på 6 nyinskrivna. Totalt 33/37 på samtliga elever.

11 Uppstart Preliminär bedömning Elevens medgivande Sekretess 3 fysiska möten Kartläggning psykosocial och pedagogisk

12 Kartläggning Psykosocial Pedagogisk Tidigare utredningar Skolhälsovårdsjournaler Aktuella och (digare kontakter med Socialtjänst och Barn- och ungdomspsykiatrin

13 Det prak(ska arbetet Veckoscheman och långsik(g målsä<ning Uppföljning/utvärdering var 4:e vecka Fysiska träffar varvade med Skype, chat, mail Digitala verktyg/sociala medier Breddad kunskapsbedömning i samverkan

14 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag KL Logga in på Skype med Myntha. KL Logga in på Skype med Myntha. L U N C H Skype: krysmyntha Kl Möte BUP för medicinutvärdering. KL.16. Logga in på Skype L U N C H Kl Möte BUP för medicinutvärdering. med Marie för uppgihen om filmen En man som heter Ove. KL.16. Logga in på Skype med Marie för uppgiften om filmen Fucking Åmål. Kl.13. Veckouppföljning hemma. Pappa, Mamma, Marie och Myntha. Inlämning av ma<euppgiher. Kl.13. Veckouppföljning hemma. Pappa, Mamma, Marie och Myntha. Inlämning av matteuppgifter. Skype: krysmyntha

15 Komma vidare Utvärdering Överlämning Inför skolstart Uppföljning

16 Mo(va(on Känsla - Mo(va(on - DrivkraH Hi<a triggern Det är inte kört Delak(ghet Undersök motstånd Orka ro båten vidare

17 Några Kom ihåg Kom i rä+,d Tro på processen Glöm inte det visuella Trotsa din känsla Orka all,d lite mer

18 Föräldrarna

19 Forskning Hemma dag(d i större utsträckning. Depression och ångest. Mer rigida och lägre sammanhållning i familjen. Koppling (ll hantering av nega(va känslor. 2 grupper: Omsorgssvikt (skolk) och kontroll/ presta(on (skolvägran).

20 Föräldrarnas situa(on Stark oro för barnets hälsa/liv. Lågt förtroende för skolan Ensamma och inte sedda Önskar snabbare agerande från skolan Röd tråd/kon(nuitet Sjukskriver, men vill ha hjälp Anpassat si< vuxenliv (ll barnets situa(on Psykisk ohälsa

21 Samarbete Stöd/bollplank. Översä<are: Skola-Föräldrar, Barn-Föräldrar. Undanröja hinder: Försäkringar-Nonchalans. Beröm: Nej! BekräHelse: Ja! Vara snäll eller utmana? Mutor och bestraffningar Tjat.

22 Diagnoser

23 Diagnosbegreppet Hjälp eller stjälp..? Iden(tet. Spänningsfält medicinskt/psykiatriskt, pedagogiskt, psykologiskt, socialt. Inget självändamål ingen självuppfyllande profe(a. Dia Gnosis=genom kunskap/vetskap Se (ll behoven kartläggning och analys av vad som ligger bakom e< problem. Kunskap - förståelse - rä< stöd.

24 Neuropsykiatri Dsm-5 och Lss-lags(Hningen fokuserar på hinder i ADL (ac(vi(es of daily living) och behov av stöd som individuell faktor vid diagnos och rä< (ll insatser. Tidigare: diagnoser. Nu: funk(onsnedsä<ningar och kombina(oner av dessa. Au(sm = Spektrum (AST). Behovet av stöd ändras inte. Det rela(va handikappbegreppet (nedsä<ning blir hinder) Mul(faktoriellt Gene(k, men också a< miljöfaktorer utlöser gener Social träning förändrar hjärnan

25 Funk(onshinder inom AST 20 % av eleverna med Asperger syndrom har varit frånvarande från skolan i en månad. 60 % har varit borta i perioder utan a< vara fysiskt sjuka. 80 % av föräldrarna (ll elever med AST anger bristande au(smspecifik kompetens hos personalen som orsak (ll frånvaron Delak(ghet för elever med AST innebär enligt Au(sm & Aspergerförbundet en skolmiljö som är fysiskt (llgänglig, symboliskt begriplig och kommunika(vt förståelig.

26 RäNghetsperspekPvet FN:s Allmänna förklaring: art. 26. FN:s Barnkonven(onen: art Skollagen: 1 kap. Salamanca 2006

27 Tack för Er uppmärksamhet! Krysmyntha Sjödin Marie Gladh